EW-grund element av betong med ingjutna träreglar

Vad är en EW grund?

Under byggruschen som rådde på 1960-70-talen kom flera nya byggmetoder att införas. EW grund är en av dem som såg sin start något år in på 70-talet. EW element bestående av en betongplatta med ingjutna träreglar prefabricerades. Reglarna göts fast emot betongplattan via kramlor i metall, s.k. ingjutningskramlor. [1,2]

Elementen gick snabbt att lyfta på plats och man fogade skarvarna mellan de olika EW sektionerna. 

Att konstruktionen kommit att kallas för EW grund är tack vare att den oftast sågs i samband med byggnation av källare samt souterränghus och som trossbotten ovan krypgrund. Konstruktionslösningen står även att finna i ytterväggarna i somliga hus. 

Den liknar tidig variant av platta på mark där reglar lades på plattan eller göts in. Skillnaden är att platta på mark inte prefabricerades. 

Att lösningen av somliga beskrivs ha använts till uppförandet av torpargrund stämmer inte. Torpargrunder var en äldre grundkonstruktion som man vid detta laget noggrant distanserade från de modernare krypgrunderna. Torpargrund har i stort sett uteslutande träbjälklag och slutade nästan helt byggas efter att betongen äntrade marknaden under 1920-30-talen. 

Var EW elementen fuktsäkra?

Nej, det var de inte även om det från vissa håll ansågs att betongen skulle vara helt tät och inte släppa igenom fukt. Trä i direkt kontakt med betong har aldrig varit en fuktsäker lösning, särskilt inte vid uppförande av källare och krypgrund. 

Bilden ovan visar en öppnad uppreglad källarvägg där isoleringen mellan reglarna blivit kraftig mikrobiellt angripen av det som allmänt kommit att kallas svartmögel.

De mest förekommande skadorna finns i regel i nederdel av grundelementen samt i innerhörn och vid läckande skarvar. Mer uttalade skador uppkom där byggplast använts mot EW väggens insida. Det stängde in inkommande fukt som då blev kvarstående för länge. [2]

Fuktlasten förorsakade till en början vid lite lägre gränsöverskridande fuktvärden mögel och bakterier som Aktinomyceter. Vid ännu högre värden infann sig rötsvamp som gav sig på reglarna.

För säkerhets skull valde man fram till 1978 att behandla träreglarna till EW elementen med klorfenoler, t.ex. pentaklorfenol. Träskyddsmedlet färgade ofta in trät grönt, men vätskan kunde i vissa fabrikat vara ofärgad. Då kan man inte okulärt upptäcka att träskyddsmedel använts. Visserligen kunde klorfenolet hindra rötsvampar men möglet och bakterierna stoppades inte. 

Kan en EW grund lukta illa?

Ja, om det byggs upp för hög fukthalt startar som ovan nämnt mikrobiella processer, vari alkoholformiga kolväten bildas. Lukt kan då läcka ut från EW grunden och väggarna genom springor och hål som t.ex. vid eldosor.

Elak lukt kan också bildas när möglet och bakterierna ger sig på att metylera klorfenolet. Det omvandlas i den mikrobiella processen till närliggande lättflyktigt kloranisol. Kloranisoler har en lukt som kan förväxlas med mögellukt, men vid närmare eftertanke är lukten mer kemisk i karaktären.

Totalt kan det bli en unken till frän jordkällarlukt som letar sig in i källaren och upp i huset från de fuktpåverkade EW elementen.

Hur saneras lukten bort?

Det allra bästa och säkraste är att sanera bort allt träskyddsmedelsbehandlat trä och isolering som är angripen och luktsmittad. Det är ett omfattande arbete som kräver kunskap eftersom träreglarna ingår i den bärande konstruktionen. Dessa bör lämpligen ersättas med stålreglar. Isoleringen byts ut och mot källarväggarna kan sprayisolering användas, vilken bättre lämpar sig där det kan bli lite för fuktigt. 

Om man inte vill sanera genom borttagning av luktande material så finns en tillfällig lösning i form av undertryck.

Då det kommer lukt från EW grunden ovanför krypgrund kan en undertrycksfläkt installeras tillsammans med avfuktare i krypgrunden. Eftersom EW elementen är ganska täta måste ett rejält antal hål borras igenom betongen upp i det fastgjutna regelverket. Undertrycket som fläkten skapar kommer då åt att dra ned luft och lukt från konstruktionen ned i krypgrunden och vidare ut utomhus.

Här måste man tänka på att det kan sitta kortlingar mellan reglarna och kommer fläkten inte åt att hålla undertryck i alla sektionerna som finns, kan uppdraget delvis eller helt misslyckas. Därför är håltagningen viktig. 

Avfuktaren gör att krypgrunden under EW elementen inte återigen blir för fuktig. Det motverkar nytillkommande lukt och förvärrande av situationen. 

Det finns möjlighet att ventilera väggarna på ungefär samma sätt, genom att sätta dem i undertryck. Det går ut på att från väggens nedre och inre del lägga ett perforerat rör. En undertrycksfläkt kopplas in att kontinuerligt dra ut luft från väggen. Det går att jobba vidare på lösningen genom att ha luftintag uppe i väggen så att luften vandrar ned genom isoleringen och vidare ut genom röret och undertrycksfläkten. 

Alla springor som finns mellan golv, vägg och tak tätas med elastisk fogmassa. Eluttag tätas också. 

Finns risk med undertryck?

Det finns inte några uttalade risker med att undertrycksventilera ett EW bjälklag ovanför en krypgrund. Däremot kan det finnas risker med undertryck och ventilation i väggarna. Dras varm och fuktig luft in i väggen kommer den under kall väderlek och i källarväggar att kylas ned. Vid nedkylning ökar den relativa fuktigheten varvid fuktskador i väggkonstruktionen kan eskalera. 

Ska man köra undertrycksvarianten gällande väggar i källaren gäller det med avfuktare tillse att ordentligt hålla ned fukthalten i källarutrymmets luft. Det minskar risken. 

Ventilerade väggar och golv

Det finns ytterligare lösning i form av färdiga paket för ventilerade väggar och golv. Vid sådan ventilationslösning tillses att luften inte negativt kan påverka väggkonstruktionen genom att den kyls ned. Den risken isoleras bort. 

Läggning av spärrskikt

Såväl möbler som trä, tyger och betong har en förmåga att dra åt sig av de olika luktande ämnena. Därför är det ibland läge att vid mer total sanering lägga ett spärrskikt bestående av aluminiumfolie som laminerats med plastskikt på båda sidorna.

Ett bra spärrskikt blir tätt ned på molekylnivå och stänger lukten ute. Det kan krävas om man inte anlägger ventilerad lösning. Annars föreligger risk att lukt efter ett tag vandrar tillbaka till boendemiljön. 

Ventilation i källare och bostad

I fall där det drar ut mer luft från bostaden än vad som kommer in, skapas undertryck. Det är vanligt vid självdragsventilation och när FTX ventilationsaggregat installerats och justerats in att hålla undertryck. Väl balanserad ventilation inomhus som i källare och bostad minskar läckaget från EW elementen till vistelsemiljön. 

Köpa hus med EW grund

Som alltid när man ska köpa hus gäller det att vara vaken och påläst för att vara på säkra sidan och uppfylla sin undersökningsplikt. Vanligen görs det genom att överlåtelsebesiktning utförs av en kunnig person. 

Besiktningspersonen kan upptäcka EW grunden utifrån genom att se fogen mellan betongelementen. Det ska också gå att utläsa vilken konstruktion som finns i förekommande bygghandlingar. I annat fall är det lätt att upptäcka vid inspektion av krypgrunden eller vid håltagning i källarväggarna etc.. Sådan håltagning bör ske för att fuktmäta och ta luktprov på isoleringen. Det är även av vikt att upptäcka ev. förekommande träskyddsmedel. 

Är EW grund ett dolt fel?

Efter att man köpt ett hus går det i vissa fall att åberopa skada som dolt fel. Det är troligen inte fallet gällande EW konstruktionen. Det är känt att lösningen användes under ett antal år och man bör vid en grundlig undersökning finna konstruktionen samt utvärdera densamma. Om något är känt och kan misstänkas faller oftast dolda fel bort. 

Läs också via länken ovan i text till källare, om att fler väggkonstruktioner likt invändigt isolerad betonghålsten innebär samma risk som med EW.

Glöm inte att kontrollera dräneringen, vilken är väldigt viktig runt dessa riskkonstruktioner. 

• Ta del av Optihus guide gällande att köpa hus.