Hoppa till innehåll 
Fukt finns hela tiden runt om oss och påverkar vårt välbefinnande och indirekt vår hälsa. När luften är för torr kan slemhinnor i andningsvägarna samt ögon och hud bli irriterade. När det är för fuktigt och varmt upplevs kvalmighet med dess följder. Samtidigt leder fukt i hus till olika typer av skador som kan bli ett direkt hälsomässigt hot.
När det gäller hus är det största problemet fuktpåverkan från vattenläckor, nederbörd, hög relativ luftfuktighet och aktiviteter som tillför fukt i huset. Förhållandena är sådana att även om man uppfattar utomhusklimatet och inomhusklimatet som torrt, kan fukthalten vara för hög inne i boendemiljön och i husets riskkonstruktioner såsom krypgrund, vind, källare m.fl. Det är svårt att utan grundläggande kunskap och rätt sorts fuktmätare avgöra fukttillstånd.
Här i Optihus fuktguide, som ingår i forskningsprojektet köpa hus, beskrivs fukt som begrepp och hur fuktpåverkan på hus och byggnadsmaterial leder till olika typer av fuktrelaterad skada. Längre ned på sidan finns även viss information om instrument för fuktmätning och hur man gör fuktberäkningar.
Fukt kan benämnas som ett samlingsnamn för vatten i olika former såsom ånga, flytande, is etc..
Hav, sjöar och vattendrag är en stor källa till luftfuktighet och nederbörd, eftersom vatten i flytande form övergår i ångfas genom avdunstning.
När det diskuteras om fukt i hus brukar man tala om RF – relativ fuktighet, den mängd vattenånga som finns i luften i byggnaden och FK – fuktkvot, den fuktmängd som finns i material.
Luften runt om oss innehåller varierande mängder vatten utifrån bl.a. den temperatur som råder.
Den relativa fuktigheten (RF) som mäts i procent är ett mått på hur mycket fukt som finns i luften vid en viss temperatur. Ju varmare det är desto mer vatten kan luften bära. Desto högre luftfuktighet ju högre är ångtrycket i luften
Den relativa fuktigheten (RF) är förhållandet mellan mättnadsångtrycket och det faktiska vattenångtrycket vid rådande temperatur. Om en kubikmeter luft vid +30 C. maximalt kan innehålla 30,4 gram vatten blir det 100 RF% och mättnadsångtrycket är uppnått. Om denna kubikmeter luft vid samma temperatur innehåller 15,2 gram vatten blir det 50 RF% faktiskt vattenångtryck. Då finns ett s.k. ångtrycksunderskott (VPD) om 50 RF%.
Fukt strävar efter ångtrycksprincipen att utjämna sig från fuktigare områden till torrare. Om man teoretiskt sett placerar två lika varma och stora kuber med luft intill varandra, kommer fukt från den mer fuktbärande kuben med högre ångtryck att vandra över till kuben med mindre mängd fukt och lägre ångtryck.
Ett praktiskt exempel är när vatten från tvätt på tork avgår till luften. När man värmer upp luften kommer den kunna innehålla mer fukt då ångtrycket i luften sänks med stigande temperatur. Därför torkar tvätt snabbare när man ökar värmen.
AF – absolut fuktighet eller också kallat ånghalt är ett mått på hur många gram vatten en kubikmeter luft kan bära. Initialt kan det vara klurigt att sätta begreppen absolut fuktighet och relativ fuktighet i sitt samband. Här är Optihus förklaring:
Den absoluta fuktigheten (AF) är vanligen högre under sommartid när marken och vattendragen inte är frusna och mer avdunstning sker upp i atmosfären än under rejälare vintertid. Trots att (AF) är lägre under vinter kan den relativa fuktigheten (RF) vara högre. Det beror på lufttemperaturen och luftens förmåga att vid olika temperaturer bära specifik mängd fukt.
Ytterligare förklaringsmodell är att använda gungbrädet eller ”fuktvågen” som exempel:
Baserat på en konstant absolut fuktighet (AF) fungerar det så här. När temperaturen ökar sjunker den relativa fuktigheten (RF). Sjunker däremot temperaturen ökar RF.
Fuktkvot är ett begrepp som används för att beskriva ett materials innehåll av fukt. Trä och andra typer av hygroskopiska material i hus har förmåga att absorbera samt under rätt förhållanden avge vattenånga. Hygroskopiska byggnadsmaterial som trä strävar i regel efter att innehålla lika mycket fukt som omgivande luft. När sådant förhållande uppnåtts talar man om jämviktsfuktkvot.
Ett exempel är parkettgolvet som under sommartid drar åt sig fukt och därför sväller, medan det under vintertid avger fukt och krymper. Ytterdörrar kan på samma sätt om de inte är rätt injusterade ta i dörrkarmen under fuktiga årstidsförhållanden.
Fuktkvotsmätning används bl.a. för att bedöma om det varit för fuktigt i ett hus viss tid tillbaka innan besiktningstillfället. Mätning underlättar den totala bedömningen av husets fuktrelaterade status. Dock är fuktkvoten t.ex. i krypgrund lägre under vintern i förhållande till under sommaren. Omvänt förhållande gäller för husets vind. Därför måste fuktkvoten värderas utefter årstidsförhållanden.
Vid produktion av byggnadsmaterial och vid nybyggnation är det viktigt att fuktkvoten hålls nere under gränsvärden. I annat fall kan fuktskada uppstå. [1]
Svenskt trä har skrivit samman en bra fuktkvotsbeskrivning för den som vill sätta sig än mer in i begreppet. [2]
Se även längre ned i text gällande olika typer av fuktmätare och beräkning samt bedömning av fuktvärden.
Daggpunkten nås när luften inte längre kan bära allt vatten den innehåller, eller på annat sätt beskrivet när 100 RF% uppnåtts.
Ölflaskorna på bilden var tagna från kylskåpet och höll +5 C. Sommarluften ute vid grillplatsen var +28 C. och upplevdes som kvalmig då den relativa fuktigheten p.g.a. väderförhållanden och annalkande åska var hög. När den varma fuktbärande luften kom i kontakt med ölflaskornas kalla yta, kyldes luften ned till den punkten där dagg uppstod. Droppar av kondens bildades på flaskorna.
Samma förhållande ses ofta i hus när uteluft ventileras in i svalare konstruktioner såsom t.ex. källare, krypgrund, vind eller annat kallställt rum. Redan innan daggpunkt och kondens uppstår kan fuktskada ske.
Se även daggpunktsberäknaren längre ned på sidan under fuktberäkning och fuktmätning.
Glasets yta i flaskorna på bilden ovan utgör genom temperaturskillnad mot omgivande luft något som kallas för köldbrygga.
Om vi tar krypgrund som exempel kan marken, grundmurarna och blindbotten, själva taket i krypgrunden utgöra köldbryggor. Köldbryggorna, d.v.s. temperaturskillnader mellan olika material och luften som ventileras in, är i krypgrunder som allra mest uttalade under sommarhalvåret. Samma sak gäller kallhållna källare.
Även om daggpunktstemperatur inte uppnås så att kondens bildas, kan den relativa fuktigheten öka så pass mycket att mögel och bakterier trivs.
Ytterligare exempel är på husets vind. Där är det i regel under sommaren p.g.a. solinstrålning mot yttertaket mycket varmt och relativt torrt. Förhållandet ändras däremot under höst, vinter och vårvinter när vinden blir svalare. Under hösten ventileras fuktbärande luft in på vinden och olika byggmaterial absorberar eller binder fukten. När temperaturen ute faller om natten eller vid skifte till vinterförhållanden, blir insidan av yttertaket en köldbrygga där daggpunkten uppnås och kondens ofta uppkommer.
Under olika aktiviteter i husets bostad produceras fukt. Vid torkning av tvätt, matlagning, dusch och från människan själv avges vattenånga. Om varmare och fuktig luft kan komma upp på vinden genom otätheter i vindsbjälklaget, finns risken att fuktskada sker då vinden p.g.a. klimatförhållanden är svalare.
Vid en köldbrygga minskar luftrörelsen i förhållande till i den varmare omgivande luften. Det är inte bara vattendroppar som bildas och fastnar emot ytan. Damm, pollen, mögel och andra partiklar samlas också vid köldbryggor och till sist kan man med blotta ögat se att området för köldbryggan är kontaminerat, eller att mögel har börjat växa där.
När inomhusmiljöns fukthalt i förhållande till temperaturen i husets inre klimatskal blir för hög, kommer den relativa fuktigheten vid köldbryggorna att stiga. Samtidigt drar byggnadsmaterialet, i detta fallet väggarna, åt sig fukt. När gränsvärdet för tillväxt av mögel passeras kommer mögelskadan inom kort vara ett faktum. Bilden ovan visar väggarna bakom en hörnsoffa där luften stått mer stilla och köldbryggan med vidare skador kunnat utvecklas.
När man duschar eller badar inomhus kan köldbrygga ofta upptäckas. Trots att inomhustemperaturen hålls över +20 C. blir det vanligen mer eller mindre imma mot badrumsspegeln. Det beror på att man använder varmt vatten som övergår i ångfas och möter den i förhållande svalare spegeln. Samma fenomen är också vanligt mot insidan av badrumsfönstret.
Om det under vinterhalvåret blir kondens på insidan av fönstren är det ett tydligt varningstecken om att ventilation och värme inte är tillräcklig.
Luftrörelser i ett hus sker med inverkan av temperaturskillnader, tryckskillnader och ventilationssystem. Begreppet fuktkonvektion används vanligen för att beskriva när fukt via luftrörelser förflyttas i ett hus samt ut i husets klimatskärm, eller från grundkonstruktionen upp i huset. När det finns otätheter i husets inre klimatskärm och fukt inifrån därför förorsakar skada, kallas det för fuktkonvektionsskada.
Det är svårt att räkna på exakta mängder fukt som konvektion förflyttar, men med många års praktisk kunskap har man inom bygg- och saneringsbranschen konstaterat att fuktkonvektion kan orsaka stora skador, särskilt om det råder övertryck i huset. Läs mer om övertryck och undertryck under sidan ventilation.
Fukt kan vandra genom porösare byggnadsmaterial och även från ett material till ett annat. Det kallas diffusion. Vanliga ställen att upptäcka diffundering är i samband med platta på mark utan underliggande isolering och dränering, samt också från grundmuren som omgärdar krypgrund.
När vatten via kapillärverkan vandrar uppåt och in i material, samt vidare till annat ovanliggande fuktkänsligare material sker vidare diffundering och fuktskada. Diffusion genom källarbjälklag och vindsbjälklag samt väggar är en mindre förekommande orsak till fuktskada än fuktkonvektion genom otätheter.
Porösa material som står i kontakt med vatten kan via små inre håligheter få vatten att vandra uppåt via kapillärkraft. Inte sällan kan fenomenet ses i grundmurar runt hus som är dåligt dränerade. Samma sak är också vanligt i platta på mark som inte är dränerad och underliggande isolerad på rätt sätt. När vattnet stigit så högt det utifrån kapillärkraften kan, avges vattenånga till omgivande luft och material. Direkta vattenskador och indirekta fuktskador blir ofta följden.
Klimatet omkring oss kan delas in i:
Om man inte känner till olika typer av konstruktionslösningar mer i detalj är det bra att ta in en besiktningsman som gör en noggrann överlåtelsebesiktning. Det kan trots anlitande av fackman missas väsentligheter som riskerar stå husköparen mycket dyrt. Optihus mening med att forska fram och presentera en gedignare variant av köpa hus guide är att öka kunskapen och på så sätt minimera riskerna.
Fukt är den i allra högsta grad största faktorn till problem och skador i hus. Det kan röra sig om allt från risk för, till måttlig eller mycket uttalad fuktskada. Fuktens väg i huset och följder av för höga fukthalter är väsentligt att kunna för att ha möjlighet att förebygga och åtgärda fuktskador.
När fukt påverkar byggnadsmaterial kan kemisk reaktion i själva materialet eller mellan olika material samt byggprodukter ske. Antingen börjar det avges något initialt ingående kemiskt ämne eller så bildas nya kemiska ämnen som emitterar, d.v.s. lämnar materialet till inomhusmiljön. Somliga ämnen är förknippade med lukt medan andra inte luktar.
Ett av de ämnen som det forskats som mest kring är formaldehyd. Viss emission av formaldehyd är naturligt förekommande från trä medan ytterligare formaldehydemission kan komma från möbler, sammanbindande lim i spånskivor, från färg och från målning samt uppfuktning av spånskivor. Då fukt från målarfärg tränger in i spånskivan kan det sammanbindande limmet börja lösas upp och emittera.
Vissa träskyddsmedel som användes mellan åren 1955-1979 innehöll klorfenoler som i samband med fukt, mögel och bakterier omvandlas till luktande kloranisoler. Här beskrivs klorfenol och kloranisoler utförligare.
Ytterligare träskydds- och impregneringsmedel som i synnerhet i kontakt med fukt och mikrober kan leda till inomhusmiljöproblem är CCA – koppar, krom och arsenik.
Kaseinhaltigt flytspackel användes mellan åren 1978-1983 och emitterar ammoniak när det står i kontakt med betong och blir fuktpåverkat.
Ett annat vanligt problemämne är 2-etylhexanol som bildas när golvmattelim blir för fuktigt och tillsammans med golvmatta börjar lösas upp och förtvålas.
Listan kan göras avsevärt längre men tanken i denna artikeln är att fånga upp att det är fukt som förorsakar många emissionsproblem i hus.
Mängden fukt är avgörande för om fuktrelaterade bakterier såsom aktinomyceter, mykobakterier och mögel ska kunna utvecklas eller inte. Generellt dras gränsen för mögeltillväxt vid 75% relativ fuktighet under förhållanden då det råder rumstemperatur. Vid lägre temperaturer måste det vara ännu fuktigare i huset för att möglets sporer ska kunna gro. I minusgrader är risken mycket liten att mögel och bakterier kan trivas.
Fukt i byggnadsmaterial mäts med fuktmätare kallad fuktkvotsmätare. Gränsen för mikrobiell aktivitet dras vid 17% fuktkvot.
Fuktmätning i luft och material är ett bra sätt att utröna om risk finns att mögelskada ska kunna utvecklas i huset. Det man vid fuktmätning och besiktning måste vara speciellt vaksam på är om det finns köldbryggor där fukthalten ökar.
Folkhälsomyndigheten beskriver det vanliga problem som uppstår när det blir för fuktigt i ett hus och mikroorganismer som mögel och bakterier börjar växa och sprida sina metaboliter i huset. [7]
Folhälsomyndighetens allmänna råd gäller inte när man äger ett hus privat, men bör likväl beaktas då symtom och hälsoeffekter som följer av fuktskada är vanligt. Däremot gäller vissa byggregler i förhållande till fukttillstånd i en byggnad, för undvikande av att relaterade skador, mikrobiell lukt (MVOC) eller mikrobiell växt leder till påverkan av hygien och hälsa. [8]
I jämförelse med mögel behöver rötsvamp i regel högre relativ fuktighet och fuktkvot för att kunna växa. Fuktskada medförande rötsvamp kan bli mycket allvarlig för huskonstruktionen. Ett exempel är hussvamp som vid rätt fuktförhållanden kan växa snabbt och bryta ned trä så att det förlorar bärighet.
Flera rötsvampar är förvillande lika äkta hussvamp serpula lacrymans.
Partiklar och gasformiga ämnen kan fastna på och bindas till vattenmolekyler i material och i luft. Ett talande exempel för att beskriva fuktens luktbärande effekt är doft från blommor i trädgården. På morgon och sen kväll kan blomlukten kännas långt från rabatterna. Under dagen måste man gå närmare för att kunna känna lukten. Allt hänger på hur fuktigt det är i luften. På dagen när solen skiner är det i regel lägre fukthalt.
Desto lägre temperaturen är ju lägre absolut fuktighet finns i luften. Lukter kan därför inte bäras iväg på samma sätt som när det är varmare. Detta kan jägare dra nytta av då djuren under vintern inte lika lätt som annars kan lukta sig till att jägaren finns i närheten. Samtidigt fryser vattenmolekylerna i luften till och då blir det svårare för luktsinnet att detektera.
Vid fuktiga förhållanden i hus kan luktande typ av fuktskada ofta kännas ordentligt in i huset. Fukt och lukt sätter sig i kläder och hår. Ett vanligt fenomen är att man inte känner lukten inne i själva huset, utan först i kläderna när man lämnat huset. Vanligt är också att man bara känner lukten en kort stund efter att man kommit till huset.
Luktande ämnen kan avges i högre mängd från ett material när det torkar ur, när fukten lämnar det. Är ena sidan av ett material för fuktig kommer fukten att diffundera genom materialet och avges på den sida som är torrare. Därför kan mer eller mindre kontinuerlig lukt- och fuktvandring ske inåt huset.
Forskare har kommit att utnyttja fuktens bärande effekt för att bedöma och analysera miljön i hus. På en kraftigt nedkyld uppsamlingsanordning kondenserar fukt från inomhusmiljön. Vattnet som samlas upp tas med för analys av olika ämnen som har potential att skapa ett ohälsosamt boende, s.k. sjuka hus.
Fukt i hus där det finns radon kan göra att radonhalten inomhus ökar. Radondöttrar binds nämligen till partiklar och vattenmolekyler. Genom fuktkonvektion kan markradon och radon i byggnadsmaterial komma in i huset.
Att sanera innebär att göra rent och ta bort det som är oönskat. Fuktsanering kan göras i förebyggande eller akut syfte via flera metoder. De allra vanligaste är ventilation och uppvärmning eller användande av lämplig avfuktare.
Värme och ventilation krävs i bostaden för att miljön ska bli komfortabel. Det krävs också för att för höga fuktvärden inte ska byggas upp inomhus, eller att för huset skadlig fukt inte ska läcka ut i konstruktionen.
Komplettering med avfuktare i uppvärmda våtutrymmen kan behövas. Här fungerar det bra med en s.k. kondensavfuktare, som via ett kompressordrivet system kyler ned genomströmmande luft så att daggpunkten uppnås och kondensvatten kan dräneras ned i en tank eller ned i golvbrunn via en slang. Faller temperaturen under +15C. kommer inte kondensavfuktaren att avfukta på fullgott sätt eftersom kondenstekniken bygger på temperaturskillnader.
I husets riskkonstruktioner eller andra rum som inte är uppvärmda, krävs för god avfuktning och fuktsanering en speciell typ av avfuktare kallad sorptionsavfuktare. I sorptionsavfuktaren finns till skillnad från i kondensavfuktaren ett absorberande material som drar åt sig fukt från genomgående luft. När det absorberande materialet mättats med fukt värms fukten ut, och blåses ut genom en slang som vattenånga. Sorptionsavfuktaren klarar av att avfukta mycket bra och förhållandevis energisnålt ända ned till minusgrader. Funktionen har gjort avfuktaren till praxis att installera i t.ex. krypgrund och vind.
All materialbunden fukt behöver inte tas bort och man behöver inte avfukta mer än ned till säkra relativa fuktvärden. För ändamålet fuktkontroll finns på de flesta avfuktare en inställbar hygrostat som kontinuerligt mäter fuktvärden och startar avfuktaren när fuktsanering behövs, samt stänger av den när rätt fuktvärden uppnåtts. Hygrostaten ger således energibesparing. I modernare avfuktare tar hygrostatsystemet även hänsyn till temperatur och ger ännu högre besparing.
Mer akut fuktsanering brukar vara förknippat även med behövd mögelsanering och luktsanering. Därför är det viktigt att förebygga fuktproblem.
Relativ fuktighet (RF) kan mätas med instrument såsom hårhygrometer eller digital hygrometer. Hårhygrometern är likt vissa digitala hygrometrar mer svävande ifråga att visa rätt värden. I rumstemperatur brukar de flesta fuktmätare visa noggrannare värden, medan de i lägre temperaturer kan driva iväg och ge kraftiga felvärden.
Bra vid köp av trådlös hygrometer är att kontrollera noggrannheten som brukar beskrivas i termer av plus minus. Över +-3% drift är inte att rekommendera.
Det har idag blivit populärt att använda trådlösa hygrometrar och fjärrövervakningssystem som kan övervakas via Internet och app i mobiltelefon samt dator. Det kan vara bra då man kan hålla kontinuerlig kontroll i svårtillgängliga delar av hus samt i sommarstugan etc. när man inte är där.
Den trådlösa hygrometern ger en ögonblicksbild om hur fuktigt det är i luften och vilken temperatur som råder. Vid besiktning i hus är det bra att försöka få en inblick i hur klimatet varit under en period före man kom dit. För att ta reda på det används en fuktkvotsmätare eller också kallad insticksmätare.
På fuktkvotsmätaren finns piggar av metall som sticks in en bit i byggnadsmaterial av trä. Resistansen, d.v.s. motståndet mellan piggarna avgör hur högt fuktinnehållet i det ytligt liggande materialet är. Vatten leder ström och ju lättare strömimpulsen i fuktmätaren färdas mellan piggarna desto högre värde kommer att visas i instrumentets display.
Oförstörande fuktmätare används där man inte vill göra åverkan eller ta hål i ytmaterial. Den oförstörande fuktmätaren använder kapacitiv mätning och sänder en strömimpuls in i materialet, för att mäta och ange ett ungefärligt fuktvärde.
En annan metod för att beräkna ett materials fuktinnehåll är att väga det. Torrviktsmetoden innebär att man väger en bit material för att sedan via värme torka ur densamma tills den inte längre blir lättare. Skillnaden i vikt räknas via en matematisk formel om till fuktkvot.
I diagrammet nedan kan man utifrån t.ex. temperatur och relativ fuktighet beräkna daggpunktstemperaturen på ett ungefär. Se de gröna streckade linjerna som exempel. Där gavs daggpunkten 9,5 grader C. Vid kontroll i daggpunktsberäknaren längre ned på sidan visar det sig stämma ganska bra i jämförelse med räknarens mer exakt matematisk formel som ger svaret 9,64 C.
Om du tittar på mobiltelefon går det att förstora fuktdiagrammet genom att dra med tumme och pekfinger på skärmen. Annars ses det som bäst på dator.
Det går också att beräkna vad som händer med den relativa fuktigheten då temperaturen höjs eller sänks.
Sätt som exempel utomhusförhållanden i jämförelse med klimatet i källare och krypgrund eller annat utrymme som är svalare än vad det är utomhus under sommaren. Vänd också på förhållandet och beräkna vad som händer med den relativa fuktigheten i uteluft under hösten, när den ventileras in i uppvärmt hus.
Daggpunktsberäknaren nedan är programmerad utifrån en matematisk ekvation som kallas ”Magnus formula”:
Det finns fler och långt mer avancerade uträkningar samt program som gör det matematiska jobbet. Fuktcentrum på Lunds Universitet informerar och har även lagt ut gratis program för nedladdning. [9]
Fuktdiagrammet ovan är en bantad version av ett Mollierdiagram (psychrometric chart), i vilket man kan utläsa fler parametrar och bedöma t.ex. ventilationsaspekter och komfortrelaterade frågor. [10-12]
Befuktning är motsatsen till avfuktning och kallas också luftbefuktning. Det finns flera användningsområden för luftbefuktare eller luftfuktare:
Inte minst kan befuktning behövas i hus och lägenheter under vintern då uppvärmningssäsongen gäller. Under rejäl vinter är uteluften sett till absolut fukthalt torrare än under sommaren. När kall och torrare uteluft ventileras in till rumstempererat klimat kommer den relativa fuktigheten i luften att sjunka.
Blir det -10-20 grader ute är det vanligt att inomhusluften i ett välventilerat boende inte håller mer än 10-30% relativ fuktighet. När det blir torrt kan våra slemhinnor ge besvär. Då finns möjlighet att införskaffa en luftbefuktare, vilket i synnerhet kan lindra vissa luftrörsbesvär och innebära hälsofördelar. [13,14]
Viktigt är att inte befukta för mycket. Som tumregel för att fukt- och mögelskador inte ska ske inne i och i husets klimatskal, finns råd om att ej överskrida 40% relativ fuktighet. Därför är ett bra val en luftbefuktare som via intern hygrostat mäter fukthalten i luften. Ett alternativ är att införskaffa en fristående hygrometer där man avläser värden och själv styr luftbefuktaren.
En luftfuktare bör placeras centralt i rummet den ska betjäna och fuktströmmen ska inte riktas direkt mot kallare fönster eller annan köldbrygga.
Läs gärna vidare på Optihus blogg i till fukt relaterade blogginlägg.
1] Fukt i material under byggskedet, Hamed Rezaie, Jabran Yousuf, Linnéuniversitetet, 2017.
2] Fuktkvot, Svenskt trä.
3] Luftfuktighet, SMHI, 2013.
4] Så kan husen räddas i fuktigare klimat, SMHI, 2014.
5] Boverkets byggregler och klimatanpassning, Boverket, 2018.
6] Byggnader i förändrat klimat, Boverket, 2007.
7] Fukt och mikroorganismer, Folkhälsomyndigheten.
8] Om fukt i byggnader, Boverket.
9] Konsten att räkna på fukt, Fuktcentrum, Lunds Universitet.
10] Psychrometric chart tutorial: A tool for understanding human termal comfort conditions,
Yasmin Bhattacharya, Murray Milne.
11] Design with Comfort: Expanding the psychrometric chart with radiation and convection dimensions, Erich Teitelbaum et. al., 2020.
12] Psychrometrics, Wikipedia.
13] Befuktning: Installationer, processer och hälsofördelar, Mathilda Cavallius och Oskar Rehnstedt, 2017.
14] Aktiv befuktning vid mekanisk ventilation: En integrerad litteraturstudie, Karl-Johan Lindström och Anna Carling, 2017.
CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.
Nytt hos Optihus
Husens och fastigheternas vind är en allt mer från inomhusmiljön isolerad konstruktion. När vinden är ouppvärmd kallas den kallvind, vilken under vintersäsongen ofta drabbas av fukt och mögel. För att komma tillrätta med och förebygga detta problem kan en kallvindsavfuktare
I flera media har det nyligen utifrån en påbörjad dansk studie skapats det nya begreppet torrmögel. Vissa journalister låter göra gällande att torrmögel ska vara något nytt som ingen har talat om innan och att det är klimatförändringen som skapat
Följ oss och var med på den fortsatta forskningsresan:
Optihus AB
Sälgvägen 10
341 38 Ljungby
Sverige
Organisationsnummer 559265-7679
Registrerat för moms och F-skatt
Alla rättigheter reserverade
© Copyright 1991-2023
Öppettider och kontakt:
För besök krävs bokning och bekräftelse
Besöksadress Viaduktgatan 8, 341 32 Ljungby
Support och rådgivning är öppen
vardagar 08:30-15:30
Telefon 010-204 14 14
Email kontoret@optihus.se
Internetbutiken är öppen för beställning
dygnet runt.
