CCA – giftig träimpregnering med koppar, krom och arsenik

CCA och kort historia

CCA är en benämning på träskyddsmedel innehållande koppar, krom, arsenik, vatten och ibland också andra kemiska ämnen. Företaget Boliden blev känt för denna produkt som kom att kallas Boliden K33 och även såldes under andra varumärken. 

Det fanns en rad varianter av träskyddsmedel på marknaden under 1930-1950 talen. För att utröna vilket av dem som hade bäst effekt mot rötsvamp startades 1943 försök där man bl.a. i Simlångsdalen placerade bestrukna och således impregnerade telefonstolpar i marken. [1]

Bilden ovan beskriver utifrån träskyddsmedelstillverkaren Bönnelyche & Thuröe AB resultaten efter försöken i Simlångsdalen. CCA från Boliden placerade sig bra i utvärderingssystemet som Träskyddskommittén satte samman, men det fanns konkurrens i form av fabrikat där man blandat i klorfenol såsom pentaklorfenol. Flera produkter inom dåvarande varumärket Cuprinol innehöll sådant högtoxiskt ämne. 

Författaren och andra barn som med sina föräldrar och andra åkt förbi testplatsen, har skämtsamt fått höra att här odlar man telefonstolpar. Kanske hade det inte skämtats så mycket om man känt till hur allvarligt de olika förekommande gifterna kom att slå mot natur och hälsa. 

Resultaten i Simlångsdalen och vid de andra testställena föll ut på det viset att CCA tillsammans med pentaklorfenolbaserade produkter och kreosot kom att bli de mest använda. 

Även om pentaklorfenol blev det mest populära att använda för att skydda konstruktionsdetaljer i hus, användes även CCA för samma ändamål. Dock var det vanligare att trä utomhus behandlades med CCA, likt trä till altaner etc.. 

Anledningen till uppdelningen av impregneringsmedel för bruk inomhus och utomhus var att ansvariga myndigheter sedan länge kände till att arsenik och krom var högst toxiskt. Man förlitade sig felaktigt till att klorfenol var mindre giftigt.

Transparent toxikologisk information nådde inte alla fackmän eller lekmän, varför vissa valde att använda CCA-impregnerat trä i hus, antingen vid nybyggnation eller renovering. Det förekom också att impregnerat trä för utomhusbruk återvanns och byggdes in i hus. 

Förbud mot arsenik 1876

Den sjunde februari 1876 utfärdades en Kunglig förordning och reglering om försäljning och vård av arsenik samt andra giftiga ämnen och varor. Förordningen föregicks med utvärdering och prövning av Sundhetskollegium, Kommerskollegium, Teknologiska institutet och Högsta domstolen. [2] 

Upprinnelsen till förbudet låg till stor del i användandet av arsenik i färger. Man hade svårt att få gröna färgnyanser att vara beständiga. Det ändrades då Carl Wilhelm Scheele (1742-1786) ungefär år 1775 i Köping experimenterade sig fram till en arsenikhaltig färg som kom att kallas Scheelegrönt. Fler fabrikat såsom Schweinfurtergrön och Parisgrön följde upp på Scheeles uppfinning.

Den gröna lystern tilltalade då man började använda tapeter på 1800-talet. Förutom tapetfärg användes det till stearinljus, tvål, godispapper, leksaker, färgning av kläder och mat m.m.. Arsenikinblanding fanns även i nyanser av blått, orange och rött. 

Under senare halvan av 1800-talet uppmärksammades problem med inomhusmiljö och sjuka hus allt mer. Forskare konstaterade att när mögel tillväxte på arseniktapeterna så avgavs arseniken via möglet i en form av giftig gas. Orsakssamband med förgiftning, sjukdom och död knöts till arsenikfärgerna, varvid förbudet tillkom. [3]

Mögel metylerar arsenik och krom 

Docenten och byggnadsinspektören Germund Wirgin (1868-1939) beskrev 1913 att det förekom stora problem med fukt och mögelsvamp i bostäder och att forskning rörande arsenik avgiven av mögel i inomhusmiljö gjorts. Germund hänvisade till arsenikfärgen i tapeter och omtalade vidare att fuktproblem var vanliga i hus men att det inte är fukten i sig som skadar. 

Tester som utförts i modernare tid visar att CCA hämmar mögel upp till en viss relativ fuktighet. Om halten av fukt i hus överstiger 95%RF kan dock mögelsvamp rikligen komma att tillväxa. [4]

Vid andra förhållanden där fullständig impregnering inte gjorts eller det gått längre tid sedan behandlingen, finns risk för mögelpåväxt redan under uppgiven relativ fuktighet. 

