...
Optihus AB
Optihus AB

Kreosot och karbolinoleum användes mot rötsvamp i hus

Kreosot och karbolineum i hus mot rötsvamp

Kreosot och karbolinoleum var två till varandra närliggande impregneringsmedel och träskyddsmedel, som började framställas och användas bl.a. i hus under mitten av 1800-talet och framåt tills ungefär 1990.

Som impregnering fungerade medlen mycket bra och blev därför standard som skydd mot rötsvamp och skadeinsekter i järnvägsslipers och telefonstolpar. 

Det finns många ingående ämnen varav vissa är starkt giftiga och misstänkt cancerogena. Därför har förbud gällande användning i hus skett. Förutom hälsoeffekter kan lukt spridas in i hus där behandling av något byggnadsmaterial skett. 

Innehållsförteckning

Kreosot

Kreosot framställs genom torrdestillation av trätjära eller stenkolstjära samt växter. Gemensamt var att det fanns ämnen i tjäran och växterna som hade antiseptiska och avdödande egenskaper mot rötsvamp och skadeinsekter. Genom olika blandningar framställdes en slutprodukt som innehöll mer än 100 olika ämnen.

Några av ämnena var polycykliska aromatiska kolväten (PAH) såsom antracen, fenantren, fluoranten, furan och pyren. De räknas som persistenta i naturen och kan bioackumuleras (ansamlas) i kroppen när vi blir exponerade. Giftverkan finns kvar i det behandlade träet under mycket lång tid. [1,2]

1834, året efter uppfinningen av kreosot, började annonser och artiklar ges ut i dagstidningar. Kreosotdroppar kom att användas mot lungsot, tandvärk och en rad olika krämpor. Några årtionden senare ses annonsering om förträffligheten av att behandla järn, syllar och annat virke för att det skulle kunna motstå rötsvamp.
 
Annons om kreosotolja och kreosottjära från 1868
Annons i Wermlands Dagblad 1868 om förträffligheten med kreosotolja och kreosottjära.

Annonsen från 1868 i Wermlands Dagblad är intressant. Mycket riktigt ruttnar furu i kontakt med mark efter 4-5 år. Troligen hade det inte använts kreosot i större omfattning eftersom man inte skrev ut längre tid än 20 års skydd gällande furu. Idag vet vi att hållbarheten efter ordentlig indränkning kan vara längre än så, särskilt om det behandlade träet ligger i dränerande skikt.

Samtidigt och sentida med uppfinnandet av kreosot fanns stora problem med bl.a. virkesförstörande hussvamp. I synnerhet gällde det i fuktig miljö närliggande mark i hus. Man började i mitten av 1800-talet och framåt att bygga fler källare än tidigare och redan efter något år kunde hussvampen ha förstört bärande delar av konstruktionsvirket.

Både faktisk skaderisk och rädsla inför hussvamp gjorde att man började använda kreosotbehandling eller senare andra kemiska rötskyddsbehandlingar i kvalitetssyfte vid husbyggnation och renovering. 

Karbolinoleum

Karbolinoleum har inte i modernare tid blivit så omskrivet som kreosot, trots att det använts en hel del som träskyddsmedel.

Karbolinoleum med den svenska benämningen karbolineum, utvanns i stort sett på samma sätt som kreosot, men blandades inte ut med växtdestillat. Det blev mer en typ av tjära än olja och lämpade sig i sin ursprungsform bättre för pensling än indränkning. Utblandning kunde ske med fotogen etc. för att det skulle få bättre inträngande verkan.

Karbolineum är i princip detsamma som rå karbolsyra vilken tillhör gruppen fenoler. Karbolsyra i olika blandningar användes för desinfektion, balsamering av lik, avrättning i koncentrationsläger under andra världskriget genom injicering och en rad andra applikationer. Under senare delen av 1800-talet ersattes det för medicinska ändamål av borax då vävnadsförstörande och rent toxiska egenskaper var vanliga. Även borax har kommit att användas som träskyddsmedel och mot skadeinsekter.

Karbolineum-också kallat karbolinoleum
En notis från 1886 i Sundsvalls Tidning, om förträffligheten av att använda karbolineum mot rötsvamp i trä.

Sedermera har anpassning för olika ändamål skett och varierande färgnyanser har tagits fram. Detta kan man se utomlands där förbud ännu inte trätt i kraft. Hos Kemikalieinspektionen hittar vi bara ett svenskt fabrikat vilket registrerades 1968 och förbjöds 1984. [3] Mer information kan finnas i arkiv från den tidigare myndigheten Produktkontrollnämnden.

Medlet användes inte bara mot sjukdom och rötsvamp utan också mot flugor, skadeinsekter och för att hindra parasiter samt mikrobiella angrepp på frukt.

Träskydd i hus

Ett ständigt problem som kan utläsas i såväl urgamla som nyare källor är fukt, mögel och rötsvamp i hus. Steget från att träskydda tågbaneslipers till att behandla syllar, golvreglar och andra detaljer i hus var inte långt.

Kreosot i dess olika former kan upptäckas särskilt i lite äldre hus byggda fram till 1950, men förekommer även därefter.

Kreosot i syll på ett hus
Kreosot i syll, syllstocken på ett gammalt hus med torpargrund.

Under dörren på huset byggt i slutet av 1800 kan man se att behandling med kreosot skett. Med tidens tand har det bleknat men om man lägger näsan intill och luktar så känns den karakteristiska lukten fortfarande. Det var endast denna utsatta del av syllstocken som behandlats. Syllen har trots utsatthet för väder och vind klarat sig helt från röta.

Vanliga ställen där man penslat på träskyddet är på fasadbrädor samt i syllarna och golvåsarna till källare, krypgrund och torpargrund. Då man återvann behandlade slipers och telefonstolpar så kan virket förekomma även i väggar och tak. Det förekom också att man byggde upp altaner och ramade in trädgårdsland och sandlådor med kreosotvirke.

Korsvirkeshus är ett exempel där man behövde skydda träkonstruktionen som stod i direkt kontakt med väder och vind.

Tjärpapp kan vara kreosotbehandlad och användes som takpapp, i golvbjälklag och i väggar. Betong kunde fuktskyddas med en typ av kreosotbitumen, då det är både fukt- och vattenavvisande.

Förutom nedanstående träskyddsmedel klorfenol användes också CCA med koppar, krom och arsenik.

Varumärket Håbinol

Håbinol som 1946 började tillverkas av Höganäs-Billesholm AB, var ett av de kanske mest välkända fabrikaten av kreosot.

Håbinol ett varumärke för kreosot

Bilden ovan visar två Håbinolförpackningar och tre brevmärken som är i Optihus ägo.

1965 förvärvade Höganäs-Billesholm AB samtliga av aktierna i Bönnelyche & Thuröe AB, som tillverkade växtbekämpningsmedel, färg och träskyddsmedel med klorfenoler och andra högtoxiska ämnen.

Godkännandet för Brun Håbinol var enligt Kemikalieinspektionen gällande till 1970-12-31 då godkännandet upphörde. [5]

Lukt

Kreosot och karbolinoleum avger luktämnen vilka förnimmes som allt från tjäraktiga, till rökiga med en stickande söt lukt av fenol till frän, tung och dov karaktär.

Lukten som avges beror på sammansättningen av oljan eller tjäran som använts. Fler inverkande faktorer är om reaktioner med andra material och kemiska ämnen skett.

Mögel och bakterier har en förmåga att kunna anpassa sig till många av de gifter som använts för träskydd. När möglet kommer i kontakt med kreosot kan det börja avge luktämnen och gifter som skydd, samtidigt som möglet och bakterierna kan börja omvandla (metylera) vissa giftämnen till andra typer varav vissa luktar och kan luktsmitta upp i huset.

I lite äldre hus förekommer det att tjär- eller kreosotbehandlad papp ligger som takpapp alternativt underlagspapp under isolering uppe på vind. Det kan vid vissa förhållanden orsaka att karakteristisk lukt letar sig nedåt boendeytorna eller ut utanför huset. Läs artikeln om vind även kallad kallvind.

Hälsoeffekter

I tidningen Södra Skåne berättades 1894-04-05 om en mor som lämnade sina två barn och en inneboende flicka i hemmet när hon skulle ut i ärenden. Under ett obevakat ögonblick gav den sexåriga pojken sin tre månader gamla bror kreosotdroppar som var ämnade mot tandvärk. Bebisen togs till sjukhus men avled av förgiftningen. I ytterligare samtida tidningsnotis omtalas att en mor dödat sin elva år gamla dotter med kreosot.

Direktkontakt med kreosot är starkt giftigt och kan orsaka irritation och skador i ögon och på hud. Njurar och lever kan ta skada. Enligt EPA och IARC är kreosot sannolikt cancerframkallande hos människa. [2]

Exponering i övrigt leder enligt drabbade till hudutslag, yrsel, illamående, huvudvärk och kan orsaka ljuskänslighet genom att pupillreflexen påverkas.

Hälsoeffekter vid inandningsexponering är inte tillräckligt utredda. Det kan bero på att kreosoten sällan vid kortare tids exponering ger några riktigt allvarliga och akuta hälsoeffekter. Samtidigt är det ett komplext ämne att utreda då det innehåller många samt varierande antal gifter utefter vilket fabrikat som är aktuellt.

Eftersom vi exponeras för en rad olika ämnen är det svårt att göra långtidsbedömning över vad som sker i kroppen efter 10-50 års boende i ett hus där emissioner avges till inomhusmiljön.

Det finns inte tillräckligt med forskning för att friskriva hus med kreosot från att kunna förorsaka sjukdom. Samtidigt vet vi att barn i regel är känsligare än vuxna. Därför är det rekommendabelt att tillämpa försiktighetsprincipen och åtgärda.

Köpa hus med kreosot

Det gäller att så gott som möjligt undersöka det hus man är intresserad av att köpa. Kreosot och dess senare motsvarigheter framställda av petroleumbaserade ämnen är ganska vanliga att finna.

Färgen på det behandlade byggnadsmaterialet kan variera från gulaktigt brun till grön-brun, brun och nästan svart.

Lukt kan vara gäckande och det är inte säkert att den känns in i huset under vissa förhållanden, vilka kan råda just när man är på plats. Därför är det viktigt att okulärt (med synen) inspektera. Bra är också att ta luktprov med sig från huset och undersöka på annat ställe. Läs mer i länken här ovan om lukt i hus.

Om huset är placerat nära ett ställe där man utförde impregnering är det av vikt att kontrollera så att tomtmarken inte är förorenad. Ta kontakt med kommunens miljöförvaltning via mail och ställ frågan om analys utförts. 

Läs också om att kreosot i Finland betraktas som ett problem i hus. [4]

Sanering

Det allra bästa är att sanera bort allt byggnadsmaterial som är behandlat med kreosot etc.

Det är ett arbete som kan komma att bli kostsamt och därför finns vissa metoder som gör att man istället kan motverka spridning av emissioner in i huset.

Finns kreosot i syllar och golvbjälklag rörande krypgrund, torpargrund och källare kan man installera avfuktare och undertrycksfläkt. Fläkten ser till att i möjligaste mån vända luftflödet så att kreosotsmittad luft inte längre kan komma upp i huset. Avfuktaren tillser att reducera skadeinverkande fukt och toxiska samt luktande ämnen från luften.

För övrigt är det viktigt att se över ventilationen i huset. Rätt typ av ventilation och rätt luftomsättning medför att potentiellt skadliga ämnen inte byggs upp i så hög koncentration som annars.

Personlig skyddsutrustning

Vid kreosotsanering, mögelsanering etc. är det väldigt viktigt att skydda sig mot de toxiska och i övrigt symtomframkallande ämnena. För ändamålet finns speciella handskar, andningsskydd i form av halvmask och helmask samt engångsoverall.

Det är också viktigt att eliminera kontaminering och luktsmitta ut i övriga delar av huset. Det kan göras genom att avskärma ordentligt med byggplast och att skapa undertryck i saneringsutrymmet

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »