Avfuktare och avfuktning

När uppfanns avfuktarna?

De första källorna som omtalar vikten av inomhusmiljö och ett tillräckligt torrt rumsklimat spåras till romartiden för ett par tusen år sedan.

Avfuktning av hus har sedan urminnes tider skett genom uppvärmning och ventilation, antingen naturlig eller styrd sådan. Torra material har också använts för att absorbera fukt där det krävts. 

Första reella elektriska avfuktaren som tillverkats sägs vara från 1902. Willis Carrier (1876-1950) fick i uppdrag av ett tryckeri i Brooklyn – New York, att säkerställa det allt för fuktiga rumsklimatet som ställde till med problem i processer och tryckpressar. Genom att leda kallt vatten genom en stor avfuktare med rörsystem och kylflänsar kunde fukt genom kondensering avledas från den genomströmmande luften. 

Avfuktningen i fabriken slog mycket väl ut och innovationen som sådan satte ny standard inom området luftbehandling. Detta var ursprunget till den aktiva kondensavfuktaren också kallad kylavfuktare. [1]

Under 1950-60 talen gjordes ytterligare stora framsteg. Svensken Carl Munters (1897-1989) uppfann sorptionsavfuktare. [2] Kondenstekniken vidareutvecklades med kompressordriven kylning via freon. Det var nu flera avfuktarlösningar patenterades och började bli kommersiellt tillgängliga.

Sedan dess har ett antal patent och förbättringar gjorts av olika tillverkare.

Vilken avfuktare blir bäst i huset?

Förutom att välja avfuktare som har tillräcklig kapacitet är det viktigt att också beakta i vilket klimat avfuktningen ska fungera.

Generellt fungerar sorptionsavfuktare bättre till kallare rum såsom riskkonstruktioner i hus. Kondensavfuktare används med fördel där det är uppvärmt och inte kallställs under höst och vinterperioderna. 

Hur fungerar sorptionsavfuktare?

Sorptionsavfuktare som också kallas adsorptionsavfuktare, är grundläggande konstruerad med ett fuktabsorberande material av silica-gel eller kisel. Det troligtvis ledande fabrikatet av sorptionsmaterial är trevligt nog från Sverige. [3]

Sorptionsmaterialet vilket liknar en bikaka med många små luftkanaler syns i bilden ovan som ett roterande hjul. Rotationen styrs av en långsamtgående motor. Genom sorptionshjulet blåser en fläkt kontinuerligt vid avfuktningsbehov det som kallas processluft, luft som ska avfuktas (blåa pilar). 

Ett självreglerande PTC-element är fast monterat framför sorptionshjulet. Via PTC-elementets värmeavgivning kommer den del av sorptionshjulet som roterar förbi att regenereras. Det innebär att värmen lyfter ut fukten från materialet så att fukten blåser ut utomhus som vattenånga (röda pilar). Regenerationen gör att materialet återigen börjar ta upp fukt från processluften. Avfuktad luft som passerat genom hjulet fördelas med en luftström till betjänat utrymme (gröna pilar).

Det finns ytterligare en variant av sorptionsavfuktare där tillverkaren [4] har valt att ha ett fast sorptionsblock och ett spjäll som öppnar och stänger utifrån vilken avfuktningsfas avfuktaren arbetar i. Under ett visst antal minuter drivs processluft genom sorptionsmaterialet och vidare ut i betjänat utrymme som torrare luft. 

När regenereringsfasen av det absorberande materialet inleds stängs spjället för torrluftsflödet och PTC-element aktiveras. Vattenånga blåser då ut utomhus. När denna kortare regenereringsfas är slut kopplas PTC-elementet ifrån och spjället för torrluften öppnar igen. Faserna växlar så länge avfuktning behövs.

Dessa typer av avfuktare är inte beroende av att luften är varm, utan fungerar avfuktande även ned i minusgrader om så behövs.

Sorptionsavfuktare har tack vare sin stabila avfuktningsfunktion kommit att bli standard vid installation i husets svalare konstruktioner som kallvind, krypgrund, torpargrund och andra kallställda rum. Förutom tillförlitlighet slipper man tömma vattentank eller dränera bort kondensvatten.

Bra är också att det från sorptionsavfuktaren kan anslutas rör eller flexibla slangar. Då går det att fördela ut den avfuktade luften längre bort från avfuktaren till olika sektioner eller rum i utrymmet. 