Mögel och vissa bakterier såsom aktinomyceter är högst anpassningsbara till sin omgivning. Ett antal arter av mikrober har förmåga att via biometylering göra sig av med giftiga ämnen från det material de ska leva på och utav.

När det gäller mögel samt bakterier har det konstaterats att tillförd arsenik bl.a. metyleras till det gasformiga ämnet trimetylarsine. [5-10]

I samband med fuktskadorna som tidigt uppdagades där man använt arsenikfärger rapporterades lukt som av vitlök alternativt en slags unken lukt. Trimetylarsine upplevs via luktsinnet i tillräcklig koncentration som just vitlökslukt. 

Olika arter av mikrober som har förmåga att metylera arsenik kan även omvandla krom, från sexvärt till trevärt krom och frigöra detsamma till luften. [11,12] Både sexvärt och trevärt krom finns i trä som behandlats med CCA. [13] 

Krypgrund och platta på mark som exempel

De kanske allra vanligaste ställena i ett hus att finna träskyddsbehandlat trä är i krypgrund och i äldre platta på mark. Inte sällan uppstår för hög fuktighet i dessa grundläggningskonstruktioner som därför kommit att kallas riskkonstruktioner. Skador av mögel, bakterier och rötsvamp har kommit att bli mycket vanligt och medför ej sällan klagomål över det som kallas sjuka hus.

Istället för att bygga fuktsäkert och fuktförlåtande vände man under efterkrigstiden allt mer blicken emot träskyddsmedel såsom CCA och i synnerhet pentaklorfenol då klorfenolet troddes vara mindre giftigt.

Trots experimenterande och framställande av allt mer giftiga sammanblandningar av impregneringsmedel lyckades man inte stoppa mögel och aktinomyceter. 

I krypgrunden och plattan på mark kommer vid tillräckligt hög fukthalt mögelsvampar och bakterier att börja sin tillväxt på ytan av konstruktionsvirket. Mikroberna startar genom metylering att avgifta det impregnerade trät. Förutom att avge egna gifter kallade mykotoxiner, endotoxiner och en rad andra potentiellt skadeverkande metaboliter, kommer metyleringsprodukterna från arsenik, krom, koppar eller klorfenoler etc. att frigöras till omkringliggande luft. 

Det är vanligt att luft från plattan och krypgrunden dras uppåt och in i boendemiljön. Med luftflödet som vandrar in i huset via otätheter följer de toxiska ämnena och även lukt i förkommande fall. Dock är det inte säkert att alla mikrobiella och kemiska skador luktar eller att man kan känna lukten ifråga. För referenser och mer information om platta på mark, krypgrund och lukt läs länkarna nedan:

• Platta på mark
• Krypgrund
• Lukt i hus

Hälsoeffekter

Via forskning vet vi att många av de ämnen som analyseras fram i ett kemiskt och/eller mikrobiellt skadat hus, som enskilda ämnen betraktat, har potential att medföra mer eller mindre allvarliga hälsoeffekter. 

Inte sällan ses från universitet, myndigheter och från de som har ekonomiska intressen i övrigt dementier gällande den potentiella skadeverkan. Man menar att halterna är för låga för att kunna utgöra ett hot mot hälsan och att det därför inte kan uppstå några klassiska eller akut toxiska effekter. 

Nåväl, halterna är visserligen ofta räknat i siffror låga, men undvikande av att rapportera alla ämnen i samband med varandra görs, kanske för att det är forskningsmässigt svårt och inte klarlagt. Samtidigt baserar man allt för ofta sina uttalanden och rapporter på lös grund då det saknas tillräckligt med medicinsk forskning för att komma fram till nej-sägande koncensus. 

Den evidens som finns rörande sjuka hus är i sådan numerär överlägsenhet att det inte går att förklara bort hälsoeffekterna som rapporteras in. I hus där det finns mögel och bakterier, där det finns kemiska ämnen som aktuella träskyddsmedel m.m., just där är ohälsofrekvensen talande högre än i hus utan dessa typer av skador. 

Mer forskning behövs där aktuella partiklar och ämnen, både kemiskt tillförda och från mikrober, vägs samman för toxikologisk utvärdering etc.. Det behövs i samband med detta utvärdering av lågdosexponering över tid både gällande vuxna och i synnerhet barn vilka är känsligare. Med klassiska och akuta effekter menas mer direkt mätbara effekter och inte långtidsexponering av lägre doser. 

Optihus låter det vara osagt hur och om metylerad arsenik och krom från CCA är skadligt då man exponeras inomhus. Olika källor talar mot varandra ifråga. Dock känner författaren debatten och olika nej-sägarknep väl vid detta laget.

IVL omtalar risker i arbetsmiljö där exponeringen är direkt och således högre. [13]

Professor William R. Kullen (1933-2019) menade tillsammans med sin kollega Professor Ronald Bentley (1922-2011) att giftlarmen om arsenik i tapeter och luft inomhus är en myt. [14]

En svensk konsult verksam inom innemiljö och VVS har sammanfattat en text kring arsenik som är djupt historiskt ingående och intressant. Dock är den alldeles från början vinklad emot orosfaktorer och rädsla, utan att i sin vidare kontext lyfta fram eller efterfråga ordentlig toxikologisk utvärdering av den samlade bilden som mögel, jordbakterier och arsenikinnehållande material etc. utgör. [19]

Trots försök att mytuppkalla och mena att arseniklarmen grundas i oro och rädsla, med tyngd i att arsenik även finns naturligt och därför inte skadar, ligger nyare forskning övervägande åt andra hållet omtalande potentiella risker. [15-17]

Via Kemikalieinspektionen m.fl. framgår att kreosot och CCA är förbjudet att använda i hus. Egendomligt nog utesluts i informationen klorfenoler med dess föroreningar som dioxin och furan m.m.  [18]

Det måste finnas en anledning till förbudet att använda de kemiska ämnena i hus, vilken vanligen i Sverige hänvisas till naturpåverkande faktorer och arbetsrelaterad exponering. I vissa andra länder har man en annan syn på saken och tar även upp föroreningarna som tydlig riskfaktor i inomhusmiljö. Sverige särskiljer sig av någon anledning trots att man här varit tidiga med toxikologisk utvärdering uppföljd av vissa av förbuden.

Vi vet att hälsoeffekter i samband med kemiska ämnen på uppseendeväckande vis har nedtystats gentemot allmänheten, eller att försök därom har gjorts. Det förfarandet syns tydligt idag tillsammans med rädslo- och orosspåret som ständigt återkommande. Det förekom även på 1800-talet då forskare och andra började larma rörande arsenik och mögel.

Författaren anser sådant förhållningssätt vara ett sofistikerat men likväl mycket fult sätt att försöka skapa kontrovers, vilken gagnar industri och andra intressenter, men totalt sänker de som upplever sig bli sjuka och står där med ett skadat hus som minskat i värde.

Något är det som gör att allt fler barn och vuxna i aktuella hus och byggnader upplever allt från övergående symtom till allvarliga och livslånga hälsoeffekter. Därför hänvisar Optihus med bestämdhet, fram till att ärlig klarhet har bringats, till försiktighetsprincipen vilken talar för förebyggande och akuta åtgärder inbegripande sanering och/eller avfuktning. 

Köpa hus med CCA

Tänker man köpa hus med egen brunn är det bra att kontrollera vattnets kvalitet. Det finns en rad olika ämnen som gör vatten otjänligt eller tjänligt med anmärkning. Arsenik och krom är jämte radon, järn mangan, humus, bakterier och annat kontaminerande faktorer. 

Det måste anses bra att skära bort så många källor till föroreningar som möjligt. Därför är det också av vikt att kontrollera husets riskkonstruktioner då det är vanligt att finna olika typer av kemisk samt mikrobiell skada. 

Optihus informerar om olika saker som är av vikt att titta efter samt ta med i åtanke. Hur man sedan som husköpare väljer att göra måste vara upp till var och en. 

CCA är rekommendabelt att sanera bort eller om möjligt åstadkomma så att luft och förorenande ämnen inte kan komma in i huset från skadeställena.

Vid egenkontroll och okulär inspektion är det svårt att avgöra vilken typ av impregnering som finns. Flera typer av sammansättningar inbegripande kopparsalt har använts. Koppar är det som färgar in virket grönt. Analys är om så önskas på sin plats för att avgöra om det handlar om tidigare kopparsaltblandningar, CCA eller kopparsalt med klorfenoler. 

Noteras ska att det finns varianter av träskyddsmedel som färgar in trä brunt, grönt eller är färglösa. Ibland kan impregneringen därför inte upptäckas okulärt.

Innan köp av huset är det av vikt att ta in offert för åtgärdandekostnader. 

