...
Optihus AB
Optihus AB

Vilken isolering är bäst och miljövänligast?

Olika typer av isolering i hus

Vilken isolering är bäst? Det är under Optihus grundares verksamhetsår den allra mest frekvent ställda frågan. Tusentals gånger har den inkommit, allt i syfte att kunna undvika fukt, mögel och lukt. Här ges ett kortfattat men likväl utvecklande svar, med möjlighet att kommentera och delge kunskap. Kontextuellt svar ges även om vilken isolering som är miljövänligare. 

Detta är en levande isoleringsartikel där det över tid kommer att adderas mer information. 

Innehållsförteckning

Isoleringens historia

Vi skulle kunna gå tillbaka tusentals år i tiden för att titta på hur man då valde att isolera sina hus. Valet faller dock på att lämna denna visserligen intressanta historia bakom oss. Koncentration sker istället på de isoleringstyper vi kan finna i vårt husbestånd idag och vilka risker de medför vid belastning av fukt

Sedan 1950-talet har flera nya typer av isoleringsmaterial tagits fram. Flera av materialen har varit bristfälliga i något eller några hänseenden. I takt med miljömedvetenhet och krav om hälsosammare boendemiljöer har därför äldre typer av naturliga miljövänligare material återkommit på marknaden och vidareutvecklats, allt för att kunna möta de krav på byggnation samt energieffektivitet som idag finns. 

Det snabba förloppet med nya och gamla återkommande isoleringsmaterial sammanfaller. Ofta har det praktiskt gått för snabbt för att säkerhet och långtidsfunktion ska kunna utvärderas. Ett exempel är att de återkommande naturligare materialen inte ordentligt beprövats i alla lägen och inte heller byggnadstekniskt är beskrivna så att husägare och entreprenörer känner dess förutsättningar och fukttekniska risker.

Vilken isolering är bäst?

Svaret som undertecknad så många gånger givit under support och rådgivning är att man i princip kan använda vilken isolering som helst, bara fuktaspekter, hälsoaspekter samt isoleringens funktion och begränsningar beaktas. 

Lyssnar man på tillverkande parter så är deras produkt givetvis den bästa. Går man ut på forum på Internet finns många åsikter och instruktioner varav en hel del faktiskt kan vara helt felaktiga. Därför bör man sätta sig in i ämnesområdet och undersöka vad som egentligen gäller.

Det saknas för nästan alla existerande isolermaterial ingående fuktfakta om vad som händer när gränsvärden för relativ fuktighet nås, och vad användaren ska tänka på vid isolering av riskkonstruktioner som torpargrund, krypgrund, källare och vind.

Vilken isolering som är bäst och vilken mängd av den som ska användas måste utredas utifrån den huskonstruktion som ska isoleras samt kringliggande och påverkande förhållanden som t.ex. ventilation och fuktlast. 

Cellplast Frigolit EPS 

Cellplast också kallad frigolit eller EPS tillverkas av expanderad eller extruderad polystyren. Plastmaterialet innehåller många luftbubblor och fungerar därmed isolerande. 

Isolering som går under namn som cellplast, frigolit, eps eller styrofoam

Under åren har många användningsområden tagits fram. Bilden här visar hur cellplast sattes som del i mindre lyckad väggkonstruktion kallad enstegstätad fasad. 

Den enstegstätade fasaden bestod inifrån och ut ofta av väggbeklädnad såsom gipsskivor, OSB träfiberskiva, byggplast, isolering av mineralull och väggreglar, ev. en träfiberskiva till, cellplasten och nät för puts som målades. 

Den enstegstätade konstruktionen dömdes ut av Högsta Domstolen 2015. Orsaken var entreprenörsfel som ledde till fuktskador. Fukt kunde läcka in genom otätheter och sedan ställa till med mikrobiella problem då fukten inte kunde komma ut igen. Byggplasten hindrade upptorkning inåt och cellplasten hindrade upptorkning utåt. 

Förutom instängd fukt och mögel- samt rötskador har det varit ganska vanligt att alger och mögel börjat växa på färg och puts utomhus. Värmestrålningen inifrån hindras och putsen samt väggfärgen blir mer fuktpåverkad än annars, särskilt åt väderstrecken norr och väster, dit solen inte når.

I takt med mögelproblem på kallvind har några företag utvecklat EPS-skivor som läggs under yttertaksbeklädnaden av tegelpannor, betongpannor eller plåt. Meningen är att skapa en klimatvind där temperaturen höjs på vinden genom att delar av isoleringen i vindsbjälklaget flyttas ut till under yttertaksbeklädnaden. 

När temperaturen ökar så minskar den relativa fuktigheten. Redan en grads temperaturökning minskar relativ fuktighet med upp till 6% beroende på utgångsläget. Klimatvindens cellplastisolering bör under vinterhalvåret kunna hindra annars vanligt uppkommande kondens mot yttertakets insida. I en klimatvind kan ventilationen minimeras vilket innebär energibesparing. Möjligt är trots klimatvindens bättre funktion att aktiv stödvärme eller avfuktning behövs under riktigt fuktiga klimatförhållanden. 

I krypgrund och torpargrund har det blivit relativt populärt att klä in undersidan av golvbjälklaget med cellplastioleringen som ett tilläggsisolerande skikt. Det är inte den bästa krypgrundsisoleringen att använda. Cellplasten hindrar trossbotten samt syllarna att torka ut då fukt stängs in eller läcker in. Krypgrunden eller torpargrunden under isoleringen blir svalare och fuktigare. Samtidigt kan inte avfuktare användas för att avfukta upp i golvbjälklaget och det ovanliggande isolerskiktet. 

isolering av cellplast för platta på mark

Ett område som blivit standard att använda cellplastisolering till, är under och runt platta på mark som idag kallas betongplatta. EPS ger här bra värmeisolering och även fuktisolering mot den kalla marken. För att undvika tjälskjutning och för dränerande verkan används makadam under cellplasten. Ovanpå cellplastisoleringen som visas på bilden gjuts sedan betongplattan.

Flertalet andra lösningar finns också där man t.ex. gjuter in cellplast mellan två skikt av betong eller annat fastare och bärande material. Isoleringen finns även som stora ihåliga legobitar av cellplast vilka staplas på varandra som väggkonstruktion och fylls med betong. 

Negativt är resurskrävande tillverkning, giftigt styrol och ämnen för brandhämmande egenskaper. Dessutom har flera fall av brand har visat att cellplast kan bidra till svårsläckta och väl utvecklade bränder samtidigt som brandröken är kraftig. 

En del isoleringsmaterial är inbjudande för skadedjur och skadeinsekter. Vissa myror kan ge sig på att gnaga på EPS och bana gångar i materialet.

Cellulosa

En nymodighet från förr kom under 1980-talet tillbaka i form av tidningar för isolerande syfte. Cellulosa också kallat pappersull består av tidningar som mals till en slags ull vilken finns i lösvikt för manuell utläggning eller den kanske mest använda formen, inblåsning. Cellulosan finns också som skivor. 

Isolering av tidningspapper kallas cellulosa

I bild syns en cellulosaskiva av löst sammanpressat och återvunnet tidningspapper. Färgerna för tryck och trycksvärta ger den karakteristiska gråa och färgväxlande nyansen. 

Eftersom materialet ursprungligen kommer från trä och är förädlat i flera steg, är det obehandlat ganska mögelkänsligt. För att motverka mögel och brand tillsätts vissa ämnen. 

Det har rapporterats om ammoniakliknande lukt från en del hus som isolerats med cellulosa. Undersökningar ringade in att det berodde på tillsatt ammoniumsulfat. Under vissa klimat- och fuktförhållanden kunde ammoniumsulfaten, som annars är luktfri, lösas ut som ammoniak. 

Det finns inte så mycket information att tillgå om detta fenomen men en del husägare har berättat om det och diskussion har funnits mellan reglerande myndigheter och tillverkande företag. I de sista ärenderelaterade handlingarna nämndes möjligt ersättande Ammoniumpolyfosfat. Inte heller med det ämnet kunde full säkerhet mot lukt ges. 

Andra produkter för byggnation som visat sig kunna emittera ammoniak är kaseinhaltigt flytspackel.

Cellulosan delar fuktegenskaper med bl.a. kutterspån, då isoleringen utan problem kan absorbera viss mängd fukt och sedan avge den. 

Det är allt vanligare vid nybyggnation och som tilläggsisolering att använda cellulosa som lösull för applicering i och på bjälklaget uppe på kallvind. Vid inblåsning får det inte vara för fuktigt i luften och isoleringsmaterialet får inte heller vara för fuktigt. Risk finns annars att det sjunker ihop och trots de tillsatta hämmande ämnena blir mögligt.

Risk finns också att det i isoleringslagret uppkommer en köldbrygga där ökad fukthalt blir resultatet. Det kan i synnerhet ske där man inte har en ordentlig ångbroms, t.ex. byggplast i vindsbjälklaget.

När tidningar etc. återvinns kan det finnas risk att dessa är mikrobiellt kontaminerade, d.v.s. att de legat eller lagrats där det är för fuktigt och finns mikrober. Containrar för tidningsåtervinning är ett sådant ställe där det blir så fuktigt att den kommande cellulosaisoleringen kan ta skada. Vi vet inte om tillverkarna kontrollerar detta eller om allt återvunnet papper används oavsett. 

Bra är att det inte finns några olösliga och potentiellt hälsopåverkande fibrer i cellulosa. Läggning är därför säkrare men andningsskydd ska ändå användas då isoleringen tenderar att damma ganska ordentligt.

Lättklinker Lerkulor (Lecakulor)

Kulor av lättklinker tillverkas genom att lera under hög temperatur bränns i en roterande ugn. Leran expanderar och innehåller många isolerande luftbubblor. För att inte dra åt sig så mycket fukt som annars kan lerkulorna glaseras.

Lättklinker eller lerkulor som det också heter har isolerande effekt

Lättklinkerblock har framgångsrikt använts sedan 1960-talet för att bygga murar och väggar. När man slutligen övergick från torpargrund till krypgrund var lättklinkerblock en av lösningarna för att uppföra grundmurar. 