Med fördel kan sorptionsavfuktning betjäna båtar, husbilar och husvagnar under vinterhalvåret när de förvaras inför kommande säsong.

En myndighet som med bl.a. sorptionsavfuktare finslipat fordonsavfuktning och fastighetsavfuktning sedan 1970-talet är Försvarets Materialverk. De har givit ut en avfuktningsteknisk materialhandbok som är intressant att läsa. [7]

Hur fungerar kondensavfuktare?

Kondensavfuktare också kallad kylavfuktare baseras på principen att få fukt i varmare luft att kondensera. 

En kompressor driver kylmedia genom ett rörsystem. Den fuktiga processluften blåser via en fläkt förbi ett nedkylt element. När varmare och fuktinnehållande luft möter de kalla elementytorna kommer daggpunkten att uppnås, varvid kondens bildas. Vattendroppar faller ned i en vattentank som regelbundet måste tömmas eller dräneras via en ansluten slang. 

Den lätta överskottsvärmen som bildas i processen leds ut via ett annat element där den avfuktade luften passerar. 

Kondensavfuktaren fungerar som bäst vid minst +25 grader och 80% relativ fuktighet. Med fallande temperatur kommer avfuktningskapaciteten logaritmiskt att minska. Under +16 grader har maxkapaciteten kraftigt reducerats. Faller temperaturen lägre kan avfuktningen utebli och viss frysrisk finns. Då kommer fukt att frysa till is som fastnar på kylslingan. Det är inte säkert att kondensavfuktaren kan avfrostas och hantera sådant läge. Samtidigt säkerställs inte den viktiga avfuktningen i utrymmet där avfuktaren placerats.

Lämpliga arbetsområden för kondensavfuktning är i tvättstuga, torkrum, inredd källare och i övrig varm inomhusmiljö.

Missuppfattning

Det har skett en missuppfattning rörande kondens- och kylavfuktare. Vissa aktörer har jämställt dessa avfuktare med luft-luftvärmepumpar och sagt att kondensavfuktaren ger avsevärd värmeenergi till utrymmet genom värmepumpseffekt. Visserligen är luftvärmepumpar baserade på samma teknologi som kondensavfuktare, men avfuktarens båda element sitter i samma låda. Därmed går det inte att hämta värme utifrån och leda in. Det blir som att jämföra äpplen med päron och att utge vilseledande marknadsföring. 

Styrning med hygrostat

Att med dagens elpriser ha ett avfuktningsaggregat gående dygnet runt vill nog de flesta undvika. För bättre energiprestanda och hållbarhet finns därför ett styrsystem kallat hygrostat inbyggt i de flesta fabrikat. 

Den enklare varianten av hygrostat mäter luftfuktigheten (RF%). Antingen är den manuellt eller digitalt inställbar gällande vilket börvärde där man önskar att avfuktningen startar. Låt oss säga att hygrostaten ställs in på 60% RF. När luftfuktigheten överstiger detta värde kommer avfuktaren att starta. När hygrostaten registrerar att börvärdet med viss marginal uppnåtts kommer avfuktaren att stanna. 

Hygrostat som styr avfuktaren efter risken för mögel

Forskning kring mögel har avancerat allt sedan mitten till slutet av 1700-talet. I takt med utvärdering av mögelresistensen hos olika byggnadsmaterial gjordes tester runt senaste sekelskiftet av en rad forskare. 

Forskningen visade att temperaturen såväl som den relativa fuktigheten är de variabler som tyngst inväger gällande risk för påväxt av mögel och andra mikrober likt rötsvamp. Ju kallare det är i ett rum desto högre kan man generellt sett släppa upp den relativa fuktigheten.

Att styra efter både temperatur och fuktighet ger avsevärd besparing i utrymmen som ej är uppvärmda och till del följer temperaturen som råder utomhus. Exempel är husets vind, torpargrund och krypgrund. 

Det kan med den smarta avfuktarstyrningen göras besparing med upp till ca. 40-60%, samtidigt som avfuktaren håller längre då den inte behöver vara så mycket i drift som med en enklare hygrostat.

• Läs mer om fukt i hus

Vad kostar avfuktningen?

Hur mycket avfuktaren behöver vara i drift styrs grundläggande av hur mycket fukt som tillförs utrymmet och hur lågt man ställer börvärdet på hygrostaten.

