...
Optihus AB
Sök
Optihus AB
Sök
Stäng denna sökruta.

Vad är bra luftkvalitet? Vilka värden gäller?

Luftkvalitet anses vara allt mer viktig inomhus

Luftkvalitet beskrivs genom forskning bli allt viktigare att beakta och kontrollera. Talesättet ”vi är vad vi andas” stämmer till stor del eftersom inomhusmiljö som är bristande ifråga luftkvalitetsbegreppet kan göra att vi far illa och får symtom eller ordentliga hälsoeffekter. 

Här beskrivs ett antal av de många viktiga mätvärdena som indikerar hur mycket föroreningar i form av gaser och partiklar som finns i inandningsluften inomhus, och därmed hur bra luftkvalitet det är. 

Innehållsförteckning

Hur bestäms gränsvärden för luftkvalitet?

Långtgående medicinska och toxikologiska utredningar krävs i regel för att gränsvärden ska kunna fastställas. Djurförsök görs och utvärderas. Sedan ska man även upptäcka medicinskt och statistiskt fastställbara effekter på människan för att fatta beslut.

Tråkigt nog drar detta arbetssätt ofta ut på tiden så att det kan ta många årtionden innan gränsvärden för bra luftkvalitet fattas. 

Det är inte bara symtom och hälsoeffekter som vägs in i utredningsarbetet och fastställandet av gränsvärden. Det handlar också om ekonomiska faktorer. Ansvariga för gränsvärdesbestämning kompromissar mellan hälsa och ekonomi, t.ex. på arbetsplatser, skolor och i hyresfastigheter. Många gånger hade det blivit för dyrt att sätta gränsvärdena enbart utefter att värna vår hälsa. Ett nu aktuellt exempel är diskussionen om radon, där vissa menar att gränsvärdet skulle behöva sänkas från 200 till 100 Bq/m3.

Det fanns 2011 över 11 miljarder kronor hos våra universitet och andra ställen där forskning bedrivs. För att forskare ska kunna få ta del av detta vilande forskningskapital måste lika mycket pengar tillskjutas från privata eller andra aktörer i samhället. Dessutom måste forskningsansökan beviljas. 

Oberoende forskare som finansierar sin forskning på annat sätt än genom det etablissemangstödda systemet har svårt att nå ut med sina rön, särskilt om de finner att gränsvärden för olika ämnen eller partiklar inom begreppet luftkvalitet bör sänkas, eller att mer oprövade allmänt använda ämnen på något sätt är skadliga. Publicering i allmänna databanker för forskning stoppas till större del om forskare går en annan väg och därmed blir obekväma. 

Historiskt har industriella vinstintressen gått före värnande om hälsa. Tydliga tecken finns på korruption och styrd forskning där man utgår från att tysta ned riskerna. Ett sådant exempel rör träskyddsmedel med klorfenoler. Ytterligare exempel är att forskningsanslag inte beviljas för att ta reda på mer exakt vilka symtom och hälsoeffekter som mögel leder till och vilka gränsvärden som bör gälla. 

Gränsvärden för luftkvalitet skiljer sig åt mellan olika länder. Däremot går Världshälsoorganisationen WHO ut med mer samlad bedömning som de menar bör gälla inom EU och globalt. [1,11,13]

Koldioxid CO2

Koldioxid med den kemiska formeln CO2 [2,3,13] är en gas vilken i lägre koncentration varken luktar eller smakar. Vid inandning av höga koncentrationer reagerar koldioxiden med saliv och mucus i slemhinnorna för att lösas till kolsyra. Då kan det smaka surt och irritera luftvägarna. 

Halten koldioxid CO2 mäts i PPM – Parts Per Million.

Utomhus i friskare luft ligger värdet på ca. 350-400 PPM. 

Eftersträvansvärt inomhus är att värdet för bra luftkvalitet inte ligger mycket högre än 400 till max. 700 PPM. Gränsvärdet där ventilationen inomhus brukar anses vara bristande ligger på 1.000 PPM. 

