Hoppa till innehåll 
Aktinomyceter är en slags jordbakterie också kallad strålsvamp som ofta finner sin möjlighet att etableras i hus med för mycket fukt eller vattenläcka.
Aktinomyceterna avger under och efter sin levnad en mängd olika metaboliter, sekundära ämnen och partiklar. En av metaboliterna är ett ämne som kallas geosmin. Det luktar karakteristiskt för fuktskada jordigt, unket till fränt och innestängt. Lukten har förmåga att sätta sig i olika material och är mycket svår att sanera bort.
Aktinomyceter är vanliga att finna i krypgrund där de kan utgå från markmaterialet och spridas vidare upp i isoleringen i golvbjälklaget. Bakterierna är även vanliga att finna på andra ställen i hus där det blivit för fuktigt.
Byggnadsmaterial som kommit i kontakt med mark är kontaminerat och strålsvampens sporer ligger därefter länge i väntan på att det blir rätt fuktförhållanden i huset, dit de i byggnadsskedet kommit.
Det finns stark misstanke om att Aktinomyceterexponering i skadade hus har förmåga att leda till hälsoeffekter. Utredning i sak är svår då bakterierna långt ifrån är ensamma vid en fuktskada eller vattenskada. De ackompanjeras av en rejäl mykoflora med mögel etc. och forskningen har inte fullt ut kommit ikapp den evidens som finns ifråga sjukdomsfall i mikrobiellt skadade hus.
Artikeln ingår i Optihus forskningsprojekt vilket ämnar upplysa ägare och köpare av hus samt andra som tycker ämnesområdet är av intresse.
Aktinomyceter är ett släkte av gram-positiva bakterier som finns rikligt i naturen och där fyller en viktig funktion genom att vara delaktiga i att bryta ned dött organiskt material.
Inom forskning och information om sjuka hus spretar benämningen mellan olika namn. Jordbakterier kallas de tack vare förekomsten i jord och annat markmaterial. Strålsvamp eller mögelbakterie är ett annat namn som tillkommit då bakterierna utifrån sina sporer växer i ett mycel där sporulerande konidier bildas. I sin tillväxt liknar de med andra ord mögel.
Vidare vid information om hus och fuktskademiljö förekommer sammanfattande beteckning såsom actinobakterie, mycobakterie eller Streptomyces.
Aktinomyceter finns i hög variation och förekommer under olika släkter (genera). Närmare undersökning av fuktskademiljö har analyserat fram följande genera som mest förekommande: [1]
Vilket eller vilka genera som förekommer beror på en mängd olika faktorer. Näring, fukt och temperatur är liksom andra typer av mikrober inverkande. Vid varierande fuktförhållanden syns mögelarter och rötsvampsarter avlösa varandra. Bakterier och mögel är varandras agonister eller antagonister. De kan samverka eller motarbeta varandra med hjälp av olika proteiner och mykotoxiner m.m. som är varierande giftiga utifrån typ, art och mängd.
Jordbakterierna har väl utvecklad förmåga att överleva uttorkning, högre temperaturer och en del kemiska ämnen. I det ligger delar av förklaringen till varför de ofta analyseras fram i hus.
Bakterierna växer ytligt på material och blir inte virkesförstörande så som rötsvamp och hussvamp. Däremot banas väg för andra mikrobiella angrepp då strålsvamparna bryter ned annars fungicidhämmande ämnen i trä.
När aktinomyceterna tillåtits tillväxa och bilda omfattande påväxt sker betydande förändring i det angripna materialets yta. Då fukthalten ökar kommer andra mikrober likt mögel och blånad lättare kunna etableras.
Blånad eller blånadssvamp innebär ett angrepp och skada som till skillnad från mögel vanligen når någon millimeter in i materialet. Blånaden fungerar också hämmande då det kommer till trämaterialets naturliga svamphämmande substanser.
Fukt och initiala mikrobangrepp startar således ett slags ekorrhjul som i värsta fall för husets bärighet slutligen leder till rötsvamp såsom hussvamp och en rad andra slags svampar.
Grundläggning med äldre torpargrund och nyare krypgrund är en relativt snabb metod att använda vid byggnation av hus. Nackdelen är att de snarlika grundläggningarna angränsar mot fuktig mark och dessutom är uteluftsventilerad vilket tillför fukt, särskilt under sommarhalvåret.
Inte sällan ligger det byggspill och annat organiskt material på och kanske ned en bit i marken i såväl torpargrunder som krypgrunder. Det ger mycket fin grogrund för aktinobakterier, mögel och andra mikrober.
Ibland om den mikrobiella skadan inte nått så långt kan den karakteristiska lukten av geosmin etc. inte kännas så tydligt förrän man kryper in i grunden och rör sig eller om byggspillet på annat sätt rörs runt.
Har däremot bakterierna kunnat tillväxa i rikligare mängd och börjat sprida sina sporer samt andra metaboliter finns risk att lukt och annat kommer upp i huset.
Isolering och annat byggnadsmaterial i grundens trossbotten riskerar vid rätt fuktförhållanden bli angripen och skadad. Där kan Aktinomyceterna ligga i träda under torrare perioder för att åter blossa upp under fuktrikare förhållanden.
Sanering sker som bäst genom att ta bort översta marklagret. Alternativt i lindrigare fall går det att bekämpa med väl vald vätska för sanering eller desinfektion. Dock får man då inte bort allt vad en bakterieskada och mögelskada innebär.
Efter saneringsåtgärden som också kan innebära att byta ut bakterieskadad isolering m.m., bör byggplast läggas över markytan. Därefter installeras adekvat avfuktare för att hålla ned fukthalten och hindra nytt bakterieangrepp.
Byggnadsmaterial till hus kan vara kontaminerat av Aktinomyceter redan innan eller i samband med byggnationen. Det räcker med markkontakt eller att någon gått ute och sedan går på brädor, träskivor etc.. Aktinosporer fastnar på materialet och sitter sedan fast där i väntan på fukt.
Husets riskkonstruktioner brukar vara det som först drabbas av den mikrobiella skadan. Riskkonstruktion kallas de mest fuktutsatta och icke fuktförlåtande delarna av ett hus.
Inomhusmiljö som är rätt ventilerad och uppvärmd benämns inte som riskkonstruktion eftersom värmen och ventilationen ser till att få bort fukt. Däremot är kallhållen källare ett ställe som i stort motsvarar risken som uppstår i krypgrund.
Kallvinden är en annan konstruktion som får leva sitt eget liv och där mikrobiella angrepp ofta upptäcks. Vindar har inte fått så stor uppmärksamhet i media som krypgrunder, men uppvisar i procentuell omfattning mycket omfattande skador.
Det är vanligare att förvarnas om Aktinomyceter i husets grundläggning än uppe på vinden. Ventilationstekniska aspekter som tryckförhållanden i huset gör att luft och lukt dras upp från grundläggningen, men inte så ofta ned från vinden. Därför blir man mer frekvent varnad om de bakterier som kan finnas i och under golven.
En av de enorma mängder metaboliter som Aktinomyceter direkt och indirekt producerar är geosmin. Det är en alkoholformig luktande substans som i mycket små koncentrationer kan uppfattas av det mänskliga luktsinnet.
Redan under 1 ppm (parts per million) kan geosmin få vatten att både lukta och smaka. Lukten som uppstår i hus är karakteristisk för jordlukt och mer åt det unkna hållet likt riktigt mustig potatiskällare.
Bakterielukten är flyktig vilket innebär att den transporteras upp och in i huset via luft, vattenmolekyler i luften och dammpartiklar m.m.. Lukten sätter sig hårt i material samt kläder, möbler och annat samt där angreppet finns.
Har aktinomyceterna kunnat få riktigt fäste i huset och angreppet fått tid på sig att sprida sina metaboliter, talar man om kontamination och luktskada. Skadans omfattning brukar över tid bli så allvarlig att omfattande sanering måste utföras.
Geosmin är en av de MVOC – microbial volatile organic compounds som när det analyseras fram kan användas som kännetecknande i ett s.k. fall av sjuka hus. [2]
Geosminlukten brukar vara uppblandad med andra mikrobiella lukter och materiallukter eftersom skadan vanligen är ackompanjerad av olika mögelarter.
1984 utgav Socialstyrelsen boken “Mögel i byggnader en kunskapsöversikt” . I utgåvan konstaterades att mögel och Aktinomyceter i hus var källorna till den lukt i hus som blivit allt vanligare. [3]
Visst hade Socialstyrelsen rätt om att dessa mikrober är en vanlig luktkälla, men det uteslöts egendomligt nog att träskyddsmedel i form av klorfenoler likt pentaklorfenol också var en stor luktalstrare.
Utgåvan av boken var en del i starten av det arbete och den forskning som kom att utföras för att försöka förklara de många fall av sjuka hus som rapporterats in.
I författarens mening har det inte tidigare med tydlighet framkommit att vissa Aktinomyceter har förmåga att metylera klorfenoler samt andra träskyddsmedel såsom CCA – koppar, krom och arsenik till närliggande ämnen som luktar. Klorfenoler metyleras till luktande kloranisoler och arsenik metyleras till en slags arsenikgas som har karaktären av vitlökslukt.
På arbetsplatser inom jordbruk, sågverksindustri och vid sophantering har Aktinomyceterna med tydlighet ringats in som förorsakande av hälsoeffekter. Sporerna har blivit sammanknippade med allergisk alveolit och misstänkt orsakande av andra allvarliga hälsoeffekter som t.ex. inflammation och vävnadsskada i lungorna. [4-6]
I boendemiljö har dock forskningen, trots ingående studier, inte kunnat komma fram till koncensus om vad det är som leder fram till de vanliga sjuka hus symtomen. Möjligen beror det på att bakterierna ofta inte är ensamma mikrober vid en fuktskada eller vattenskada.
Den totala mykofloran i ett skadat hus är mycket komplex och metaboliterna som mikroberna avger är många, så pass många att vetenskapen inte ännu har upptäckt, namngivit eller forskat på alla.
Exempel på det finner vi från nyligen utförd forskning i Finland där man funnit att Streptomyces griseus producerar toxinet Valinomycin. Forskarna menar att toxinet har förmåga att orsaka skada på kroppens mitokondrier och drar en parallell till ett fall av sjuka hus på ett daghem. [7]
Efter att forskningen haltat en del i att få fram mer precisa resultat ser vi nu framsteg. Det är inte bara i Finland utan även i USA som mer djupgående information presenteras om Aktinobakteriernas potentiella roll att förorsaka inflammation m.m.. [8]
Att enbart studera en mikrob, ett ämne eller ett gift är bra men vi har i skadade hus att göra med en rad mikrober, högpotenta toxiner samt andra ämnen. Olika arter av mögel avger mykotoxin också kallat mögelgift. Mikrober försvarar sig mot andra arter bl.a. genom toxinutsöndring.
Fullt möjligt och troligt är också att de som är opportunister, d.v.s. de mögelarter som har förmåga att kolonisera sig i våra kroppar, avger gifter som bl.a. slår mot vårt immunförsvar. Även icke opportunister kan ha den förmågan och därmed banar de väg för både inflammation och infektion.
Innan ett hus ska köpas är det av allra högsta vikt att utförligt och ingående inspektera detsamma. Risk finns annars att stå där med svartepetter och ha gjort en mycket dålig affär.
Mikrobiell lukt är kanske det första varningstecknet som larmar om fuktskada. Dock är lukten inte ensam. Med denna transporteras det från skadestället in en mängd olika mikrobiella metaboliter, varav vissa som enskilda ämnen har allergena, toxiska, mutagena och rent av cancerogena egenskaper etc..
Författaren anser att försiktighetsprincipen bör följas också gällande privata bostäder och hus. Det innebär att även om medicinsk kunskap inte finns tillräckligt för att förklara varför sjuka hus uppstår, bör försiktighet iakttagas.
Det är inte nog med att ett ordentligt av mikrober skadat hus kan kosta åtskilligt att sanera och åtgärda. Risk för hälsobesvär finns enligt evidens och en allt mer växande forskningsbank. Har man otur och blir sjuk av huset med dess skador riskerar ekonomin bli dubbelt upp drabbad.
Har skadan med Aktinomyceter och mögel inte gått så långt att huset i boendedelen blivit skadat och luktsmittat, finns många gånger goda möjligheter att kostnadsbesparande hantera och sanera på hållbart sätt.
Skadeutredning bör göras för att utröna vilken saneringsmetod som är lämpligast. Gäller det riskkonstruktion som vind, källare och krypgrund bör avfuktare installeras om adekvat och tillräcklig sådan inte redan finns. Fukt är nämligen den tillväxtfaktor som är viktig för att Aktinomyceterna ska kunna tillväxa och spridas.
Det är mycket viktigt att skydda sig då egenkontroll av husets riskkonstruktioner görs. Det viktigaste är att skydda andningsvägarna vilket lämpligen görs med en halvmask med partikelfilter P3.
Ska man vistas längre tid i miljön likt vid sanering är det också bra att skydda ögonen. För ändamålet finns tätslutande skyddsglasögon eller helmask med visir. Till både hel- och halvmask finns också P1 kolfilter för högsta möjliga filtreringsfunktion tillsammans med P3 filter.
Skyddskläder som tas av utomhus är också viktigt då metaboliter från Aktinomyceter och mögel annars kan spridas dit man går med kläderna på.
Även om kontaminationen från ett fuktskadeområde upplevs hög så ökar metabolitavgivningen avsevärt när man sanerar, renoverar eller bara rör sig i det aktuella utrymmet i huset. Personligt skydd är därför viktigt jämte åtgärder för att skydda andra personer och huset i övrigt. [9]
Ja det går att spåra genom speciella test.
Fuktskademiljö leder ofta till att både mögel och Aktinomyceter kan etableras. I ett test letar fukttekniker och mikrobiologer efter specifika markörer som ger misstanke om och bedömningsgrund för hur allvarlig och utbredd en skada är.
Det finns sedan början av 2000-talet ett test som allmänt kallas för DNA mögeltest. Det är valbart för laboratorier, som licensierat sig för att få använda DNA testet, vilka mikrober de vill leta efter.
I det DNA mögeltest som Optihus har i butiken analyseras också efter specifika bakterier i denna grupp av mikrober.
1] Analysis of Actinobacteria from mould-colonized water damaged building material, Jenny Schäfer et al., 2010.
2] Microbial Volatile Organic Compounds-What Substances can be Found in Sick Buildings?, Bengt Wessen and Karl-Olof Schoeps, 1996.
3] Mögel i byggnader en kunskapsöversikt, Socialstyrelsen, 1984.
4] Characteristics of Airborne Actinomycete Spores, T. A. Reponen et al., 2020.
5] Mycobacteria and Fungi in Moisture-Damaged Building Materials, Eila Torvinen et al., 2020.
6] Bacteria in a water-damaged building: associations of actinomycetes and non-tuberculous mycobacteria with respiratory health in occupants, J-H Park, 2015.
7] The Mitochondrial Toxin Produced by Streptomyces griseus Strains Isolated from an Indoor Environment Is Valinomycin, M. A. Andersson et al., 2020.
8] Exposure to Actinobacteria resident in water-damaged buildings and resultant immune injury in Chronic Inflammatory Response Syndrome, Shoemaker R. et al., 2021.
9] Exposure to Airborne Microbes During the Repair of Moldy Buildings, Sirpa Rautiala et al., 2010.
CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.
Nytt hos Optihus
OBO – Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa är ett relativt nytt begrepp som beskriver initial misstanke om att olika förhållanden i hus och fastigheter föranleder ohälsa. Med ospecifik menas i korthet att det efter utredning inte går att fastställa byggnadsrelaterade eller verksamhetsrelaterade
Byggnadsrelaterad ohälsa (BRO) har blivit allt vanligare i vår moderna värld. Under begreppet sammanfattas och beskrivs en rad olika byggnads- och fuktskaderelaterade orsaker till de symtom och hälsoeffekter som följer på vistelse i aktuella hus. Ofta är det svårt att
Följ oss gärna och var med på den fortsatta forskningsresan:
Optihus AB
Sälgvägen 10
341 38 Ljungby
Sverige
Organisationsnummer 559265-7679
Registrerat för moms och F-skatt
Alla rättigheter reserverade
© Copyright 1991-2023
Öppettider och kontakt:
För besök krävs bokning och bekräftelse
Besöksadress Viaduktgatan 8, 341 32 Ljungby
Support och rådgivning är öppen
vardagar 08:30-15:30
Telefon 010-204 14 14
Email kontoret@optihus.se
Internetbutiken är öppen för beställning
dygnet runt.