Om vi tar torpargrund och krypgrund som exempel kan man med några relativt enkla knep minska avfuktningsbehovet och därmed kostnaden:

• Markångan som är en aldrig sinande källa bör hindras att påverka grundläggningen och öka avfuktningsdriften. [5] Det görs genom läggning av 0,2mm åldersbeständig byggplast mot marken. 
• Krypgrundsisolering liknande ett liggunderlag kan rullas ut ovanpå plasten och fungerar då som en kondensbarriär, samtidigt som grunden blir någon grad varmare. Redan vid en grads temperaturökning kan den relativa luftfuktigheten sjunka med upp till 6%.
• Införskaffa avfuktare med smart hygrostat som avkänner och styr efter både temperatur och fukt. 

Något som inte får glömmas bort i uträkningen av vad avfuktningen kostar är nettokostnaden. När man i enlighet med adekvat avfuktarinstallation stänger till ventilationshålen till grunden, kommer densamma att under vinterhalvåret bli markant varmare än annars. Samtidigt kommer isoleringen att kunna hållas torrare än utan avfuktning. Torr isolering håller nämligen ett bättre isolervärde än fuktig sådan. Dessa åtgärder medför varmare trossbotten och innergolv i huset. Behovet av uppvärmning av inomhusmiljön minskar således. 

Undertecknad har följt upp ett antal installationer där det trots avfuktningsdrift inte ökat elkostnaden i huset. Dessutom blir inomhuskomforten bättre då golven hålls varmare. 

Olika hus har varierande förutsättningar och det blir därför olika kostnadsbilder för driften. Känner man till vilka besparingsåtgärder som finns går det dock att väsentligen minska utgifterna.

Avfuktarinstallationen hindrar uppkomst av fuktskador som kan kosta åtskilligt att åtgärda och dessutom riskerar leda till ett ohälsosamt boende. Fuktskaderenovering belastar plånbok, miljö och natur, varför installationen måste räknas som en grön lösning. 

Avfuktning ger viss effekt som luftrenare

Emissioner av kemiska ämnen från byggnadsmaterial och möbler binder till vattenmolekyler i luften. Detsamma gäller metaboliter som släpps ifrån mögel och fuktskaderelaterade bakterier m.fl.. 

Ett par exempel är luktande ämnen från material och lukt av alkoholformiga mögelämnen. 

När man sätter igång en avfuktare kommer den att reducera mängden vatten i luften och även i material som dragit åt sig ett överskott av fukt. Med det avfuktade vattnet följer en del föroreningar och man har då uppnått en viss sekundär effekt av luftrenare.

Om en mikrobiell skada inte gått så långt tidsmässigt och ej hunnit luktsmitta huset mer permanent, kan man uppleva denna luftreningsfunktion som mycket verksam. Möjlighet finns i att med avfuktare reducera eller i bästa fall nästan helt få bort lukter. 

Undertecknad har noterat effekten av luftrening i många ärenden, och tagit del av att vissa forskare använder kondensat från luften för att analysera inomhusmiljön.

Avfuktare används även som luftrenare i fall av allergier. Ett exempel är när någon inte tål sängkvalster. Avfuktaren får då två funktioner. Den mest omtalade funktionen är att kvalstren inte tål en torrare miljö i sängen. Den andra funktionen är att mikroskopiskt små partiklar och gasformiga ämnen som binds till vattenmolekylerna följer med i en avfuktande och luftrenande effekt.

Finns risk för brand?

Brand i ett hus kan vara förödande. Det är inte bara brandlågorna som förstör utan också brandröken. Här kommer vi in på säkerheten med en avfuktare. 

För ett antal år sedan började det komma ut larm om att avfuktare fattat eld. I tidningsartiklar omskrevs detta regelbundet även om det inte skedde dagligen. 

Elsäkerhetsverket informerar om att det rör överbelastade och överhettade avfuktare. [6] Konstateras kan att det rör sig om vissa mindre modeller av kondensavfuktare med plasthölje. Elsäkerhetsverket berättar om att problemet beror på att filtret inte bytts eller rengjorts samtidigt som avfuktaren varit i drift för länge. Detta stämmer visserligen men konstruktionsfel måste konstateras eftersom det bör finnas överhettningsskydd i en produkt som riskerar gå för varm. 