Under en period på 1970-talet importerades lättklinkerblock från Belgien vilka innehöll för hög koncentration av sulfat. I kontakt med fukt och syre startar en vittrande effekt varvid blocken faller sönder. Det är något att vare varse om man äger eller köper ett hus från denna tid, alternativt ett äldre hus som blivit renoverat med isolermaterialet.  

Precis som med perlite och skumglas vilka beskrivs utförligare längre ned i artikeln har lerkulor rekommenderats för att fylla ut torpargrunder och krypgrunder. Förutom att lättklinker inte isolerar så bra kan detta tilltag ställa till med fuktproblem. Samtidigt finns varierande mängd kalk i leran. Kalket vill Hussvampen Serpula lacrymans ha tillgång till för att kunna överleva. 

Halm

Bakåt i tid var halmisolering vanligt. Det kunde användas på olika ställen i husets klimatskal, såsom i väggar och för takbeklädnad. 

Vid skörd, torkning, förvaring och som applicerad isolering är det väldigt viktigt att halmen inte utsätts för fukt och väta. Den blir lätt bakterie- och mögelangripen.  

Halmtak med isolerande verkan

Att lägga halmtak kräver kunskap och underhåll men är egentligen ur isoleringsvärde en mycket fin lösning för huset. Dagens vindsutrymmen kallas inte utan orsak kallvind. Yttertaket blir under höst och vinter rejält kallt och fungerar som en köldbrygga där fukt kondenserar. Resultatet blir många gånger mögel. 

För att fungera optimalt krävs att huset ventileras och värms upp ordentligt under hela den svala årstiden. Värmen stiger uppåt och hjälper till att avfukta halmen. 

Läggning av halmtak motsvarar det vi nu kallar för klimatvind. I en modern klimatvindskonstruktion flyttas viss mängd isolering från vindsbjälklaget till yttertaket. Då blir vinden varmare och torrare än annars.

Halmisolering i väggar

Halmsiolering i väggar kunde fungera bra men den måste skyddas från väder och vind. När halmen säkrats i väggen fungerade lerputs för att utestänga vind och nederbörd. Bilden ovan visar en fuktskadad vägg med halm.

Isolervärdet är förhållandevis lågt varför det krävs rejäl tjocklek, som halmbalar för väggar vilka ska möta dagens energikrav.

Hampa

Hampa – Cannabis sativa är en växt som likt maskrosen är en riktig överlevare. Den växer snabbt, utan behov av bekämpningsmedel och kan odlas på lite näringsfattigare marker. 

Isolering av hampa

Här ses en skiva av sammansatt hampaisolering. Eftersom dess motstånd mot mögel och bakterier är högt behövs ingen tillsatt fungicid i slutprodukten. Isoleringen andas så som kutterspån och lin. Därför behövs under rätt förhållanden ingen byggplast eller annat ångbromsande skikt i väggar, tak och golv.

Det är lite konstigt att hampa inte fått ett långt bättre genomslag för olika områden än vad som nu är. En av anledningarna är att man på 1970-talet förbjöd odling med förevändning att hampan kunde användas för framställning av drog. Ytterligare orsak torde vara att olika intressenter såg hampan som konkurrerande och därför var med och lobbade för förbudet. 

Idag går det att ansöka om odlingstillstånd för så kallad industrihampa. Genom att som miljövänligast kunna utvinna hampafibrerna får växterna stå kvar över vintern för s.k. rötning innan de skördas. 

Fibrerna är mycket starka och kan förutom att ingå i isolerande skivor etc. användas som hampabetong. För att göra hampabetong blandas hampa och kalk. Slutprodukten liknar lättbetong och har ganska bra isolervärden. 

Precis som med lin fungerar hampan bra för drevning och tätning mellan stockarna i timmerhus. Med inblandning av lera fyller hampaisoleringen ytterligare funktioner likt tätande och brandhämmande. För brandegenskapernas skull förekommer det att bikarbonat blandas med isoleringen. 

Karbamidskum

Denna isoleringstyp kallas utifrån ämnena den består av också för UFFI Urea formaldehyde foam insulation. 

Under 1970- och början av 1980-talen användes den första typen av så kallad spray- eller skumisolering. Den bestod av en slags harts av urinämnet urea samt formaldehyd, härdämne och vatten. 

Isolering av karbamidskum uffi

Karbamidisoleringen användes ofta som tilläggsisolering och applicerades via tryckluft in i golvbjälklag, väggar och i snedtaket i vindsutrymmen. Det var en enkel åtgärd då det enda som krävdes var att borra hål och trycka in. Skumisoleringen kom därför att kallas ekonomiskum. 

Negativt var att den bestod av stor del vatten som i härdningsprocessen måste avges. Vid för långsam upptorkning kunde det börja växa mögel på de fuktiga byggnadsmaterialen och karbamidskummet. 

Mindre bra var emitteringen av formaldehyd. Det orsakade i vissa hus uttalade symtom och hälsoeffekter hos de som bodde eller jobbade där. Formaldehydemissionen gav emellertid vika och de hus som idag är isolerade med karbamidskummet brukar inte uppvisa några problem. Undantag kan vara där det av någon anledning uppstått fuktskada. Då riskerar formaldehyd avges igen.

