...
Optihus AB
Optihus AB

Flytspackel med kasein orsakar lukt och kemisk emission

Kaseinhaltigt flytspackel orsakar lukt i hus

Flytspackel innehållande kasein är ett exempel på bristande byggnadsteknik som kostat både hälsa och stora pengar att åtgärda. Vid påverkan av fukt och alkalisk betong avges ammoniak från det kaseinhaltiga spacklet till boendemiljön i huset. 

Ett flertal andra ämnen har också kunnat uppmätas där flytspacklet fuktpåverkats. Typiska sjuka hus symtom har ofta blivit följden av den emissionsexponering som sker. Vissa av ämnena orsakar lukt medan andra är mer luktfria. 

Innehållsförteckning

Kasein i flytspackel

Kasein är en aminosyra, ett slags ostämne som utvinns ur mjölkprotein. Kaseinet användes främst mellan åren 1977-1984 för att framställa rätt konsistens och egenskaper hos flytspackel. Spacklet var lätt att bearbeta och fyllde fint ut ojämnheter på betongkonstruktioner såsom golv och platta på mark. 

Tidigare hade man använt en annan typ av cementfattigare avjämningsmassa som lades i ett tjockare lager på en bärande konstruktion. Tvåskiktskonstruktionen var inte tekniskt fulländad och man behövde förfina byggmetoden. Tester gjordes med att gjuta enskiktskonstruktion, men blev inte populärt då det var svårt och dyrt att bearbeta själva betongen samt dess yta så att den blev slät och jämn. 

Man återgick till tvåskiktskonstruktion och laborerade med olika tillsatser för att göra en mer lättarbetad produkt. En av blandningarna var flytspackel med kasein, som uppenbarligen inte testats i tillräcklig omfattning innan kommersialisering. 20 miljoner kvadratmeter yta belades enligt uppgift med spacklet. 1987 hade 1 miljon kvadratmeter yta drabbats av problem. [1,2]

Planverket och byggforskningsrådet (BFR) fick i början av 1980 i uppdrag att utreda flytspackelskadorna. Ett stort antal personer sattes i uppdrag med att utreda hälsorisker, tekniska aspekter och skadebedömning. 

Det var svårt för de olika utredande arbetsgrupperna att få fram fakta då offentliga forskningsinstitutioner, industrilaboratorier och flytspackeltillverkare samt leverantörer inte ville medverka och delge den information de hade. Arbetet mynnade ut i en slutrapport 1984, som definitivt satte punkt för användandet av kasein i flytspackel. [3,4] Senaste utredningen som rör vissa av frågorna gjordes 2014 via SBUF. [5]

Fukt och alkali

Problematik uppstod när materialen inte tillåtits torka till säkra fukthalter innan golvmatta eller parkett etc. lades på det flytspacklade underlaget. Skada kunde också uppkomma vid sekundär fuktpåverkan t.ex. vid vattenskada och när fukt vandrade från marken upp genom platta på mark. 

När den relativa fuktigheten når över 75RF% (relativ fuktighet) startar hydrolys i den alkaliska miljön som betongplattan utgör. I nedbrytningsprocessen bildas svavelföreningar, alkoholer, aminer och gasformiga ämnen såsom ammoniak. Ett samlingsnamn för dessa är VOC – Volatila organiska ämnen.

Det är svårt att avgöra exakt vilka ämnen som avges från fall till annat eftersom olika byggnadsmaterial, dessutom med varierande tillsatsämnen, har använts. Dock har man kunnat ringa in fukt och alkali som förorsak till nämnda problem med kaseinhaltigt flytspackel. 

Lukt från golv

Forskningen som Optihus gått igenom är svävande ifråga vilket ämne som ger upphov till de karakteristiska söta till stickande kemiska och unkna lukterna som brukar vara förknippad med flytspackelproblemen. [3,4]

Den aromatiska ketonen 2-aminoacetofenon som bildas av aminosyran tryptofan i kaseinet, nämns som orsak till lukt. Enlig Socialstyrelsen kunde ketonen ligga under gränsen för vad instrument kunde detektera. [1] Dock kan de som vistas i huset ändå känna lukten. 

I somliga fall kunde lim och golvmattor också påverkas av alkali och fukt. I sådana ärenden uppmäts t.ex. n-butanol och 2-etyl-1-hexanol, vilka också har stickande till unkna lukter. 

Det är en rad olika VOC som avges från skadade golvkonstruktioner och kaseinhaltigt flytspackel. Flera av ämnena orsakar lukt och kan bilda nya luktförnimmelser tillsammans. 

Värt att notera är att ammoniak kan bildas i betong även om flytspackel inte använts. Andra tillsatsämnen än kasein kan vara orsaken, t.ex. flygaska.

I vissa ärenden har bakterier, mögel och mögellukt också konstaterats förekomma under och från det tätare golvet ovan betongkonstruktion. Mikrobiologiska processer har inte kunnat uteslutas som inverkande på avgivning av ammoniak från flytspacklade golv. [4] 

Köpa hus med flytspackel

Det finns några tecken att titta efter för att kunna ringa in om flytspackelproblematik finns i huset man funderar på att köpa. För det första kan man utgå från årtal då huset byggts och ev. renoverats. Åren 1975-1984 kan vara aktuella. Undantag finns om någon köpt på sig flytspackel och under senare datum använt det. 

Hur luktar huset

Lukt är något specifikt att gå efter men ändå inte ett givet tecken. Våra luktsinnen skiljer sig åt och är olika känsliga. Dessutom kan man inte känna vissa lukter mer än högst tillfälligt, under några sekunder till minuter, när man kommer till ett hus. Det försvåras också rent psykologiskt eftersom många intryck når husköparen och det är därför lätt att missa flyktigare och lättare lukter. 

Vädring, god ventilation, kaffelukt, lukt av bullar, parfym, doftljus och annat är sådant som kan omintetgöra möjligheten att känna flytspackellukten. 

Temperaturen inne i huset avgör också hur lätt eller svårt lukter kan förnimmas. Vid lite lägre temperatur är det i regel svårare att känna något. Optimalt är egentligen att några timmar innan man ger sig ut för att köpa hus värma upp huset till några grader över normal inomhustemperatur, d.v.s. upp till ca. 25-26 grader. Då dras fukt och ev. emissioner ut från material samtidigt som undertrycket i huset kan öka, varvid eventuella lukter från konstruktionen och husets klimatskal lättare transporteras in i boendemiljön. 

Möjligen kan lukten sitta i kläderna och lättare upplevas efter besöket i huset, men det är inte säkert om det är mer flyktiga ämnen eller lägre koncentrationer.

Det går att ställa sig på knä och lukta runt rörgenomförningar samt invid golvlisterna både vid ytterväggar och innerväggar. Kommer lukt därifrån ökar möjligheten att känna den, men fullständig garanti finns inte.

Missfärgning

Ammoniak som fuktvandrar upp i parkett kan få parketten av främst ek och andra tanninrika träslag att bitvis mörkna. Mörkare partier kan då ses främst i parkettdelarnas ändpartier, men även som mörkare infärgning inåt delarna. Missfärgningen brukar uppträda mer fläckvis.

Ammoniaken missfärgar även matta av kork och PVC. Blåsbildning under PVC mattor kan också förekomma. I sådant område släpper lim. Det är därför bra att vara uppmärksam på detta fenomen. 

Hälsoeffekter

De olika ämnena som avges från flytspacklet har blivit rejält omtalade och omdebatterade för att orsaka det som kallas sjuka hus. Olika benämningar gavs likt Dalensjukan, flytspackelsjukan etc. [3] Vanliga hälsoeffekter som uppkommit hos de som vistas i hus med problematiken är huvudvärk, trötthet, utslag, illamående, hosta, irritation i andningsvägar och ögon. [3,4,6] 

Hälsoproblemen har hos vissa drabbade blivit mer eller mindre bestående, även efter flytt till annan bostad. 

Det kanske allra mest kända flytspackelfallet är området Dalen i Enskede. En kommunanställd miljöinspektör vid namn Leif Kåvestad tog de många ärendena och hälsoeffekterna på allvar och larmade. Det föll inte i god jord hos kommuntjänstemän och kommunpolitiker. Kåvestad blev allvarligt särbehandlad, mobbad och blev till sist av med jobbet, men fick senare viss upprättelse. [7] Mönstret upprepades gällande tystnadskulturen som även mötte utredargruppen. [3] 

Händelseutvecklingen och forskningen som följt efter dessa tråkigheter visar på hur rätt Kåvestad hade. 1500 lägenheter i Dalen sanerades för summor runt 100 miljoner kronor. 

Mätning och analys

Det är svårt att med enbart luftanalys i ett hus konstatera att det föreligger skador relaterade till kaseinhaltigt flytspackel. 

Det är inte säkert att flytspackel är orsaken, eftersom förtvålat golvmattelim och PVC matta under upplösning kan ge upphov till liknande hälsomässiga effekter och lukter. 

Mätning under själva golvmaterialet bör göras för att upptäcka vilka ämnen det specifikt handlar om. Provhål tas upp i golvmaterialet och ett reagensrör kopplat till en luftpump samlar upp ämnen som sedan analyseras. Provbitar kan också skickas till laboratorium för analys om typiska proteinhalter finns.

Sanering

Sanering av flytspackel kan kräva omfattande insatser och är i somliga fall mycket svår att adekvat göra utan att riva hela huset. 

Med adekvat menas att få bort den initiala källan samt även den sekundära, där olika oönskade ämnen satt sig. Det kan röra i princip hela betongkonstruktionen samt väggar och i viss mån också tak.  

En allmänt nyttjad metod är att anlägga ett s.k. ventilerat golv. Då låter man flytspacklet vara kvar och skapar istället en ventilerad spalt mellan spacklet och ovangolvet. Luft dras via en fläkt ned från bostaden under ovangolvet i spalten och vidare ut utomhus. Det skapas undertryck i spalten så att merdelen av ämnena inte längre kan påverka inomhusmiljön. Undertrycksmetoden ger inte fullständig garanti för avhjälpning av problemen. 

Anläggande av spärrskikt är ytterligare metod för sanering. Det finns två olika spärrskiktslösningar som båda går ut på att skapa ett tätt skikt, vilket gör att ämnen inte kan leta sig upp från flytspacklet till inomhusmiljön.

En beläggning av epoxi har testats fungera bra. Nackdelen är att epoxi kan avge ytterligare oönskade emissioner likt ämnet benzylalkohol, samtidigt som det under läggningsarbetet och innan det härdat kan vara allergiframkallande.

Den kanske smidigaste saneringslösningen är att lägga ett spärrlaminat som utgörs av en kärna av aluminiumfolie. Aluminiumfolien är i sig vid rätt tjocklek tät. För att skydda folien och göra ett riktigt tätt spärrlaminat beläggs folien med olika typer av plastskikt i en stor lamineringsmaskin. Därav namnet spärrlaminat. Med hjälp av lim och/eller dubbelhäftande bitumentejp fungerar det bra att göra ett väl fungerande tätskikt. 

Läs mer om saneringslösningar i referenserna [2,4].

Ventilation

Förutom ventilerat golv som tänkbar saneringsåtgärd är det av stor vikt att se över ventilationen i huset. Har huset varit drabbat av någon typ av fuktskada likt kaseinhaltigt flytspackel, mögel, kemiska emissioner från golvmattelim eller från högtoxiska träskyddsmedel, finns överhängande risk att sekundär smitta av de flyktiga ämnena och partiklarna satt sig i väggar, tak, möbler etc. Därifrån sker sedan avgivning till luften inomhus. Det räcker i regel inte att sanera själva skadestället.

Rätt typ av ventilation och rätt mängd luftombyte är oavsett fuktskada eller inte att rekommendera. Det finns olika gångbara ventilationslösningar såsom mekaniskt självdrag och även energisnåla ventilationsaggregat kallade FTX – mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning o.s.v.. 

Läs mer under sidan ventilation

Avfuktning

Avfuktare kan inte nämnvärt komma åt att torka ur en konstruktion som ligger under golvmatta eller klinker. Viss låg avfuktningsverkan kan finnas om det handlar om parkett utan underliggande fuktspärr eller fuktbroms likt byggplast etc. Dock är det ingen lösning och risken är att förvärra emissionsavgången från skadan till inomhusmiljön. 

Är fuktskadan redan så långt gången så att VOC – volatila organiska ämnen släpps upp i inomhusmiljön finns inga fullt ut fungerande åtgärder annat än saneringsmetoderna nämnda ovan. 

Avfuktare kan dock användas i samband med och efter sanering samt renovering för att minska mängden fukt, VOC och mikroskopiskt små partiklar i luften. Avfuktning fungerar nämligen sekundärt som luftrening. Flyktiga ämnen och partiklar binds till vattenmolekyler i luften och när avfuktaren antingen via kondensavfuktning eller sorptionsavfuktning reducerar fuktmängden i luft och material, kommer ämnen och partiklar också till viss del att reduceras. 

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »