Klimatvind är energieffektivare och minskar behov av avfuktning

Vad är en klimatvind?

För att enklast möjligt förklara vad en klimatvind är, använder vi här dess föregångare kallvind som förklaringsmodell.

Klimatvind är en konstruktionslösning där man ämnar bygga bort riskkonstruktionen som den äldre typen av vind i synnerhet kallvind står för. 

Med riskkonstruktion menas att kallvinden ofta blir för fuktig så att mögel startar att växa på insidan av yttertaket, på takstolar och i isoleringen i vindsbjälklaget. 

Det är särskilt under kallare årstid som fuktproblemen uppstår. Utan isolering blir hela yttertaket nedkylt och en köldbrygga. Mot den invändiga köldbryggan kondenserar fukt samtidigt som fuktvärdet ökar inne på vinden. 

Klimatvinden blir genom isoleringen som läggs under takbeklädnad och läkt inte så nedkyld som annars. Viss fuktsäkring sker. 

Vilken isolering ska användas?

Den isolering som vanligen har använts när klimatvind byggts är EPS – expanderad polystyren (cellplast, frigolit). Det finns olika typer av isoleringen och en hårdare variant av s.k. takskiva bör vid detta val användas för att klara belastning. 

Det finns än så länge ingen direkt standard när det gäller att bygga klimatvind och gällande vilken isolering som ska användas. 

En sak som är negativt med EPS är att den vid brand och tillräckligt höga temperaturer kan bidra till branden. Vissa parter rekommenderar därför skivor av stenullsisolering som ej deltar aktivt vid brand. 

Meningen med klimatvinden är förutom energieffektivitet att bygga bort risken för fuktskada så långt det är möjligt. Att lägga stenull så som rekommenderas kan inte ses som säkert mot mögel och jordbakterier som gärna växer i för fuktiga byggnadsmaterial. Sker mikrobiellt angrepp av isoleringen kan avvikande och elak lukt spridas i och kring huset. 

Möjligen skulle någon typ av fibercementskivor kunna läggas mot råspont eller annan typ av underlagstak, för att följas av läggning med EPS. Fibercement är brandbeständigare och kan motverka en snabb spridning av brand. Fibercement är dessutom mer fuktbeständig än stenull. Det finns även isolering i form av cellglas som skulle vara intressant att utvärdera ifråga. 

Hur ska klimatvindar ventileras?

Som det är idag rekommenderas slentrianmässigt god ventilation av vindar. Det är en av faktorerna som spär på fuktproblemen, särskilt under höstliknande klimatförhållanden när det råder hög relativ fuktighet utomhus.

Kortfattat för att dementera ventilationsmyten så går det inte utan tillskott av värme att ventilera fuktsäkert, när luften som ventileras in medför fukt i förhållanden som passerar säkert fuktillstånd. 

Under höst, vinter och vårvinter kan klimatvinden i bästa fall under perioder klara sig utan ventilation, medan det under vissa förhållanden krävs lägre ventilationsgrad. Allt beror på fukttillskottet nedifrån boendeytorna, fukttillskottet utifrån och mängden isolering i vindsbjälklaget. 

Ju mindre mängd isolering det ligger i vindsbjälklaget desto mer värme tillåts passera upp på klimatvinden. Varje grads temperaturökning medför en sänkning av relativ fuktighet om upp till i bästa fall 6%. Förhållandet mellan fukt och temperatur visas i bilden nedan.

Om man renoverat huset eller byggt nytt så att klimatvind skapats, är det bra att under sommaren kunna ventilera bort överskottsvärme på vinden. Isoleringen som lagts likt ett klimatskydd hindrar såväl kyla som värme, men solvärme kommer över tid att ”krypa in” varför ventilation under sommaren kommer behövas. 

Egentligen vore det som allra bäst att tillåta tillräckligt med passivt avfuktande värme att komma klimatvinden tillgodo. Det som hindrar är kraven om energieffektivitet och mängden isolering som därav behövs i vindsbjälklaget. 

Klimatvindens energieffektivitet

Inom EU har man nyligen fattat beslut om nya rigorösa krav där såväl offentliga byggnader som privatägda hus ska energieffektiviseras. I skrivande stund står det inte klart hur den svenska regeringen kommer att anamma och följa kraven, men troligt är att nya regler för energieffektivisering kommer att lagstadgas, utöver vad som redan gäller vid nybyggnation och renovering. 

Eftersom klimatvinden som konstruktion medför ökad fuktsäkerhet och ökad isolering så borde den både i nuläget och vid ökade krav om energieffektivisering vara ett mycket bra alternativ. 

Även om man lättar på isoleringsmängden i vindsbjälklaget för att få upp mer värme på klimatvinden, så går det att totalt nå ett högre isolervärde. Samtidigt kommer den tidigare kallvinden att ingå i husets varmare och fuktsäkrare zon. Energieffektiviteten och s.k. ”grönt byggande” bör på detta sätt kunna uppfyllas. 

Återgående till EU:s nya kravställning så verkar det som att husens energiklass lägst D ska uppfyllas innan vissa datum. Vi ser här en risk att takkonstruktioner som fortfarande har god livslängd kvar kommer att behöva byggas om för energieffektiviseringens skull.

Om sådant krav skulle ställas kommer förtida renovering och effektivisering medföra onödig miljöbelastning. De skärpta kraven borde inte få motverka sitt eget syfte. Det återstår i skrivande stund att se hur utfallet av EU:s arbete blir. 

Tilläggsisolering av kallvindens vindsbjälklag medför ökade problem med fukt och mögel, vilket måste ses som motverkande av målet att ”bygga grönt” samt att energieffektivisera optimalt. Dessutom är det enligt Boverkets normer inte tillåtet att bygga så att högsta fukttillstånd om 75% RF ej uppfylls. 

Reducerat behov av avfuktning

2004 gick larmet om omfattande problem med fukt och mögel i riskkonstruktionen krypgrund. Av någon egendomlig anledning kom samma problematik gällande kallvind inte samtidigt att lyftas för offentlig insyn, debatt och byggnadsteknisk åtgärd. Det tog fram till 2021 innan vindslarmet gick. 

Inom saneringsbranschen visste man dock sedan länge att ouppvärmda vindsutrymmen ofta krävde och fortfarande kräver både mögelsanering och adekvat installation av avfuktare. Klimatförändringen och den ökande fuktlasten, var tillsammans med utbyte av uppvärmningssystem och andra negativa byggnadstekniska förändringar ett faktum.

Genom isoleringens placering i konstruktionen klimatvind blir vinden både varmare och torrare. Det innebär reducerat behov av aktiv avfuktning såsom installation av sorptionsavfuktare. 

Även om avfuktningsbehovet markant minskar, går det inte till fullo i ett ej aktivt uppvärmt utrymme garantera att högsta tillåtna fukttillstånd om 75% RF uppnås. Allt utifrån förutsättningarna gällande husets placering i förhållande till klimatzon, konstruktion, ventilation och uppvärmning m.m. kan viss avfuktning behövas.

Styrd avfuktande ventilation

Styrd ventilation utifrån uppmätt fukthalt i luften ute och inne på vinden, har på kallvindar varit en viss chanstagning ifråga säkerhet och tillräcklig avfuktning. I vissa fall har den styrda ventilationen t.o.m. förvärrat klimatbilden i vindsutrymmet. 

Med klimatvind bör det kunna vara långt säkrare att använda styrd ventilation i avfuktningssyfte. Dock med utgångspunkt i att huset inte är kallställt eller intermittent uppvärmt. Visst värmetillskott måste till från boendeytorna för att klimatvinden ska kunna fungera som bäst, med minimerat behov av avfuktande insats. 

Solpaneler på taket inte längre ett problem

När solpaneler installeras på taket utanför kallvinden, kommer inte längre solens värmande strålar att kunna ha avfuktande effekt inne på vinden. Ett svalare vindsklimat medför som ovan beskrivet ökad relativ fuktighet och ökad fuktkvot i byggandsmaterialen. Utfallet blir inte sällan ökad tillväxt av s.k. vindsmögel. 

Klimatvindens utanpåliggande isolering ändrar på förhållandet, så att de monterade solpanelernas skuggande effekt inte längre kan påverka så negativt som annars. Solens passiva avfuktande effekt kan visserligen inte nå isoleringen i klimatvindens tak tack vare solpanelerna. Det gör att fundering och utvärdering bör ske innan valet av isolering görs. Fukttåligare typ av isolering krävs. 

Klimatvinden kan användas för förvaring

Ett problem som kallvindar medför är att förvaring av ej fukttåliga saker omintetgörs. Passeras gränsvärdet för mögeltillväxt, vilket går vid 75% RF, kommer förvarade saker att bli skadade och kontaminerade. När sakerna sedan tas ned i boendet finns risk att man exponeras och drabbas av symtom och hälsoeffekter. 

Klimatvindens stabilare och säkrare klimat öppnar upp för effektivare och bra förvaringsmöjlighet. Nu när byggkostnaderna skenar iväg och boendekostnaderna på flera sätt ökar, blir det än viktigare att bygga energismart, kompakt och fuktförlåtande.

Klimatvind bör vara en lösning som medför flera fördelar, vilket med råge överbryggar den ökade byggkostnaden.