Blånad också kallat blånadssvamp är ett mikrobiellt angrepp

Vad är blånadssvamp?

Blånadssvamp tillhör divisionen sporsäckssvampar (Ascomycota) med den latinska benämningen och ordningen Ophiostomatales. Svamparterna finns i naturen och ingår i den mikrobiella process där dött trä bryts ned och kan även i samband med insektsangrepp inverka avdödande. 

Spridning av blånadssporer sker via kontakt mellan friskt trä och infekterat trä eller kontaminerade material samt ytor i övrigt. Sporerna sprids också i luften och via skadeinsekter. [1,3]

För skogsnäringen innebär blånadsskadat virke inkomstförlust och har länge varit ett betydande bekymmer. [2]

Bilden nedan visar stockblånad som angripit trädets kapade yta. Där barken sitter kvar finns visst skydd. Vattenbegjutning vid timmerlagring verkar angreppshämmande samtidigt som färdigsågat virke måste torkas i stort sett omgående för att inte få s.k. brädgårdsblånad. 

Blånad behöver för att utvecklas i regel mer fukt än jordbakterier och vissa mögelarter likt Penicillium och Aspergillus. När döda träd eller konstruktionsvirke i hus når en fuktkvot om minst motsvarande 85% relativ fuktighet och andra faktorer likt temperatur samt tid är rätt, då finns risk att blånad etableras. 

Blånaden kan till skillnad från mögel och bakterier nå en liten bit in i träts yta. Där livnär sig svampen på sockerarter (polysackarider) och harts. 

Blånaden påverkar inte själva cellstrukturen och blir därför inte virkesnedbrytande så som rötsvamp inbegripet hussvamp. Däremot har svampen viss förmåga att påverka och neutralisera ämnen som är till för att skydda träet mot andra svampangrepp. 

Ett mer etablerat blånadssvampsangrepp kommer att dra till sig fukt från omgivande luft, varför virket blir fuktigare än annars. Sammantaget med nedbrytande funktion mot fungicida ämnen och viss uppluckring av träts struktur, kommer därför mer djupgående rötsvamp lättare kunna påväxa.

• Läs också om rötsvamp
• Läs även om mögel – mögelsvamp

Blånad i hus

Det är vanligt att gynnsamt klimat uppstår i hus som inte är tillräckligt uppvärmda, ej rätt ventilerade eller på annat sätt ej avfuktade. I synnerhet ses påväxt av blånad i det som kallas riskkonstruktioner. 

Virkeskvaliteten är en av de avgörande faktorerna för hur lätt påväxt sker eller inte. Blånad syns oftast på splintveden som är den yttre veden i ett träd. Det motsvarar råsponten som ofta förekommer på vind, i torpargrund och krypgrund.

Kärnveden som håller högre densitet och innehåller mer fungicidhämmande ämnen är bättre fredad från påväxten. Dock sker en slags utmattning av träets motståndskraft över tid varför även kärnved till sist blir angripet.

Förädlat trä som masonitskivor etc. är också känsligt för angrepp och uppvisar efter uppfuktning ganska snabbt det som kallas fuktblommor, oregelbundna ringar som färgas in av fukten och mikroberna som angriper. 

Tiden fram till blånadsetablering kan också avgöras av om virket tidigare varit påväxt av mögelsvamp och bakterier. Även möglet och bakterierna har förmåga att försämra fungicidmotståndet i trä.

Bilden är tagen i en äldre krypgrund uppförd under 1920-talet. Här syns tydligt mikrobiellt angrepp som för den vana fuktteknikern berättar att det periodvis varit rejält fuktigt i krypgrunden. 

Någon gång under 1970 har isoleringen av kutterspån bytts ut till mineralull och ny blindbotten samt blindbottenbrädor har samtidigt satts. Dock finns kraftiga och underliggande golvreglar kvar. Just på golvregeln av kärnvirke syns blånaden ha mörkfärgat trät.

Det finns också mer ytligt till synes ljusa mögelangrepp som tillsammans med blånadssvampen ger föraning och varning om förestående röta. Dock är regeln förutom de ytliga angreppen på djupet intakt.

Blindbottenbrädorna som syns jämte regeln kan vara 50 år yngre och uppvisar inte lika mycket blånad men såväl mögelangrepp.

Det finns lumppapp och spikar kvar i en bräda, skvallrande om att äldre byggnadsmaterial kunde återvinnas. Därför är inte åldersbestämningen med säkerhet gjord. Dock kan man med relativt hög säkerhet utgå från att de som gjorde jobbet inte byggde in nytt material med dessa uttalade fuktskadorna. 

När man ser råspont på vind, i krypgrund, torpargrund, under altantak o.s.v., kan noteras att blånaden förekommer på vissa av brädorna men inte så väl utvecklat på andra intilliggande. Notera svartmöglet i bild, vilket är mer som fläckar, medan blånaden är underliggande och mer utjämnad, ungefär som om man dragit en kolkrita över råsponten. 

Förutsättningarna för blånadssvampens sporer att gro skiljer sig åt. Allt beror på virkeskvalitet, hur bra brädorna blivit uttorkade, PH-värde, tidigare mikrobiella angrepp och mikroklimat m.m.. 

Mikroklimat i negativ bemärkelse uppstår där det är svalare och fuktigare. Svalare material och områden i hus brukar beskrivas vara köldbryggor. Vid en köldbrygga kyls tillkommande luft ned och den relativa fuktigheten ökar därmed. Är köldbryggan tillräckligt uttalad bildas kondens, vattendroppar. 

Mer avgränsade blånadsfläckar kan avslöja att det skett vattenläckage som in genom vindens tak eller genom golv ned i källaren, torpargrunden eller krypgrunden. 

Den avgränsade blånadsfläcken behöver nödvändigtvis inte betyda läckage utan kan bero på köldbrygga där det kondenserar och blir rejält fuktigare. 

Uppe på kallvinden kan mörkare avgränsade fläckar också uppstå där det konvekterar upp fuktigare varmluft nere från huset. Med andra ord där det finns luftläckage i vindsbjälklaget. 

Ta reda på mer fuktfakta och mikrobiologiska risker om:

• Vind – Kallvind
• Torpargrund
• Krypgrund
• Källare

Missta inte träskyddsmedel för blånad

Blånadssvamp har länge varit ett stort bekymmer inom trävaruindustrin. För att förebygga påväxt och i senare skede hindra rötsvamp i hus användes olika typer av högtoxiska träskyddsmedel. 

När byggnadsmaterial behandlats med träskyddsmedel antas en jämnare färg, villkorat att träskyddsmedlet inte var färglöst, vilket vissa fabrikat var. 

Kreosot gav en mörkare nyans av brunt, medan CCA bestående av koppar, krom och arsenik gav en grön nyans. Den gröna infärgningen av kopparsalt ses också vid träskyddsbehandling med klorfenolbaserade vätskor.

När somliga mikrober kommer i kontakt med träskyddsmedlen nås inte förväntad avdödande effekt. Istället lyfter mikroberna ut gifter från trät och omvandlar vissa ämnen till luktande substanser. Resistens mot träskyddsmedel är vanligt och ett stort problem. 

Mer om dessa nu i hus förbjudna träskyddsmedel står skrivet under länkarna här:

• Kreosot
• CCA
• Klorfenol

Förväxla inte med häxsot

Blånad trivs inte direkt bra på målade ytor, även om färg inte är ett bekämpningsmedel som definitivt stoppar påväxt. Däremot får vissa ämnen i väggfärger för inomhusbruk sotpartiklar och annat att fastna ytligt på målarfärgen. 

I färgen tillsätts olika kemikalier för att nå till rätt viskositet, torkförmåga och blandning som inte separerar när det är målat. En del av ämnena är mikrobiellt hämmande samtidigt som någon av de andra önskade funktionerna ges.

Texanol samt propylenglykol är två lösningsmedel som över tid får partiklar att fastna mot färgen. Det kan bli ganska rejäla mörkfärgade fläckar, lite förväxlingsbart med blånadssvamp eller mer åt hållet mögel. 

Noterbart är också att texanol samt glykolen gör att färgen inte härdar så snabbt. I vissa fall finns risk att färgen under lång tid avger kemiska emissioner som man får hälsoeffekter av. Det brukar samtidigt lukta målarfärg och lösningsmedel i huset. 

Avger blånadssvampar lukt?

Precis som jordbakterier, mögel och rötsvamp så avger blånadssvampar luktande ämnen. En av anledningarna till avgivning av luktsubstanser är att det finns symbios mellan svamparna och skadeinsekter såsom granbarkborre.

Alkoholformiga kolväten (FVOC) som avges luktar sötaktigt när påväxten är vid liv. Det kan då svampen är inaktiv eller död anta en något unken till lätt frän lukt. 

Kolvätena attraherar skadeinsekten som rent fysiskt efter exponering transporterar sporer, vilka avsätts och används för att säkra skadeinsektens larver och ge dem föda. 

Det är omöjligt att i ett hus via luktsinnet avgöra om det finns blånadslukt. Då mikroberna i släktet sett till fuktvärden ligger i mitten av en rad mikrobiella angrepp, är lukt inget man kan förlita sig på för att utan okulär inspektion förstå vad det kan vara för skada.

Bakterier och mögel som utvecklas före blånaden släpper kolväten som luktar mer markant och genomträngande. Därför brukar blånadslukten inte vara ensam utan ”drunknar” i det andra.

• Ta reda på mer om lukt och luktprovtagning

Hälsoeffekter vid exponering

Sedan tidigare är det ansett att blånadsexponering i hus eller på arbetsplatser inte direkt ger upphov till hälsoeffekter. Det förekommer uppgifter som pekar på harmlösheten genom att relatera till snickare och möbelmakare som använder blånadsvirke för att få till extra lyster på sina alster. 

Forskningen är i sin linda kring hälsorelaterade frågor rörande de metaboliter som avges från blånadsarterna. Ett antal FVOC – fungal volatile organic compounds har analyserats fram [3,4] och man vet ännu inte i detalj om dessa föranleder hälsoeffekter eller inte.

Vid läsning om de olika aktuella ämnena i säkerhetsdatabaser så framstår de som mindre hälsosamma. 

FVOC används av mikrober för att locka, signalera och bekämpa sina antagonister. Risk finns att FVOC-exponering kan vara påverkande på något sätt, antingen direkt eller indirekt genom att trigga andra mikrober att avge skadliga ämnen. Innan klarhet givits i ämnet hänvisar Optihus till försiktighetsprincipen.

Sett till den totala mikrobiella lasten som brukar finnas vid en fuktskada i hus, förespråkar försiktighetsprincipen att man utreder och omgående sanerar på lämpligt sätt. 

Även om ett blånadsangrepp inte vore skadligt då man rör sig i utrymmet så behövs personligt skydd i form av halvmask med partikelfilter p3 så att man inte inandas damm och annat. I synnerhet är andningsskydd också viktigt vid sanering och renovering då det frigörs mycket partiklar till luften. 

Köpa hus med blånad

När det finns mikrobiell påväxt bör utredning göras hur pass omfattande påväxten med dess spridning av metaboliter är. Eftersom blånad sällan är ensam som skadeverkande vid en fuktskada föreligger extra vikt vid en fuktteknisk skadeutredning.

Mindre högst lokala blånadspåväxter som inte kan påverka inomhusmiljön spelar inte så stor roll mer än just kosmetiskt. Huvudsaken är att orsaken till svampskadan klarläggs innan köp av huset. Mindre avgränsade blånadsfläckar på vinden kan t.ex. bero på takläckage, medan lätt läckande rör också riskerar vara orsaken. 

Är det mer omfattande angrepp som finns i husets grundläggning, väggar eller tak och kunnat sprida metaboliter in till inomhusmiljön, kan det vara viktigt att låta analysera inomhusmiljön. 

Fuktmätning är ett bra redskap för att avgöra om det är för fuktigt i trät där blånaden växer eller om det är ett uttorkat angrepp. Noteras bör att det inte behöver vara torrt året runt i en riskkonstruktion bara för att det är lägre uppmätta värden just inför husköpet.

Som exempel är husets kallvind normalt snickartorr under sommaren men ofta för fuktig på senhöst, vinter och vårvinter. Därför går det att bli lurad om man utför fuktmätningen på vinden under varm årstid. 

Ytterligare exempel är torpargrunder och krypgrunder som drabbas värst under sommaren, medan de till del torkar ur under vintern. 

Kanske säger personen som utför överlåtelsebesiktningen att det är torrt och därför är gamla blånadsskador, menande att det inte är något att bry sig om inför husköpet. 

