Korkisolering kan medföra ny toxisk mögelart

Korkisolering och dess historia

I gamla källor beskrivs att korkisolering använts som konstruktionsmaterial sedan tusentals år tillbaka. Då använde man merdelen vad naturen i närområdet erbjöd och anpassade byggnationen efter det. [1] Användandet var därför mest lokaliserat till områdena där korkek Quercus suber växte. Korkisolering var vanligast i länder som Portugal, Spanien, södra Frankrike, Italien och nordvästra Afrika. 

Att frakta material var för länge sedan omständligt, dyrt och tidskrävande. Därför kom inte korkisoleringen att göra sin entré i våra länder förrän långt senare. 

Ungefär 1890 tog det tyska företaget Grunzweig and Hartmann patent på impregnerade korkskivor för isolering i kylrum. De blandade ut korkgranulat med lera för att uppnå sammanbindande verkan och god funktion. [1]

Samtida med det tyska patentet kom av en händelse expanderad kork att upptäckas. Vid uppvärmning av kork expanderade materialet vilket gjorde det enklare att använda som isolering. Fler patent kom att följa och nya användningsområden hittades. [1]

Korkisolering kan t.ex. hittas invändigt i lite äldre källare byggda runt 1920-1940 talen. I källarna putsades korkisoleringen med kalkbruk som kunde andas och släppa igenom fukt. Senare uppfanns mineralull med glasfiber eller stenull. Dessa typer av isolering kom att ta över marknaden. 

Ekologisk alternativ

I takt med energibesparingskrav och industrins framväxande har isolering av glasull och stenull blivit allt mer använd. Det har inte bara varit med goda erfarenheter. Isoleringen är inte fuktförlåtande samtidigt som den är allergen och möjligen cancerframkallande. 

Problem med hälsoeffekter, mögel, bakterier, lukt och krav på miljöriktigare byggande har skapat efterfrågan av alternativa och mer ekologiska isoleringsmaterial. För ca. 10 år sedan kom korkisolering åter att lanseras i Sverige som ett ekologisk alternativ. 

Kan mögel växa på kork?

Ja, att mögel kan växa på kork känner vi väl till sedan länge. Flaskor, tunnor och kärl har i tusentals år förseglats med kork från barken av korkek. 

För att motverka mögelpåväxt behandlades korkarna på olika sätt före buteljeringen. Efter uppfinningen av klorfenoler 1891 försökte man impregnera korkarna med dessa ämnen, vilka vi idag känner som förbjudna träskyddsmedel.

Trots det högtoxiska klorfenolet kom mögel och bakterier att angripa korkarna. Mikroberna omvandlade klorfenolet till luktande och smakande kloranisol. Det resulterade bl.a. i vin som inte längre var välsmakligt. [2]

Förutom lukt som uppstod av klorfenol och kloranisol är kork ganska välkänt för att kunna börja lukta illa när det fuktutsätts för mycket. Ett exempel är när källarväggar med korkisolering målades med plastfärg. Väggen kunde inte andas och det uppstod därför mikrobiell skada i korkmaterialet, medförande en speciell elak lukt. 

Forskare finner ny mögelart på korkisolering

I Finland finns forskare som oförtrutet och mot vinden forskar om mögel relaterat sjuka hus. De tog sig an att undersöka en byggnad där sjuka hus symtom rapporterades bland personalen. Det fanns inga synliga skador inomhus men mögeltest och analys visade på mögelkontamination i inomhusmiljön. 

Man fann fukt- och vattenskada i yttervägg och analyserade vidare. Ett överraskande fynd gjordes. De upptäckte den nya mögelarten Acrostalagmus luteoalbus, som inte tidigare rapporterats vara vanlig i fuktskadeärenden. 

Forskarna finner det sannolikt att Acrostalagmus luteoalbus med sitt avgivna mykotoxin, tillsammans med de andra funna mögelarterna som koloniserade korkisoleringen och även fanns i mineralullen, kunde vara anledningen till hälsoeffekterna som konstaterades. 

Mögelarten Acrostalagmus luteoalbus som hittades på korken producerade immunsuppressiva och cytotoxiska melinacidiner II, III och IV. 

Förutom denna mögelart fanns i vägg och som kontamination i innemiljön även:

• Trichoderma
• Aspergillus Versicolor
• Aspergillus Circumdati och Nigri
• Chaetomium spp
• Penicillium
• Aktinomyceter (bakterier)

Läs mer om forskarnas fynd och resonemang, samt om Acrostalagmus luteoalbus med dess avgivna mykotoxiner. [3,4]

Relaterad fundering

Olika arter av mögel trivs som bäst på olika byggnadsmaterial. Likadant gäller vid varierande klimatförhållanden och klimatzoner i världen. Därför hypotetiserar Optihus att det med importerade byggnadsmaterial och isoleringsmaterial kan tillföras mögeltyper som vi tidigare inte funnit vara vanliga i våra hus. Dessutom står vi en bit in förmodad klimatförändring, vilken fuktbelastar våra hus ännu mer samt ändrar klimatförhållandena i stort. Det kan föranleda en delvis omändrad och ny mikrobiell fauna.

Är korkisolering dåligt?

Svaret beror på hur isoleringen appliceras och om den utsätts för höga fukthalter. Rent generellt kan korkisolering inte sägas vara dålig. Den ger bra isolervärde, lågt klimatavtryck och behöver inga sammanbindande ämnen baserade på formaldehyd, så som återfinnes i mineralull och stenull. 

Däremot är korkmaterial organiskt och blir vid fuktskada koloniserat av mögel och bakterier. Det är därför mycket viktigt hur isoleringen appliceras och var den används i hus samt fastigheter.

De nyare typerna av ekologisk isolering saluförs ofta med positiva ord rörande sina egenskaper. Ibland målas en bild upp av att materialen är helt fukt- och mögelsäkra, trots att så inte är fallet. Samtidigt ges inte information om hur och var isoleringen används som bäst och hur fuktskada ska undvikas. [5]

Det blir ett problem när krav om energieffektivisering samt ökande uppvärmningskostnader startar en jakt på minskat behov av uppvärmning. Dessutom är det inte bra att kallställa eller värma upp intermittent för att spara utgifter. 

Nämnas ska att alla fläckar på kork och korkmattor inte behöver betyda mögelskada. Tidigare användes flytspackel med kasein, vilket i alkalisk process började avge ammoniak. Ammoniaken gjorde att korkmatta och parkett fick mörka fläckar. 

• Läs mer om vilken isolering som är bäst