EU:s krav om energieffektivisering kan drabba husägare hårt

EU:s mål för energihushållning och energieffektivisering

EU har satt ambitiösa mål för energieffektivitet i byggnader, med målet att minska den slutliga energiförbrukningen med minst 40 procent och primärenergiförbrukningen med 42,5 procent till 2030.

För att uppnå dessa mål måste befintliga byggnader uppnå minst energiklass D senast år 2033. Alla nya byggnader som uppförs måste vara utsläppsfria från 2028, vilket innebär att de måste vara nollenergihus. Energiskalan ligger idag inom intervallet A – G.

EU-kommissionen har också föreslagit en uppdatering av direktivet om byggnaders energiprestanda för att minska elräkningarna och energifattigdomen, särskilt hos kvinnor, samt för att öka förekomsten av hälsosamma inomhusmiljöer.

Dessa åtgärder skulle även minska Europas beroende av import av fossila bränslen och bidra till att uppnå EU:s klimatmål enligt den Europeiska ”Gröna Given 2021”.

Risker och kostnader för husägare

EU:s krav på energieffektivitet i bostäder har börjat skapa allvarlig oro bland husägare, särskilt på grund av de höga kostnaderna för att uppnå dessa mål.

Enligt Energimyndigheten skulle en villa i Sverige byggd under sent 70-tal, vilken har energiklass G med en energiförbrukning på 23 500 KWh, behöva uppgraderas till energiklass D senast år 2033.

För att uppnå målet behöver flera åtgärder vidtas, inkluderat att byta självdrag eller mekanisk frånluft till mekanisk från- och tilluft med värmeväxling. Vidare åtgärder är att tilläggsisolera vinden, byta fönster och tilläggsisolera ytterväggarna. Totalt kan dessa åtgärder komma att kosta upp emot 700.000 kronor.

Kraven skapar en betydande börda för husköpare som inte planerat för det, samt för redan befintliga husägare, särskilt de med äldre bostäder.

Kostnaderna för att uppgradera en äldre bostad till energiklass D kan bli mycket höga, och vissa äldre bostäder kan behöva betydande renoveringar för att uppnå kraven. Många villaägare är oroade över att de inte kommer att ha råd med dessa uppgraderingar och att de kan tvingas sälja sina bostäder till följd av detta.

Åtgärder för att uppnå energikraven

Det finns flera åtgärder som villaägare kan vidta för att uppnå EU:s krav på energieffektivitet i sina bostäder. En av de mest effektiva åtgärderna är att byta till ett mer effektiv uppvärmnings- och kylsystem, samt förbättra ventilation genom installation av värmeåtervinnande ventilationssystem. Det kan minska energiförbrukningen med upp till 16 procent och hjälpa till att uppnå energiklass F.

Andra åtgärder som kan vidtas inkluderar att tilläggsisolera vinden, byta fönster och tilläggsisolera ytterväggarna. Dessa åtgärder kan hjälpa till att minska energiförbrukningen med upp till 13-14 procent och är en del i att uppnå energiklass D.

Det är viktigt att komma ihåg att kostnaderna för åtgärderna kan variera beroende på bostadens storlek, ålder och befintliga energiprestanda.

EU:s planer för förnybar energi

Utöver kraven på energieffektivitet i byggnader arbetar EU också med regler för att främja förnybar energi. EU har satt mål för att öka användningen av förnybar energi för att minska beroendet av fossila bränslen och minska utsläppen.

EU arbetar också med att öka produktionen av förnybar energi för att minska kostnaderna för förnybar energi och öka dess tillgänglighet.

Några snabba frågor

Det finns många frågetecken kring kraven om energieffektivisering av hus och fastigheter. Här är några av frågorna:

• När husets vind som kallas kallvind tilläggsisoleras, då ökar problemen i regel med fukt och mögel. Det ställer i sin tur krav på att avfuktare installeras. Frågan är om EU och den svenska Energimyndigheten m.fl. är varse om kostnaderna, att information behövs, samt att el behövs för att driva behövda avfuktare?
• Rörande kraven om installation av solpaneler på tak, kommer man informera om riskerna att vinden riskerar bli mer belastad av fukt tack vare solpanelernas skuggande effekt? 
• Det finns många hus som ligger i områden där kostnaderna för ökad energiprestanda inte kommer att kunna betala sig när huset ska säljas. Kommer insatsen att vara avdragbar vid försäljning eller direkt subventioneras vid åtgärder? 
• Vilka sanktioner och straff kommer utdelas till de husägare som av någon anledning inte genomför åtgärderna?
• Kommer alla hus klara av åtgärderna utan att ta skada av fukt? Frågan bör vara berättigad då mer isolering och ändrade uppvärmningsförhållanden ofta medför mer uttalade riskkonstruktioner. 
• Boverket kommer som det ser ut att luckra upp byggreglerna och lämpa över mer ansvar för godtagbar funktion på entreprenörerna som jobbar med hus. Boverket menar att entreprenörerna är redo för detta. Det bör vara tveksamt när vi nu sitter med facit på hand. Sist Boverket luckrade upp regelverket så fungerade det inte vidare bra. 
• Vi står inför ett närmelsevis nytt Miljonprojekt, likt det som genomfördes mellan 1965-1974. Här byggdes husen extremt dåligt och rivs nu ett efter ett, alternativt saneras och renoveras för höga kostnader, tack vare allvarliga fuktskador. Nu när kostnaderna kommer skena iväg, också beroende på inflationen m.m., kommer vi då att möta bristande byggnation och sämre åtgärder än en gång?
• Äldre s.k. gröna byggnadsmetoder och byggnadsmaterial har kommit att bli allt mer populära. Tyvärr renoveras det utan kunskap om materialens funktion i förhållande till fukt och energikrav. Risken bör kunna vara överhängande att fuktskador och ohälsosam inomhusmiljö byggs upp. Samtidigt kan renoveringen behöva göras om när kravställningen går igenom. Kommer myndigheterna och regeringen börja informera om detta till husköpare och husägare innan det är för sent? 
• Hur kommer bankerna att ställa sig till ansökan om lån för att energieffektivisera? Hur många kommer ställas utan möjlighet att låna och hur många kommer att tvingas sälja sina hus? Vad blir ett hus med låg energieffektivitet värt? Kommer det gå att sälja? Om inte, sätts husägaren i en rävsax och har straff att vänta? Tvingas husägaren lottlös ut på gatan och in i en ohållbar situation där det är svårt att få nytt boende? Hur många barnfamiljer, ensamstående föräldrar och barn kommer drabbas?
• Hur mycket måste hyresvärdarna öka hyran efter att de tvingats genomföra energirenovering? Hur många har råd med ytterligare hyreshöjning utöver nuvarande?
• Är våra beslutsfattare införstådda med totalen av vad kraven innebär? Varför är det så tyst gentemot allmänheten både från media och politiker? 
• Risken är att energivinsten minskar och att fler hus förvandlas till det som kallas sjuka hus efter åtgärder med tilläggsisolering etc.. Var i kalkylerna från EU finns detta med?

Uppdatering

27 september 2023 skrev Fastighetstidningen en artikel om att Tyskland omsvänger kring energikrav. [5] I ett möte där tyska representanter från byggsektorn och bostadssektorn närvararade, ska man officiellt ha ändrat sin ståndpunkt kring EU:s krav om energieffektivisering. Obligatoriska energirenoveringar verkar hos tyskarna falla bort till fördel för ambitiösa renoveringskvoter. 

Enligt Fastidghetstidningens artikel är orsaken till den svenska regeringens tystnad i sakfrågorna att Sverige tills nyligen varit ordförandeland i EU-rådet. Även om Spanien sedan juli månad har tagit över ordförandeskapet fortsätter tystnaden från vår regering. 

Gällande denna orosskapande tystnad så finner Optihus grundare paralleller med ärendet som rörde enstegstätade fasader, vilken som konstruktionsmetod blev utdömd av HD i en dom 2015. Trots att SP – Statens Provningsanstalt, vilka varit med och CE-godkänt fasadkonstruktionen, visste att den inte höll måttet och inte var fuktsäker, så sade de inget. Senare motivation till tystnaden var att de hade ingått samarbete med en betalande husentreprenör för att ”utvärdera” konstruktionsmetoden och därför hade sekretess. 

Det känns egendomligt att inte av sin egen regering få reda på vad som gäller och var beslutsarbetet i sak för närvarande befinner sig. Detta kan upplevas som osunt i förhållande till den demokrati som sägs vara i topp här, samt i förhållande till vår totalt mycket höga skatteinbetalning. 

Köpa hus och planera för utgifter

Det är av allra högsta vikt att ordentligt sätta sig in i allt vad ett husköp innebär. Särskilt gäller det nu när och om EU-kraven går igenom. 

Husets befintliga skick vid köpet blir av ännu större vikt än tidigare. Det är vanligt med fuktskador, mögel och kemiska skador som av t.ex. klorfenoler, vilka för hälsans skull bör åtgärdas. Vissa av skadorna som riskerar finnas, kan åtgärdas i samband med att man energieffektiviserar, men det kan också bli en ekonomisk kalldusch med mycket hög total kostnadsbild. 

För att vara bättre beredd och ha mer kunskap vid husköpet har vi så här långt hunnit sammanfatta en unik och kanske ledande köpa hus guide. Den fungerar också som äga hus guide. Här finns många råd för kunskap om hus från grund till tak, samt forskningsbaserad vägledning för egenkontroll. 

• Läs också: Ekonomisk varning till husköpare och husägare