Det gäller att köpa sitt hus med omsorg och känna till de fel och brister som finns samt de missuppfattningar och myter som råder.

Såväl bakterier som mögel och blånad har förmåga att ligga i träda när det är torrt och åter starta sin påväxt när klimatet för dem blir gynnsamt. Dessutom finns risk att det frigörs långt fler metaboliter från de torra vilande eller döda angreppen än vad som frigörs från levande. 

Ska hus med blånad köpas får man räkna med att det kan behövas avfuktare. Det är något att skriva in i kostnadskalkylen och ta med i beräkning då budgivning sker. Glöm inte heller att räkna in saneringskostnader om sådant behov finns.

Ska man köpa och bygga nytt hus är det väldigt viktigt att skydda huset från fukt och nederbörd under byggfasen. I annat fall kommer det att bildas mikrobiell påväxt som byggs in. [5]

Det slarvas oerhört med fuktskydd under byggfasen och i somliga fall har husköparna sedan inte kunnat bo kvar i huset p.g.a. hälsoeffekter. Det förekommer att husentreprenörer efter segslitna rättsförhandlingar fått köpa tillbaka huset. 

• Gå till startsidan för Optihus Köpa Hus Guide

Avfuktare torkar ut påväxten

Att förebygga är det allra bästa. Starta med att fuktmäta med hygrometer och fuktkvotsmätare. Fuktvärdena avgör om avfuktare behövs eller om man kan avvakta.

En bra hygrometer mäter luftens fuktinnehåll i form av relativ fuktighet. Det finns hygrometrar som sänder från en sensor till en basenhet och även de som går att koppla upp till Internet för fjärrövervakning.

Når fuktvärdena upp i 75% RF över tid är det läge att sätta in avfuktare. Där dras den generella gränsen för påväxt av bakterier och vissa mögelarter. Vid 85% RF finns risk för blånad då trä absorberar fukt från luften och strävar efter ett jämviktsförhållande.

Fuktkvotsmätare kallas också insticksmätare och mäter fukten i trä genom att man sticker in metallpiggarna från mätaren några millimeter och avläser värdet i mätarens display. Tröskelvärdet för bakterier och de tidigast etablerade mögelarterna nås vid 17% FK medan blånadssvampen behöver runt 19% FK för att kunna starta sin process. 

• Läs mer om fukt i hus

Bra avfuktare har en inbyggd fuktmätare och styrutrustning som kallas hygrostat. Via hygrostaten ställer man in önskat börvärde då avfuktaren ska starta avfuktningen. När enheten gjort sitt jobb och säkerställt klimatet utifrån det inställda börvärdet, ställs avfuktaren i standby och väntar på att det återigen ska bli för fuktigt innan den startar. 

En bra avfuktare kan sänka den relativa fuktigheten ganska snabbt. Har byggnadsmaterial som trä och betong över tid tillåtits dra åt sig fukt kan aktiv avfuktning behövas under längre tid, från månader till år, innan kärnan av materialet är så torr att gränsvärden säkrats. 

Är det ordentligt fuktigt finns viss risk att blånaden, bakterierna och möglet stressas under den initiala avfuktningen, innan det blivit så pass torrt att påväxt inte kan fortsätta. När mikroberna stressas kan påväxten öka ordentligt samtidigt som metabolitavgivningen också tilltar. Därför och av andra anledningar är det bra att sanera på lämpligt sätt i samband med att avfuktningen startas. 

Vid val av avfuktare bör man notera att kondensavfuktare eller kylavfuktare är till för varma utrymmen medan sorptionsavfuktare fungerar säkerställande bäst i svalare sammanhang. 

• Läs mer om avfuktare och avfuktning

Sanering

Blånadssanering är inte det lättaste att göra eftersom blånaden sitter någon millimeter in i träts yta och ibland djupare än så. 

Vissa saneringsvätskor kan verka avdödande men bleker inte svampens melanin nämnvärt. Faktum är att det inte finns några väl utarbetade saneringsmetoder annat än att byta ut det påväxta materialet. Nu kommer troligen somliga inom saneringsbranschen att reagera och säga att detta uttalande är fel. Därför sker här förespegling och motivering. 