Mellan 1.000-2.000 PPM upplevs luften som mindre bra och man kan känna sig trött och hängig. 

Mellan 2.000-5.000 PPM infinner sig ofta huvudvärk, koncentrationssvårigheter, ökad hjärtrytm och lätt illamående.

Det krävs långt högre CO2 koncentrationer för att man ska fara direkt illa. 20.000 PPM anses vara ett värde där andningsfrekvens och allmäntillstånd mer allvarligt påverkas. 

Noteras bör att koldioxidhalten kan användas som indikator för luftkvalitet ifråga ventilation. Är ventilationsförhållandet mindre bra kommer andra föroreningar att kunna öka i luften. 

Formaldehyd HCHO

Formaldehyd med den kemiska beteckningen HCHO [4,5] används inom industriell tillverkning av viss isolering, spånskivor, papper, textilier och plaster. Användningsområde finns även för desinfektion, konservering och i kosmetiska produkter. 

Bilavgaser, tobaksrök, stekos och förbränning är andra formaldehydbildande företeelser. 

Formaldehyd förekommer också naturligt i trä och frukt samt andra födoämnen. Ämnet bildas i våra kroppar och följer med i utandningsluften. 

Gränsvärdet för bra luftkvalitet inom EU är i inomhusmiljö satt vid 0,08 PPM för inomhusmiljö och 0,1 PPM för arbetsmiljö under åtta timmars arbetsdag. Utomhus är halten ofta lägre än 0,01 PPM. 

Halter som passerar gränsvärden är klassade som cancerogena och kan vid hudkontakt leda till allergiska besvär samt eksem. 

Ozon O3

Ozon med kemisk beteckning O3 [6,13] är en gas vilken bildas och finns naturligt i atmosfären. Ozon bildas också i s.k. fotokemisk reaktion när solljus når luftföroreningar såsom avgaser och utsläpp från fabriker. Under åskoväder bildas marknära ozon. Ozon avges också från vissa produkter t.ex. skrivare och transformatorer. 

Något som man kanske inte tänker på är att det bildas ozon i textilier som hängs ut att soltorka. Ozonet tar effektivt bort lukten från parfymerat tvättmedel och sköljmedel och lufttorkningen kan därför användas i sanerande syfte.  

Sedan början av 2000-talet har det varit populärt att marknadsföra luftrenare med ozonavgivning, både för inomhusbruk, sanering och för att ta bort lukt i hus

Arbetsmiljöverket har fattat beslut om gränsvärden. Nivågränsvärdet för 8 timmars exponering är 0,1 PPM. Takgränsvärdet för 15 minuters exponering är 0,3 PPM

Gränsvärde för ozon i hemmet finns inte. Betänkas ska att ozon har en oxidativ egenskap och reagerar mot slemhinnor när man andas in gasen. Känsliga personer kan reagera och få symtom som retning i andningsvägarna, huvudvärk och hängighet redan innan gränsvärdena är nådda. 

Ozonsanering med för höga halter av ozon riskerar lösa upp gummi- och plastmaterial samt andra kemiska bindningar. Det finns ärenden där man efter en ozonsanering inte kan vistas i inomhusmiljön p.g.a. materialemissioner efter saneringen. 

Lukten av ozon känns i regel redan innan nivågränsvärdet är uppnått. Dock är våra luktsinnen olika känsliga varför det inte är säkert att alla kan lukta sig till det. Samtidigt har andra luktande ämnen förmåga att kamouflera ozonlukten.

Total VOC TVOC

Total VOC (Total Volatile Organic Compounds) förkortas TVOC [7,8] och är flyktiga organiska ämnen med kokpunkt mellan 50 och 260°C. Det finns hundratals flyktiga organiska ämnen som räknas in under benämningen TVOC.

Ämnena kommer från byggnadsmaterial, inredning som möbler, vitvaror, elektronik, förbränning, rökning, parfymerade produkter samt även från människor och djur. 

För formaldehyd som är en VOC finns gränsvärde, se ovan. Däremot finns inte tydligt satta gränsvärden för många av de VOC som finns. TVOC är inte ett enhetligt begrepp då mixen av ämnen samt koncentrationen av enskilda ämnen kan skilja sig åt från bostad till bostad. 

Allmänt gäller att inomhusmiljö inte får innehålla föroreningar som luktar avvikande eller medför symtom samt hälsoeffekter. 

Optihus erfarenhet säger att VOC-värdena varierar mellan 10-300 μg/m3 i bostadsmiljö. Normalt är det lägre halter i utomhusluften och högre inomhus. Det är eftersträvansvärt att hålla så låg halt som möjligt inomhus, särskilt gällande ämnen som är klassade som toxiska, allergena, irriterande och är misstänkt alt. konstaterat cancerogena. 

Forskning har svårt att komma fram till standard gällande gränsvärden och begränsningar gällande respektive innehåll i olika material. Det kan bero på svårigheten att bestämma risken för hälsoeffekter och att kemiska sammansättningar mellan olika VOC är svårtolkade p.g.a. komplexiteten det innebär. 

Efter köp av nya möbler, målning, renovering, vid nybyggnation och när fuktskada finns, mäts i regel högre VOC-värden. När man renoverat eller byggt nytt kan emissioner från nya material leda till kraftigt försämrad luftkvalitet, särskilt under det första halvåret innan emissionerna klingat av. 

Mikrobiella flyktiga organiska ämnen MVOC

MVOC [9] produceras av bakterier, jästsvamp, mögel och rötsvamp. Mikroberna avger flyktiga alkoholformiga kolväten varav en del kraftigt kan lukta och luktsmitta. 

MVOC kan användas som indikator för fuktskada när man mäter upp det i högre koncentrationer än normalt inomhus.

Samma ämnen som ingår i MVOC kan också komma från annat än mikrober. 

Particulate Matter PM

Particulate Matter med förkortningen PM [8,10,11,13] är även känt som atmosfäriska aerosol partiklar. Det är mikroskopiskt små fasta eller flytande partiklar som finns i vår atmosfär och inomhus. Tre olika storlekar är aktuella vid mätning för kontroll av luftkvalitet. 

  • PM 1.0 är extremt små partiklar med en storlek om <1 μm (mikrometer). PM 1.0 utgörs t.ex. av fint damm, rök, vissa bakterier och virus. Det finns inga satta gränsvärden gällande PM 1.0. 
  • PM 2.5 har en storlek om <2,5 μm och utgörs t.ex. av förbränningspartiklar, metall- och plastfragment, organiska partiklar och bakterier. Gränsvärdet ligger på 10 μg/m³.
  • PM 10 har en storlek om <10 μm och utgörs t.ex. av damm, mögel och pollen. Gränsvärde ligger på 20 µg/m³.
  • Synliga partiklar med en storlek >10 μm brukar benämnas Coarse. 

Stort fokus har på senare tid riktats från olika forskare och myndigheter gällande skadligheten av att exponeras för olika storlekar av Particulate Matter. Det upptäcks löpande att mängden Particulate Matter i luft vi andas är kopplat till olika hälsoeffekter.

Inkluderat i frågan är astma samt andra respiratoriska sjukdomar, lungcancer, hjärt-kärl sjukdomar samt påverkan på det ofödda barnets hälsa.

När havande kvinnor utsätts för dålig luftkvalitet ökar risken gällande för tidig födsel, lägre födselvikt, missbildningar och prematur död. Problem att bli gravid ses också i forskning rörande Particulate Matter. 

Radon Rn

Radon med den kemiska beteckningen Rn [12] är en icke luktande ädelgas som finns naturligt i viss mark, berggrund, vatten och i lite äldre byggnader där man tagit radonhaltigt material för att bygga. Från spolat vatten frigörs radon till luften inomhus.

Radon är som gas ofarligt men sönderfaller och avger joniserande strålning som kallas radondöttrar.  Radondöttrarna ger hälsoeffekter särskilt när gränsvärde passeras. 

Gränsvärde för radon är beslutat till 200 Bq/m3 i inomhusmiljö. Diskussioner pågår om behov av en sänkning av gränsvärdet till 100 Bq/m3. 

Relativ fuktighet RF%

Relativ fuktighet förkortas RF och mäts i procent. När den relativa fuktigheten ökar över gränsvärdet 75 RF% kommer mikrober som jordbakterier (aktinomyceter) samt mögel att gro. 

Samtidigt börjar byggnadsmaterial som fuktskadas och skadas av mikrober att avge mer emissioner. 

I husets riskkonstruktioner bör man inte låta fuktvärdet överstiga 75 RF%. Har gränsvärdet tangerats så sprids en massa metaboliter (MVOC och PM) i det skadedrabbade utrymmet. Genom otätheter i husets trossbotten läcker luft och dessa föroreningar upp i inomhusmiljön, ofta med kraftigt försämrad luftkvalitet och sjuka hus som resultat. 

Inomhus bör man om sommaren hålla under 55 RF% medan gränsvärdet om vintern ska hållas under 40 RF% för husets bästa. 

Temperatur

Även temperaturen spelar roll för vårt välbefinnande och för husets välmående.

Att sänka temperaturen under +18 °C rekommenderas inte för inomhusmiljö. Har man däremot fuktsäkrat riskkonstruktioner som torpargrund, krypgrund, källare eller kallvind med avfuktare så går det med fördel att låta temperaturen där följa utomhusklimatets temperatur. 

Något att beakta är att sänkt temperatur medför ökad relativ fuktighet, medan höjd temperatur medför sänkt relativ fuktighet. Dessa parametrar är avhängiga varandra likt ett gungbräde. Sänkt temperatur ökar i regel risken för fuktskada och tillväxt av mikrober. 

Hur kan man själv mäta luftkvalitet?

Tekniska framsteg har gjorts så att man själv med hjälp av miljömätare också kallat luftkvalitetsmätare kan utföra övergripande mätning av luftkvalitet i hemmet och husets riskkonstruktioner. 

Jerker Andersson
Jerker Andersson

CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.

2 svar på ”Vad är bra luftkvalitet? Vilka värden gäller?”

  1. Det står i artikeln här visas de miljömätare o tester optihus har i sortimentet. Men det visas inga. Vill köpa en luftkvalitetsmätare. Kan ni hjälpa mig?

    Svara
    • Hej Lotta,

      Tråkigt nog har produkterna som visats där försvunnit i en uppdatering av programmet som hemsidan byggs i. Måste felsöka för att kunna återställa. Lade provisoriskt till en länk som går till de luftkvalitetsmätare, miljöinstrument och andra test som vi har.

      Tack för att du sände meddelande om detta!

      Mvh Jerker

      Svara

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Så sker installation av DryBox X4 i krypgrund
DryBox X4 i krypgrund – bilder på installation

Ett ekonomiskt fördelaktigt och samtidigt tryggt val gällande avfuktare är att välja och installera DryBox X4 i krypgrund. Vi står för både support och leverans av denna sorptionsavfuktare med tillbehör. Här finns exempel på hur en adekvat placering av X4

Allt om avfuktare i krypgrund
Avfuktare i krypgrund – förberedelse, val och installation

Avfuktare i krypgrund, eller också kallat krypgrundsavfuktare, är oftast något som är nödvändigt. Statistiken gällande fuktskador i krypgrunder är så pass hög att de allra flesta grunder konstateras vara i behov av avfuktning samt kanske även åtgärder som sanering.  Här