...
Optihus AB
Optihus AB

Krypgrund är en fuktbelastad grundläggning

Krypgrund som grundläggning under hus

Krypgrund under hus är en högst fuktutsatt grundkonstruktion som har utvecklats från tidigare torpargrund.

Krypgrunder har sedan länge varit kända för att ofta drabbas av mögel, bakterier, rötsvamp, kemiska skador och lukt. Det dröjde dock ända fram till 2004 innan ett större larm om vissa av förhållandena utkom.

Heltäckande utredning om skadeproblematiken och de hälsoeffekter som riskerar uppstå hos boende i aktuella hus, har inte påbörjats annat än från fristående saneringsföretag. Således saknas fortfarande viktig kunskap. Samtidigt har de rön som finns inte tillräckligt nått fram till alla husägare och potentiella husköpare.

Här i Optihus artikel ges samlad information med referenser och länkar till vidare läsning. Tips ges om egenkontroll, förebyggande åtgärder likt installation av avfuktare, läggning av byggplast, sanering och vad man kan beakta inför att bygga krypgrund m.m..

Texten baseras på mångårig forskning samt fälterfarenhet och ingår i fortlöpande forskningsprojekt samt guiden köpa hus. 

Innehållsförteckning

Vad är en krypgrund?

En krypgrund är ett lägre utrymme under golv och golvbjälklag i husets bottenplan. Det är en typ av grund som själva huset vilar på. Höjden i krypgrunder varierar då det tillbaka i tid inte funnits några klara direktiv och riktlinjer om måttet mellan marken och krypgrundstaket som kallas blindbotten. Idag anges minsta tillåtna höjd till 60cm vid byggnation av offentliga byggnader.

Utrymmet har även kommit att kallas kryprumsgrund med tanke på att det ofta är en typ av krypbart rum.

Krypgrunden har sitt ursprung i tidigare torpargrund som konstruerades på annorlunda sätt. En torpargrund byggdes ursprungligen upp med kallmurad stensättning, vilket innebar att husets stomme vilade mot de bärande frilagda stenarna.

Torpargrund med kallmurad stensättning
Här ses krypgrundens tidigare utformning kallad torpargrund, med bärande stensättning utan murbruk.

De gamla torpen sågs under industrialiseringen som omoderna och det efterfrågades hus med mer bekvämligheter och ökad komfort. Man började i högre utsträckning än tidigare bygga större och mura upp grundmurar med kalkbruk. Rejälare grundmurar med granitblock byggdes också och putsades ibland utvändigt.

Under 1920-talet etablerades och spreds betongindustrin, som fram på 1950-talet kom att tränga undan användningen av kalk- och cementblandningar. Därmed gavs möjlighet att gjuta grundmurar, vilka ofta procentades med stenar. Det innebar att gjutningen drygades ut genom att blanda i naturstenar. 

Man ville inte längre förknippa husbyggnationen med de gamla torpen och begreppen torpargrund samt krypgrund myntades för att visa på skillnaden. Båda begreppen står omtalade i dagstidningar och forskning sedan mitten av 1960-talet.

På 1960-talet framställdes en typ av murblock även kallade lättklinkerblock. Det gav möjlighet att bygga i princip lika bra som med betong, fast billigare.

Några år in på 1970-talet kom oljekrisen och myndigheterna började ställa krav på energihushållning och energisnålare byggnader. Man bortsåg av någon anledning från tidigare mycket väl etablerad kunskap att det ur fuktteknisk aspekt inte var bra att fullisolera golvbjälklagen.

Isolertjockleken utökades väsentligen med fuktskador som följd, samtidigt som kemiska skador skapades genom brukandet av högtoxiska träskyddsmedel.

Som grundkonstruktion har krypgrund idag fyllt ungefär 100 år vilket gör den till en relativt ny typ av riskkonstruktion. Att den i husbyggartermer är relativt ung återspeglas i problematiken som uppstått ifråga fukt- och mögelskador etc.. Mer om det beskrivs längre ned i text.

Hur är krypgrunder konstruerade?

För att kunna utföra egenkontroll, inspektion och nödvändiga åtgärder, samt för förståelse av vidare text i artikeln, är det bra att ha ett grepp om hur krypgrunder är konstruerade. Bilden nedan visar en generaliserande krypgrundskonstruktion med träbjälklag.

Beskrivning om hur en krypgrund är konstruerad

Marken kan bestå av allt från jord, lera, sand, singel, makadam, stenkross, berg eller en gjuten platta. Marknivån inne i krypgrunden kan ligga i nivå med marknivån ute eller vara nedgrävd en bit. I vissa krypgrunder finns stenbumlingar och nivåskillnader vilka gör det svårare att ta sig fram och fuktmäta, lägga byggplast samt installera avfuktare.

Under grundmurarna finns här en gjuten klack för att stabilisera konstruktionen så att sättningar, där vissa delar av muren sjunker ned, inte ska uppstå.

Grundmurarna kan delas in i begrepp som yttre grundmur och inre hjärtmur. Båda konstruktionerna är bärande. Allt utifrån husets storlek och arkitektur kan det finnas flera avgränsande hjärtmurar och således olika sektioner i krypgrunden. Det är inte alltid det finns kryphål mellan krypgrundssektionerna. Ett alternativ till hjärtmur är bärande plintar vilka inte visas på bilden.

Längst till vänster i bild syns ett ventilationshål för uteluftsventilation i grundmuren. Ventilationshålen varierar i antal och var de är placerade. Hålen kan vara placerade i syllen och kallas då för syllventilation. Utanför ventilationshålet finns i regel ett jalusigaller med insektsnät.

Uppe på murarna ska normalt en tjärpapp eller syllisoleringband ligga för att skydda själva syllen från fukt. Syllen är de på grundmurarna längsgående trädetaljerna i bild. På syllen vilar väggreglarna (ej i bild) och därmed stora delar av husets vikt. Syllkonstruktionen kontra väggreglar och golvreglar varierar från hus till annat och själva syllen kallas också syllstock eller syllbräda.

Husets golvbjälklag byggs upp så som visas till höger i bilden ovan. Golvreglar fästs vid syllarna och förstyvas med kortlingar som är tvärgående mellan de längre golvreglarna. Isoleringen läggs i facken som byggts upp mellan golvreglarna och stabiliseras med hjälp av underliggande blindbottenskivor etc..

Trossbotten är gammalt namn som används för att beskriva golvbjälklaget. Förr kunde man beskriva våningsplanens olika golvbjälklag i ett hus som undre och övre etc. 

Betongbjälklag – Erge bjälklag

Förutom det vanligare träbjälklaget finns också kryprumsgrunder med betongbjälklag. I offentliga byggnader går det att finna kompaktare betongbjälklag medan det i mindre hus är vanligare med en slags lättbetong såsom Siporex.

Allmänt kom krypgrund med betongbjälklag att kallas RG eller Erge bjälklag. 

EW grund

Det fanns varianter på betongbjälklag. En annan konstruktionstyp är EW grund, bestående av förfabricerade betongplattor med ingjutna eller kanske mer rättvisande beskrivet fastgjutna träreglar.

EW grunden med dess element är inte så vanlig som trossbotten och golvbjälklag ovan krypgrund, men den förekommer i vissa hus. Vanligare var att EW elementen användes till byggnation av källarväggar.

Krypgrund med kantbalk

En variant till betonggjutna eller med murblock uppbyggda grundmurar är kantbalkar som vilar på plintar. Vilken typ av krypgrundsmur som byggts har varierat mellan olika årtionden och entreprenörer. Just denna typ av krypgrund och varianter därav är ganska vanligt förekommande i hus från ca. 1970 och framåt.

Krypgrund med kantbalkar på plint

Utanför krypgrunden och kantbalkarna fylls det upp med markmaterial. För att materialet inte ska rasa in i krypgrunden sätts skivor som skydd, vilka kallas för rasskydd. Det går att finna olika typer av rasskydd. En del har snålat och bara satt ned träskivor, medan andra gjort det lite rejälare och tagit till eternitskivor av asbest, glasfiberskivor eller t.ex. trapetsplåt. Se de rasskydd av Alu-Zink behandlad plåt vi har i sortimentet. 

Uppe på kantbalkarna placerades såsom på den gjutna eller av murblock konstruerade grundmuren, någon form av syllpapp innan syllen lades på plats.

Marken sedd inifrån grunden kan ligga i plan med kantbalkens nedre kant eller vara nedgrävd och slutta upp emot balken.

Under de bärande hjärtbalkarna inne i krypgrunden brukar det finnas mellanrum till marken och därmed kryputrymme. Dock är det ibland trångt och passager måste grävas om man inte kommer under.

Blindbotten

Blindbotten är ett begrepp som beskriver själva ”taket” eller golvbjälklagets botten som man kan se inne i krypgrunder. Det består vanligen av oljehärdad masonit, råspont, asfaboard, styvare skivor av isolering eller cellplast. Det kan också förekomma eternitskivor med asbest eller betong.

Illustration över blindbotten sedd inifrån en krypgrund

Själva uppfästningen av blindbotten beror på materialet. Hårdare isoleringsskivor och cellplast brukar ha fästs upp med spik och större plastbrickor, medan asfaboard och masonitskivor fästs upp antingen bara med spik eller med fastspikade blindbottenbrädor så som visas i bilden.

Råspont eller brädor med ovanliggande tjärpapp spikades direkt i krypgrundens bjälklag eller lades på stödläkt alternativt stödbräda som fästes i inre nederkant av golvreglarna. Flera varianter förekommer då gamla byggmetoder som hörde torpargrunden till över tid har blandats med nya.

I vissa krypgrunder kan man skymta eller mer tydligt se syllen, medan den i andra täcks av lägre liggande blindbotten eller isolering.

Fukt och kondens

Över 80% av alla krypgrunder i Sverige, där avfuktare inte installerats i tid, har någon form av fuktrelaterad skada. Det innebär i estimerade tal ca. 1,1 miljoner. Då är inte torpargrunderna inräknade.

Den utlösande orsaken till flera typer av skador är fukt. Eftersom krypgrunden angränsar till marken och inte är aktivt uppvärmd, kommer fuktlasten periodvis under året vara så hög att gränsvärden för mögelskada och kanske även rötskada med råge passeras.

Här ges grundläggande beskrivning om var fukten i en krypgrund kommer ifrån:

Bilden beskriver var fukt i krypgrund kommer från

A: Marken i krypgrunder avger vad vi fukttekniker kallar markfukt eller markånga. Översta marklagret kan verka torrt och damma trots att det är mycket fuktigt. Marken håller i regel motsvarande 95% relativ fuktighet. Möjligen kan översta centimetrarna vara något torrare men fukt transporteras via kapillärverkan och ångvandring hela tiden upp genom marken. [2,3]

Desto högre grundvattnet ligger ju mer fukt kan tillkomma utrymmet denna väg. Det förekommer att hela områden med hus byggts på gammal sjöbotten eller i mer låglänt terräng och där brukar fuktlasten från marken vara högre.

Finns berg i dagen med sprickor är risken att det förekommer fuktflöde ur sprickorna. Vatten kan också rinna på berget in mot och i grunden. 

B: Pilarna som skiftar i färg från röd till blå symboliserar vad som händer under sommarhalvåret då varm och fuktbärande luft ventileras in i den svalare krypgrunden. Varm luft kan bära mer fukt än vad sval luft har förmåga att bära.

Exempel: Temperaturen ute är +25 grader och luften håller en relativ fuktighet om 50%. När luften ventileras in i krypgrunden som är +15 grader varm kommer den relativa fuktigheten att öka till ca. 99%. Vissa delar i krypgrunden kan vara svalare än +15 grader. Svalare ställen i en konstruktion kallas köldbryggor. Vid köldbryggorna nås under dessa förhållandena daggpunktstemperaturen varvid kondens (fritt vatten, vattendroppar) bildas.

Krypgrunder är värmetröga. Det innebär att den naturliga uppvärmningen efter vintern går långsamt och att temperaturbegränsning finns. Marken och grundmurarna kommer att dra åt sig av sommarvärmen som kontinuerlig leds ned i den kallare marken eller berget. Normalt brukar en krypgrund under sommaren inte kunna hålla mer än +13 till +18 grader beroende på förutsättningarna.

C: Grundmurarna runt krypgrunder angränsar mot och kan vara nedgrävda en bit i marken. Markfukt kommer därför att vandra upp i muren. Vid problem med högt grundvatten, dränering, bristande takavvattningssystem, markens motlut mot grunden och växter samt träd nära krypgrunden, blir fuktvandringen markantare.

Yttermurarna brukar bli fuktigare än hjärtmurarna eftersom de är mer fuktbelastade. En del av fukten som vandrat upp i muren kommer att avgå som ånga in i krypgrunden och därmed ökar den relativa luftfuktigheten.

Mot grundmurarna är det vanligt att upptäcka kondens då de angränsar till kall mark och därför blir köldbryggor. Vid uttalade temperaturskillnader kan i stort sett hela grunden bli en köldbrygga där kondens bildas. 

D: Fuktpåverkan sker mot blindbotten, syllen, golvreglarna och isoleringen. Syllen är extra utsatt då den ligger mot murarna och angränsar både mot krypgrunden och uteluften. Även här uppstår ofta kondens.

Se också referenserna [4,5] som behandlar de vanliga fuktproblemen. 

Vad innebär fuktskada i krypgrund?

När olika typer av skador i en krypgrund beskrivs används begreppet fuktskada. Det gäller dock i en vid och högst sammanfattande kontext. Fukt i tillräcklig mängd krävs t.ex. för att mögel, bakterier och rötsvamp ska kunna utvecklas. Vi börjar med att enbart titta på fuktens materiella inverkan och bortser tillfälligt från de nämnda typerna av s.k. mikrobiell skada och lukt.

Krypgrund med fuktig isolering och blindbotten

När byggnadsmaterial absorberar och binder upp fukt kommer det att väga mer än torrare material gör. Bilden ovan beskriver vad som händer med blindbottenskivorna och isoleringen i krypgrundens bjälklag.

Fukt absorberas och binds upp i materialen som blir tyngre än annars. Isoleringen kan förutom att bli tyngre säcka ihop något. Blindbottenskivan förlorar samtidigt hållfasthet och buktar nedåt av tyngden.

Ovanför isoleringen och under husets innergolv bildas en luftpassage. Genom luftpassagen strömmar kall luft och golven kyls ned. Det är en vanlig typ av fuktskada som medför sämre komfort i huset då kalla golv inte är så trevligt. Samtidigt ökar uppvärmningskostnaderna.

Även om isoleringen skulle hållas på plats kommer den med högre fuktinnehåll att ha sämre isolervärde. Det kan jämföras med att ta på sig ett fuktigt täcke en sval natt. Fukt leder bort värme.

Till sist, särskilt om uppfästningen inte är så bra, kommer materialen att delvis eller helt lossna och falla ned på marken i krypgrunden.

Krypgrund med fuktskadad grundmur

När markfukt vandrar in i krypgrunden genom murarna kommer fuktvandringen att dra med sig salt och kalk. Utfällningar bildas på ytan av muren, som här på lättklinkerblocken.

Över tid börjar byggmaterial i cement och betong att sönderfalla. I äldre krypgrunder med gjutna murar går det att se längre ned mot och under marken.

I mitten till slutet av 1970-talet tillverkades och importerades lättklinkerblock från Belgien med för högt innehåll av sulfat. I kontakt med fukt och luft började murblocken att i förtid vittra och falla sönder. [6]

Fuktskada som vandrande fukt orsakar kan också ses i utvändig puts som spricker och och faller loss i bitar.

Kantbalkar på plint är fuktkänsliga. Då markmaterial ligger upp emot balken kommer fukt i större utsträckning än i friliggande balkar att vandra in i materialet. Ingjutet i balkarna finns armeringsjärn som börjar rosta och rostsprängning uppstår. Samtidigt kan frostsprängning ske när det framåt hösten och vintern börjar bli kallare ute.

Betongbjälklag kan också fuktskadas. När fukt från krypgrunden vandrar upp i betongen börjar de inmurande och stabiliserande armeringsjärnen att rosta. Det blir vid uttalad fuktskada likt i kantbalkar att betongen spricker och sprängs upp inifrån.

Fukt som vandrar upp igenom betongbjälklaget riskerar att fuktskada det material som finns över bjälklaget, såsom träreglar och isolering eller golvmatta med lim som kan börja förtvåla och lukta illa. Finns kaseinhaltigt flytspackel löper man risk att få ohälsosam lukt i huset. 

Hur ska krypgrund ventileras?

Hur en krypgrund ska ventileras har i flera årtionden varit en omdebatterad fråga. Tyvärr har svar och råd om ökad ventilation givits utan eftertanke, i mening att med åtgärden kunna förebygga eller åtgärda fuktproblem.

Under vissa förhållanden då luften utomhus relativt sett bär mindre fukt än luften i krypgrunden, går det med fördel att ventilera. Dock råder ogynnsamma förhållanden under så långa perioder att ventilationen totalt under året blir skadeinverkande.

Att med flukturerande klimatförhållanden, varierande markförhållanden, olika huskonstruktioner och klimatzoner kunna komma fram till vad som är rätt krypgrundsventilation är dömt att misslyckas från start. Inte minst har vi efter dessa 100 år med krypgrunder facit i hand.

Från en början när krypgrundens trossbotten inte var så mycket isolerad som dagens, kunde värme uppifrån huset ha en avfuktande och skyddande funktion. Idag är förhållandena ändrade till mer ogynnsamma och man kan likt kallvind med dess fuktkänslighet under vintern tala om kallgrund som drabbas illa främst under sommartid.

Frågan om krypgrundsventilation har missuppfattats utifrån flera aspekter:

  • Det krävs rejält med värme för att man ska kunna ventilera bort fukten.
  • Förhållandena jämfört med torpargrunden och den tidiga krypgrunden har väsentligen ändrats.
  • Klimatet ändras mot att bli varmare och fuktigare. I södra Sverige har vi fått allt längre höstperioder och ingen ordentlig vinter. Vinterperioden fungerade förr till viss del uttorkande och avfuktande gällande krypgrunder. Det gällde särskilt krypgrund med mindre isolering i golvbjälklaget och därmed mer avfuktande värmespill nedåt från det uppvärmda huset.
  • Lär mer om ventilation i hus

Varning för krypgrundsfläkt

Under 1980-talet och framåt installerades fläktar i krypgrund för att öka ventilationsomsättningen och även för att motverka radon och elak lukt att komma upp i huset.

Fläktverkan för att byta ut luften och reducera mängden radon fungerar ganska väl, liksom för att motverka att krypgrundslukt letar sig uppåt. Två olika metoder finns installerade:

  • Krypgrundsfläkt som blåser ut luft genom ventilationshål eller genom spirorör som dragits upp genom huset och ut genom taket. Här lämnas andra ventilationshål i krypgrunden öppna. Det handlar om att öka luftomsättningen.
  • Krypgrundsfläkt som sätts att blåsa ut luft från krypgrunden. Alla andra ventilationshål sätts igen. Det skapar undertryck varvid luft hämtas uppifrån huset ned genom otätheter och in genom otätheter utifrån.

Syftet kan genom installation av fläkt uppnås ganska väl men fuktförhållandena är inte alls beaktade vid dessa lösningar. Att forcera luft genom krypgrundssektionerna och öka ventilationen medför under perioder högre fukthalt, medförande fuktskador. [7]

Att ändra förhållanden gällande ventilationen genom fläktverkan och stänga igen ventilationshål utan adekvat avfuktare, innebär överhängande risk att skada krypgrunden och sekundärt även inomhusmiljön.

Mer om korrekt installerad krypgrundsfläkt, också kallad undertrycksfläkt, i nödvändig kombination med avfuktare omtalas längre ned i artikeln.

Inneluftsventilation

Vid sökning på Internet angående åtgärder och förebyggande fuktlösningar dyker det förr eller senare upp information om inneluftsventilerad krypgrund. Ventilationslösningen med dess teori baseras på att uteluftsventilation byts ut mot att man aktivt med fläkt drar luft från bostaden ned i grunden och vidare ut utomhus. 

Sommartid är problemet med fuktlast likadant oavsett om man tar luften inifrån eller utifrån. Det blir därmed en osäker lösning att inneluftsventilera utan att samtidigt ha en installerad krypgrundsavfuktare. 

Under vintern blir inneluftsventilationen osäker. Tillförs fukt i bostaden kommer densamma att ventileras ned i grunden och där möta köldbryggor, varvid fukthalten ökar. 

Ventilation till braskamin

Det är ganska vanligt att tilluftsrör till braskaminer anslutits att hämta luft från grunden. Under vintern när braskaminen används kommer ventilationen att verka kylande och fuktskador kan därför uppstå. Bra är att dra ett rör ut genom grundmuren så att luften ventileras in till kaminen utifrån. Röret måste isoleras så att det inte blir en köldbrygga som utgör köldstrålning mot andra material där kondens bildas. 

Vad innebär mikrobiell skada i krypgrunder?

Ordet mikrobiell har sitt ursprung i forskningssammanhang beskrivande mikrober, d.v.s. bakterier, mögel och rötsvamp etc.. Vid överlåtelsebesiktning inför husköp har begreppet mikrobiell aktivitet eller mikrobiell påväxt kommit att användas flitigt.

Det kan vara svårt att vid krypgrundsinspektion okulärt upptäcka exakt vilka artspecifika mikrober som finns närvarande. Samtidigt finns viss rädsla inför att använda ordet mögel, då potentiella husköpare kanske hoppar av köpet. Begreppet mikrobiell aktivitet har kommit att användas både i förenklande och förskönande syfte.

Följ här med i Optihus beskrivning om vad det mer i detalj innebär att ha mikrobiell skada i krypgrunden.

Mögel – Mögelsvamp

Mögel i krypgrund kallas ibland krypgrundsmögel. Det innebär inte att de mögelarterna man kan finna i krypgrunder är utrymmesspecifika, utan beskriver enbart var man funnit mögelskadan.

Mögelsvamp finns runt om oss i trädgården, skogen och naturen i övrigt. Mögel livnär sig främst på att bryta ned dött organiskt material, men kan också vara opportunistiskt och angripa lungor, mage-tarm etc..

För att föröka sig sprider möglet sporer i riklig mängd. Mögelsporerna fastnar på byggnadsmaterial under dess tillverkningsprocess och under byggfasen. Vidare ventileras möglet in i huset med dess riskkonstruktioner, vilken krypgrund tillhör.

Mögelsporen kan ligga vilande i många år och vänta på rätt livsförutsättningar innan den utvecklas och till sist bildar mögelkolonier man kan se med blotta ögat.

De tre viktigaste livsförutsättningarna är fukt, näring och temperatur. När möglet avkänner att rätt mängd fukt, rätt fuktkvot under viss tid finns i krypgrundens konstruktionsmaterial kommer tillväxt att starta.

De första arterna av mögelsvamp som utvecklas i en krypgrund där den relativa fuktigheten är lätt till måttligt förhöjd är Aspergillus och i synnerhet Penicillium. [8]

Till en början innan möglet etablerats mer ordentligt i en krypgrund är det svårare att upptäcka angreppet och skadan. Mikrosmå mögelprickar utvecklas till ett vitt eller gråaktigt lager av mycel, likt ett dammlager på den angripna ytorna. Det brukar i allmänt tal kallas vitmögel. Senare under vissa förhållanden ändras färgtonen till grön och svart.

När fuktvärdena i luft och material ökar tillkommer eller avlöser andra underarter och mögelarter varandra, såsom Acremonium m.fl.. Vissa mögelarter och deras underarter har mörkare färger och ingår därför i det som kallas svarta prickar eller svartmögel.

Vilken färg som är specifik för krypgrundsmöglet beror i stort sett på vilken typ av melanin det alstrar. Melanin är ett slags pigmentämne likt det vi människor har i huden. Melaninet fungerar delvis som möglets skydd och har även andra funktioner likt att omvandla radioaktiv strålning till energi.

Krypgrundens blindbotten med vitmögel och svartmögel

Här är en bild tagen i en krypgrund där blindbotten bestående av råspont har ett mögelangrepp. På översta råsponten syns vitmögel med en mycket svag nyans av grönt. Samtidigt finns det tydligt svartmögel i form av svarta prickar, vilka också syns på den undre råsponten. 

Lyser man med en ficklampa eller annan ljuskälla rakt på det mögelskadade materialet är det inte säkert att vitmöglet syns så bra då det genomlyses. 

Ett knep för att få det att framträda bättre är att ta ett foto med digitalkamera utan att blixten belyser materialet direkt på, eller att låta ljus från en svagare LED-ficklampa lysa utmed det man vill inspektera. Det kallas för att belysa med släpljus.

Krypgrundstak med vitmögel och vit färg

I detta släpljusbelysta krypgrundstak ser den övre brädan tydligt ut att vara mikrobiellt skadad av vitmögel med inslag av svarta prickar. Tittar man på den undre är det lätt att tro samma sak om den. Vid närmare inspektion visade det sig vara en målad eller kalkbehandlad bräda.

I äldre krypgrunder är det ganska vanligt att se målat trä då man återvann byggmaterial för att kunna bygga så billigt det gick. Dock är den undre brädan också mögelskadad vilket syns på de mörkare mögelfläckarna. 

Mögel mot blindbotten av oljehärdad masonit i krypgrund

Här syns ett vanligt exempel av mögelpåväxt på oljehärdad masonit som blindbottenskivor. Oljehärdningen avhjälper inte mögelskada då det blir för fuktigt krypgrundsklimat. Det syns även att skivorna börjat bukta nedåt. 

Ovanför skivorna kan det finnas dolt mögel, som inte går att se utan att borra hål med elektrikerborr (dosborr) eller att demontera en skiva. Det dolda möglet kan också ha fått fäste i isoleringen. Något annat som ligger dolt är syllen. Lämpligen tas en eller några skivor loss utmed krypgrundens grundmur, gärna där det finns underliggande synlig skada. Syllen blottas bättre och kan då inspekteras. 

Krypgrund med mögel på asfaboard

Här ett sista exempel som visar kraftigt mögelskadad asfaboard. Denna typ av poröst sammanpressad och impregnerad brun-svart träfiberskiva ersatte tjärpappen på 1960-talet. Gemensamt med andra typer av sammanpressat material är att det finns en slags sammanbindande formaldehyd-fenol-lim i materialen. 

Blånad – Blånadssvamp

Blånad eller också kallad blånadssvamp är såväl som mögel vanligt förekommande i krypgrunder. Blånadssvampen kräver i regel mer fukt än vad de först etablerade mögelarterna gör.

krypgrund med blånad i trä

Bilden visar kraftig mikrobiell aktivitet och blånaden gör skäl för namnet genom att avge melanin som färgar in trä blåsvart. 

Blånad ligger inte bara ytligt på trämaterial utan sträcker sig någon millimeter in. Svampen drar åt sig och binder fukt i materialet varvid det banas väg för allvarligare angrepp av rötsvamp. Det vita som syns i bilden kan mycket väl vara rötsvamp som börjat få fäste.

Rötsvamp och Hussvamp

Vid riktigt rejäl fuktlast i krypgrunden kommer rötsvamp att trivas. Rötsvampar bryter till skillnad från de andra mikroberna ned det trä som angrips. Hållfastheten och bärigheten kan allvarligt påverkas. Syllen som bär upp väggarna riskerar likt golvreglarna bli skadade. 

Angrepp och skada av rötsvamp i krypgrund

Har inte krypgrunden inspekterats är det första man märker av ett rötangrepp kanske lukt eller sviktande golv. 

Vissa rötsvampsangrepp är luriga då ytan av träet som angrips ser intakt ut. Strax innanför ytan blir träet som pulveriserat. Därför är det viktigt att trycka spetsen från en kniv in i syllar, reglar och bjälkar för att testa om en skada finns och hur långt den utvecklats. 

hussvamp funnen i en krypgrund

Förutom att lukt och sviktande golv kan skvallra om rötsvampsskada i krypgrunder, kan även ett pulver som liknar kanel transporteras upp i huset och lägga sig vid golvsocklar etc. Pulvret är sporer från äkta hussvamp, serpula lacrymans.

Hussvampen bryter ned trä mycket effektiv och lämnar det som i kuber och pulveriserat. Bilden ovan visar hussvampen med dess fruktkroppar som har en gulbrun färg. 

Det är inte alltid hussvampen bildar fruktkroppar. Dess existens kan också upptäckas som myceltrådar och/eller en vit till grå påväxt likt ett skinn. 

Hussvampar har en förmåga att genom sitt kraftiga mycel transportera vatten. Det innebär att svampen kan hämta vattnet från marken i krypgrunden och växa vidare upp i en annars lite torrare trossbotten och vidare upp i väggarna i huset. 

Det finns flera förväxlingsbara rötsvampsarter som gör det svårt att vid okulär besiktning i en krypgrund avgöra just vilken art det handlar om. Som exempel är källarsvamp många gånger riktigt lik hussvamp. Det är därför praxis att få gjort en rötsvampsanalys inför vilken saneringsmetod som ska väljas. Analys är också viktigt med tanke på om hussvampsförsäkring finns. 

Aktinomyceter – Mögelbakterier

Aktinomyceter är en slags bakterier som också kallas strålsvamp eller mögelbakterier. Anledningen till namnen som egentligen inte stämmer är att Aktinomyceter i sin livsprocess liknar svamp och mögel, genom att tillväxa i ett mycel och bilda sporer samt luktande ämne.

Krypgrund med Aktinomyceter i marken

Bakterierna är vanligast att finna i jord, sand och markmaterial i krypgrunder. De bryter där ned organiskt material. 

Finns byggspill som sågspån, träbitar, brädor och annat likt nedrasade blindbottenskivor samt isolering, kommer mögelbakterierna att trivas extra väl. Dock brukar de finnas även om marken i krypgrunden ser ut att vara hyfsat städad och ren. Över tid ventileras det in mycket pollen, damm och annat som får bakterien att trivas. 

Är det tillräckligt fuktigt i isolering och trämaterial kommer Aktinomyceterna att kunna tillväxa även där. Det förekommer att man kan finna dem i hus ända upp på kallvinden. 

Det är inte säkert att man med blotta ögat kan se ett ringa till måttligt angrepp. När bakteriehärden tillväxt tillräckligt kan den upptäckas som vita till gula och lätt grönaktiga mer eller mindre utbredda kolonier. Dess färg kan smälta samman med markmaterialet. Den växer sida vid sida med vissa mögelarter och rötsvampsarter. 

Förutom en rad andra metaboliter producerar strålsvampen det alkoholformiga kolvätet geosmin. Det luktar stickande till unket som mustig jordkällare och potatiskällare och luktsmittar intensivt, i värsta fall i stort sett permanent.  

Träskyddsmedel – Kemisk skada

Under människans och husbyggnationens historia har fukt, mögel, bakterier och rötsvamp varit ett stort problem. Inte minst går det att utläsa i Bibeln och i kvarvarande källor från en av det romerska rikets arkitekter vid namn Vitruvius. 

Tidigare anpassades grundläggningen och trossbotten utefter fukttekniska krav för husets beständighet. Det innebar bl.a. att man isolerade mindre och tillät avfuktande värmespill att komma ned från huset. Samtidigt kunde golven av träplank andas och släppa upp fukt nedifrån. Idag bygger vi oftast med tätare golvmaterial som stoppar upp fukten.

För att skydda mot mikrober så gott det gick användes en rad olika tekniker. Trä brändes på ytan och en annan metod var att det tjärades. I grunden och bjälklaget kunde kolstybb och annan mer mögelbeständig isolering läggas. 

I mitten på 1800-talet framställdes kreosot från stenkol eller träkol. Det blev en populär metod att träskydda främst järnvägsslipers och telefonstolpar. Kreosoten kom även att användas i hus, antingen direkt eller indirekt genom återvinning av tidigare behandlat trä. Kreosot kan upptäckas genom att det färgar in trä brunt till svart.

Krypgrund med träskyddsmedel innehållande klorfenol

Ca. 1890 uppfanns en högtoxisk vätska som på svenska heter klorfenol. Till en början användes klorfenoler likt kreosot till medicinska ändamål. Man kom dock på att det gav allvarliga biverkningar och senare även att medlen var verksamma för skydd mot rötsvamp. 

Klorfenoler i olika blandningar blev populärt att använda i hus vid mitten av 1950-talet. De kom att användas i kvalitetssäkringssyfte bl.a. i syllarna runt krypgrunder och i konstruktionsvirke vid läggning av platta på mark. I två omgångar, 1978 och 1979, förbjöds användandet av klorfenoler då allvarliga hälsoeffekter kunnat konstateras, främst hos dem som kom i direktkontakt med ämnena. 

Andra ställen där klorfenoler i krypgrund byggd under aktuella år kan upptäckas är i blindbottenbrädor och ibland i hela blindbotten så som visas på bilden ovan. Det förekommer också att hela golvreglarna eller dess undersida är behandlade.

Olika klorfenolblandningar färgar in virket grönt eller brunt, utefter vilka metaller och petroleumämnen som blandats i. Det förekommer också färglösa vätskor vilket gör träskyddsmedlen svårare att upptäcka vid okulär inspektion. 

Med tanke på att vissa klorfenoler med dess kontaminationsämnen är klassade som toxiska och cancerogena, bör det klassificeras som kemisk skada då de återfinnes i hus och krypgrunder. 

När det blir för fuktigt i en krypgrund med träskyddsmedel kan bakterier, röta och mögel trots de giftiga ämnena komma att tillväxa. Mikroberna omvandlar (metylerar) i sin ämnesprocess klorfenol till flyktigt kloranisol som luktar och kan luktsmitta i princip hela huset. Kloranisol kan förväxlas med mögellukt om luktsinnet inte är tränat att känna skillnad. 

Mögelsvamp och vissa jordbakterier kan också metylera och till luften frigöra ämnen från ett impregneringsmedel som kallas CCA, där inblandning av koppar, krom och arsenik finns.

Lukt av mikrobiell och kemisk art

Viss krypgrundslukt kommer man inte ifrån även om det inte finns en skada av något slag. Det kan normalt lukta lite marklukt och betonglukt. Det är först när karaktären blir avvikande och elak som det skvallrar om potentiell skada. Gränsen mellan normalt och krypgrundsskada är svår att dra varför kunskap om olika förhållanden hjälper att inneha. 

Träskyddsmedel och andra ämnen som använts i och på byggnadsmaterial har sina egenlukter, vilka bärs fram mer om det blir fuktigt i utrymmet. 

Gemensamt för de olika mikroberna som tillväxer i en för fuktig krypgrund är att de alstrar ämnen (MVOC) som luktar. Luktkaraktären, d.v.s. den avvikande lukt man upplever varierar från person till annan och även utifrån den mikrobiella skadans art och blandning. 

Luktämnena är antingen egenproducerade eller en variant av något ämne som mikroben möter då den koloniserar byggnadsmaterial.

Mögel är mycket anpassningsbart och klarar av att växa i en krypgrund även om materialen är behandlade med högtoxiska ämnen. Mögelsvampar, Aktinomyceter och rötsvamp av vissa arter klarar sig trots extremt giftiga träskyddsmedel. Mikroberna metylerar, omvandlar vissa ämnen i sin ämnesprocess. Resultatet blir inte sällan det man kallar elak lukt. 

Lukten kan vara intensivt luktsmittande vilket innebär att den sätter sig i hela krypgrunden med dess byggnadsmaterial. Förutom det letar sig krypgrundslukt ofta upp i huset och luktsmittar golv, väggar, innertak, möbler, textilier, plastföremål och annat. Man kan då tala om luktkontamination. 

Luktkontamination från en krypgrund riskerar bli i stort sett permanent varför utbyte av allt luktsmittat material kan krävas. 

Betongbjälklag är trots sin tätare konstruktion inte förskonade från att kunna bli luktsmittade. Lukt kan tillsammans med fukt i värsta fall vandra rakt igenom betongbjälklaget och spridas till inomhusmiljön. 

Fukten som vandrar igenom krypgrundens betongbjälklag kan ställa till med fuktrelaterade skador i det material som ligger ovan betongen. 

När krypgrundsinspektion vidtas är det inte säkert att man känner lukterna som finns i utrymmet. Det beror på att krypgrunden är svalare. Desto kallare det är ju svårare har luktsinnet att detektera. Samtidigt är luktsinnet adaptivt med följd att lukterna sorteras bort från medvetandet. Man har från några sekunder till minuter på sig att luktdetektera då man gör ett krypgrundsbesök. Luktsinnet kan ha sorterat bort luktinformationen redan när man är utanför och öppnat inspektionsluckan.

Skyddskläder och skyddsutrustning i övrigt är mycket viktigt att ha på sig när man inspekterar och egenkontrollerar. Vanligt är att upptäcka förekommande lukter först ett tag efter att man har varit i krypgrunden. Luktsmitta sitter kvar i kläderna och av någon anledning blir man sedan varse lukten, kanske för att den då inte är så intensiv och koncentrerad även om det upplevs så. 

Det är bra att ta luktprover från olika krypgrundsmaterial. Proverna stoppas i separata påsar och det går sedan att genom en enkel process få lukten att bättre framkallas. Det går också att skicka prov för analys till laboratorium som är specialiserat på att få fram vilka ämnen och mikrober det rör sig om. 

Läs om lukt i hus för att få reda på olika mikrobiella och kemiska luktkaraktärer och hur luktprov mer detaljerat går till. 

Kontamination av bostaden från krypgrunden

När en skada av något specifikt eller blandat slag skett i krypgrunden är det vanligt att olika ämnen och partiklar sprids upp till bostaden och inomhusmiljön. Det benämns här som kontamination då det räknas som sekundär skada. 

Luftväxlingen mellan krypgrund och hus är i regel som mest uttalad under uppvärmningssäsongen. Då huset värms upp skapas undertryck nere vid golven. Luft dras då upp från krypgrunden genom otätheter i golvbjälklaget. 

Undertryck orsakas också av lösningar för bostadsventilation där frånluftsflödet är högre än tilluftsflödet. 

Ibland men inte alltid är det lukt som gör de boende varse att något är fel. Noteras ska att mögel och vissa andra krypgrundsskador likt rötsvamp inte alltid luktar även om skadebilden är relativt omfattande. 

Med eller utan lukt kan kontaminationen orsaka något som kallas sjuka hus eller ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa etc.. Forskningen inom området där fuktskada i krypgrund orsakat hälsoeffekter har länge fortlöpt, men trots gedigen evidens och allt mer ingående rön har koncensus inte lagts på bordet.  

Specifikt i denna artikeln hos Optihus tas inte spektrumet av potentiella hälsoeffekter och vidare diskussion upp. Hänvisning sker dock till forskning som tydligt beskriver själva läckaget som ofta sker mellan krypgrund och bostad samt allvaret i detsamma. [9-18] I ytterligare artikel sammanfattar vi de symtom och hälsoeffekter som mögel i krypgrunder etc. kan föranleda.

Läs längre ned i artikeln för tips om avfuktning, sanering och luktkontroll.

Skadeinsekter

Särskilt i lite äldre kryprumsgrunder är det vanligt att finna spår efter skadeinsekter. Det finns ett antal olika insekter med individuellt varierande utbredning och förekomst i Sverige.

Skadeinsekter i kryprumsgrund

Skadeinsekterna börjar sitt liv som larv i trämaterial. De banar gångar under tiden som de livnär sig på beståndsdelarna i träet. Utanför hålen i träet bildas ibland högar med fint spån som puttas ut av insektslarverna.

I äldre krypgrunder förekommer byggnadsmaterial där barken lämnats kvar. Vissa av skadeinsekterna såsom mjuk trägnagare och blåhjon trivs just under barken och det är därför bra att plocka bort den. 

När vissa av insekterna är aktiva kan man höra ett knäppande eller gnagande ljud. Det knäppande ljudet gjorde att man kallade de strimmiga och envisa trägnagarna för dödsur. Den envisa trägnagaren är känd för att trivas särskilt bra där det finns rötskadat virke. 

När larven utvecklats till flygfärdig insekt tar den sig ut via ett s.k. flyghål. Det brukar kunna finnas gott om flyghål att se där skadeinsekter finns eller funnits. 

Genom att hålla krypgrunden tillräckligt torr och avfuktad går det att minimera risken för insektsangrepp. Dock är husbocken inte så känslig och i behov av mer fukt då den kan leva i torrare trä. Sanering går i fall där det behövs att utföra med speciell vätska som sprayas på det angripna materialet. 

Hästmyror kan också ställa till med problem, särskilt där det är lågt mellan mark och golvbjälklag. Myrorna gnager och bygger bo, som riskerar bli stort och ett växande problem.

Förebyggande krypgrundsåtgärder

Det finns ett antal förebyggande åtgärder som vid behov går att vidta för att ha kontroll på och reducera fuktlasten i krypgrund. Just att förebygga är det allra bästa och väl värt en investering för husets, hälsans och plånbokens bästa. 

Takavvattning

När det regnar tillförs taket rejäla mängder vatten. Är inte hängrännorna anslutna till kommunalt dagvatten eller adekvata stenkistor, kommer krypgrunden att fuktutsättas mer än nödvändigt och bra. Regnvattnet kan rinna in i krypgrunden och öka den relativa fuktigheten samtidigt som grundmurarna fuktutsätts, särskilt där stuprören avslutas. 

Marklutning och rabatter

När tomtmarken lutar in mot krypgrunden kommer vattentrycket under perioder vara högre mot densamma. När snö smälter och marken fortfarande är frusen kommer smältvattnet att rinna in mot krypgrundsmuren. Samma sak sker när det regnar och marken inte är tillräckligt genomsläpplig. Därför är det väsentligt att om möjligt ändra marklutningen.

Rabatter med matjord och växter binder fukt utmed krypgrunden. Bra är att vid behov på lämpligt sätt bryta fukttillförseln utifrån.

Träd vars rötter går in mot grunden binder också fukt samtidigt som murarna riskerar att påverkas när träden växer vidare. Kapa träd som står för nära huset och ta om möjligt bort rötterna som sträcker sig in under murarna. 

Städa marken

I krypgrunder kan det ligga byggspill och en massa annat organiskt material. Det blir till bra grogrund för mikrobiell aktivitet och lukt m.m. som letar sig uppåt huset. Noggrann städning är viktigt inför att lägga byggplast som hindrar markånga att stiga uppåt. 

Ibland behövs utgrävning av översta markskiktet för att få bort allt oönskat eller för att kunna komma in i grunden överhuvudtaget. Det är många gånger en omfattande och jobbig uppgift. Vid behov går det att ta kontakt med företag som har slamsugningsbil. De kan både suga ut markmaterial och blåsa in tvättad makadam eller singel, om sådan behövs för dränerande syfte. 

Dränering

Ibland hjälper det inte att se över takavvattningssystemet och marklutning etc. Grundvattennivån är på vissa håll hög och stiger under perioder. Resultatet blir inrinnande och uppträngande vatten som blir stående ett tag. Sådana förhållanden kräver dränering.

Krypgrundsdränering görs utefter behov och det finns flera gångbara metoder:

Vid lättare och mer tillfällig vatteninträngning går det att lägga ett lager tvättad makadam eller singel inne i krypgrunden. Bädden ska läggas i så högt lager att vattnet blir stående i bädden och inte över den. Viktigt är tvättningen då det annars kan växa mikrober i det damm etc. som finns på stenarna.

Vattnet som tillkommer blir stående i makadambädden för att sedan rinna undan. Över den dränerande bädden läggs någon typ av markväv för att skydda den byggplast som sedan läggs över. Genom byggplastens ångbromsfunktion hålls vattenångan till stor del borta från krypgrunden. 

Observera att somliga utan föreliggande behov rekommenderar att man lägger in makadam eller singel. Utan att behovet finns blir det endast en onödig merkostnad. 

Inre krypgrundsdränering med dräneringsrör till en automatisk sumppump är gångbart där yttre dränering inte avhjälper problemen. En större perforerad spann med en automatiskt dränerande vattenpump placeras i lågpunkt i krypgrunden där vattnet samlas.

Sumppumpen kan alternativt grävas ned en bit. Spannen perforeras så att vattnet lätt kan rinna in i den. Runt spannen placeras ett lager med makadam med ett yttre varv markväv så att vattnet kan tränga igenom utan att makadamalagret och hålen i spannen sätts igen av jord och slam. 

Finns berg inne i krypgrunden och det uppstår vattensamlingar är det av vikt att ta reda på var det kommer ifrån. Sprickor i berget kan tätas med lämpligt tätningsmaterial. 

Utvändig dränering måste vidtas med försiktighet så att grundmurarna inte undermineras och rämnar. Tidiga cement och betongmurar kunde vara procentade med sten. Under murarna lades det ibland som ett längsgående stenröse. När marken grävs bort kan muren i värsta fall kalva. Ta kontakt med lokal dräneringsfirma om hjälp behövs. 

Byggplast – Byggfolie

När marken är ordentligt städad är det dags att lägga byggfolie också kallad byggplast. Det ska vara av typen åldersbeständig med 0,2mm tjocklek. 

Ligger det redan markplast som är svart eller av tunnare variant bör den bytas ut. Den svarta och tunnare plasten släpper igenom mer fukt än den nyare typen av byggplast. 

Ibland ser det inte ut som att byggplast har lagts. Finns ett lager av sand kan plasten ligga under sanden. Är det hål i plasten och mycket markfukt kommer upp, syns det mörkare fläckar i sanden. Bra är att lägga ny plast över sandlagret. Först ska den gamla antingen tas bort eller prickas hål på, på många ställen så att vatten inte kan ställa sig i sanden mellan plastskikten. 

För att förebygga mikrobtillväxt på markytan under plasten går det att strö ut salt som vanligt tösalt. 4-6kg per 10m2 markyta är lagom. Salt hämmar mikrober och det användes redan på 1800-talet för att bekämpa hussvamp. 

Saltet ska inte komma i kontakt med trä eller betong då det drar åt sig fukt från mark och luft. Saltet kan ha en korrosiv verkan på metall. Strö därför saltet med distans till grundmurar och ev. plintar. 

Byggplasten kan dras en bit upp på krypgrundsmurarna, men inte hela vägen upp. Det kan i sådant fall transporteras fukt uppåt syllen. Meningen är att murarnas övre del ska få andas både inåt krypgrunden och utåt mot uteluften. 

Om man väljer att dra upp plasten en bit på murarna bör den fästas både i nedre och övre kant med aluminiumlister eller liknande. Den undre uppfästningen hindrar markångan att lätt krypa uppåt mellan plast och mur. 

En variant är att lägga byggplasten så gott det går intill grundmurarna och tynga ned med natursten etc.. Inne i krypgrunden läggs plasten med 50 cm överlapp så att våderna ligger tätt mot varandra. Vill man vara extra noga finns speciell monteringstejp som hindrar läckage mellan våderna. 

Att lägga byggplast i en krypgrund kan vara lite besvärligt, särskilt där det finns stenbumlingar och plintar. Runt sådana får man klippa till plasten och täta så gott det går. 

Tänk på att inte bygga in skorstensfundament i plast. Om man bygger in fundamentet finns risk att fukt vandrar uppåt mot träreglar o.s.v.. 

Det förekommer fortfarande vilseledande information om hur byggplast ska läggas i krypgrunder. Informationen härstammar från tiden då man inte greppat hela problembilden som fukt utgör. De tidigare rönen gjorde gällande att byggplast skulle läggas med distans till murarna och att marken i krypgrunden skulle slutta från mitten och utåt.

Följden skulle bli att kondensvatten kunde rinna utmed plasten samt från grundmurarna ned i marken. Idag vet vi att det redan innan kondens bildas uppstår fuktskador, så den lösningen faller därför bort. Dessutom kommer markfukt att leta sig uppåt där plasten inte lagts, samtidigt som en installerad avfuktare då måste arbeta mer. 

Mycket viktigt är att inte lägga byggplasten mot blindbotten eller undersidan av golvbjälklaget. Det kan vid sådan åtgärd stängas in fukt i material och isolering, med vidare skador som följd. 

Under blindbotten har det under senare årtionden varit populärt att fästa upp frigolitskivor, cellplast. Det är en klart olämplig åtgärd eftersom det också kan stänga inne fukt i trossbotten. 

Krypgrundsisolering som markisolering

För att minska den köldbrygga som marken under varm årstid utgör finns en speciell krypgrundsisolering att lägga ut. Den består av skummad polyetenplast med många inkapslade luftbubblor och liknar ett liggunderlag. 

Krypgrundsisoleringen levereras på rulle och finns i olika varianter varav en är tätare. Den tätare isoleringen, som också bromsar upp radon, kan läggas utan underliggande byggplast, medan den mer genomsläppliga ska läggas över plasten. 

Under sommaren kan krypgrundsisoleringen öka krypgrundstemperaturen med ett par grader eller i vissa fall mer. Det innebär en viktig skillnad gällande luftfuktighet. I bästa fall medger markisoleringen en sänkning av den relativa fuktigheten med ca. 10%.

Garantier finns inte att markisoleringen och de andra vidtagna åtgärderna kan hålla luftfuktigheten under riskvärden för mögel m.m.. Därför är det av allra högsta vikt att utföra kontinuerlig fuktmätning så att skador kan förebyggas med hjälp av vidare åtgärd såsom installation av för utrymmet adekvat avfuktare. 

Om avfuktare behövs kommer krypgrundsisoleringen som läggs mot marken att hjälpa avfuktaren på traven. När man passivt sänker den relativa fuktigheten via markisoleringen kommer inte avfuktaren att behöva vara så mycket i drift som annars.

Isolering som kan skada krypgrunder

Efter sanering, renovering och vid tilläggsisolering har det marknadsförts och blivit smått populärt att använda rent skadlig isolering. 

När man applicerar isolering i golvbjälklaget ovan en krypgrund är det viktigt att tänka på fukttillstånd och fuktsäkerhet. Isoleringen bör kunna andas så att fukt inte stängs inne i bjälklaget och trossbotten. 

Ett exempel på ogenomtänkt isoleringstilltag är att använda EPS – Cellplast. Sådana skivor isolerar visserligen bra men skapar ett tätare skikt. Cellplastskivor kan återfinnas i krypgrunder under den gamla isoleringen av t.ex. mineralull eller träspån. 

Fukt kan likt i enstegstätad fasad ta sig förbi cellplastisoleringen, men försvinner sedan inte tillräckligt snabbt igen. Att använda avfuktare i krypgrunden hjälper inte då isolerskivorna är för täta. 

Ytterligare exempel är den modernare formen av expanderande sprayisolering också kallad skumisolering eller foamisolering.

Under 1970-talet användes en form av sprayisolering som innehöll för mycket formaldehyd. Förutom att kunna skapa ett ohälsosamt inomhusklimat var formaldehydisoleringen för tät och kunde därför skapa fuktproblem.

Den modernare varianten av sprayisolering som av vissa företag rekommenderas till användning för krypgrund, vind m.fl. huskonstruktioner är också för tät. 

Egentligen är denna isolering från början ämnad för isolering av konstruktioner i metall och betong. Företagen som annonserar och lovar mycket har kanske inte riktigt tänkt igenom vad som händer när isoleringen används mot trä som fuktutsätts. Trät hindras att torka ut, likt syllarna och reglarna i krypgrund. Kollegor inom branschen i USA, där de var tidiga med isoleringsvarianten, sände varningar till undertecknad om deras fynd i sprayisolerade hus. 

Frågorna har genom åren varit många angående vilken isolering man ska välja till krypgrund. Undertecknads svar har alltid varit att isoleringen bör kunna andas så att fukt inte stängs inne i eller av densamma.

Egentligen är mineralull av glasfiber eller stenfiber inte de bästa materialen då de binder upp fukt som inte släpps ut så snabbt som man kan önska. Har man avfuktare i krypgrunden så tillser den att uppfuktning inte kan ske. Kontroll av fukttillståndet och hindrade av gränsvärden att passeras är därför av högsta vikt och prioritet nr. 1. 

Notera även att tilläggsisolering av golvbjälklaget gör att krypgrunden blir svalare än med mindre isoleringsmängd. Med ett svalare krypgrundsklimat följer särskilt sommartid fuktigare miljö. 

Av intresse är också att isolering som är avfuktad når bättre isolervärde. Fukt leder nämligen värme. Därför och av mikrobiella anledningar är det både A och O att fuktsäkra krypgrunden. 

Fuktmätning i krypgrund

Fuktmätning i krypgrund är oerhört viktig då man inte utan fuktmätare kan avgöra om fukthalten i luft och byggnadsmaterial ligger över eller under gränsen för där skada kan ske. [19]

Viktig kunskap är att det under vinterhalvåret, då det är ordentlig vinter med minusgrader, ofta ligger under riskvärden i krypgrunder. Det är under vår och främst sommar samt höst som utslagsgivande värden kan noteras. 

Hygrometer

Med en hygrometer av digitalt och modernt slag finns möjlighet att dygnet runt övervaka krypgrundens relativa fuktighet. Det finns trådlösa hygrometrar med en basstation som tar emot värden från olika sändare som placerats strategiskt i krypgrunden med dess ev. sektioner. Önskas fjärrövervakning finns hygrometrar med möjlighet till inkoppling till Internet och app som man har i mobiltelefonen. Det finns också möjlighet till loggning av värden över längre tid. 

Sändarna till hygrometern bör inte placeras nära krypgrundsmarken, stenar eller murblock etc. då det är svalare och fuktigare där. Placeringen görs bättre upp en liten bit från blindbotten, gärna en meter in från ventilationshål i yttre mur. Placeringen kan också göras där det finns en köldbrygga nära fuktkänslig material.

Möjlighet finns även att placera hygrometersändare på kallvinden, i källaren och garaget m.fl. ställen. 

Riskvärden utgörs av fukt och temperatur. Den relativa fuktigheten bör vid rumstemperatur inte överstiga 75%. 

Märk väl att den äldre typen av hygrometer kallad hårhygrometer i regel inte är rättvisande tillräckligt i krypgrundsklimat. 

Fuktkvotsmätare

En fuktkvotsmätare är bra att använda för kontroll av hur mycket fukt trämaterial innehåller. Fuktkvotsmätare har metallpiggar som sticks in en bit i träet. Mellan mätpiggarna sänds en elektrisk ström. Eftersom fukt leder ström kommer fuktkvotsvärdet att öka desto lättare strömimpulsen färdas. 

En av pionjärerna som var med att utveckla fuktkvotsmätning kom från Sverige. Han hette Germund Wirgin och jobbade som forskande docent samt byggnadsinspektör. Germund beskrev 1913 ganska ingående, utifrån dåvarande kunskap de skadliga följderna av fukt i bostäder samt om utvecklandet av fuktkvotsmätning.

Fuktkvotsmätning används för att kontrollera hur fuktigt det varit i krypgrunden en tid innan man utför mätningen. Hygrometern kan inte avslöja det utan att den satts in tidigare. 

Fuktkvotsmätaren kan användas mot blindbotten, syllarna, golvreglarna och upp ovanför isoleringen mot undersidan av golvmaterialet. 

Fuktkvoten bör inte överstiga 16-17%, vilket motsvarar 75% relativ fuktighet i luft. 

Avfuktare – Krypgrundsavfuktare

Efter att krypgrundslarmet om de mycket vanliga fuktskadorna släpptes 2004 [1] började många husägare och entreprenörer att spekulera och experimentera för att finna lösningar.

En del lösningar fungerade dåligt och fick motsatt effekt medan andra blev osäkra. Den allra säkraste lösningen har efter många tiotusentals installationer visat sig vara en speciell avfuktare kallad sorptionsavfuktare. Denna avfuktartyp är utvecklad för att, till skillnad från kondensavfuktare, klara av att avfukta bra i svalare miljö vilket råder i krypgrund, på vind m.fl. utrymmen.

När sorptionsavfuktaren tack vare den jämförelsevis höga avfuktningskapaciteten blev populär för installation i krypgrund fick den smeknamnet krypgrundsavfuktare. 

Själva installationen av krypgrundsavfuktare är relativt enkel varför många husägare valt att göra den själva.

Avfuktare kallad krypgrundsavfuktare i en krypgrund

Funktionen kan beskrivas med hjälp av illustrationen ovan som visar installation gällande Acetec EvoDry PD.

  • Avfuktaren styrs via en hygrostat som avkänner när luften i krypgrunden är för fuktig och avfuktningen ska starta. Vid aktivering drar avfuktaren in fuktig luft genom ett dammfilter vid sin insugssida för processluft. 
  • Inne i krygrundsavfuktaren avskiljs fukt genom att absorberas i ett speciellt material.
  • (A) Torrare luft blåses ut genom torrluftsslangar eller rör och gör att luften i hela krypgrunden sätts i rörelse. Då avfuktaren så länge avfuktning behövs cirkulerar och bearbetar luften förs överskottsfukt kontinuerligt till aggregatet. 
  • (B) Fukten som avskiljs från luftflödet inne i avfuktaren blåses ut som vattenånga genom en våtgasslang som har sitt utflöde genom ett ventilationshål ut utomhus. Det innebär att man inte behöver tömma någon vattentank eller dra dräneringsslangar. 
  • När krypgrundsavfuktarens hygrostat avkänner att avfuktningen inte längre behövs ställs aggregatet i standby tills det blir för fuktigt igen.

Skrämselpropaganda har utgivits gällande att sorptionsavfuktare blir mycket dyra i drift. Dessa uppgifter har delvis kommit från dem som propagerar för generellt sett osäkrare och brandfarligare system som värmer krypgrunden. Viss forskning med vilseledande och uppskrivna uträkningar förekommer också. [20]

Dagens uppdaterade krypgrundsavfuktare har förutom förfinad konstruktion och funktion ett finstämmigt hygrostatsystem som känner av både fukt och temperatur. När dessa variabler används utefter risk för mögel sker drift av avfuktaren endast när det behövs. 

Nettokostnaden efter avfuktarinstallation måste också räknas in. När krypgrunden inte längre uteluftsventileras kommer den att bli markant varmare under vintern, samtidigt som golvbjälklaget med dess isolering blir torrare och därför isolerar bättre. 

Golven inomhus blir tack vare avfuktningen och igensättandet av uteluftsventilationen varmare. Uppvärmningskostnaderna av bostaden blir lägre och skillnaden räknas ifrån avfuktarens driftskostnad. I somliga fall har det blivit så bra att uppvärmningsbesparingen helt tagit ut avfuktningskostnaden.

Undertrycksfläkt och Radonfläkt

De flesta avfuktare av sorptionstyp är bara ämnade att reglera fukthalten och stå för ett mindre luftombyte. Finns problem med radon, lukt och kontamination upp i huset, går det därför med fördel att i serie med krypgrundsavfuktaren installera en undertrycksfläkt. 

Undertrycksfläkten ser till att vända det luftflöde och luftläckage som sker upp i bostaden. Istället för att partiklar, gifter och luktande ämnen dras uppåt från krypgrunden kommer undertrycksfläkten att vända luftflödet och hämta lite luft från bostadsytorna. 

Samma typ och storlek av fläkt används även som radonfläkt för sanering av radon. 

Krypgrundsavfuktare i serieinstallation med undertrycksfläkt

Här är en principskiss som förklarar hur serieinstallation görs mellan krypgrundsavfuktare och undertrycksfläkt. Till en början kan det verka komplicerat men när man väl fått grepp om principen är det enkelt. 

A: Avfuktaren drar in luft från krypgrunden. Denna luft som är fuktig kallas processluft då den ska avfuktas. Inne i krypgrundsavfuktaren avskiljs fukten i ett absorberande silica-gel-material. 

B: Torrare luft blåser ut genom torrluftslangarna eller torrluftsrören som dras ut till krypgrundens hörn och sektioner. 

C: Fukten som processats bort från luftflödet blåser ut som vattenånga genom avfuktarens våtgasslang. Slangen för våtgas är kopplad till ett T-stycke, vilket i sin tur är anslutet till undertrycksfläkten, den runda burken i bild. 

D: Samtidigt som undertrycksfläkten drar ut våtgasen från krypgrundsavfuktaren hämtar fläkten luft från krypgrunden. Luftmängden som undertrycksfläkten hämtar är justerbar utefter behov. Meningen är att skapa tillräckligt undertryck för att kontaminerande partiklar, lukt och/eller radon från krypgrunden inte ska kunna nå bostadsytorna. 

E: Undertrycksfläktens frånluftsflöde dras via slang eller rör ut genom en ventil i krypgrundsmuren. Undertrycksfläkten ska vara i kontinuerlig drift för att skapa undertryck. Avfuktaren kan dock ställas i läge där avfuktarens interna fläkt stannar då avfuktning inte behövs. Sådan inställning ger energibesparing. 

Torrluftsslangarna från avfuktaren ska dras längre bort från avfuktare och undertrycksfläkt, för att den torra luften ska hinna göra nytta i krypgrunden innan den dras ut via undertrycksfläkten. 

Tidigare fanns det radonbidrag att söka för denna typ av lösning. Staten budgeterade dock inte in radonbidrag för 2022. Dock är det viktigt att känna till vad radon handlar om och åtgärda radonproblem, vilka Optihus har lösningar för. Läs mer under artikeln om radon.

Noteras bör att uppvärmning i en krypgrund riskerar öka luftflödet och ev. kontamination upp i huset. Varm luft stiger, orsakar visst övertryck och drar med sig föroreningar. Därför och av andra anledningar är undertrycksfläkt och krypgrundsavfuktare av sorptionstyp ett säkrare val. 

Köpa hus med krypgrund

Eftersom de flesta krypgrunderna som finns i vårt totala husbestånd är drabbade av skador eller riskerar att bli, är egenkontroll och överlåtelsebesiktning väldigt viktig att genomföra på korrekt sätt. 

Med informationen här i krypgrundsartikeln samt andra inbegripande artiklar och referenser på Optihus sida, går det att göra en kostnadsbesparande egenkontroll och bedömning, innan man ev. går vidare inför husköpet och anlitande av besiktningsman. 

Möts man av en krypgrund där det inte finns inspektionslucka är det ett måste att sådan tas upp så det går att inspektera. Hela kryprumsgrunden måste vara inspekterbar. Ska kontrakt om husköp skrivas innan inspektionslucka tas upp bör det i kontraktet infogas en klausul som gör det möjligt att frånträda köpet om krypgrunden skulle vara skadad på något mer allvarligt sätt. 

Samtidigt med okulär kontroll och luktprovtagning bör fuktmätning utföras. Alla firmor som erbjuder överlåtelsebesiktning utför inte mätning utan att man kommer överens om det. Ställ därför inledande frågor om vad som ingår och hur bedömningen går till. Det finns även möjlighet att själv köpa fuktmätare att använda om tillräcklig förkunskap inhämtats. 

Tänk på att skydda dig själv vid krypgrundsbesöket. Även om skada inte finns är det ofta mycket dammig miljö. Halvmask med partikelfilter P3 är att rekommendera vid kortare vistelse. Ska man utföra arbete under lite längre tid är det bra att komplettera med gasfilter A1 samt tätslutande glasögon, alternativt använda en helmask som sluter tätt runt ögonen. Vid ev. sanering bör engångsoverall med huva samt gummihandskar och stövlar eller skoskydd också användas. 

I somliga kryputrymmen sticker det ned spik som man riskerar göra sig illa på. Det kan också finnas glasbitar och annat vasst på marken. Ta det lugnt när du väl kommit in och övervaka läget för säkerhets skull. Det är många nya intryck och ett utrymme som man inte är van vid. 

Om skada finns eller misstänks rekommenderar vissa företag som gör överlåtelsebesiktning att en kompletterande och mer ingående inspektion utförs. Rekommendationen är i sin ordning och absolut på sin plats eftersom det förekommer omfattande skadebilder med höga åtgärdandekostnader. Köps huset utan att mer ingående inspektion gjorts, har köparen riskerat att förverka sin rätt att hävda dolda fel. 

Myter som kan nå husköparen

Det finns en del myter om krypgrunder som möjligen framförs på något sätt till den som ska köpa hus. 

Att ventilation och utökad ventilation är det som räddar krypgrunder från fukt och mögel, är kanske den mest mest förekommande myten. Ventilationen är som ovan beskrivet en stor faktor till fuktlasten under varmare årstid. I denna myt kan inbegripas råd om att installera enbart fläkt för lösning av fuktproblem. 

Uttrycket ”har huset stått i femtio år så står det i femtio till” är också en slags myt som troligen grundar sig i okunskap eller ett försök att slå ifrån sig fakta. 

”Lite mögel är inte farligt och är att se som normalt.” Det har undertecknad i sitt arbete många gånger hört. Visst är det normalt att mögel växer i en för fuktig krypgrund, men det ska absolut inte accepteras. Idag vet vi att hälsoeffekter är vanligare i hus med mögel än de utan. Dessutom vet vi att ett mögelangrepp som syns för blotta ögat är en långt gången skada. 

”Det är inte ämnen från mögel eller träskyddsmedel man blir sjuk av. Det är rädsla inför lukten som gör att man blir sjuk.” Sådant uttalande kommer från vissa forskare i Sverige, utan att de tar in eller tar upp viktig forskning som klart och tydligt visar motsatsen eller kompletterande uppgifter till deras uttalande. 

”Man kan känna om det är för fuktigt.” Nej, det går inte i alla lägen att utan fuktmätare konstatera det. Marken i en krypgrund kan damma när den håller motsvarande 85% relativ fuktighet. Redan vid 75%RF finns mögelrisk. 

”Avfuktare ska inte behövas.” Att påstå något sådant är likt att köra in sig själv i någon slags kognitiv återvändsgränd, istället för att ta till sig forskning, fakta och branschkunskap. Visst finns andra lösningar men de kan vara komplicerade, osäkra och långt mycket dyrare än en adekvat krypgrundsavfuktare. 

”Kondensavfuktare är bäst i test för krypgrunder.” Nej, det finns inga test som visar att så är läget. Snarare finns både forskning och evidens om att kondensavfuktare fungerar sämre i svalare utrymmen. Avfuktningskapaciteten faller med sjunkande temperatur och isbildning på kondensavfuktarens kylelement kan uppstå, varvid den helt förlorar avfuktningskapacitet och riskerar att skadas. 

”Makadam eller lättklinkerkulor på marken hindrar markånga att stiga upp och påverka krypgrundsklimatet.” Nej, det här är ytterligare en myt då det krävs minst byggplast för att bromsa upp markfukten. 

”Spindlar trivs inte i fuktiga och mögliga krypgrunder.” Jo, vissa spindlar trivs där det är fuktigt. De bygger sina nästen och hänger kokonger med avkomma där det är fuktigt för att de små spindlarna inte ska torka ut. Krypgrundsmögel verkar de inte bry sig nämnvärt om. 

”Det luktar bara lite innestängt och vädras fort bort.” Nja, det beror på var lukten kommer ifrån och vad den består av. Om det vill sig illa har luktkontamination legat i ett flertal år och gjort att byggnadsmaterial m.m. uppe i huset tagit skada. Noteras ska också att om det finns lukter från mikrober och träskyddsmedel så finns även andra partiklar och ämnen, varav vissa är potentiellt skadliga. Lukt m.m. som satt sig ordentligt är svår att bli av med. 

Läs även vad Fuktcentrum skriver angående myter. [21]

Köpa del i flerbostadshus med krypgrund

På sina håll finns det bostadslängor s.k. flerbostadshus där man inte byggt separata huskroppar utan istället en längre. Vid köp av del i sådant hus gäller det att beakta krypgrunden speciellt. 

För att kunna sätta in en avfuktare kan det kräva grannarnas eller bostadsföreningens godkännande. Avfuktningskostnaden blir högre eftersom det rör sig om en större krypgrund än under det normalstora huset. Kostnaden måste således delas både gällande avfuktaren och driften. 

Vill inte grannarna låta installera krypgrundsavfuktare kan man undersöka möjligheten att avgränsa utrymmet och bygga sig en egen krypgrund. Det är dock inte det bästa då eventuella fuktskador i grannarnas kryputrymmen sedan riskerar att påverka miljön i huset negativt. 

Sanering

Sanering av krypgrund vidtas utefter skadebilden och skadeomfattningen. Det är alltid bäst att byta ut allt påverkat material. Folkhälsomyndigheten ger sådan rekommendation gällande offentlig miljö. [22] Lagarna som Folkhälsomyndigheten lutar sig tillbaka på styr inte över privata husägare, varför man själv får fatta beslut om vilken saneringsmetod som ska användas.

Det är ofta en dyr åtgärd att byta ut material och många husägare väljer därför att gå andra kompromissande vägar för nå vissa resultat, samt med slutmål att huset inte längre ska bli kontaminerat och att skadeskalering stoppas. 

Sanering av isolering som beväxts med mögel och/eller bakterier, alternativt börjat avge egenlukt p.g.a. fukt, är svår att genomföra utan utbyte. 

Lätt till måttlig påväxt av mögel på blindbotten saneras ofta med någon form av vätska för sanering eller desinfektion. Noteras ska att det inte finns några saneringsvätskor som tar bort allt vad mögel med dess många metaboliter innebär. Dock sker det med rätt typ av vätska en kontaminationsreducering samtidigt som tillväxten stoppas. 

Saneringsvätska är inte ett substitut för avfuktning. Saneringsvätskan ger endast verkan under en kortare tid. Blir det återigen för fuktigt krypgrundsklimat återkommer möglet. Krypgrundsavfuktare är därför absolut ingående i stadigvarande saneringsåtgärder. 

Fel typer av saneringsvätska riskerar ge följdskador. Under senare årtionden har det blivit populärt att bleka bort infärgningen av mögelmelanin med klorbaserad oxidativ vätska. Vätskan är visserligen bra på att bleka men avdödar inte sporer så effektivt. Kloret omvandlas till salt som sedan finns på byggnadsmaterialen och drar åt sig fukt. Saltet strävar efter att dra till sig motsvarande 75%RF och precis där ligger gränsvärdet för mögeltillväxt. 

Klor riskerar att omvandla vissa mykotoxiner till andra toxiska ämnen. Samtidigt kan det väckas farhågor om att använda klor där det redan finns klorbaserat träskyddsmedel likt klorfenol. Vi vet inte vad som händer, om det riskerar uppstå kemiska reaktioner och emissioner vid klorsanering? 

Ozonsanering har under de senaste åren annonserats ut som en optimal och ensamstående metod. Ett Sverigebaserat företag har legat hårt på i magasin som Vi i Villa m.fl. och påstått allt möjligt i superlativ om ozon. Bland annat har företaget påstått att man slipper sanering för hundratusentals kronor och även slipper byta rasskydd om deras ozonaggregat tas i bruk. Ozonet från deras aggregat ska enligt annonseringen gå rakt igenom väggar, tak och golv, samtidigt som mögel och träskyddsmedel tas bort. 

Vi som sysslat med kompletterande ozonsanering i många år vet med bestämdhet att ozon inte fungerar så som företaget vill göra gällande. Ozonet är visserligen bra emot lukt i luft och på ytor, men det tränger inte in i och igenom hårdare material eller isolering. Det kan därmed inte komma åt kärnan av problemen, utan måste ses som kompletterande saneringsåtgärd där det inte kan skada någon.  

Ozon är hälsoskadligt och ska inte användas så att det sprids till inomhusmiljö där man vistas. 

Även om saneringsåtgärder av något slag vidtas brukar det finnas lukt och annat kvar, som riskerar att spridas till inomhusmiljön. Därför är komplettering av avfuktare med en undertrycksfläkt ett bra val. Det ger något som Optihus vill kalla för fuktkontroll och luktkontroll. 

Egentligen är radonsanering inte rätt benämning när man sätter in en undertrycksfläkt eller även kallad radonfläkt. För att kalla det sanering måste själva källan tas bort och det är i fallet radon ofta omöjligt. Därför bör det kallas något i stil med radonkontroll eller radonventilation.

Hussvampssanering i krypgrund är likt byte av syllar etc. ett mer ingående projekt som om man inte själv är mycket insatt i kräver hjälp från professionella sanerare. 

Tänk på att saneringsarbete kan medföra kontamination av huset i övrigt. Installation av undertrycksfläkt före saneringsarbetet tar fart ger ofta bra hjälp. Stäng inspektionsluckan innan arbetet påbörjas om tillträde till krypgrunden sker genom lucka inomhus.

Bär inte material genom huset utan att det först lagts i täta plastsäckar. Luftsluss kan behövas, där man använder byggplast och träreglar för att göra en tät korridor mellan inspektionsluckan inomhus och dörren ut från huset. 

Bygga krypgrund

Flera av Sveriges hustillverkare har valt att, trots kraftig kritik om riskkonstruktionen som sådan, fortsätta bygga krypgrund. För att motverka fuktskador installeras oftast avfuktare i samband med byggnationen.

Att bygga kryprumsgrund är billigare än att lägga platta på mark och det finns en del fördelar.

I krypgrunden dras avloppsrör och elledningar enkelt. Det är i senare skede lätt att ändra om och dra nytt. Ytterligare fördel är om det sker en vattenläcka. På platta på mark kommer vattnet att kunna leta sig åt sidorna och risken är större för mer omfattande vattenskada. I krypgrunden kan vattenspridningen bli mer begränsad då det kan rinna nedåt. 

Själva byggnationen bör ske med isolering och fuktspärr mot marken. Grundmurarna eller kantbalkarna bör vara underliggande och utvändigt isolerade. Genom att isolera mer på detta sättet kan isoleringsmängden i golvbjälklaget minskas så att visst avfuktande värmeläckage sker nedåt. Det medger att krypgrunden byggs som inneluftsventilerad varmgrund. I vilket fall som helst får man vara beredd på att krypgrundsavfuktare ändå kan behövas under mycket fuktiga perioder på året. 

Konvertera till platta på mark

Det går under lämpliga förhållanden att konvertera grundkonstruktionen till platta på mark. Det medför ett rejält jobb där huset måste lyftas och marken för dränerande skikt samt läggning av markisolering måste grävas ur. Dränering ska anläggas runt hela huset. 

När plattan är gjuten och tillräckligt härdad samt torr sänks huset tillbaka. I detta momentet går det att vid behov höja huset genom att bygga på väggens höjd. Innan golvbeläggning läggs måste plattan vara tillräckligt torr.

Relaterade blogginlägg

Läs gärna vidare på Optihus blogg i till krypgrund relaterade blogginlägg.

1] Fukt- och mögelskadad krypgrund Ett faktum för 175 000 svenska villaägare, Anticimex, 2004.
2]
Det är inte bara fukten, utan även marken som är problemet med krypgrunden, Lars Olsson et al., 2015.
3] Fukttillskott från mark i uteluftsventilerade krypgrunder, Chirin Barikan & Alexander Velu, 2017.
4] Fuktproblem i uteluftade krypgrunder – Tekniska åtgärder, Moses Padt, 2003. 
5] Moisture conditions in highly insulated outdoor ventilated crawl spaces in cold climates, Miimu Matilainen & Jarek Kurnitski, 2003.
6] Sulfatskader i murverk av lettklinkerblokker. Påvisning og utbedring, Byggforskserien, SINTEF, 2001.
7] Radon, fungal spores and MVOCs reduction in crawl space house: A case study and crawl space development by hygrothermal modelling, T. keskikuru et al., 2018.
8] Mass occurrence of Penicillium corylophilum in crawl spaces, south Sweden, Gunilla Bok et al., 2009.
9] Moisture and Fungal Spore Transport in Outdoor Air-Ventilated Crawl Spaces in a Cold Climate, Airaksinen M. et al., 2003.
10] Fungal Spore Transport through a Building Structure, Airaksinen M. et al., 2004.
11] Microbial contamination of indoor air due to leakages from crawl space: a field study, Airaksinen M. et al., 2004.
12] Liabilities of Vented Crawl Spaces And Their Impacts on Indoor Air Quality in Southeastern U.S. Homes, Jonathan Coulter et al., 2007.
13] Fungal DNA and pet allergen levels in Swedish day care centers and associations with building characteristics, Gui-Hong Cai et al., 2011.
14] Crawl spaces as reservoirs for transmission of mold to the livable part of the home environment, Marie Lynn Miranda et al., 2011.
16] Numerical Experiments on Indoor Air Quality Considering Infiltration of Mould from Crawl Space, Motoya Hayashi et al., 2014.
17] En analys av pentakloranisol, partiklar och luftflöde genom bjällklaget i en skola med uteluftsventilerad krypgrund, Rami Aasadi et al., 2016.
18] Contaminant transport by air infiltration from crawl space to occupant area, Fredrik Domhagen, 2020.
19] Mätning och analys av fuktkvoter i krypgrundskonstruktioner, Mattias Samuelsson & Joakim Skretting, 2005.
20] Uteluftsventilerade krypgrunder Bedömning av lämpliga åtgärder för ombyggnad och av lämpliga konstruktioner för nyproduktion, Catharina Nilsson, 2005.
21] Myt eller Fakta – Krypgrund är en fuktsäker grundläggning?, Fuktcentrum, 2015.
22] Fukt och mikroorganismer, Folkhälsomyndigheten, 2020.

Jerker Andersson

Jerker Andersson

CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.

2 svar på ”Krypgrund är en fuktbelastad grundläggning”

  1. Fantastiskt bra beskrivning av fukt i krypgrund. Många fallgropar finns det, och i stort sett allt blev utrett.
    Detta dokument kommer jag ha nytta av som referensmaterial.
    Tack

    Svara
    • Hej Bengt,
      Trevligt att du läst texten och tyckte den var bra! Ja det finns verkligen många fallgropar gällande krypgrund, samt många missuppfattningar och rena skrönor. Vi har väl hört det mesta genom åren skulle jag förmoda. Vi huserar inte så långt från varandra. Du har det lite lyxigare med nära till havet på sommaren. Vi har 7 mils resa västerut till Halmstad. På tal om nära till havet så finns det fler krypgrunder i er trakt som far illa och blir extra fuktbelastade, än i övrigt. Havets närhet ger detta fenomen. Dock är det vanligt med fuktskador i inlandet också. Min allra första installation av krypgrundsavfuktare gjordes under en sommarstuga i Mellbystrand.
      Med vänlig hälsning
      Jerker

      Svara

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Bild från annonsfolder om pentaklorfenol som det rätta mot röta

Pentaklorfenol och annonseringen av träskyddsmedel

Denna sida om träskyddsmedel, färger och andra medel innehållande klorfenol som pentaklorfenol, är en uppföljning av Optihus information för att visa det annonsmaterial som utgivits.  Materialet presenteras i forskningssyfte och för allmänintresse, i synnerhet då materialet och kunskapen har hamnat

Läs mer »
Optihus AB uför radonsanering

Radonsanering via konsultation, installation och produkter

Radonsanering kan behövas där för höga radonvärden når bostadsutrymmena. Först av allt konstateras var radonet kommer ifrån, för att följas upp av utvärdering av lämplig lösning. Produkter rekommenderas och kund väljer själv om egen installation ska utföras eller om Optihus

Läs mer »