Oxiderande saneringsvätska

Det sista årtiondet har en oxiderande saneringsvätska baserad på klor blivit populär. Klor som ges tillträde till blånadssvampens infärgade mycel bleker detsamma. Enbart klor är ytaktivt och därför tillsätts en slags katalysator som också har ytspänningsbrytande funktion. Det gör att oxidationseffekten kommer in i ytan av byggnadsmaterialet. 

Klor har dock mindre bra avdödande egenskaper när det gäller mögelsporer, vilka brukar samexistera med blånadssvampen. Bakterier som Aktinomyceter är känsligare och avdödas enklare. 

Klor bryter ned delar av cellväggen i trä och det som sanerats har därför, även om man inte ser det med blotta ögat, ”luckrats” upp i ytan. Träts naturliga motståndskraft mot mikrober reduceras också genom oxidationseffekten. 

Kloret omvandlas efter oxidation till koksalt. Saltet strävar efter att dra till sig fukt från luften, motsvarande 75% relativ fuktighet eller 17% fuktkvot. Det är vid dessa värden som gränsvärdet för tidig mikrobiell påväxt går. Även om det är relativt lite torrare i luften kommer saltet fortsätta att binda fukt. 

Det finns inte längre någon fuktrelaterad marginal upp till gränsvärdet. Tillika hindrar inte saltet mögel från att gro. Möglet kan inte heller hämmas av bakterierna som är avdödade.

Då luftfuktigheten ökar till över gränsvärdet kommer det delvis skadade trät att snabbare än annars dra åt sig fukt. Mögel kan därför starta att växa snabbt och mycket. Det finns många praktiska och tråkiga exempel på detta, särskilt i kombination med avfuktare som förlitar sig på en ventilationseffekt utan aktiv avfuktning för att få bort fukten.

De gifter, mykotoxiner och exotoxiner som avgivits från mögel och bakterier, riskerar att under oxideringen omvandlas till andra toxiska ämnen. 

Oxidation via klor är av flera anledningar inte det bästa att sanera med, utan avrådes härmed ifrån. 

• Se istället väl valda saneringsvätskor

Ozon och ozonering

En metod som länge varit populär som delsanering mot lukt efter brand, har ett bra tag nu felaktigt annonserats som det ultimata för att sanera mögel, blånadssvamp, träskyddsmedel och lukt i hus, rakt genom alla material i huset. 

Det som inte berättas är att ozonet i stort sett endast har ytaktiv verkan och inte tränger in i eller igenom byggnadsmaterial med högre densitet som trä etc.. Ozonet kan över längre tid verka ytligt mikrobiellt avdödande men har inte någon större effekt på färgen från blånad. 

Undertecknad har själv under 16 års tid experimenterat med ozon och kört ett lika långt långtidstest, för att komma fram till brister och möjligheter med den saneringsmetoden. 

Blånaden har under dessa år blekts aningens men inte nämnvärt. Mögelkolonier finns kvar på ytorna men är avdödat. Vitmöglet som sågs likt damm på ytorna finns i stort sett inte kvar. Det försvann ganska snabbt. Lukten i utrymmet, bestående av en källare och krypgrund, har förbättrats men lukt som sitter på djupet i byggnadsmaterialen finns kvar och vandrar åter ut i luften då ozongeneratorn slås av en vecka. 

Blästring med kolsyra och is

Metoden går ut på att under tryck påföra kolsyreis. Har inte blånadsangreppet nått djupare finns möjlighet att blästra bort infärgningen. Noteras skall att blästringsmetoden slår sönder ytan på virket så att det sedan blir känsligare för fukt och mikrobiell påväxt. 

Under själva blästringen sprids metaboliter från mögel, blånad och bakterier. Är inte annat byggnadsmaterial som isolering etc. skyddat kommer det att kontamineras. 

Slipning och hyvling

Om det går att komma åt ytorna som är blånadsinfärgade finns möjlighet att slipa eller ännu bättre hyvla bort någon millimeter av materialytan.

Många gånger är den saneringsmetoden inte gångbar då det för fackman krävs viss frigång i saneringsutrymmet, samt hyfsat bra arbetsförhållanden i övrigt. Alla ytor som behöver saneras kanske inte är lättbearbetade eller inte alls åtkomliga med arbetsredskapen.

Värt att tänka på är att mekaniskt bearbetning av mikrobiellt skadade ytor gör så att sporer och eventuella gifter sprids och kontaminerar.