Brandrisken i de avfuktarfabrikat som ringats in har lett till återkallelse. I Sverige har minst 10.000 av avfuktarna återkallats medan det runt om i världen handlar om minst ett par miljoner exemplar. 

Troligtvis har inte alla aktuella avfuktarägare noterat återkallelsen ännu, för det rapporteras fortfarande om nya fall. 

Fall av bränder har också funnits där man installerat s.k. termiska avfuktare, vilka går ut på att en värmeslinga i form av en elkabel dras i det betjänade utrymmet såsom torpargrund, krypgrund och vind. 

Sorptionsavfuktare är brandsäkrare

Sorptionsavfuktaren som är tillverkad på annorlunda sätt än kondensavfuktaren är långt mycket brandsäkrare. Den har ingen kompressor som kan överhettas och konstruktionen som sådan är inbyggd i en plåtlåda. Detta gäller de flesta fabrikat av sorptionsavfuktare även om undantag finns med plasthölje. 

Avfuktartypen ger inte bara högre avfuktningstrygghet i svalare miljö utan också en totalt högre säkerhet. Det är mycket viktiga faktorer särskilt där avfuktaren placerats nära material som kan fatta eld. Ett exempel är i krypgrund och torpargrund där det är lågt utrymme och avfuktaren således hamnar nära blindbotten och trossbotten. 

Kan mögel växa i avfuktare?

Svaret på frågan är motsägelsefullt ja. Ofta används avfuktning för att motverka uppkomst av mögel i huskonstruktioner. Ett torrare klimat hindrar tillväxt men det blir inte torrt överallt. Inne i avfuktningsaggregat av typen kondensavfuktare uppstår kondens och ett fuktigt mikroklimat. 

Bilden visar kylslingorna i en kondensavfuktare där fukt från processluften som fläktas igenom kondenserar. När tillräcklig kondensation sker kommer vattendroppar att droppa ned på uppsamlingsbrickan under. Här inne i avfuktaren blir det således ett klimat som tillåter mögel att växa. 

Mögelsporer och andra mikrober som bildas fläktas sedan iväg med torrluften från avfuktaren. 

Från uppsamlingsbrickan rinner kondensvattnet vidare ned i en tank. Över tid kommer mikrober att bildas även i tanken. 

Ibland men inte alltid känns det en unken lukt från avfuktare där mögel börjat växa. För att få bort lukt och påväxt är regelbunden rengöring viktig att utföra. 

Filtret måste rengöras eller bytas regelbundet, utifrån vilken typ av filter det är. Tvättning av detaljerna som visas på avfuktarbilderna är av vikt för att få bort det oönskade. Kondensorn ser ut som på bilden eller likt en bilkylare med många flänsar. Där behövs ordentlig rengöring. 

Inne i en sorptionsavfuktare uppstår inte problematiken eftersom den inte arbetar med kondensteknik.

Finns bra tester?

När man ska köpa en avfuktare kan det vara intressant och viktigt att gå igenom ett urval där test gjorts. Tyvärr finns inga heltäckande tester gällande alla avfuktarfabrikat och modeller. Därmed ges endast fragmentarisk information om hur avfuktare presterat i testerna. 

Ett antal gånger har det från olika avfuktarleverantörer slagits på stora trumman att just deras avfuktare varit den som blivit utsedd till ”bäst i test”.

Kunskapen om hur något av testen gått tillväga är lite uppseendeväckande. En tillverkande eller säljande part har givit ett testorgan i uppdrag att jämföra deras aggregat med vissa andra handplockade. När man på detta sätt kan välja och vraka är det inte så svårt att bli just bäst i test. 

De flesta avfuktartesterna som gjorts har endast ställt olika kondensavfuktare / kylavfuktare mot varandra. Man har inte jämfört den markanta skillnaden i avfuktningskapacitet mellan kondens- och sorptionsavfuktare i lägre temperaturer och reella förhållanden i övrigt. 

Vissa parter har annonserat sina avfuktare som ”bäst i test för krypgrund” trots att jämförande undersökningar inte gjorts. Det är merdelen något man bara hittat på för att kunna sälja.

Annonstexter har sammanfattats där kondenstekniken jämförs med en värmepump, påstående att avfuktaren ger värmepumpseffekt. Visserligen är tekniken för avfuktning densamma som i t.ex. en luft-luftvärmepump, men skillnaden är ändå mycket stor och avgörande ifråga.

En värmepump hämtar värmeenergi utifrån och för in i huset. Enheten har för ändamålet en utomhusdel och en inomhusdel. I avfuktaren finns dessa enheter i samma apparatlåda. Därmed kan inte avfuktningsaggregatet hämta någon värme utifrån och föra in. Däremot ger principen möjlighet att i varmare rum nå besparing i förhållande till att värma och ventilera bort fukt. 

Alla tester och specifikationer som står att nå i förhållande till marknadsföring och försäljning stämmer inte. Det förekommer glädjekalkyler och även testurval där man endast utgått från gynnsammast möjliga förhållanden. Att avfuktarna de facto fungerar mindre bra under andra mer krävande förhållanden nämns inte. 

Kan en solventilator / luftsolfångare avfukta?

Det finns några olika möjligheter att ta tillvara solvärme och solenergi för att skapa varmvatten, el och varmare luft för ventilation och avfuktning. 

När Optihus företagsgrundare i början på 2000-talet startade arbetet med att bygga upp företag, dök det upp en variant av solfångare på marknaden. Den kom att kallas för solventilator eller luftsolfångare. 

En solventilator och luftsolfångare är uppbyggd som en låda med en svartmålad plåt eller ett svart s.k. högtalartyg invändigt. I eller utanför lådan finns ofta också en solpanel för elframställning till en intern fläkt. Framsidan består av ett plexiglas eller järnfattigt glas. 

När solen lyser mot glaset kommer lådan invändigt att bli rejält varm. Samtidigt startar fläkten automatiskt när solel matas fram. Den varmare luften ventileras in i det utrymme man valt att solventilatorn ska betjäna. 

I början lanserades dessa enheter som avfuktare. Stämmer det verkligen att de kan avfukta? För att komma fram till svaret måste vi titta på hur naturkrafterna fungerar i förhållande till värme och fukt. 

Om man värmer upp en kubikmeter luft kommer den relativa luftfuktigheten (RF) att sjunka. En grads uppvärmning motsvarar sänkning av RF med upp till 6%. Fukten i luften har dock inte försvunnit. Det som hänt är att varmare luft kan bära mer fukt. Det blir som att hälla vatten från ett mindre glas ned i en större tillbringare. Samma mängd vatten finns kvar.

Vad händer då när luftsolfångaren ventilerar in uppvärmd uteluft i ett svalare utrymme likt, källare, torpargrund eller krypgrund? Låt oss säga att det är en fin sommardag med temperatur om +25 grader och 55% luftfuktighet. Solventilatorn som är ämnad att avfukta en krypgrund ventilerar in +60 gradig luft med låg RF.

När den varma fortfarande fuktbärande luften kommer in i den värmetröga krypgrunden kommer avkylning ganska snart ske. Lite längre bort från tilluften kan temperaturen falla ned till den gräns som kallas daggpunktstemperaturen. Det är när kondensdroppar bildas mot byggplasten på marken och på byggnadsmaterial som grundmurar och trossbotten. I detta fallet ligger daggpunktstemperaturen på +15,3 grader. 

Det är sällan det blir mycket varmare i en större krypgrund eller i en råkällare. Dessutom tar det tid fram på sommaren innan temperaturen i utrymmet når dit. 

Resultatet är att dessa solventilatorer inte kan kallas för avfuktare eller stå för avfuktning i den mån som reklamen sade. Snarare kan de förvärra och skapa fuktskada. 

Ska man med en solventilator skapa avfuktande effekt måste den användas till ett utrymme som inte är svalt eller värmetrögt. Dessutom är det enbart under vissa förhållanden som den fungerar avfuktande. Under vissa dagar kan det vara rejält fuktigt i uteluften samtidigt som det är mulet. Solen kan titta igenom molntäcket och då sätter ventilatorn igång ett tag tills solen går i moln igen. Då fuktas utrymmet upp utan att värmas upp nämnvärt. 

En negativ sak till med dessa s.k. ”luftavfuktare” är att de under höst och höstliknande vinter inte är så mycket i drift. Det orsakar fuktlast in i dess låda där mögel kan börja växa. När solen sedan triggar igång systemet kommer mögelmetaboliter och mögellukt att ventileras in.