Viktigt är att inte komma i direktkontakt med impregnerat altanvirke o.s.v.. Det gäller i synnerhet barn. [17,18a,18b] Ventilationsgraden i en öppen altan är bättre än i en inbyggd. I inbyggda utrymmen med bristfällig ventilation finns risk att koncentrationen av skadliga ämnen i luften ökar. 

Tänk också på att CCA räknas som farligt avfall och inte får eldas upp. Det måste lämnas till speciell sortering på avfallsstation. [18a,18b]

Ligger huset i anslutning till något gammalt sågverk eller annat ställe där man impregnerat trä, då är det läge att kontrollera med kommunen om tomtmarken är förorenad. Skicka alltid frågor skriftligen och begär skriftligt svar tillbaka. Begär även diarienummer. 

• Gå till startsidan för Optihus köpa hus guide

Sanering

Sanering innebär att ta bort det oönskade helt. Givetvis är sådan saneringsåtgärd det bästa, men också ofta mycket dyrt, tidskrävande och omständligt att genomföra. 

Har skadan inte kontaminerat inomhusmiljön så att föroreningar satt sig uppe i huset finns alternativa vägar att gå. 

Avfuktare och undertryck

Om man har krypgrund går det i förebyggande och akut syfte att sanera mikrober med lämplig vätska och installera avfuktare samt en undertrycksfläkt. Avfuktaren håller den relativa fuktigheten nere och ser till att skada inte sker eller ej eskalerar. Undertrycksfläkten motverkar att luftflöde sker uppåt huset. Istället tillser fläkten att i möjligaste mån vända luftflödet så att det dras en lägre mängd luft från bostadsdelen ner i krypgrunden och vidare direkt ut. Sådan lösning kan även vara aktuell i källare.

Avfuktare fungerar också som luftrenare. Vattenmolekyler bär på eller innehåller förorenande ämnen som saneras bort med avfuktningen. All fukt tas dock inte bort så avfuktaren blir endast en partiell luftrenare. 

Gäller det platta på mark finns inte någon större och enklare genväg. Här rekommenderas sanering jämte en tät duk av spärrlaminat alternativt ventilerat golv under vilket det sker kontroll av luftflödesriktning och undertryck. 

• Se avfuktare i vår butik och mer information

Ventilation

Att se över och vid behov förbättra ventilationen i huset är av hög vikt. Rätt ventilationsgrad och tryckförhållanden motverkar fuktskador och ser till att ventilera ut förorenande ämnen. 

• Läs mer ingående om ventilation i hus

Ozonbehandling

Kortfattat måste ozon och ozonbehandling nämnas. Ett företag i Sverige har under flera år tillbaka annonserat vidlyftigt om att ozonaggregat (ozongeneratorer) som de säljer har förmåga att helt sanera bort träskyddsmedel och mögel med dess ev. lukt. 

Mer osant kan det inte bli. Ozon har ej förmåga att tränga igenom gipsskivor, trä och annat hårdare byggnadsmaterial. Dessutom kan ozonet i de mängder det handlar om inte neutralisera de oåtkomliga högtoxiska ämnen som är aktuella. 

Ozon kan dock användas som kompletterande saneringsåtgärd eftersom det har viss verkan i luft och på ytor. Efter en ozonbehandling brukar lukt och föroreningar som sitter djupare i material efter en kort tid åter vandra ut till luften i huset. 

Skyddsutrustning

Såväl vid egenkontroll, inspektion och sanerings- samt renoveringsarbete är det av högsta vikt att skydda sig med halvmask eller helmask och lämpliga kläder. Till andningsmaskerna finns både partikelfilter och kolfilter. Kolfiltret är viktigt att använda då det filtreras bort delar av de gasformiga ämnena som finns i luften och frigörs vid arbete. 

Skydd behöver sättas upp inne i huset så att ämnen inte sprids från saneringsstället till andra rum. Undertrycksfläkt och luftrenare kan behövas i det rum där man jobbar. 

Fuktmätning

När fuktmätning med fuktkvotsmätare sker i träskyddat material finns risk att fuktmätaren uppvisar högre fuktvärde än vad det egentligen är. Det beror på att metallsalter i träskyddsimpregneringen leder strömimpulser från mätaren likt vatteninnehåll i trämaterialet gör.

Bra är därför att komplettera fuktmätningen med hygrometer som mäter i luft och även precis vägning av trät i fuktigt och sedan upptorkat tillstånd för att bedöma fuktinnehållet.