Skumplasten har inte täta porer och kan därför fuktas upp rejält. När den är torr är ytskiktet lite hårdare medan den för övrigt lätt smulas sönder. När skummet är fuktigt blir det lite svampigt till lätt gummiliknande och tyngre. 

Isolerskummet letade sig lätt ut vid otätheter och kan därför ses i aktuella hus vid syllen etc. i torpargrund och krypgrund. Skummet riskerar vid en snabb åsyn förväxlas med hussvamp eller annan rötsvamp som bildar fluffigt vita till gulbruna fruktkroppar. 

De potentiellt hälsopåverkande egenskaperna hos isoleringen gjorde att den förbjöds. Idag finns ingen direkt rekommendation om att kvarvarande och välfungerande isoleringslösning ska saneras bort. Brandegenskaperna har vid tillbud framkommit som mindre bra med svårsläckt resultat. 

Kork

Förutom frakt från länder där det skördas är korkisolering ett naturligt och miljövänligt material. För att skapa högre isolervärde expanderas korkbarken från trädet korkek. 

Isolering av kork från trädet korkek

För isolering i bjälklag kan korkgranulat användas. Det finns även skivor av sammanpressad kork samt tunnare korkmattor för andra ändamål. Det behövs inga tillsatsämnen för sammanlimmande funktion då korken naturligt innehåller det. Brandegenskaperna och fuktbeständigheten är bra.

Skulle gränsvärden för fuktförhållanden passeras kan korken bli beväxt av mögel. I ett tidigare blogginlägg beskriver vi forskningsresultat som visar på en ny mögelart som koloniserat korkisolering

Det faller sig naturligt att importerade isoleringsmaterial bär på sporer från mögelarter som tidigare inte varit så vanliga att finna vid fuktskada här. En mögelart kan trivas bättre på ett slags byggnadsmaterial medan en annan art oftare återfinnes på ett annat material. 

Krypgrundsisolering

Under 1980-90 talen forskades det en hel del om krypgrund och torpargrund eftersom det var allt vanligare med fuktskador i grunderna. En av lösningarna för att motverka ett allt för fuktigt klimat var att lägga isolering på marken. 

Isolering som kallas krypgrundsisolering

Några år in på 2000-talet hade grundaren av Optihus startat verksamhet och lanserade begreppet krypgrundsisolering. Idén hämtades från Holland där man med stor framgång börjat använda ett isoleringsmaterial som liknade liggunderlag och var tillverkat i polyeten. 

Krypgrundsisoleringen placeras ovanpå byggplasten som lagts på marken i torpargrunden eller krypgrunden. Isoleringen hindrar genom i materialet många små inneslutna luftbubblor, att varm och fuktig luft kyls ned mot marken i grunden. Det ger en varmare och avsevärt torrare grundläggning.

Krypgrundsisoleringen används på samma sätt för att energioptimera den avfuktare som kan behöva installeras eller redan är installerad. Energioptimering ges också på markant sätt när avfuktare kombinerats med undertrycksfläkt för att ventilera ut lukt eller radon. 

Kutterspån

Kutterspån är ett naturmaterial som kommer från sågning och bearbetning av trä och är en närproducerad samt billig typ av använd isolering. Träspånen var vanligt använda mellan mitten av 1800-talet fram till mineralullen lanserades under mitten av 1900-talet.  

Kutterspån som isolering på vind - kallvind

Bilden visar kutterspån uppe på vind – kallvind i vindsbjälklaget. Råsponten har svarta fläckar av mögel och blånad vilket är vanligt förekommande.

Kutterspån har förmåga att absorbera fukt under en tid för att vid torrare förhållanden kunna släppa fukten igen. Om fuktförhållandena ligger under gränsvärde för tillväxt av mögel klarar träspånet sig bra. För att ytterligare öka motståndskraften mot mikrobiellt angrepp, skadedjur och brand tillsattes kalk. 

Kutterspånet sjönk över tid ihop varför man tillsåg att kunna fylla på väggarna ovanifrån. Det gick också lätt att vid behov lägga in mer av isoleringen på vinden. I golvbjälklaget mot torpargrund, krypgrund och källare var det dock svårare. 

När kutterspån i trossbotten sjunker ihop bildadas en luftspalt mot undersidan av golven. Luftspalten kyls ned under vinterhalvåret och isoleringen förlorar då stor del av sin verkan. Detta var en av anledningarna att man använde karbamidskum för att fylla upp tomrummet. 

Kalk var inte det bästa valet av tillsats när kutterspånen eller närliggande material blev kraftigt uppfuktade. Hussvamp behöver nämligen kalk för att neutralisera den oxalsyra som svampen bildar i nedbrytningsprocessen av trä. 

Lin

Lin vars latinska namn Linum usitatissimum tilldelades av Carl von Linné, är en växt som funnit många användningsområden genom åren. 

Isolering av lin

Bilden visar lin i sin råa form med långa växtfiber. Dessa fiber är ihåliga och har god isolerande effekt. Samtidigt blir det i ett isolerande linskikt stillastående luft mellan fibrerna vilket ytterligare isolerar. 

Fuktegenskaperna är bra då linet kan absorbera och sedan släppa fukten igen. Det går att bygga diffusionsöppet när man väljer linet. Det innebär att byggplast etc. inte behövs. Som med alla isoleringstyper finns dock gränsvärden för hur mycket fukt det klarar utan att bli mikrobiellt skadat. 

Vid odling klarar sig växten utan bekämpningsmedel vilket innebär att dess mikrobiella motstånd till del finns med när det är skördat och processat till färdig isoleringsprodukt. 

Till isoleringskivor och isoleringsrullar används kortare linfiber som sammanbinds i en värmeprocess. Som flamskyddsmedel används i ett finsktillverkat fabrikat ammoniumpolyfosfat. Just detta ämne används också i viss cellulosaisolering. Enligt en dialog mellan myndighet och tillverkare av cellulosa kunde man inte garantera att ammoniak ej blir en sekundärprodukt i vissa klimatförhållanden som riskerar uppstå i hus. Hur vanligt eller ovanligt det är vet vi dock inte i skrivande stund.

Lindrev runt fönster, dörrar och mellan stockar i timmerhus är en fin lösning till skillnad från icke eko-isolering. I vissa kulturmärkesskyddade hus är lin kanske den enda godkända isoleringen att använda. Så var det i en kyrka där undertecknad var med att fuktsäkra krypgrunden.  

Mineralull av glas eller sten

Mineralull är en benämning för glasull och stenull. Isoleringsmaterialen utvinns genom kraftig uppvärmning av aktuella mineraler, som sedan processas till fiber. 

Mineralull i form av glasull

Bilden visar en isoleringsskiva av glasull. Glasfibrerna sammanbinds med en blandning mellan urea-fenol-formaldehyd. Förutom sammanbindande verkan dammar isoleringen mindre. 

Mineralull av typen stenull

Bilden visar skivor av stenull som appliceras som isolering i regelverket i en vägg. 

Mineralullen sattes på marknaden under 1950-talet och kom snabbt att ersätta andra typer av ekologisk isolering som halm, kutterspån och torv. Genom mineralullens luftiga men ändå förhållandevis täta egenskaper kom isolervärdet att vara bättre än de mer naturliga materialen kunde bjuda på.

Vidare miljövänlig kan inte glasull och stenull sägas vara. Det krävs mängder med värmeenergi i tillverkningen och även under återvinning, vilket blivit aktuellt på senare tid. 

Hanteringen av isolerskivorna och den lösull som också säljs är inte riskfri. Allergier och luftrörskatarr har omtalats under många år och en ganska het debatt med rättsliga inslag om risken för cancer har stått. 

Fibrerna jämförs av vissa forskare med asbest som sätter sig fast i lungvävnaden och förorsakar cancer. Plötsligt under mycket egendomliga omständigheter gavs möjligheten för tillverkande parter att sätta klassningen Q på sina isolerprodukter. Det ska innebära att isoleringsfibrerna är biolösliga och ej förorsakar cancer. Frågan kvarstår om det är sant?

Mineralullens fuktegenskaper

De tidigare använda isoleringsmaterialen kunde andas och ta upp samt senare avge fukt i viss mån utan problem. Så är det inte med mineralull. Istället för att absorbera binder glasullen och stenullen fukt samt vatten. Det tar sedan lång tid att torka upp och avfukta. Detta ställde till med problem efter att man lanserat och börjat använda produkterna.

Otätheter ledde till att fibrer och emissioner kunde komma in i inomhusmiljön där man drabbades av vissa sjuka hus symtom. Otätheter i husets inre klimatskal som medför att luft dras utifrån och in genom mineralullen, gör under svalare årstid att det kan mögla ordentligt i isoleringsskiktet. Det blir uppsamlande likt ett slags filter vilket kan upptäckas som svarta fläckar av sotpartiklar, pollen, mögelpåväxt och annat. 

Problemen ledde till applicerandet av byggplast / byggfolie mot husets varma sida i samband med isolering. Efter att byggplast appliceras kan isoleringen endast torka ut åt ett håll vilket blir utåt. 

Det är inte bara fukt kommande inifrån som måste stoppas. Även fuktlast utifrån innebär bekymmer. För att motverka effekterna av den typen av fuktlast måste tillräcklig mängd värme kunna nå igenom isolermaterialet inifrån huset. Värme har nämligen avfuktande effekt i sammanhanget. 

Vid kallställning eller intermittent uppvärmning är det mycket stor risk att isoleringen blir för fuktig och skadas av bakterier samt mögel. Likadant är det när isolertjockleken är sådan att värme från huset inte läcker igenom i tillräcklig mängd. 

Det mest positiva och bra med mineralullen är dess isolervärde och dess brandegenskaper. Blir isoleringen fuktig minskar isolervärdet väsentligen. 

Kan mögel växa i glas- och stenull?

Glas och sten i sig ger inte vidare mycket näring till mögel och aktinobakterier, men när det finns många håligheter samt urea-formaldehyd som bindemedel så blir isoleringen tillsammans med fukt en tillräckligt bra grobädd för vissa arter av mikroberna.

Inte minst går det att finna exempel på mögelpåväxt mineralull i källare där man isolerat mot källarväggarna och sedan satt byggplast inåt källaren till. 

Fukten, möglet och bakterierna alstrar tillsammans och i reaktion med urea och formaldehyd mycket lukt. Denna fuktskadelukt består bland annat av olika MVOC och riskerar mer eller mindre permanent luktsmitta hela huset med dess textilier, möblemang och byggnadsmaterial. Över tid letar sig lukterna även igenom byggplast. 

Hussvamp kan dra nytta av isoleringens eventuella kalkinnehåll. Kalkinnehållande isolering är stenull som tillverkas av kalkhaltiga bergarter. För framställning av glas används kalciumoxid vilket hussvampen också kan nyttja. 

Perlite

Perlite är kanske mest känt för att användas som jordförbättringsmedel. Det kan även brukas för isolerande syfte under rätt omständigheter.

Perlite, ett vulkaniskt material vilket används som isolering

Perlite är en slags vulkanisk sten som under upphettning avger vatten och sväller, vilket medför många små isolerande luftbubblor i materialet. För att perliten inte ska dra åt sig så mycket fukt och vatten ytbehandlas den med silikat. 

Perlite anses förutom upphettningsprocess och frakt vara miljövänlig och hälsovänlig. Brandegenskaperna är bra och den blir inte så lätt mikrobiellt skadad.

Det finns frågetecknen kring rekommendationer som utges för isolering av husgrunder. Precis som med skumglas här nedanför förekommer råd om att fylla ut mellanrummet mellan träreglarna i torpargrund samt att fylla ut hela utrymmet i krypgrund med perlite. Det innebär överhängande risk att isolera på det viset. Läs mer om situationen nedan. 

Närliggande perlite finns vermikulit. Vermikuliten består av upphettad lerskiffer som sväller likt perliten. Vermikulitisoleringen används främst för isolering runt insatsrör i skorstenar. Den är inte så hälsovänlig som perliten då den kan innehålla asbest. Vermikuliten har förmåga att binda mer fukt och förlorar då isolervärde. 

Reflektiv isolering

Reflektiv isolering beskriver ett material av aluminiumfilm, ofta med plastfilm etc. som laminerade skikt. 

Reflektiv isolering av aluminiumfolie

Bilden visar reflektiv aluminiumfolie mot innersidan av yttervägg i hus. Den reflektiva isoleringen började annonseras ett antal år in på 2000-talet. Enligt marknadsföringen skulle den vara väldigt bra att isolera hus med. Stämde verkligen uppgifterna? 

Aluminiumisolering fungerar som bäst där man vill avskärma en kraftigare värmeinstrålning eller värmeutstrålning. I hus blir isoleringseffekten inte så bra som med andra isoleringsmaterial för samma kostnad. För att behålla en bättre reflektiv grad måste isolerskiktet byggas in i en ej ventilerad spalt om några centimeter. 

Den reflektiva isoleringen saluförs bland annat som kryprundsisolering för marktäckning. Mot marken kan direkt sägas att den inte ger bra isolervärde. Däremot är laminerad aluminium tät mot fukt, radon och mot lukter som kan finnas i marken. För de syftena blir effekten bra. 

Laminerad aluminiumfilm används t.ex. för att sprida värmen från golvvärmeslingor och har tidigare även brukats som radontapet. Nackdelen är att den är strömförande och olyckor har hänt.

Ett användningsområde till är som spärrlaminat där byggmaterial av någon anledning blivit fuktskadat och kontaminerat av ämnen som inte ska få komma in i inomhusmiljön. Spärrlaminatet läggs som ett tätskikt. 

Själva aluminiumet måste vara laminerat och skyddat mot fukt för annars blir det angripet av mögel som angriper och oxiderar sönder materialet via oxalsyra och elektrokemiska processer. Läs mer om när mögel angriper aluminium

Skumglas (Hasopor)

Skumglas också kallat Hasopor är en relativt ny uppfinning som går ut på att krossat glas mals ned till pulver och blandas med medel som under värme bildar gaser. När pulverblandningen hettas upp bildas en porös glaskaka med många små slutna luftinnehållande glasceller. Skumglaskakan kan göras i block eller brytas sönder till bitar. 

Skumglaset kan fungera väl som utfyllnadsisolering under platta på mark, i skalmurar och i mellanbjälklag etc.. 

Skumglas som isolering i torpargrund och krypgrund

Under olika forum ges det direkta rådet att som på bilden fylla upp och isolera mellanrummet mellan golvreglar i torpargrunder med skumglas. Råd ges också om att fylla upp hela krypgrunder med skumglasbitar. Är detta verkligen en bra lösning?

Marken i torpargrund och krypgrund håller i regel motsvarande 100% relativ fuktighet. Läggs inte byggplast eller annan bra ångbroms mot marken kommer markånga att stiga uppåt och orsaka problem. 

Går golvreglarna i trä ned en bit i grunden eller ända ned mot marken kommer dessa att fuktbelastas över gränsvärdet för tillväxt av mögel och rötsvamp. Särskilt gäller det under sommaren men i stängda grunder som inte ventileras kommer det också att kunna ske vintertid. 

Det är inte tätt mellan bitarna av Hasoporisoleringen. Även om skumglaset har kapillärbrytande egenskaper kommer vattenånga att kunna vandra uppåt mellan bitarna. Längre ned sker den högsta fuktlasten med hög skaderisk som utfall. Högre upp kanske konstruktionen i bästa fall värms upp och klarar sig. Det finns dock inte någon garanti för detta. 

Viss risk finns att grundmurarna tillför fukt till utrymmet och isoleringen. Dessutom kan grundmurarna bli kallare än annars och utgöra en destruktiv köldbrygga mot trä som reglar och syllar.

Köldbrygga riskerar också uppstå ovanför skumglasisoleringen mot undersidan av golven i huset. Detta fenomen kan bli uttalat om huset är kallställt under vinterhalvåret. 

Fuktmätning av torpargrunderna och krypgrunderna som fullisolerats med skumglas blir svår att till fullo utföra. För att inspektera måste man gräva ur grunden igen. Frågan är hur en person som utför överlåtelsebesiktning ställer sig till isoleringslösningen. Kanske ges bakläxa och risk att potentiella köpare inte budar på huset? 

Finns radon i marken kommer det att bli svårare att installera lösning som undertrycksfläkt. Precis som fukten kan radonet leta sig upp mellan skumglaset. Behöver avfuktare installeras måste tillräckligt mycket eller all isolering först tas bort. 

Fullisolering av krypgrund och torpargrund har varit på tapeten tidigare. Försök har gjorts med cellplastkulor, uppblåsta mindre plastpåsar och större uppblåsbara luftkuddar. I samtliga försök har negativa följder gjort att lösningarna inte gått vidare till mer än experimentstadium.

Vi kan också backa i tid och titta på förhållandet när man lade torvmull (mullbänk) som isolering i torpargrunder. Många gånger har det medfört fuktskada. Det var en av anledningarna att den gamla torpargrunden övergick i krypgrund med bestämt mellanrum mellan golvreglar och mark.

I en övergångsetapp isolerades endast en del av golvbjälklagets höjd. Senare när energibesparingskrav och nyare typer av isolering som mineralull kom, började man att fullisolera golvbjälklagen och lägga tätare innergolv. Det räckte för att skapa en fuktigare miljö i grunden och ge sämre egenskaper för fuktvandring uppåt. Kontentan sitter vi med idag där övervägande delen av grunderna har fuktskador och därför kan skapa ett ohälsosamt inomhusmiljöklimat. 

Sprayisolering av polyuretanskum

Under senare år har det blivit allt mer populärt att använda sprayisolering bestående av tvåkomponentsblandning med polyuretan. Det kallas också för skumisolering eller foamisolering. 

Sprayisolering i form av polyuretanskum

Bilden visar hur man med en tryckspruta applicerar sprayisoleringen mellan och på takstolarna, på insidan av yttertaket uppe på ett vindsutrymme. Isoleringen expanderar efter påläggning och härdar sedan. Det bildas många små luftbubblor i skummet. Dessa kan vara stängda eller öppna beroende på vilken blandning av polyuretan som används. 

Sprayisoleringen som sådan är en vidarebearbetad metod som liknar karbamidskum vilket användes under 1970-talet. Man har dock lyckats få bort formaldehyden och använder som bas istället polyuretan. Vissa tillsatser finns dock varför den som utför jobbet måste skyddas med andningsmask. Under härdningen släpper vissa ämnen t.ex. giftigt isocyanat från foamen. 

Skumisoleringen togs ursprungligen fram för att isolera konstruktioner i metall och betong. Privata företag satte senare produkten i omlopp även för isolering i träkonstruktioner. 

Under åren som undertecknad forskat, inspekterat och varit i kontakt med andra saneringsföretag har allt fler berättat om negativa effekter där polyuretanisolering använts. 

Trä som delvis eller helt stängs in med foamen kan inte andas som när det ligger mer fritt. Om det är för fuktigt vid isoleringstillfället eller om det i senare skede tillkommer fukt riskerar det inte kunna torka ut tillräckligt snabbt igen. 

Ett exempel är när man som på bilden ovan isolerar mot insidan av yttertaket. Kan regnvatten eller förhöjd luftfuktighet påverka takstolar och undertaket av råspont etc. så finns förhöjd och betydande risk för att mögel och rötsvamp angriper. 

Ytterligare exempel är vid sprayisolering i torpargrund och krypgrund. Om polyuretanet appliceras mot undersidan av trossbotten och golvbjälklag finns risk att förhöjd fuktkvot stängs inne i trät. Syllarna som angränsar mot luften utomhus blir under vissa förhållanden mer fuktbelastade och svalare än annars. Detta kan också leda till mikrobiella angrepp. 

Sker sprayisoleringen mot undersidan av ett redan isolerat golvbjälklag, där det finns annan typ av isolering, kommer hela det tidigare isolerade utrymmet att kunna fuktdrabbas. Det blir som en liggande enstegstätad fasad där fukt kan komma in men inte så lätt ut igen. 

Avfuktning inifrån torpargrunden, krypgrunden och vinden omintetgörs när foamen ligger som en kraftig ångbroms eller ångspärr mellan luften i utrymmet och de material som behöver avfuktas.

Från USA kommer uppgifter om att polyuretanet löser upp vissa sorters vindväv och takduk (underlagsduk) i plastmaterial. Det är en signal om att materialen och isoleringen inte är beprövade i kontakt med varandra. Saneringen och renoveringen som krävs är omfattande då all sprayisolering måste tas bort samtidigt som väv eller duk måste ersättas. Yttertaksbeklädnaden kan behöva lyftas för att åtgärderna ska gå att genomföra. Upptäcks inte skadorna ökar risken för fuktskada. 

Eventuellt kan polyuretanskum bidraga negativt vid brand, bl.a. genom kraftig rökutveckling och avgivning av giftiga ämnen. Beroende på varierande tillsatser för brandhämmande egenskaper kan brandklassningen skilja mellan olika fabrikat. 

Torv

Torv kommer från organiskt material som ansamlats i mossar och kärr. Materialet bryts tack vare låg syrehalt inte ned mer än delvis.

Torv som isolering

Att sådant som hamnar i en syrefattig miljö inte bryts ned får vi förutom torven ständig påminnelse om. Väldigt gamla arkeologiska fynd och lik hittas välbevarade. 

Torvisolering var populärt förr då man använde vad naturen kunde erbjuda. Torven fanns ofta nära tillgänglig och togs upp för torkning. Det var eftersträvansvärt att använda de övre lagren eftersom de undre kunde vara blötare och lite mer kompakta. 

Antingen användes torvblock som syns på bilden eller så luftade man upp materialet genom att manuellt bearbeta det. Som isolering i husens trossbotten och väggar fungerade torven bra genom sitt förhållandevis goda isolervärde och motstånd mot mögel och bakterier. Det låga PH-värdet i torven gjorde att mikroberna inte trivdes. Isoleringen kunde andas genom att dra åt sig, transportera och släppa fukt. 

En nackdel var att torvlagret sjönk ihop och behövde fyllas på över tid, precis som t.ex. kutterspån. 

Att använda torvisolering sträcker sig väldigt långt tillbaka i tid. På vikingatiden lades torv utanför husens väggar och även upp över hela taket. Det finns fortfarande en viss sådan byggnadstradition kvar på Island som koloniserades av skandinaviska vikingar runt 800-talet. 

Senare lades torv eller mull endast en bit upp längs husens ytterväggar. Det kallades då för mullbänk. Denna isoleringslösning flyttade sedermera in att användas för golvisolering samt utfyllnad av torpargrunder (mullbänksgrunder).

I dagens moderna konstruktioner används inte torv. Det kan bero på att konstlade material tagit över och att torvtillgången inte är oändlig. Ny torvbildning tar mycket lång tid. Torvisolering måste ses som en bra isolering vilken tillika är högst miljövänlig. 

Okunskap om isolering

Missuppfattningar och okunskap om isolering och dess verkan i hus har setts ända upp på myndighetsnivå. För inte så många år sedan utgick från Energimyndigheten starka rekommendationer om att tilläggsisolering av husets vindsutrymme var det allra mest energibesparande man kunde göra. 

Visst stämde det myndigheten berättade men de missade sekundäreffekterna som inte var lyckade. När man isolerar och tilläggsisolerar klimatskalet ut mot husets vind, torpargrund, krypgrund eller kallhållen källare kommer det inte längre att nå igenom så mycket värme som annars. 

Värme fungerar lite likt en avfuktare. Den avfuktande effekten faller bort ju mer isolering som läggs. Värmeutstrålning till de nämnda riskkonstruktionerna hindras. Det resulterar i ett svalare och fuktigare klimat i konstruktionen. Ytterligare följdeffekt på det är att klimatbilden ofta blir sådan att bakterier, mögel och rötsvamp kan börja gro och ställa till det genom spridning av skadliga metaboliter som mykotoxiner, endotoxiner, luktande MVOC, sporer och en mängd andra metaboliter. Till det bekymret kan de direkta och indirekta emissionerna från fukt- och mikrobskadad isolering läggas till.

Avslutande kan sägas att det går ganska lätt att isolera sig till problem, vilka äter upp den tänkta energibesparingsvinsten med ränta som slår alla finansinstitut. 

Köpa hus och kontrollera isoleringen

Eftersom isoleringen i hus oftast är inbyggd i klimatskalet är det svårt att kontrollera beskaffenheten på den. Ska man köpa ett hus är det viktigt att vara vaken på riskkonstruktioner och kontrollera extra noga.

Finns tecken på fuktskador i krypgrund och torpargrund kan det vara läge att kontrollera och ta prover på isoleringen i golvbjälklaget. Om uppreglad eller flytande konstruktion finns mot platta på mark bör provhål tas upp för fuktmätning och luktprov. Ytterligare ställe är i inredda källare där man reglat upp golven och väggarna. Enstegstätad fasad måste också inspekteras. 

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »