BRO Byggnadsrelaterad Ohälsa (BRI Building Related Illness)

Vad är byggnadsrelaterad ohälsa (BRO)?

BRO beskriver den potentiella och många gånger faktiska kopplingen mellan bristande luftkvalitet inomhus och en rad olika symtom och hälsoeffekter.

Exponeringen vilken består av luftföroreningar som mögel, bakterier, damm, emissioner från material och kemikalier i övrigt är tungt vägande. Ofta kan BRO vara svårt att ringa in och med säkerhet knyta till inomhusmiljön, eftersom symptomen kan vara liknande andra sjukdomar och allergier etc.. 

Vanlig byggnadsrelaterad ohälsa inkluderar huvudvärk, trötthet, yrsel, hosta, andningssvårigheter, ögonirritation och hudbesvär m.m.. Dessa och andra symptom kan utlösas eller förvärras när man spenderar tid i en byggnad med dålig ventilation eller av någon annan anledning dålig luftkvalitet.

Historian bakom BRO

BRO Byggnadsrelaterad Ohälsa har som begrepp myntats från engelskans BRI Building Related Illness. BRO började inte användas i Sverige förrän ca. 2015. På engelska spåras BRI till slutet av 1980-talet. 

Begreppen har utmynnat från att man i många länder under 1960-talet och framåt allt mer frekvent rapporterade om ohälsa som misstänktes bero på bristande luftkvalitet inomhus. Till en början kallades fenomenet här hos oss för kontorssjukan och dagissjukan. I slutet av 1970-talet gavs det benämningen SBS Sick Building Syndrome, på svenska Sjuka Hus. 

Under 1980-talet och framåt gavs stor uppmärksamhet från allt fler forskare världen över. Vid den tiden hade man allmänt svårt att fastställa orsaken till symtomen och hälsoeffekterna som sågs. Klart var dock att det ofta fanns ett samband med inomhusmiljön och byggnadernas skick.

Under 1990-talet blev BRI kändare och det utfördes mer ingående forskning om orsak-verkan. Forskningen visade att BRI inte bara var vanligt förekommande utan också kunde leda till allvarliga och långvariga hälsoproblem om saneringsåtgärder inte vidtogs. 

2006 startade en rörelse från vissa intressenter, forskare, läkare och myndigheter, vilken gjorde att SBS och Sjuka Hus avskaffades som begrepp och beskrivning i olika forskningssammanhang samt studier. Även om BRI, BRO och även begreppet OBO Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa fanns, uttunnades forskningen i sakfrågorna väsentligen.

Samtidigt som nedsläckningen av SBS och sjuka hus genomfördes gavs forskare allt mindre möjlighet att bli beviljade forskningsanslag för att utröna vad de medicinska orsakerna är till de många symtom och hälsoeffekter som rapporterades. 

I samband med detta sågs anslagsfinansierad universitetsforskning komma ut vilken istället för att inriktas mot olika luftföroreningar, som t.ex. mögel och träskyddsmedel, lade tonvikt vid förklaring att symtomen och hälsoeffekterna förorsakades av psykiska faktorer såsom oro, stress och rädsla inför den avvikande lukt som kunde finnas i de aktuella husen. 

Oberoende forskare myntade andra begrepp med samma innebörd, såsom:

• CIRS Chronic Inflammatory Response Syndrome
• DMHS Dampness and Mold Hypersensitivity Syndrome
• ASIA Autoimmune/Inflammatory Syndrome Induced by Adjuvants etc..

Somliga oberoende forskare, som inte släpps in i den etablissemangsstyrda gemenskapen, vill kunna komma vidare och finna en mer grundläggande exponeringsförklaring till varför symtom och hälsoeffekter är så vanligt förekommande i fuktskadade och kemiskt skadade byggnader. 

Historian om BRO är viktig att förstå eftersom det ger oss en inblick var vi idag står i frågan och varför vi inte kommit längre. Koncensus och klarhet saknas även om varningar gällande bristande inomhusmiljö når ut från organisationer och myndigheter. 

• Läs den tusenåriga historian om sjuka hus

Vilka är vanliga källor till BRO?

Det finns många källor som kan föranleda ohälsa inom begreppet BRO. Här listas några.

• Mögel i hus är en vanlig källa till BRO och kan orsaka allt från andningsproblem till hudirritation och neurologiska besvär. För att minska risken för mögel bör nivåerna av fukt hållas nere samtidigt som ventilationen och värmen måste vara tillräcklig. Läs om symtom och hälsoeffekter från exponering av mögel
• Bakterier som trivs vid fuktskada. Dessa motverkas på samma sätt som mögel. 
• Damm och kvalster är andra vanliga källor till BRO. För att minska risken för hälsoproblem bör städning utföras regelbundet.
• Kemiska ämnen är en annan vanlig källa till ohälsa. I byggnadsmaterial förekommer ett antal kemikalier som är problematiska. Dessa kan utlösas eller bildas när materialen blir för fuktiga. Städmedel med starka kemikalier är ytterligare problem.
• Träskyddsmedel är även en vanlig källa till problem. I vissa av våra hus samt fastigheter har det tillbaka i tid använts kreosot, klorfenoler och arsenikinnehållande medel, allt för att hålla rötsvamp och mögel borta. Det handlar totalt om ett antal högtoxiska ämnen. 

Var i huset uppstår källorna? 

Problembilder som leder till byggnadsrelaterad ohälsa kan finnas i stort sett var som helst i huset, men vissa konstruktioner är känsligare och ofta skadade. Dessa konstruktioner bör man särskilt känna till, regelbundet kontrollera och åtgärda om man ser varningstecken. Konstruktionerna nedan kallas allmänt för riskkonstruktioner tack vare den omfattande skadebilden:

• Husets vind – kallvind är utsatt för fukt särskilt under den svalare årstiden. När det blir för fuktigt på vinden så tillväxer mikrober, med vilket menas mögel, bakterier och rötsvampar. Det är lite ovanligare att vindsklimatet leder till BRO, men förekommer likväl där förhållandena är sådana att boendemiljön kontamineras via luftrörelser mellan vinden och boendet. 
• Torpargrund och krypgrund vilka utgör grunden till vissa hus. Här är problembilden som mest uttalad under den varmare årstiden. Varm och fuktig luft ventileras då in i den svalare grunden varpå mikrober bildas. Luft- och mikrobspridning uppåt huset är mycket vanligt och en omfattande källa till BRO. 
• I hus med källare är problemen i stort sett desamma som i torpargrunder och krypgrunder. När fuktskadan i dessa utrymmen väl är etablerad så sker mikrobspridning även om utrymmena torkar ut under vissa perioder på året. 
• Under vissa byggår var platta på mark inte ordentligt fuktsäkrad som konstruktion. Fukt drar igenom plattan från marken och påverkar golvkonstruktionen med dess eventuella isolering negativt. Spridning av ohälsosamma ämnen och mikrober sker upp i boendet. 
• En rad andra riskabla konstruktioner finns, vilka det går att läsa mer om på sidan riskkonstruktioner. 

Byggnadsdesignens inverkan på BRO

Byggnadsdesign spelar en stor roll i förebyggandet av BRO. Genom att designa fuktförlåtande byggnader med hälsosam inomhusmiljö i åtanke kan man minska risken för byggnadsrelaterad ohälsa och skapa en godtagbar miljö för alla som bor, studerar eller arbetar i byggnaden.

Några av de viktigaste faktorerna att tänka på när man designar byggnader inkluderar system för ventilation, materialval och fuktkontroll genom värme eller avfuktare. Genom att använda högkvalitativa material och se till att ventilationssystemet etc. är tillräckligt kan man minska risken för BRO och skapa en hälsosam inomhusmiljö.

Förebyggande åtgärder i redan befintliga hus

Det finns många förebyggande åtgärder som kan vidtas för att minska risken för BRO. Här är några av de viktigaste:

Förbättra ventilationen – En av de viktigare åtgärderna för att förebygga BRO är att förbättra ventilationen i bostaden eller på arbetsplatsen. Detta kan inkludera att installera ventilationssystem eller öppna fönster för att öka luftcirkulationen.

Minska fuktlasten – Skador av fukt är en av de vanligaste orsakerna till mögel och andra föroreningar i inomhusmiljön. Genom att minska fuktnivåerna i hemmet eller på arbetsplatsen kan risken minskas för mögelexponering och andra källor till ohälsa. Egenkontroll inkluderat fuktmätning är viktigt att löpande genomföra. 

Minska exponeringen för kemikalier – Kemikalier är en annan vanlig orsak till BRO. Genom att minska exponeringen för kemikalier i vistelsemiljön kan risken reduceras för hälsoproblem. 

Professionell bedömning och behandling

Om man misstänker sig lida av BRO Byggnadsrelaterad Ohälsa, bör medicinsk hjälp sökas.

Behandling för BRO kan inkludera allt från medicinering till livsstilsförändringar. Det är viktigt att tala med läkare, funktionell medicinläkare och kanske även näringsterapeut om de bästa behandlingsalternativen för din situation.

Fukttekniker kan undersöka och åtgärda

Vidare kan professionell bedömning av en duktig fukttekniker hjälpa till att ringa in aktuella risker och skador i fastigheten. Om sådana finnes bör de snarast på adekvat sätt åtgärdas. Det finns både forskning och erfarenhet om att korrekta och tillräckliga åtgärder, när sådana behövs, kan få byggnadsrelaterad ohälsa att reduceras eller försvinna. Evidens finns att det är svårt eller omöjligt att bli frisk så länge man exponeras för sådant som förorsakar BRO.

• Läs mer om luktsanering och luktkontroll
• Läs mer om mögelsanering
• Se DNA Mögeltest vilket man själv kan genomföra