...
Optihus AB
Optihus AB

Fukt i källare leder till hög risk för fuktskada

Källare under hus också kallad källargrund

Källare eller också kallad källargrund är en del av vissa hus, vilken är nedgrävd i marken. Det gör grundläggningen till en fuktutsatt konstruktion där olika typer av fuktskador kan uppstå. Somliga källare är inredda och uppvärmda medan andra är ouppvärmda och merdelen fungerar som förråd. 

Om fuktlasten utifrån inte är omhändertagen genom dränering och fuktskydd ökar risken för skada. Olämplig isolering och ventilation ställer också till med problem.

Vanligen behövs avfuktare alternativt andra avfuktande åtgärder för att förebygga skador av mögel, bakterier, rötsvamp och kemiska ämnen. 

Här följer information som baseras på en forskande fuktteknikers mångåriga kunskap. Artikeln ingår i Optihus köpa hus guide samt kunskapssamling ämnad att nå husägare. 

Innehållsförteckning

Källare och dess historia

Arkeologiska utgrävningar har blottlagt mycket gamla källare. Inte minst gäller det från romartiden, varför vi har möjlighet att lägga samman källargrunderna med viss kvarvarande information från dåtidens arkitekter och forskare.

Äldre tiders kunskap om fukt i hus ska inte underskattas. Romarna visste att hus måste byggas utefter klimatförhållanden som rådde på byggplatsen. En del i de förfinade byggmetoderna var dränering, d.v.s. avledning av vatten. Dräneringssystem har kunnat spåras bakåt till ca. år 100 e.Kr..

År 476 e.Kr. avsattes den sista romerska kejsaren. Medeltiden började sin tideräkning. Med den glömdes viktig kunskap om hus och hälsa till del bort och byggmetoder ändrades.

Gammal källare under ett medeltida slott

Under många medeltida borgar, slott och herresäten fanns det källare. Vanligen var det stensatta källarväggar och takvalv samt stensatt eller stampat jordgolv. Här kunde man ha skyddat förvar av fångar, krut, vapen och förnödenheter. Samtidigt underlättades truppförflyttning medan det även anlades flyktvägar.

Nog visste man att träkonstruktioner under mark var känsliga för fukt och rötsvamp. Byggnation skedde med sten och tegel, både av denna anledningen samt för eldfasthet, hållfasthet, bärighet och visst fuktskydd.

Källargrunder under torp och mindre hus var ovanligare. Det ställdes krav på mankraft, kunskap och pengar att bygga nedåt. Valet föll sedermera istället på det vi idag kallar torpargrund. För förvaring av föda byggdes istället för källare under huset en friliggande jordkällare.

Vid kvarstående hus samt grundläggningar upptäcks många gånger att byggplatsen valdes där översvämningsrisk var mindre och där grundvattnet inte steg så högt upp.

Källarbyggandet återkom under senare delen av 1800-talet. Från Tyskland rapporterades i takt med byggnation stora problem med hussvamp som kunde förstöra en träkonstruktion inom loppet av några år efter huset uppförts.

För att motverka rötsvampsangrepp användes först jordbeck, harts, tjära och svedjning m.m.. Tekniska och kemiska framgångar tog senare fram andra typer av träskyddsmedel:

  • Kreosot som bestod av stenkolstjära eller Karbolineum av träkolstjära med inblandning av olika mikrobiellt hämmande växter.
  • Metallsalter av koppar, zink etc.
  • Pentaklorfenol i blandning med petroleumprodukter och lösningsmedel.
  • CCA bestående av koppar, krom och arsenik

De här länkade impregneringsmedlen användes i synnerhet när den bebyggelse som med källare under efterkrigstiden blev populär. Användningsförbud tillkom senare p.g.a. medlens giftverkan i natur och mot hälsan.

Betongens inträde på marknaden gav bättre möjlighet att bygga hållbarare källargrunder där fuktskador i viss mån kunde motverkas. Utvändigt beströks källarmuren med kreosot eller asfalt som bromsade upp inträngning av fukt.

Samtidigt flyttades husens värmesystem ned i källarna. Vedpannor och oljepannor kom att placeras i källarutrymmet. Det var inte så dum idé att ha uppvärmningssystemet under huset. Uppvärmningsanordningarna skapade ventilation och värme som gav termiskt avfuktande effekt.

Isoleringen i golvbjälklaget ned mot källarna var tidigare inte så tjockt lagd som idag. Det motverkade fuktskada eftersom visst värmeläckage uppifrån huset tilläts att nå igenom isoleringen, samtidigt som värme underifrån också inverkade positivt. Dessutom var byggnadsmaterialen fuktgenomsläppliga och kunde andas.

Senare uppfanns jordvärme, bergvärme, luftvärme och fjärrvärme. När utbyte till modernare värmekälla görs tas den ventilerande och avfuktande värmekällan bort från källarna. Fuktskador blir därför vanligare och standardlösningen har blivit att införskaffa avfuktare där man inte löser det med aktiv uppvärmning.

Råkällare

Råkällaren också kallad kallkällare är en tidigare variant av källarkonstruktion. Den är inte inredd för boende och kan vara lite lägre i tak.

Golvet belades ofta med ett tunnare betongskikt där det fanns ett underliggande lager av grus för viss dränerande funktion. Aktiv uppvärmning installerades inte varför vedpannor och oljepannor spelade en stor roll i konstruktionens vällevnad.

Betongmurarna procentades ofta med natursten för utdrygning av betongen. Det innebär att man göt sektionsvis uppåt och varv efter varv lade dit stenar.

Hus byggda från senare delen av 1920 till 1940 kan ha en partiell råkällare och resterande krypgrund. Det blev billigare att bygga så då källardelen kostade mer än krypgrunden att nedgräva och uppföra.

Råkällaren är mer fuktutsatt än en modernare källare, varför den utan åtgärder är olämplig för förvaring av fuktkänsligare saker. Tvättstuga och torkning av tvätt bör av fuktrelaterad anledning inte förekomma i denna typen av källargrund annat än om det finns ett uppvärmt rum med bra ventilation och en rejält tilltagen avfuktare.

Råkällare är ett lite svävande begrepp och används ibland i en svepande beskrivning gällande alla grunder som inte är inredda och isolerade. Källartypen, i synnerhet den äldre, skiljer sig från de grundläggningar som har adekvat utvändig dränering för effektivare vattenavledning samt gedignare golvplatta likt platta på mark.

Färg bubblar och flagnar

Äldre råkällare och kallkällare brukar vara putsade med kalkbruk då det kunde andas och släppa igenom fukt. Ursprungligen användes kalkfärg eller linoljefärg. I senare skede har det varit vanligt att måla över putsen med diffusionstätare färger.

Färg som bubblar och flagnar bort

Plastfärg eller också kallat latexfärg blev populärt att använda både i källare och för målning av fasadbeklädnad på 1950 talet och framåt. Den tätare färgen andades inte utan stängde in fukten i det målade materialet. Med andra ord beskrivs målarfärgens egenskap i förhållande till fukt som mer diffusionstät.

Resultatet blev i många källare att färgen bubblade sig och släppte. Risken för skada i underliggande byggnadsmaterial ökar till viss del när fuktansamling sker och uttorkning stoppas upp. Bakom färgskikten kan därför ibland mögel och murröta ses. Murröta innebär att betong, murblock och s.k. lecablock vittrar sönder. 

Värt att kontrollera är också om block av hålsten vittrar sönder mer rejält. Det riskerar vara betonghålsten som levererades under viss del av 1980-talet där kemiska processer startar i kontakt med fukt så att materialen vittrar sönder. 

Om källarväggar och källargolv är målade med olämplig färg och skador ses måste färgskikten och allt annat löst tas bort. Därefter sker som bäst grundputsning med fiberförstärkt bruk och finputsning på nät- och armeringsduk. Slutlig målning med diffusionsöppnare färg är av vikt.

Puts spricker och släpper

I källare som inte värms upp eller avfuktas ordentligt samt där vatten vandrar in utifrån spricker och släpper puts.

Bilden visar puts och innanförliggande murblock jämte en dörrkarm vid en källartrappa. På murblocken syns att det handlat om fuktvandring då det finns kalk- och saltutfällning.

Sprickor i putsen kan antyda att den håller på att lossna. Om man knackar med knogarna eller med handtaget på en skruvmejsel etc. går det att höra om putsen släppt från underlaget. Då låter det lite ihåligt.

Vid renovering gäller det att hitta grundorsaken till putssläpp. I detta fallet var det hängrännorna som släppte ut vatten intill grundmurarna så att fukten kapillärt vandrade upp i murblocken.

Takavvattningen anslöts till kommunalt dagvatten och efter det torkade källarväggen upp. Finns inte möjlighet att ansluta till dagvatten bör stenkistor anläggas dit vattnet avleds. Dränering behövs i vissa fall där marken inte är tillräckligt dränerande i sig.

Sprickor i putsen kan också bero på sättningsskador där källarkonstruktionen rört på sig. 

Längst ned där vägg möter golv får man räkna med att putsen över tid kommer att spricka och släppa även efter åtgärder. Trots dränering och avfuktning kommer det att vandra viss mängd fukt genom byggnadsmaterialen.

Inredd källare

Med inredd källare menas att den i princip är beboelig. Det ställer jämte ventilation och värme höga fukttekniska krav att inreda ett källarutrymme.

Det blev populärt att förvandla källarvåningen från förvaring till att ha tvättstuga, sovrum och en s.k. gillestuga, ett samlingsrum nere i källaren där man kunde mysa och umgås. Källarna var svalare och komfortabla under varma sommarmånader.

Under och ett tag efter oljekrisen som briserade 1973 tänkte man inte så mycket på vad som krävs för att inreda på ett hållbart sätt. För att spara energi sattes i somliga hus träreglar och isolering mot innersidan av grundmurarna. Därefter fästes byggfolie/byggplast och väggbeklädnad alternativt endast väggbeklädnad.

Källare med träreglar, isolering och byggplast mot grundmuren

Fukt som vandrar upp och in igenom källarmuren kommer med denna lösning att stängas inne. Träreglarna och isolermaterialet blir så pass fuktbelastat att mikrober i form av mögel, bakterier, jästsvamp och rötsvamp utvecklas.

Skadan kan gå relativt långt innan avvikande lukt börjar kännas ut i källaren. Hur tidigt man kan detektera skadan med luktsinnet beror på hur tätt det är och vilka mikrober som kommit att trivas. Det brukar anta en unken och jordliknande till lite stickande doft, men det är inte alltid det känns något eller så mycket att man reagerar.

Bild på öppnad källarvägg med mögel

Så här kan en omfattande mögelskada se ut i en källarvägg då den öppnas upp. I vissa fall har rötsvamp utvecklats och börjat angripa väggreglarna.

Flera svårlösta problem uppstår med vandrande fukt som stängs inne i inredda källarväggar.

Avfuktning biter sällan eller inte tillräckligt eftersom fuktvandring inte kan ske i tillräcklig omfattning inåt källaren. Samtidigt kommer metaboliter från mikroberna att fastna i allt väggmaterial, även in i grundmuren.

Ett antal av dessa metaboliter är alkoholformiga luktande kolväten (MVOC), medan andra är gifter, partiklar och en rad annat. Även om isolering och reglar sanerats bort kan källarväggarna under många årtionden avge luktande och ohälsosamma ämnen till källarmiljön. Detsamma gäller uppreglade källargolv där träreglar samt isolering lagts mot betonggolvet.

Källarlukten kan vara mycket påtaglig och sätta sig i kläder, möbler och annat. Finns träskyddsmedel i träreglarna kan det tillsammans med mikroberna bildas speciell och elak lukt. Risk finns också att denna källarlukt etc. sprids upp i huset.

EW grund

En av bilderna ovan visar invändigt isolerad källarvägg som byggts upp med betonghålsten, s.k. Lecablock. Det fanns under ett antal år en annan liknande konstruktion som kallas EW grund.

EW element bestånde av en betongplatta med fastgjutna träreglar förfabricerades och fraktades till byggplatsen. Efter att konstruktionen kommit på plats och fogats i skarvarna isolerades det mellan de invändiga reglarna. När man anlade källarväggar med EW konstruktion uppstod likt med betonghålsten också fuktskador och lukt. I synnerhet blev problemen mer uttalade där byggplast fästs mellan reglar och innerväggsbeklädnaden.

Översvämning

Då källarplan är beläget under mark finns risk för översvämning. Vid kraftiga regn, vattendrag som rinner över sina bredder och via avloppssystem kan vatten tränga in i källaren och ställa till med rejäla skador.

Översvämning i källare år 2012

Garagenedfarter, utvändiga källartrappor, lågt mot marken sittande källarfönster och ventiler ger extra möjlighet för vatten att rinna in. 

När det totala avloppsnätet överbelastas under kraftiga regn och översvämningar får det kapacitetsbrist. Genom baktryck letar sig vatten upp och in i källaren. Då det många gånger handlar om avloppsvatten från toaletter medförs föroreningar och fekaliebakterier.

I äldre kombinerade avloppssystem där spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten går samman ökar risken för baktryck. För att skydda källaren från baktryck och översvämning den vägen finns bakvattenskydd i form av backventiler alternativt uppfordringsanordningar där det är lämpligt. [1]

I förebyggande syfte går det att se över att avledning av vattnet från hängrännorna sker ut i dagvattenledning eller till rätt dimensionerad stenkista.

Dräneringssystem runt utsatta hus är också viktigt att vid behov nedgräva och inspektera så att det är intakt samt fyller sin funktion.

Vikten av snabb avfuktning och sanering

Det är oerhört viktigt att agera snabbt vid en översvämning. Fukt leder till både kemiska och mikrobiella skador, samt inte sällan elak lukt. Mögel och bakterier börjar utvecklas inom ett till ett par dygn vid rätt förhållanden.

Vattnet måste dräneras bort fortast möjligt. Det finns dräneringspumpar för ändamålet. Räddningstjänsten i kommunen kan ha sådana men om flera källare drabbas samtidigt kanske inte pumparna räcker till.

Redan innan vattnet är borta fungerar en avfuktare bra. Den hindrar avdunstande vatten att spridas som vattenånga in i andra ej redan blöta material. Trossbotten med isolering mellan källaren och första våningen i huset är fuktkänslig och skyddas av en adekvat och rejäl avfuktare.

När vattnet är bortpumpat gäller det att avfukta grundmurar och väggkonstruktioner i övrigt utan dröjsmål. Är källaren inredd måste gipsskivor, träskivor och blöt isolering tas bort fortast möjligt.

Renovering sker först efter att avfuktningen gjort tillräcklig verkan in på djupet i materialen. Bra är också att kontrollera om det finns mikrobiell skada. Det finns olika mögeltest att göra. Mikrober som mögel och bakterier är nämligen hälsovådliga även om uttorkning skett. Att bygga in skador som ej är tillräckligt sanerade kan ställa till med inomhusmiljöproblem och lukt framöver.

Bakterier, mögel och rötsvamp

Fuktigt källarklimat har ibland ansetts som normalt och inget att direkt reflektera över. Med facit i hand finns kunskapen idag att fukt i för hög mängd leder till växt av mikrober, vilka i sin tur skadar både byggnadsmaterial och hälsa hos dem som arbetar, bor eller vistas i huset. 

Det finns fuktskaderelaterade bakterier i släktet Aktinomyceter. De är mikroskopiskt små och upptäcks inte med blotta ögat innan det bildats en rejälare bakteriekoloni. Aktinomyceterna avger Geosmin, ett gasformigt ämne som ingår i begreppet källarlukt. 

En rad andra ämnen och partiklar avges även från bakterierna. Direkt skadat och sekundärt kontaminerat byggnadsmaterial såsom t.ex. isolering och trä kan behöva bytas ut. Sker inte sanering tillräckligt snabbt eller bra riskerar lukten att spridas från källaren upp i huset och sätta sig i möbler och annat. 

Tillsammans med Aktinomyceter är det vanligt att vid skada finna mögel. Samma fenomen med spridning av en mängd luktande ämnen, partiklar och gifter råder från en mögelskada. Sammanfattande kallas dessa mikrobiellt avgivna substanserna för metaboliter. 

Mögel i hörnet i en källare

Det brukar bli som fuktigast där luften står still och ytorna är svalare. Vid sådana köldbryggor ansamlas fukt varvid mikrobiellt angrepp startar. Bilden visar mögelskada i ett hörn ned mot golvet där saker förvarats så att ventilation och luftrörelse minskat. 

Viktigt är att genom värme och ventilation alternativt kompletterande avfuktare se till att hela källarklimatet hålls tillräckligt torrt. Saker ska inte förvaras stående direkt mot golvet eller in mot väggar. Distans måste lämnas för luftrörelse och bättre fuktsäkerhet.

Fukt vandrar även uppåt mot trossbotten och golvbjälklaget till våningsplanet ovanför. Trossbotten kan bestå av betong eller träkonstruktion. Störst risk för skada finns i träbjälklag med isolering. Dock kan betong, i synnerhet lättbetong varaktigt kontamineras. Har källaren varit för fuktig så att mögel och bakterier kunnat växa, bör trossbotten med dess ev. isolering inspekteras och vid behov saneras. 

Har skadebilden blivit riktigt uttalad finns risk att fuktvandring skett upp i trossbotten och vidare ut i syllarna som väggkonstruktionen i trähus vilar emot. Vid rejält höga fuktvärden i material kommer rötsvamp att utvecklas och börja bryta ned träkonstruktionen. Rötsvampsangripet trä bör bytas ut, i synnerhet om bärigheten försämrats eller om den allvarligare formen av rötsvamp, nämligen hussvamp etablerats.

Ytterligare rötsvamp som kommit att bli vanlig i källare, så pass vanlig att den uppkallats efter grundkonstruktionen, är Källarsvamp Coniophora puteana.

Asbest 

Det finns mer än ovanstående mikrober och träskyddsmedel att skydda sig emot. Ytterligare som man absolut inte ska inandas är asbest, ett fibermineral som tidigare användes och förbjöds 1982.

Asbest förstärkte och fuktskyddade byggnadsmaterial samtidigt som det skyddade mot brand. Det var också lättbearbetat och egenskaperna ledde till utbredd användning. 

Asbest kan finnas i rörisolering, takskivor också kallat blindbotten, som brandisolering i pannrum, dörrar och bakom elskåp. Det förekom även för fixerande samt limmande effekt bakom kakel, klinker och plastmatta. 

Så länge materialen inte rörs eller bearbetas frigörs normalt inte skadliga asbestfibrer till luften man inandas. Ska man ta tag i renovering eller sanering i källaren är det av högsta vikt att skydda sig med rätt utrustning likt andningsmask med godkänt filter. 

Att beakta utanför källaren

Som ovan nämnt är det viktigt att hängrännor och stuprör för avledande av regnvatten är anslutna till dränering och kommunalt dagvatten eller annan lösning likt stenkista.

På stuprören är det bra att ha en självrensande lövsil så att höstlöv från träd inte samlas upp och stoppar den viktiga avledningen av regnvatten.

Hur markförhållandena är kan ge tips om fuktlasten emot källaren. Grundvattennivån varierar på vissa ställen och blir då mer eller mindre ofta till en rejäl last mot källargolvet och grundmurarna.

Marklutning in mot huset och där huset ligger i souterräng brukar vara extra besvärligt. Är inte marken tillräckligt genomsläpplig till djupare liggande marklager kan det vid ihållande regn och snösmältning innebära att vattentrycket ökar mot källarmuren.

Hus med källare i souterräng

Bilden visar s.k. souterräng med marklutning mot källardelen. Vatten som rinner i och på marken mot den delen av källaren som ligger mest under mark, gör att den sektionen påverkas i högre utsträckning. Vidare kan det leda till att närliggande fuktkänsligt byggnadsmaterial och hela källarklimatet påverkas negativt.

Dränering

För att i möjligaste mån spara källaren från vatten utifrån är det brukligt att anlägga dränering. Kortfattat görs det genom att antingen vid nybyggnation eller i efterhand gräva ned en vattengenomsläpplig slang i marken strax utanför och under nederkant av grundmuren.

Dränering i marken runt källare

Dräneringsmetoderna har varierat genom tiderna. Från en början kunde utsidan av grundmuren behandlas med kreosot eller kallasfalt för att vatteninträngning inte skulle ske, utan istället ledas nedåt mot dräneringsrör av tegel eller bara anvisas bort från källarväggen.

Modernare lösningar inbegriper utvändig isolering av grundmuren, plastmatta i form av s.k. platonmatta samt makadam etc. för att vattnet ska kunna rinna fritt ned och in till dräneringsröret. Genomsläpplig markduk/fiberduk används för att markmassor inte ska tränga in och stänga igen systemet. 

Vattnet som samlas upp via takavvattningssystemet leds ned i dräneringen, som också tar upp regnvatten i övrigt. Dräneringsvattnet leds som bäst vidare till kommunalt dagvatten eller till stenkista. Där möjlighet för fri vattenavrinning inte finns måste en en dräneringsbrunn med pump anläggas. 

Dräneringsanläggning runt ett hus beräknas hålla mellan 10-50 år. Rent generellt bedöms den vara utdömd efter 15-20 år. Kontroll av funktionen kan göras genom spolning av systemet och kontroll hur lätt vattnet färdas till dräneringsbrunnen. Fuktmätning av grundmurarna kan avslöja om brister finns. 

Utvändig dränering som visas i bilden ovan motverkar uppstigande och inträngande vatten genom grundmurarna. Dock är det i regel alltid hög fukthalt i marken under och kring källaren. Det innebär att fukt i viss mängd kommer transporteras in genom grundmurarna och i synnerhet upp genom golvet. Detta är särskilt uttalat i lite äldre hus där grundarbetet inte inneburit att man lade dränerande skikt av makadam och underliggande isolering likt cellplast. Dränering ersätter således inte avfuktare utan får ses som ett komplement.

Det finns olika scenario med varierande behov av lösningar. Bra kan därför vara att ta in en dräneringsfirma för kontroll eller faktiskt grävarbete. Att göra själv kan ibland vara förenat med risker, inte minst genom att uppmurade trappor och hela källarmurar kan rasa utåt när markmassor är bortgrävda. Det finns dem som tråkigt nog omkommit i sådana olyckor. 

Växter och träd

Rabatter med växter och buskar intill källargrunden är mindre bra. Rötterna binder fukt som kan komma att påverka källaren med dess vidare konstruktion negativt. Samtidigt skuggar riklig växtlighet husvägg och källarmur som då blir fuktigare än om solen kan komma åt och värma upp. 

Träd skjuter iväg sina rötter långt och rötterna letar sig in i springor. Dränering kan sättas igen och grundmurar kan sprängas. Därför är det bra att ta bort större träd som riskerar påverka källaren. 

Köpa hus med källare

Eftersom källare inte utan anledning är ansedda som riskkonstruktion är det viktigt att inför husköpet ta höjd för olika brister och skador som eventuellt finns. Köparen ansvarar för att adekvat inspektion genomförs, företrädesvis av en ärlig fackman. Med viss kunskap likt den Optihus ger går det att själv göra bedömning på förhand.

Finns någon skada eller misstänkt sådan är det av vikt att genomföra en fördjupad undersökning för att komma fram till hur allvarlig skadebilden är och hur utbredd den blivit. Sådan undersökning ligger till grund för kostnadsberäkning och intagande av offerter från firmor som är aktuella för arbetet i sak, samt även inför valet om man ska köpa huset eller inte.

Fukt föranleder olika typer av fuktskada samt både alstrar och bär lukt. Därför är fuktförhållanden grundläggande att utgå ifrån vid inspektion. Värt att notera är att alla fuktrelaterade skador inte luktar och att det kan vara svårt att känna vissa fuktskadelukter. Därför är en grundlig okulär undersökning inbegripande fuktmätning på sin plats att genomföra. Ytterligare värt att lägga på minnet är att lukt som finns uppe i huset kan komma från källarkonstruktionen även om doften ifråga inte uppfattas nere i källarplan.

Källarlukt

Lukt i källare har i vardagsspråk kommit att kallas för källarlukt. Det finns ett flertal orsaker till att lukter finns i och sprids från källarvåningen upp i huset.

I en råkällare kommer man inte ifrån en viss materiallukt från betong. Betonglukten vandrar tillsammans med fukt ut från byggnadsmaterialet. Desto fuktigare det är ju mer av lukten kan kännas. Dock handlar det också om vilken temperatur källaren håller. Luktsinnet är i regel mindre bra på att detektera vid lägre temperaturer. Dessutom är luktsinnet adaptivt och vissa källarlukter kan snabbt sorteras bort från medvetandet så att vi helt sonika inte är medvetna om dessa mer än i några sekunder till minuter.

Viss normal källarlukt får man räkna med, men när den blir avvikande från det normala bör inspektion göras för att ta reda på var luktkällan finns och hur utbredd en eventuell skada är.

Som ovan beskrivet föreligger risk för skada i uppreglade golv och väggar. Det är viktigt att innan fastighetsköp ta upp inspektionshål för fuktmätning och luktprovtagning, samt för eventuell kemisk och/eller mikrobiologisk analys.

Potentiella luktkällor

  • Vattenlås som torkat ut släpper upp fekalie- och avloppslukt. Vattenlås som inte rengjorts kan släppa upp luktande gasformiga ämnen i källaren.
  • Lim från golvmatta samt golvmattan i sig kan börja förtvålas när det blir för fuktigt mellan matta och betong. Det kan också ske med våtrumstapet.
  • När källarklimatet blir för fuktbelastat kommer mikrober att kunna utvecklas. En vanlig mikrob som är känd för att alstra frän till unken jordkällarlukt är bakterier i släktet Aktinomyceter. Se länk ovan i text för att läsa mer om bakterierna.
  • Tillsammans med bakterier är det vanligt att olika arter av mögel får fäste. Mögellukt är likt bakterielukt sådant som kan luktsmitta i princip hela huset.
  • Träskyddsmedel som under tidigare perioder var populära att använda, riskerar sätta sin diffusa eller mycket tydliga luktkaraktär. Här har vi kreosot som utvanns ur stenkol, CCA som är en blandning mellan koppar, krom och arsenik, samt klorfenoler och specifikt pentaklorfenol. Se länkar ovan i text för att läsa mer om dessa medel.
  • Saker som förvaras i en fuktig källare kan också avge lukt, samt angripas av mikrober. Däck till bilar luktar gummi. Burkar med kemiska medel samt förpackningar med tvättmedel etc. kan släppa markanta dofter.
  • Väggfärger som är innehållsrikare på lösningsmedlet texanol kan mycket lång tid efter målning avge en speciell lukt. Lösningsmedlet kan även orsaka att formaldehydbaserat lim i underliggande träskivor släpper mer formaldehyd än annars.
  • Gamla uttorkade och ej tillräckligt sanerade fuktskador i golv, väggar och källartaket (trossbotten) kan fortsätta att avge lukter under många årtionden framöver.
  • Husdjur och skadedjur som möss kan sätta sin tydliga urindoft. Doften har förmåga att fastna djupt i betong och andra material och sedan avges därifrån en längre tid.
  • Märk väl att en lukt kan kamouflera en annan så att man inte noterar den. Finns tvättstuga i källaren och det luktar parfym från tvättmedel eller sköljmedel kanske man inte känner fuktskadelukter m.fl. som kan finnas.
  • Läs mer om lukt i hus.

Radon

Radon med beteckningen 222Rn är en sönderfallsprodukt från bergart eller byggnadsmaterial som innehåller det radioaktiva ämnet radium. Radon i källare varken luktar eller syns. Det är viktigt att ta reda på om radon finns eftersom det är sammanknippat med viss hälsorisk.

Mätning görs antingen direkt med en speciell mätare, vilket mer fungerar som en fingervisning, medan långtidsmätning under uppvärmningssäsongen görs under längre tid och då blir mer precis. Det finns med andra ord möjlighet att redan vid inspektion av hus avgöra om radon är ett misstänkt bekymmer från byggnadsmaterial i källaren. Radon finns också i marken runt hus, speciellt i vissa områden.

Skulle radonsanering behövas finns lösningar inbegripande ventilation och undertrycksventilation. Läs mer om det längre ned i text eller via länken nedan.

Installera avfuktare

Värme och ventilation i rätt kombination och avvägning fungerar avfuktande men är i regel en dyrare lösning än att införskaffa och installera lämplig avfuktare.

Avfuktare med fuktstyrning processar luften i källaren endast när det behövs. Rent generellt är det viktigt att inte hålla över 55% relativ fuktighet i en korrekt inredd källare under sommartid, medan man i en kallkällare utan förvaring av fuktkänsliga saker kan släppa upp den relativa fuktigheten högre.

På de flesta avfuktarfabrikat går det att ställa in önskat börvärde via en s.k. hygrostat. Det innebär att avfuktaren sedan automatiskt startar när det blivit för fuktigt och stänger av när den avfuktat tillräckligt för att sänka värdet till strax under under inställt börvärde.

För varmare källardelar kommer det fungera bra med en kondensavfuktare. Den kräver att temperaturen är lite högre, helst över +16 grader för att kunna fungera som bäst.

Ett bekymmer är att en avfuktare ofta inte klarar av att säkerställa källarklimatet tillfredsställande om källaren är uppdelad i flera rum. Avfuktningseffekten är bäst i det rum aggregatet placeras. Via en kombinationslösning med intern ventilation löser man enkelt problemet.

Avfuktare i källare

A: Avfuktaren är här placerad i källarens övre vänstra hörn i det större källarrummet. Avfuktningen kommer att starta när det inställda gränsvärdet/börvärdet passeras.

B: För att sprida den avfuktade luften i källarens samtliga rum monteras en fläkt att genom ett ventilationsrör fördela luften till de andra rummen. Genom denna typen av installation säkerställs att fukt inte ansamlas i något av källarens rum.

Observera att just detta installationsexempel baseras på att luften kan röra sig fritt mellan rummen via öppningarna. Det fungerar inte att ha stängda dörrar. Finns dörrar som är stängda måste avfuktningslösningen ändras alternativt att man sätter in två eller flera avfuktare.

Avfuktare i kombinerad källare och krypgrund

I hus byggda under betongens tidigare och inledande ålder, främst mellan 1920-1930-talen, finns ibland av kostnadsbesparande skäl grundläggning som kombinerar källare med krypgrund. I regel brukar det röra sig om råkällare som håller i stort sett samma svalare klimat som krypgrunden. I sådant fall går det att använda en sorptionsavfuktare för samtidig avfuktning i båda grundläggningarna.

Avfuktare i hus med kombinerad källare och krypgrund

Avfuktaren som i exemplet här, Acetec EvoDry PD, placeras som allra bäst i källardelen där den är lätt att nå för servicebyte av dammfilter.

A: Från avfuktaren dras slangar eller rör för fördelning av den avfuktade och torrare luften både till krypgrunden och källaren. Då sorptionsavfuktaren drar in processluft, den luft som behöver avfuktas och samtidigt blåser ut torrluft, kommer hela luftvolymen i krypgrunden och källaren att sättas i rörelse.

B: Fukten som avskiljs inne i avfuktaren blåser ut som vattenånga genom en våtluftslang vilken dras ut genom tätad ventil i grundmuren.

Fördelen med sorptionsavfuktare för denna avfuktningslösning är att man kan fördela torrluften på ett bra sätt in i krypgrund och källare. Ytterligare fördel är till skillnad mot kondensavfuktaren att vattentank inte behöver tömmas, eller att golvbrunn inte behöver finnas för avledning av kondensvatten.

Sorptionsavfuktaren är inte känslig för svalare miljö utan bibehåller bra avfuktningskapacitet även ned i minusgrader och rekommenderas därför till krypgrunder, kallvindar o.s.v..

Ventilation – källarventilation

Källarventilation är trots allmänna lovord förenat med risk för fuktskada. Tråkigt nog råder trots ingående branschkunskap förutfattade meningar och rena missuppfattningar om hur ventilation fungerar i förhållande till fukt och temperatur.

För att kunna ventilera bort fukt krävs rätt omständigheter. Det innebär att luften som ventileras in i källaren måste vara torrare än källarklimatet. Det är lätt att luras tro att sådant förhållande råder på sommaren.

När luft är varmare ökar luftens förmåga att bära mer fukt. Då fuktrik sommarluft ventileras in i källare och krypgrund möter den kallare ytor. Dessa kallare ytor kallas för köldbryggor. Där fastnar delar av fukten likt på ett kallt dricksglas en varm sommardag. Den relativa fuktigheten ökar och kondens kan uppstå. Det blir under vissa perioder ett klimat där bakterier, mögel och kanske även rötsvamp utvecklas.

För att lyckas med avfuktande ventilation måste således källaren och även krypgrunden värmas upp tillräckligt för att motverka köldbryggorna. Då dessa utrymmen och grundläggningar angränsar mot sval mark krävs många gånger kraftfull värmekälla. Det blir dyrare än att installera rätt typ av avfuktare, samtidigt som avfuktaren blir ett tryggare val.

Undertrycksventilation

Finns radon, mögel eller luktskada i källare, krypgrund och i trossbotten kan uppvärmning göra att lukten lättare transporteras upp i huset. Värme stiger och drar med sig fukt, lukt och annat som kan vara hälsovådligt.

För att motverka källarluft och krypgrundsluft att stiga upp i huset kan ventilation i form av undertryck åstadkommas. I korthet bygger det på att en undertrycksfläkt installeras att blåsa ut luft från grunden. Samtidigt ska tilluftsventilationen stängas igen. Undertrycket gör att viss mängd luft hämtas uppe från huset och vidare ned i grunden för att blåsas ut genom undertrycksfläkten.

Undertrycksfläkt ska absolut inte installeras utan att man använder avfuktare. Fläkt och avfuktare kan på ett givande och adekvat sätt kombineras i installation där de båda samverkar för bästa möjliga totala resultat.

Ventilerat golv och ventilerade väggar

Beskrivningen ovan om undertrycksfläkt fungerar inte bra om man ämnar inreda källaren för boende, vistelse eller tvättstuga. Önskar man att radon, lukt och föroreningar likt rester från mögel och bakterier inte ska kunna komma ut i rumsluften från väggar och golv, då är det läge att skapa ventilerade luftspalter mot det skadade materialet.

Läggning av ventilerat golv går till så att man skapar en distans/luftspalt mot golvet och har ett tätskikt likt platonmatta eller liknande som avskiljande material. En fläkt monteras att dra luft från rummen ned i spalten mot golvet och vidare direkt ut.

Ventilerade väggar fungerar på samma sätt. Dock kan det vara svårare att åstadkomma undertryck om lukt och föroreningar finns längst uppe på grundmuren och träsyllarna. I sådant fall riskerar det behövas renovering där det skadade byts ut till nytt friskt.

Tvättstuga i källaren

Källare kan tyckas vara ett perfekt ställe att ha tvättstugan. Är inte förutsättningarna rätt finns risk att det blir fel och fuktskador.

För att tvätt ska torka innan den luktar muggigt krävs värme, minst +20-25 °C samt ventilation som hämtar ut den varma och fuktiga luften innan den når köldbryggor i källarkonstruktionen. 

Råkällaren är inte den bästa platsen att anlägga tvättstuga i. Det är rejält värmekrävande att värma upp ett rum i kallkällare där golv och väggar inte är isolerade. Köldbryggorna som svalare byggnadsmaterial utgör blir fuktiga likt ett kallt dricksglas en varm sommardag. Samtidigt riskerar fukt att konvektera och diffundera ut i husets klimatskal, t.ex. mot syllarna som i hus med trästomme ligger ovanpå källarens grundmurar. 

Kan rätt klimat med lätthet hållas i tvättstugan är det viktigt att ventilera tillräckligt, gärna med styrd ventilation som kan hålla ett lägre undertryck. Hängs mycket tvätt på tork kommer en avfuktare att vara ett gott hjälpmedel för snabbast och säkrast möjliga upptorkning av tvätten.

Notera att rummet där tvättstuga och torkrum finns bör vara stängt mot de andra rummen så länge torkning av tvätten sker. I annat fall sprids fukt ut i de andra källarrummen.

Sjuka hus

Det klimat som råder i källaren styr om fuktskada bildas. Det finns en rad olika typer av fuktskador, likt mikrobiella såsom mögel, bakterier och rötsvamp, eller kemiska skador där ohälsosamma kemiska ämnen avges från byggnadsmaterial. De kemiska ämnena kan bestå av träskyddsmedel eller ingå i byggnadsmaterialet med dess vidare konstruktion. Fukt förorsakar skada och lyfter ut oönskade ämnen samt partiklar från material. 

Sjuka hus är ett begrepp som syftar på de brister som kan finnas i ett hus, vilka i sin tur leder till hälsoeffekter. Därför är det av högsta vikt att vårda källaren i förebyggande syfte eller sanera på rätt sätt om skadan väl har varit framme. Noterbart är att ett ohälsosamt klimat i källarvåningen ofta sprids upp i huset, varför åtgärder är viktiga att genomföra. 

I förebyggande syfte är det bra att göra en ordentlig kontroll rörande skicket på källaren och dess förutsättningar att klara sig från fuktskada. Ett arbetsredskap för detta är att genomföra fuktmätning.

Fukt och fuktskada

Artikeln har i stort behandlat att källare med sin placering under mark är en fuktbelastad grundkonstruktion. Vidare har några viktiga åtgärder likt avfuktare tagits upp. Frågan kvarstår då hur man vet att det är för fuktigt och hur man tar reda på det?

Det kan vara för fuktigt både i luft och byggnadsmaterial utan att det syns för blotta ögat. Om man känner till hur en påbörjad eller längre gången fuktskada ser ut går det att komma en bit med s.k. okulär inspektion, att titta. För att göra grundligare undersökning och bedöma risker måste fuktmätning nyttjas.

Fuktmätning

Fuktkvotsmätning innebär att fukthalten i byggnadsmaterial mäts. För mätning i trä och gips finns en typ av mätare, fuktkvotsmätare, med stift/piggar som sticks in en bit i materialet. En svag elektrisk ström leds av fukt mellan mätpiggarna och ju fuktigare det är desto bättre leds strömimpulsen. Mätaren omvandlar resultatet till fuktkvot angivet i procent. När fuktvärdet övergår 16-17% anses gränsvärdet vara passerat.

För att mer noggrant fuktmäta i källarens golv och grundmurar krävs att man borrar hål. Borrningen alstrar värme i borrhålet som därför tillfälligt blir torrare. Fuktmätningen där man i borrhålet skjuter in sonden från en för ändamålet anpassad fuktmätare, måste vänta tills friktionsvärmen har lagt sig. Det dröjer ett till ett par dygn varför borrning och fuktmätning inte kan ske vid samma tillfälle. 

Relativ fuktighet mäts i luften i källaren som bäst med ett digitalt instrument kallat hygrometer. Då relativ luftfuktighet (RF) pendlar snabbare än fuktkvot (FK) i material är RF indikativt för stunden medan FK kan avslöja hur fuktig det varit en tid innan mätningen görs.

Det finns trådlösa hygrometrar med basenhet och fjärrsensorer, samt även för uppkoppling mot Internet, molntjänster och appar, vilka gör övervakningen enklare. 

I en råkallare där inget fuktkänsligare material förvaras går gränsen för RF rent generellt vid 75%. Över denna gräns finns risk för utvecklande av mögel och bakterier, samt vidare för rötsvamp och hussvamp om det överstiger 85%. 

Är källaren inredd eller om fuktkänsligare förvaring sker, bör fuktvärdet markant hållas ned under denna gräns. I ett inrett, isolerat och uppvärmt källarrum rekommenderas p.g.a. risk för fuktläckage ut i klimatskalet, att man vintertid inte tillåter mycket högre RF än 40% för att fuktskada ej ska ske. 

Oförstörande fuktmätare finns för att mäta igenom ytmaterial såsom våtrumstapet, kakel och klinkers utan att behöva ta upp hål. Mätningen blir högst indikativ och ej så precis som med fuktkvotsmätare eller borrhålsmätning, men är ett bra redskap att tillgå särskilt om den som utför fuktmätningen har byggnadsteknisk kunskap och viss mätvana. 

Bygga källare

I takt med stigande tomtpriser och huspriser kan det återigen bli populärt att bygga källare. Det är ett alternativt sätt mot att bygga på bredden och höjden.

Det finns mycket att tänka på när det kommer till fuktsäkert byggande av en källargrund. Allt från grundvattennivåer till aldrig sinande markfukt och regn- samt smältvatten måste tas i beaktande.

Det är viktigt att ta in en firma som har god kunskap rörande val av betong, fuktlast, fuktsäkra och hållbara konstruktioner. Då nybyggnation av källare går utanför Optihus verksamhetsram hänvisas till referens [2] som är ett sammanfattande examensarbete. Det går också att snegla på detta arbete när man ska vidta vissa åtgärder i efterhand. 

Lägga golvvärme

Golvvärme har blivit populärt vid nybyggnation och vid renovering. Visst är det skönt att ha det varmt om fötterna, men om förutsättningarna inte är rätt kommer kostnaden för uppvärmningen att dra iväg, samtidigt som risk för fuktskada finns. 

Är det ingen eller bristfällig isolering under källargolvet kommer för stor del av värmeenergin att vandra ned i marken istället för upp i källaren. Det krävs för godtagbar funktion och verkan att det läggs uppåt 30 cm cellplast under golvvärmesystem och betongplatta. Sådan konstruktion kan i efterhand bli ogörlig med tanke på dränering etc., särskilt om tillräcklig takhöjd inte finns så att det måste grävas nedåt.

Om golvvärme trots för dålig isolering läggs kommer värme att vandra ned i marken. När golvvärmesystemet under varmare årstid stängs av finns risk att omvänd fuktvandring sker. Fukt dras då i större grad än annars upp i källarens golv och väggar. 

1] Vattenskador orsakade av baktryck i avloppssystemet, Mikael Olshammar och Christian Baresel, 2012.
2] Att bygga fuktsäker källargrund enligt olika krav, Anton Timosson och Alexander Loftby, 2017.

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »