Ekonomisk varning till husköpare och husägare

Vad kommer husägare och husköpare få uppleva?

Vi har redan erfarit kraftigt ökade livsomkostnader. Enligt finansiella källor verkar dock toppen gällande utgifter långt ifrån vara nådd. Den exakta slutsumman för de ökande omkostnaderna som kommer nå husägare och husköpare är inte fastslagen. Dock har kalkyler tagits fram som innebär en direkt varning. 

Finansinspektionen är en part som ett par gånger årligen sammanställer stabilitetsrapporter. I den senaste rapporten beskrivs ett högräntescenario. I scenariot som rör husköpare och husägare, särskilt i de södra till mellersta delarna av landet, ser man den totala omkostnadsbilden öka med upp till 15.000 kronor i månaden. [1,2]

Några allt mer tyngande kostnader och orsaker till dessa kommer att vara:

• Låneräntan stiger, bl.a. för att dämpa inflationen.
• Inflationen medför att inköpskostnader ökar i alla led, vilket ger dominoeffekt på prisbilden.
• Energikostnaderna stiger. El når rekordpriser särskilt i elområde 3 och 4. Elstödet som sägs komma lindrar men riskerar bli för lågt för att motverka ett rejält hugg i plånboken. 
• Drivmedelskostnader ligger rekordhögt vilket slår mot jordbruk och många andra branscher. Det slår hårt mot stommen i vårt samhälle. Tillsammans med inflationen sker en ekonomiskt brant stigande kostnadsspiral vilken metaforiskt beskrivet blir som en hungrig och slukande virvelvind eller tornado täckande hela samhället. 

För många husägare, särskilt de som är högt belånade eller har en medioker inkomst, kan den ekonomiska marginalen komma att ätas upp, kanske med råge. 

För den som idag är en presumtiv husköpare kan ekonomin på ett annat sätt tas i beaktande, jämfört med de som redan sitter med äganderätten och lånen på ett hus. 

Vilka blir konsekvenserna?

Förutom de mer vanligt omskrivna konsekvenserna som blir utfallet av en lågkonjunktur och fullt möjlig depression, finns ett antal aspekter till vilka inte är så omtalade.

Många hus och fastigheter är i dåligt skick. Renovering och sanering behövs. Det kan förutom utslitna byggnadsmaterial röra sig om skador av:

• Fukt
• Lukt
• Mögel
• Rötsvamp
• Klorfenoler som pentaklorfenol
• Andra kemiska skador

Bristande ekonomi gör att många inte längre kan renovera och sanera. Inflationen och andra faktorer har gjort att byggnadsmaterial i skrivande stund ökat i pris med 50-70 procent. Till det kommer entreprenörernas och saneringsföretagens övriga ökade kostnader samt därmed högre debitering. 

Skadorna som punktats upp här leder inte sällan till det som kallas sjuka hus. De som vistas i de skadade husen får symtom och hälsoeffekter. Somliga blir så sjuka att de inte längre kan jobba. Barn blir också sjuka av exponering och då måste föräldrar vabba. Att tvingas stanna hemma från jobbet ger lägre inkomst och somliga erkänns inte sjuka trots att de blivit det av den dåliga inomhusmiljön. Att bli utförsäkrad i en redan trängd situation är inte bra. 

Kommunernas sjuka skolor

För drygt tio år sedan gjorde Lunds kommun en inventering gällande skicket i deras fastighetsbestånd av förskolor och skolor. Ansvariga menade att det fanns ett stort behov av åtgärder för att fastigheterna skulle hållas friska för barnens och personalens skull. Arbetet påbörjades men efter några år gick man ut med information om att renovering och sanering behövde skjutas på framtiden då man inte längre hade råd med utgifterna. 

Så här är det i många kommuner och problemet med bristande ekonomi kommer utifrån aktuella omständigheter att öka. Tidigare i samband med händelserna 2015 och framåt till idag, ville man inte riktigt tala om de ekonomiska svångremmarna i orden kris eller liknande. Ekonomiskt besparande åtgärder benämndes istället som effektivisering då det lät bättre. Det är lite synd att ”sminka en gris” på detta sätt för då förstår inte så många allvaret i situationen som länge eskalerat och nu blir väldigt påtaglig samt kommer som en smärre chock. 

Barn som i regel är känsligare än vuxna blir ofta sjuka i en bristande miljö. Till det drabbas också personal. När barnen blir sjuka av den elaka skolmiljön måste föräldrarna vabba och förlorar inkomst. När skolpersonal blir sjuka förloras inkomst. Problemet med ekonomin och fastigheterna som länge varit eftersatta får genom begreppet och innebörden i sjuka hus ringar på vattnet, det blir som dominobrickor där en fallande sätter de andra i fall. 

Det finns nu all anledning att ännu tydligare än tidigare trycka på kommunerna så att de inte snålar in genom att sekundärt låta barn och personal fara illa. Här måste regeringen en gång för alla träda ut ur sin kappsäck och hjälpa upp situationen. 

Hus blir sjuka när uppvärmningskostnaderna dras ned

Ett direkt sätt att bespara ekonomin är neddragning eller helt resolut avstängning av värmen i fritidshus och villor. När man kallställer eller intermittent uppvärmer finns överhängande fuktrelaterade risker. Redan skadade hus blir än mer fuktutsatta och friska hus blir sjuka. Följden blir ökande ohälsa och på det samhälleliga kostnader i flera led vilket slår tillbaka mot oss alla. 

Det finns ganska många knep för att nå energibesparing på ett säkrare sätt än att kallställa eller dra ned värmen för mycket. Ett missuppfattat sätt är att isolera mer. Lagom mycket isolering ger bra energibesparing men för mycket isolering ökar risken för fuktskador och mögel. Har man köpt ett hus och ska förvalta det samt sin hälsa måste man vara medveten om att det inte är gratis. Snålheten får inte bedra visheten heter det. 

Ytterligare kostnader i form av energieffektivisering

Nu späs den skenande kostnadsbilden på ytterligare. EU har fattat beslut om att införa kraftfulla krav om energieffektivisering, vilka kommer drabba såväl offentliga byggnader som privatägda hus. 

Energiklassning av hus sker idag med hjälp av en skala från A till G. Inom en tioårsperiod ser det ut som att lägre än klass D inte ska vara tillåtet. 

Att uppgradera sitt hus från F till D kan kosta i runda slängar upp till 700.000 kronor i dagens värde. 

• Läs mer: EU:s krav om energieffektivisering kan drabba husägare hårt

Finns några tips att ge till köpare av boende?

I nyhetsartiklar och bloggar går nu att utläsa om en situation där huspriserna faller och att villor överlag blir allt mer svårsålda. Vidare har nybyggnationen drastiskt sjunkit. 

Det är förståeligt att så blir fallet när kostnaderna för husägare ser ut att bli rekordhöga. Vem vill egentligen chansa och kanske sätta sig i en situation där huset inte kan behållas och kanske inte kan säljas för den summa man givit och tagit lån på?

Nu blir det ännu viktigare än innan att läsa in sig på allt vad som rör att köpa hus. Rent krasst går det inte att lita på alla besiktningspersoner eller mäklare, att de säger som det är gällande husets skick. För att skaffa informationen som gör det möjligt att komplettera överlåtelsebesiktningen med egenkontroll, har Optihus presenterat en ärlig och djupgående guide i att köpa hus. I guiden ingår en mängd unika tips som för med sig potentiellt mycket hög utgiftsbesparing och att kunna bibehålla hälsan så långt det är möjligt. 

Det bästa tipset är att starta med att läsa på innan man går och blir förälskad i ett hus, vilket bildligt talat senare riskerar bli som en ekonomisk kalldusch eller fälla. Kunskap är definitivt den bästa husnyckeln och fungerar även som en huvudnyckel till stabilare ekonomi.