Energispartips – Med Optihus kan elräkningen optimeras

Vilka källor för möjlig energisparing finns?

Det finns ganska mycket man kan göra för att optimera i sitt hus eller boende. Här går vi igenom några tips som är uppdelade efter vilket utrymme energibesparingen gäller.

Energibespara i köket

I köket finns ett antal vitvaror som drar el, vissa av dem året runt, medan andra sätts igång utefter aktivitet. 

Vi kan börja med kylskåpet. Är det gammalt så drar det i regel mer el än nyare som är energioptimerade och bättre isolerade. Därför kan det eventuellt vara läge att byta till ett nytt. 

Sätt inte in varm mat och dryck i kylskåpet. Det behöver då jobba avsevärt mer än om födan sätts in avsvalnad. Bra är att under vintern när det är kallare ute sätta ut födan efter tillagning tills den håller kylskåpstemperatur. 

Om kylskåpet inte fylls så mycket är det energibesparande att fylla ut de tomma hyllorna och facken med tomma mjölkkartonger etc.. Det innebär att när kylskåpsdörren öppnas kommer inte varm luft att fylla de tomma hyllorna och facken. Kylan behålls bättre i skåpet vars kompressor inte behöver jobba så mycket. 

Vid minusgrader ute går det att lägga kylklampar vars innehåll fryser. De läggs sedan in i kylskåpet så att det inte behöver vara i drift så många timmar. Varva kylklamparna med frysta sådana när de i kylskåpet tinar upp. Lägg dem på en tallrik eller en bytta på kylskåpshyllan längst upp. Värmen går uppåt och kylan nedåt. Tallriken eller byttan samlar upp kondensvatten som bildas mot kylklampen. 

Frysen går också att energibespara. I moderna frysar finns ofta luckor framför varje fack. Det är för att varmluft inte ska strömma in när man öppnar frysen. Det kan likväl vara läge att fylla upp de tomma facken med tomma förpackningar för att spara ännu mer. Frys om möjligt maten utomhus innan den stoppas i frysen. 

Mat som ska tinas tas från frysen till kylen där tining får pågå. Det tar längre tid att tina i sval kylskåpsmiljö men ger besparing. 

Försök att laga maten så mycket det går under lock. Då strömmar inte värmeenergi fritt upp i luften utan bromsas upp under locket. Fläkten kan möjligen vid matlagning under lock gå på lägre varvtal. Gör storkok vilket blir besparande när det går att förvara maten på energisnålt sätt.. 

Häll inte ut varmt vatten i vasken när något kokats. Häll istället över det energirika vattnet i en bytta med lock. Värmen går hushållet tillgodo. Häll ut först när vattnet håller rumstemperatur. 

Låt inte spisfläkten vara igång mer än nödvändigt. Högre luftombyte kräver mer uppvärmning, särskilt om det inte finns ventilationsaggregat med värmeåtervinning. 

Låt inte kaffebryggaren stå igång efter att bryggningen är färdig. Häll hellre över kaffet i en termos. 

Tänk på att fylla diskmaskinen innan den körs. Diska inte på för hög värme och långa diskprogram om det inte är nödvändigt. När disken är färdig, låt diskmaskinen stå så att värmen lämnar den innan den öppnas. Öppnas den för tidigt kommer mycket vattenånga att slippa ut. Det leder i sin tur till ett högre uppvärmningsbehov inomhus.

Handdiskning är billigare än att köra diskmaskinen. Ännu bättre blir det att kunna värma diskvatten över öppen eld eller på vedeldad spis etc..

Energibesparing i tvättstugan

Särskilt hos barnfamiljer är det flitig aktivitet i tvättstugan. Här är det vinnande att inte köra tvättprogrammen i för hög värme. Dock krävs det särskilt för underkläder, träningskläder, sängkläder och handdukar högre temperatur. Körs allt i låga temperaturer kommer det bildas mögel och bakterier i tvättmaskinen. Det är vanligt att mikroberna alstrar lukt. Därför är det bra att varva tvättprogram mellan högre och lägre temperaturer. Planera och fyll tvättmaskinen varje gång för att inte köra för många halvfulla tvättar.  

Det är egentligen slöseri att spola ut varmt vatten från tvättmaskinen direkt i avloppet. Det är inte så lätt att undvika. Däremot kan man ta hand om det varma vattnet som kondenseras i en torktumlare med kompressorteknik och intern avfuktare. Det varma vattnet innehåller värmeenergi som kan återvinnas till inomhusmiljön. Låt det stå i torktumlarens vattenuppsamlare tills det avgivit värmen, eller häll det i en bytta med lock tills det svalnat. 

När tvätten hängs på tork så görs det som allra bäst ute under gynnsamma väderleksförhållanden. Är solen framme, även om det är kallt, så torkar tvätten ganska snabbt. Det sker också en naturlig reningseffekt då solen lyser på de fuktiga plaggen. Det bildas ozon, negativa joner och hydroxylradikaler på och i tyget. Det sker en rejäl reningseffekt som t.o.m. renar bort lukt från tvättmedel och sköljmedel. Tänk på att tvätt kan frystorka i minusgrader. Därför går det att hänga tvätt ute även under smällkalla vintern. Under fuktig höst går det däremot inte så bra. 

Används avfuktare i tvättstuga eller torkrum, låt den inte överarbeta. Ställ in den på timer om sådan finns eller programmera avfuktarens hygrostat så att den inte avfuktar i onödan. Det kan räcka med att sätta en fläkt att blåsa mot tvätten om man har god värme och ventilation. Fläktverkan ser till att snabbare lyfta ut fukt ur plaggen.

I våtutrymmena slösas det ofta

Att bada varmt kräver rejält med värmeenergi. En kortare dusch med snålspolande munstycke är väsentligen billigare. För att spara tid lärde man sig i lumpen att duscha effektivt. Det fick inte ta mer än en viss kortare stund att tvåla in och duscha av sig. Kanske låter det i nuläget långtgående att dra denna parallell, men kommer elpriserna upp i fem till tio kronor per kilowattimme så kan en dusch på femton minuter kosta uppåt som värst ett par hundra kronor. 

Efter bad och dusch finns vattendroppar kvar på golv och väggar. Det krävs värmeenergi för att få vattnet att avdunsta. Därför finns vinning i att med t.ex. en gummiskrapa ta bort vattnet. 

Koppla ur adaptrar och apparater i standby

I dagens högteknologiska samhälle finns många produkter som är små energitjuvar och tillsammans drar ganska mycket el. Koppla från strömmen till TV-apparater, datorer, mikrovågsugn och andra elektriska prylar när de inte används. Några watt hit och några dit blir med skenande elpriser snabbt en onödig kostnad och totalt sett i beståndet av hus och boenden i andra former en onödig belastning av elnät och miljö. 

Energioptimering inomhus

Värmesystemet är initialt viktigt för bättre energikonsumtion. Direktel blir väldigt dyrt i jämförelse med luftvärmepump, jordvärme eller bergvärme. Att installera luftvärmepump är långt billigare än de andra värmesystemen. Det är en investering som betalar sig riktigt snabbt nu i tid av hög elkostnad. 

Finns möjlighet att elda med ved så är det en lösning till besparing. Dock har vedpriserna såväl som elen också skjutit i höjden. 

Temperatursänkning är en annan sak som sparar pengar. En grads temperatursänkning ger i runda tal fem procents lägre kostnad. Här får man göra en avvägning mellan önskad komfort och vad själva huset mår bra av. Att kallställa och värma upp med intervaller, s.k. intermittent uppvärmning kan medföra fuktskada i husets klimatskal. 

Om man har ett hus med två våningar går det att ha en luftvärmepump på vardera våningen. Låt säga att sovrummen finns uppe och kök samt vardagsrum finns nere, vilket är en vanligt planlösning i många hus. Då sänker man eller stänger av luftvärmepumpen nere på natten och vice versa på dagen. 

Lägg också märke till att en luftvärmepump etc. blir som allra bäst energiverkande om man kör den på högre fläkthastighet. Vid högre luftgenomströmning hämtas värmen ut till inomhusmiljön bättre än vid lägre fläkthastigheter. 

Se även till att dammfilter i värmesystemen är rena så att luftflödet och värmeavgivningen inte försämras. Det minskar också filtrets avgivning av toxiska ämnen till luften inomhus. 

Läs också blogginlägget ökade uppvärmningskostnader leder till fuktproblem i hus.

Spara energi genom att se över grunden

Desto större fukttillskott som tillåts ske in i torpargrund, krypgrund och källare, ju högre kostnad blir det för att få bort fukten. 

I torpargrunder och krypgrunder ligger marken i allmänhet synlig. Det blir till en aldrig sinande fuktkälla. Därför läggs per rekommendation byggplast som ångbroms. Ovanpå kan krypgrundsisolering läggas. I gynnsamma lägen slipper man installera avfuktare och i andra där avfuktare ändå behövs, kommer åtgärderna att vara energibesparande. 

Om avfuktare installeras stängs ventilationen till. Avfuktningen och igenstängningen av ventilationen till grunden gör att det inte fritt ventileras in vintergradig luft. Samtidigt blir isoleringen torrare och isolerar bättre. Innergolven kan bli någon grad varmare än annars, allt beräknat utifrån utgångsläget. Med varmare golv krävs lägre grad av uppvärmning inomhus.

Installeras inte avfuktare så kan man laborera med ventilationen till grunden under vintern. Det är inte säkert att alla ventilationshålen måste behållas öppna. Kan några stängas igen helt eller delvis så innebär det mindre värmeförluster. Kontroll av klimatet måste under alla ventilationsförhållanden övervakas med bra fuktmätare såsom hygrometer eller fuktkvotsmätare. Det finns nämligen inte på förhand givna resultat. 

I källare gäller samma sak med ventilation och avfuktning. Rätt hållen kan källaren på vintern dra nytta av markvärmen som är en gratis energikälla. 

Risken med tilläggsisolering

Det första tipset som brukar dyka upp när man talar om energibesparing i hus är att tilläggsisolera. Utan tvekan så ger det en besparing att lägga mer isolering, t.ex. i bjälklaget uppe på kallvinden.

Mindre omtalat är att ökad mängd isolering kan medföra fuktskador. När värmeläckage utestängs från vinden, torpargrunden, krypgrunden eller källaren kommer klimatet i dessa riskkonstruktioner att bli svalare än annars. Med fallande temperatur ökar den relativa fuktigheten, ungefär lika mycket som temperatursänkning ger energibesparing. Sjunker temperaturen en grad ökar den relativa fuktigheten med upp till sex procent. 

Att tilläggsisolera är energioptimerande men man måste samtidigt med isoleringen ta höjd för fuktrelaterade risker.