...
Optihus AB
Optihus AB

Intermittent uppvärmning och kallställning orsakar fuktproblem i hus

Intermittent uppvärmning är inte det bästa sett till fuktproblem

Intermittent uppvärmning är ett begrepp som innebär att ett hus eller en fastighet inte värms upp under hela den kallare årstiden. Istället för kontinuerlig uppvärmning sker kallställning och vid behov värms det snabbt upp. 

Här går vi igenom fördelar och nackdelar med att använda denna behovsanpassning av uppvärmningen.

Innehållsförteckning

Hur fungerar intermittent uppvärmning?

Intermittent översätts med periodisk och ej stadigvarande. Sådan typ av uppvärmning är vanlig i sommarstugor, fritidshus och byggnader som inte används så ofta, likt kyrkor. 

I dessa sammanhang sker ofta hel eller delvis kallställning genom att vrida ned eller helt stänga av värmen. När behov sedan uppkommer av att använda utrymmet sker snabb uppvärmning. 

Vad är positivt?

Positivt är att energihushållning sker. Med dagens elpriser är det en någorlunda allmän uppfattning och kanske ett ekonomiskt krav att det ska hushållas med värme när någon inte finns på plats. 

Vad är negativt?

Negativt är att värme mer stadigvarande behövs för att kunna motverka fukt och fuktproblem. 

Trots en allt mer utbredd kunskap om att förhöjd relativ fuktighet och förhöjd fuktkvot i material leder till mögel och andra typer av skador, så sker intermittent uppvärmning och kallställning frekvent.  

Det negativa kan kraftigt överbrygga det positiva. Därför beskrivs här riskerna. 

Finns det några risker med intermittent uppvärmning?

Ja, utan tvekan är det riskfyllt. Under tiden kallställning sker kommer fukt att absorberas i alla material som har förmåga att dra åt sig fukt. Det gäller särskilt under höstperioden när den relativa fuktigheten är hög. 

Vid förhållande över 75% relativ fuktighet och 17% fuktkvot har gränsen för tillväxt av mögel och bakterier passerats. 

Värme behövs tillsammans med ventilation för avfuktande effekt. När värmen uteblir kommer det bli ett fuktigare klimat.

I hus med fuktbindande isolering i golv, väggar och tak kommer fukten inte bara att bindas i möbler och annat material inomhus, utan också i husets klimatskal. Redan i det läget uppstår problem. 

När man sedan sätter igång att värma kommer det ta tid att få upp värmen eftersom avfuktningen som måste ske kräver värmeenergi. Under uppvärmningsperioden kommer fukt lättare att avges från vissa mer porösa luftigt liggande material än från andra.

Det tar lång tid att driva ut fukt ur ett hus. I inomhusmiljön kommer värmen att lyfta ut fukten från möbler och material vilket ställer krav på ökad ventilation. I annat fall kan fukthalten stiga i luften och genom konvektion letar sig fukt ut genom otätheter i det inre klimatskalet och leder vidare till fuktproblem. 

Möjligt är att konvektion sker upp på vinden och ut i isoleringen i väggarna. Risk föreligger också vid bristande ventilation att fukt ansamlas vid köldbryggor inomhus och ställer till med mikrobiell skada, likt bakom möbler, tavlor och annat. 

Risk finns även att värmen inte tillräckligt snabbt trycker ut fukten från isoleringen i golv, väggar och tak. Sker inte tillräckligt snabb avfuktning av isoleringen kommer värmen snarare att kunna förvärra. I ett någorlunda varmt och för fuktigt klimat trivs vissa bakterier och mögel bra. Dessa kan starta att tillväxa inom ett eller ett par dygn vid för dem bra livsförhållanden. 

När byggplast använts

Ytterligare problematik är när byggplast använts som ångbroms i väggar och tak mot den varma sidan, d.v.s. närmast inomhusmiljön. 

När huset kallställts under fuktig väderlek kommer fukt att ställa sig i mineralullsisoleringen samt absorberas i trästomme samt andra byggnadsmaterial. När intermittent uppvärmning sker under kortare tid än vad som krävs för att snabbare torka ut klimatskalet, ökar risken för fuktskada. 

Värmen som når ut i isoleringen räcker inte till för att driva ut densamma. Tack vare byggplasten kan inte isoleringen torka ut inåt huset. Det finns bara två vägar för fukten att ta vägen, ut och upp. Konvektion kommer ske i isoleringen varvid fukt lyfter uppåt. Fukten kan kondensera mot den kallare trästommen som tar längre tid att värma upp. 

När värmen stängs av och klimatskalet återigen kyls ned, utan att ha blivit tillräckligt avfuktat, finns risk att det kondenserar i isoleringen.  

Rörelser i material

Material som blivit för fuktiga och sedan avfuktas släpper emissioner, t.ex. terpener, formaldehyd och annat som ev. är tillsatt. Finns mikrobiell skada släpps det under upptorkningsfasen mer toxiner och andra metaboliter. 

Samtidigt kommer trä och andra material att röra på sig. De krymper vid avfuktning och sväller vid uppfuktning. Materialrörelse ger ofta upphov till sprickbildning, viss deformering och att färg samt lack spricker och flagnar. Det har vid försök med intermittent uppvärmning visat sig vara illa för kulturminnen av trä i kyrkor. 

Något annat som kanske inte direkt skadas men kräver mer tillsyn och dyr översyn är kyrkorglar. När dessa utsätts för snabbt varierande klimatbilder kommer stämning oftare behövas. Mögel kan också tillväxa i själva kyrkorgeln. 

Köpa hus som varit intermittent uppvärmt och kallställt

Det finns tråkigt nog gott om sommarstugor, fritidshus, ödehus och även villor som varit kallställda under det svalare halvåret, när värme och avfuktning behövs som allra mest. Fukt har varje höst, vinter och vårvinter kunnat få fritt spelrum när uppvärmning inte skett. 

Då fukt binds i isolering som mineralull tar det lång tid att bli av med. Mineralullen är känd för att hålla kvar fukten länge. 

Begreppet sommarstugelukt har myntats då det är vanligt att husen fått mikrobiell påväxt. Mikroberna avger luktande metaboliter i form av kolväten. Samtidigt kan det finnas träskyddsmedel som klorfenol och av mikroberna metylerad kloranisol.

Dessa faktorer ligger med fukt som förorsak till grund för lukt som anses vara vanlig i sommarstugorna. 

När man ska köpa hus är det av största vikt att vara uppmärksam på lukt och den här aktuella skadebilden. Det är dock svårt att känna lukten under vissa förhållanden. Därför är en DNA mögeltest bra att ta för att kunna avslöja om det finns dold skada i huset. 

Köper man huset utan att gå grundligt igenom skicket så finns i stort sett ingen chans att reklamera och åberopa dolda fel. Anledningen är att rättspraxis pekar på att man får räkna med dessa typer av skador i lite äldre hus. 

Egen kunskap och adekvat överlåtelsebesiktning är nödvändig när man ska köpa hus. Om skicket och förhållandena inte kontrolleras noga riskerar man drabbas av hälsoeffekter p.g.a. fuktskadorna som utgörs av mikrober och kemiska ämnen. Med andra ord kallas det sjuka hus när husrelaterade skador ger upphov till sjukdom.

När kan man sänka temperaturen?

Att sänka eller stänga av värmen har som sagt sina risker. Vill man energioptimera på den trygga sidan gäller det att ha koll på vissa faktorer och klimatet i sig. 

Det gäller att hålla tillräcklig inomhustemperatur så att buffring av skadlig fukt inte sker i golv, väggar och tak. Generellt gäller det att under fuktig höst och höstlikande vinter inte hålla under +16 grader i huset. 

När klimatet utomhus hållit minusgrader ett par veckor går det att sänka värmen ännu mer. Då finns nämligen inte något direkt fukttillskott utifrån. Behovet av att motverka utomhusfuktens påverkan minskar. 

I båda fallen är det bra att komplettera inomhusmiljön med en avfuktare. Inomhus bör den relativa fuktigheten under vintern dras ned en bit under 40%. Att använda avfuktare blir billigare än värme och ventilation för avfuktningens skull. 

Håller man med avfuktare en jämn relativ fuktighet inne så undviks materialrörelse, sprickbildning, färgflagning och högre emissionsavgivning. 

När man startat bra och kontrollerat samt stabiliserat klimatbilden i huset fungerar det att styra uppvärmningen utefter klimatet utomhus. Desto fuktigare det är, ju högre uppvärmning måste ske. 

Ventilation utan värme fungerar inte avfuktande

En vanlig missuppfattning är att det ska fungera med enbart ventilation att få bort fukt. Så är det inte i alla lägen. Är luften ute så fuktig att det ligger över gränsvärden för mögel och bakterier som aktinomyceter, då är det givet att ventilationsluften tillför den skadliga fukten in i huset. Väl inne kommer material att absorbera och binda fukt. 

Akut illa kan förhållandet vara när huset stått ouppvärmt under vinterdagar och klimatet ute snabbt slår om till plusgrader och det blir fuktigare. Huset blir då invändigt en stor köldbrygga. I något ärende undertecknad tagit del av har det runnit kondens på murstock och väggar ned i golvbjälklaget. Det är inte lyckat. 

I sådant fall hade det omgående behövts temperaturökning för att möta den varmare och fuktbärande luften som ventilerats in. 

Vid en grads temperaturhöjning kan den relativa fuktigheten sjunka med upp till 6%, vice versa. Det är något att ha i åtanke när man i förhållande till köldbryggor etc. ska energioptimera uppvärmningen. 

Missuppfattningen om att endast ventilation fungerar bra som avfuktare är en av anledningarna som gör att torpargrund, krypgrund, vind och källare så ofta fuktskadas. 

Referenserna nedan går till utredningar om intermittent uppvärmning i kyrkor. Just kyrkor har varit ett aktuellt område för behov av energioptimering och energibesparing. En kyrka utgör ett mycket stort utrymme och kräver utan avfuktare rejält med värmeenergi för att fungera bra utan följd av skador. 

Hur kallställer man huset som säkrast?

Utifrån denna artikeln har många frågor inkommit. Därför sker här uppdatering.

Nu när energipriset höjs så kraftigt att uppvärmning blir för dyrt är intresset stort. Hur kallställer man sitt fritidshus? Hur kallställer man sin villa? Det är vad merdelen av frågorna gäller. 

Viss del av frågan besvaras längre upp i artikeln, om när man kan sänka temperaturen. Kallställning är dock att gå längre än väl avvägd temperatursänkning.  

Kallställning kräver att det inte är för fuktigt utomhus, inomhus eller i husets klimatskal. Det gäller att under fuktig höst ha tillräckligt med värme med ev. avfuktning på för att hela huset ska hållas tillräckligt torrt. Tänk på att om det blivit för fuktigt i byggnadsmaterialet så tar det lång tid att driva ut överskottsfukten för att nå säkrare fuktvärden. Det är definitivt inget som löses över någon dag. Det kan ta veckor till månader beroende på utgångsläget. 

Har man mött vintern på bra sätt så går det bättre att kallställa fritidshuset eller villan. När det blir minusgrader ute så är inte fuktlasten längre så hög. Det är egentligen då det är som säkrast att kallställa. 

Tänk på vattenledningarna

Viktigt att beakta är så vattenledningar och vattenburen värme inte fryser. Då kan vattenläcka uppstå med stora skador som följd. Vattensystemen bör tömmas helt eller säkras med glykol så att frosten inte infinner sig. Rörmokare i din närhet kan säkert svara bra på frågan och lösa det som behövs. 

Vattenlåsen, golvbrunnar och toalettstol behöver också frostsäkras. För att lukt inte ska komma från avloppsystemet måste det finnas vatten kvar i låsen. Propylenglykol i tillräcklig koncentration kan användas för att frostsäkra vattnet. 

Tänk på att kallställning av huset inte är optimalt om man vill skydda det så långt som möjligt. I övre delarna av landet där det är ihållande vinter och minusgrader är det enklare, medan det i södra till mellersta delarna av landet är långt osäkrare. I Optihus breddgrader (Ljungby) har det under senaste vintrarna varit mer höst än vinter. Vid plusgrader bör den i regel höga fukthalten i luften ute mötas med tillräcklig uppvärmning och avfuktning i huset. 

Varningsflagga

En varningsflagga måste höjas ifråga när våren gör entré. Det kan plötsligt slå om från minusgrader eller någon plusgrad till sommartemperaturer. Med värme kommer fukt och då fukten ventileras in i huset eller når kallare byggnadsmaterial i övrigt, kommer daggpunktstemperaturen att nås. Det är då kondens, fritt vatten bildas. 

Inne i huset riskerar kallare ytor likt eldstad, murstock och annat värmetrögt material vara en rejäl köldbrygga. Det gäller också rummen åt väderstreck där solen inte kan komma åt att värma upp. Under vissa förhållanden bildas så mycket vatten att vattenskada blir följden. 

När den s.k. ryssvärmen kommer tidigt om våren gäller det således att motverka genom uppvärmning och om så behövs även avfuktning. 

Avslutande måste sägas att kallställning rakt överlag inte är det bästa för huset. Väl avvägd temperatursänkning är ett bättre alternativ. 

Läs också blogginlägget: Ökade uppvärmningskostnader leder till fuktproblem i hus

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »