Aflatoxin B1 och Aspartam kan påverka nervsystemet

Vad är Aflatoxin B1? 

Aflatoxin B1 (AFB1) är ett mögelgift, också kallat mykotoxin. [1,2] Ämnet avges främst från vissa mögel i släktet Aspergillus. 

Aspergillus flavus vilken avger aflatoxin B1 är mycket vanlig i naturen och därmed finns mykotoxinet i vissa matprodukter. Analyser visar att mögelarten återfinns i damm inomhus och vid rätt klimatförhållanden kan växa på trä, papper, tyger, vissa målade ytor och på läder. A. parasiticus anses också avge betydande mängder aflatoxin B1, medan A. versicolor som kan växa i fuktskademiljö avger lägre mängder av giftet. 

Vid Lunds Universitet genomfördes och presenterades ett större projekt 2007, där forskarna analyserade efter mykotoxiner i hus med vattenskademiljö. Gällande flera mykotoxiner fann man positivt resultat i 45 av 62 prover. Aflatoxin B1 återfanns i uppsamlat damm i mängderna 32.0-13,500 pg/cm2. [3]

Aflatoxin B1 är av IARC klassat som cancerframkallande och har även potential att ställa till med allvarlig leverpåverkan samt andra hälsoeffekter. [1,2]

I tillräcklig mängd och vid rätt förhållanden kan man med hjälp av väl avvägt ultraviolett ljus få Aflatoxin B1 att fluorescera i blått. [2] För att detektera de mykotoxiner som har förmåga att fluorescera används en speciell mögeldetektor och inspektionslampa.

Vad är Aspartam?

Aspartam (ASP) med E-nummer E 951 är ett sötningsmedel som gjorde intåg på marknaden under 1980 talet. [4] Det används i såväl dryck som föda och ingår bland annat i många produkter som används inom branschen för viktminskning, fitness samt bodybuilding. 

Aspartam har länge varit föremål för forskning och diskussioner huruvida det kan vara skadligt eller inte. Forskning som föreslagit att aspartamet kan leda till hälsoeffekter såsom cancer har blivit föremål för högljudd kritik. Upprepad forskning har dock visat att farhågorna och tidigare fynd mycket väl kan stämma. [5]

Diskussionen kommer säkerligen att gå vidare om aspartam och dess potentiella skadeverkan. Branscherna samt Livsmedelsverket [4] som försvarar aspartamet kanske får något att tänka på och reglera sin information utefter följande fynd? 

Blir ämnena giftigare tillsammans? 

Många undersökningar har gjorts av ämnena var och ett för sig. I Brasilien vid UFSM – Universidade Federal de Santa Maria har forskare undersökt om aflatoxin b1 och aspartam kan innebära högre giftverkan när försöksdjur (råttor) exponeras för båda ämnena samtidigt. [6]

En tid efter upprepad exponering utvärderades försöksdjurens beteende. Man såg en fördröjning och avsaknad av motoriska, upptäckande, letande och självskyddande egenskaper. Råttornas specifika mönster av självvårdande egenskaper (grooming) minskade. Fortplantning minskade. Oro och depressiva symtom ökade hos råttorna. 

Biokemisk och molekylär utvärdering av oxidativ status gjordes. Giftverkan från aspartam och aflatoxin b1 gav tydliga tecken av överlägsen obalans i hjärnans hippocampus och hjärnbarken.

Kontroll av oxidativa stressmarkörer visade överproduktion av reaktiva ämnen såsom superoxidanjoner, hydroxylradikaler och väteperoxid. Överproduktion stör antioxidantförsvaret och främjar oxidativ stress. Det leder i sin tur till celldysfunktion och celldegradering. 

Följderna av obalansen och påverkan av det centrala nervsystemet föreslås vara orsak till råttornas förändring av beteende och kognitiva funktioner. Kontentan var att de toxiska effekterna ökade när man tillsatte både aflatoxin b1 och aspartam, i förhållande till kontrollgrupper som endast exponerades för ett av ämnena.

Sjuka hus och den kemiska soppan

Att vistas i ett hus vilket kan kallas för sjuka hus är vida välkänt för att kunna föranleda bl.a. kognitiva problem. En mängd symtom och hälsoeffekter kan följa av exponeringen. 

Med det aktuella forskningsresultatet bör förstås att de negativa effekterna av sjuka hus ytterligare kan förvärras av mykotoxiner och andra tillsatsämnen i föda och dryck. 

Inom allergibegreppet finns ett uttryck som heter korsallergi eller korsreaktivitet. I begreppet beskrivs att vissa personer får allergiska besvär när de samtidigt exponeras för vissa ämnen via inandning och födointag. Korsreaktivitet infinner sig även när det gäller toxiska ämnen.  

Det finns mycket att diskutera i detta breda och komplexa ämne. En mycket viktig aspekt att lyfta är känsligheten hos ofödda barn och mindre barn. Allt mer forskning visar på vikten av att iakttaga en god inomhusmiljö och en sund kost, även för unga och vuxna.

Läs även: Mobilstrålning triggar möglet Aspergillus – Ny forskning