Hoppa till innehåll 
Lukt i hus kan upplevas allt från angenäm till elak och är ofta gäckande svår att finna källan till. Det finns många olika typer av luktande ämnen varav vissa uppfattas som allmänt besvärande och andra som förorsakar hälsoeffekter och är högst giftiga.
Viktigt att inledande veta är att vårt luktsinne fungerar individuellt olika. En person kan tydligt känna och reagera på en lukt medan en annan kanske inte känner något alls eller inte tycker att det luktar så som den andre beskriver det.
Här i Optihus artikel som ingår i forskningsprojektet köpa hus, ges information om vanliga typer av lukter, var de kan komma ifrån i huset samt varför luktämnena tillkommer. Metoder för spårning, luktsanering samt luktkontroll beskrivs, samt även grundläggande hur luktsinnet fungerar.
Här följer en kortare genomgång av de olika lukter som vanligen eller mer ovanligen kan förekomma i hus och fastigheter. Interna länkar och externa referenser ges i förekommande fall för möjlighet till källgranskning och fördjupning inom ämnesområdet.
Märk väl att ett luktämne sällan är ensamt. Rör det sig om fuktskada och mögelskada så finns en mängd ämnen närvarande, varav vissa kan förorsaka hälsoeffekter och sjukdom, även som fenomen kallat sjuka hus alternativt BRO – byggnadsrelaterad ohälsa eller OBO – ospecifik byggnadsrelaterad ohälsa.
System som används för att kyla luft blir invändigt fuktiga när varm fuktig luft möter det kalla elementet inne i enheten. Kylfunktion finns i AC också kallat aircondition, luftvärmepumpar och i avfuktare av sorten kondensavfuktare.
Kondens bildas när daggpunktstemperaturen inne i enheterna nås. Hög luftfuktighet och fritt vatten bildas vilket är grundläggande tillväxtvillkor för svamp, bakterier och mögel. Dessa mikrober alstrar i sin tur alkoholformiga kolväten varav vi med luktsinnet kan detektera vissa.
Under sommaren används kylfunktionen i luftvärmepumpar. Det är inte säkert att man precis då kan känna den lukt som sprids, men under uppvärmningsförhållanden brukar den lättare kunna kännas, särskilt precis efter att luftvärmepumpen avfrostat och satts igång igen.
Avfallslukt från sopor och matrester uppstår snabbt tack vare den nedbrytningsprocess som startar via bakterier, jästsvamp och mögel. Ett antal gasformiga ämnen bildas jämte mikrobiellt producerade gifter.
Avloppslukt uppstår naturligt via kemiska reaktioner och mikrobiologisk nedbrytning av fekalier och fetter etc. När avloppsrör inte håller tätt eller när golvbrunnar och vattenlås torkat ut, kan den sammanblandade lukten komma in i huset.
Avloppslukten kan också komma från avluftningen till septitank vid hus som inte är anslutna till kommunalt avlopp.
Lukt från avlopp består av olika gasformiga ämnen såsom:
Det kan vara både oangenämt och hälsovådligt att vistas i miljö där fekalielukt i sig och dessa gasformiga ämnen samt m.fl. luktfria volatila ämnen tillkommer.
En vanlig elak lukt i fuktskadade hus alstras av jordbakterier kallade Streptomyces eller Aktinomyceter. Andra benämningar är strålsvamp och mögelbakterier. I sin levnadsprocess avger bakterierna bl.a. geosmin [3] som luktar gammalt och unket likt mustig potatiskällare eller fuktig jordkällare.
Geosmin ingår i samlingsbenämningen MVOC – mikrobiella lättflyktiga organiska föreningar. [4]
Ett vanligt ställe att finna luktproducerande Aktinomyceter är i det översta markmaterialet i krypgrund och torpargrund. Över tid ventileras det in mycket organiskt material som lägger sig över markytan. Samtidigt kan också det finnas byggspill som inte städats bort. Sådant ger förutom jord och sand bra grogrund för bakterierna.
Källare, platta på mark och i husets kallvind är andra ställen där man kan finna dessa bakterier.
Det är inte bara i utrymmen kallade riskkonstruktioner som bakteriehärden med dess lukt kan finnas. Har byggnadsmaterial varit i kontakt med jord och sedan byggs in i hus, kan det vid senare för fuktiga förhållanden tillväxa jordbakterier varvid geosminlukten alstras i och på materialen. [5]
Geosmin har förmåga att luktsmitta till andra material som sedan är mycket svåra till omöjliga att luktsanera. Luktkaraktären ligger relativt nära det man allmänt kallar för mögellukt och kan därför lätt förväxlas med sådan. Det är även så att Aktinomyceter växer tillsammans med mögel och liknar möglet i sin levnadscykel.
I betong tillsätts olika ämnen för önskade egenskaper. Lukter har visats uppstå när det tillsätts kväverikt innehåll eller sådant som leder till kemiska reaktioner i övrigt. Flygaska, malhjälpmedel och sprängämnesrester är några exempel.
I vissa hus har betonglukt blivit ett uttalat problem och branschen har blivit varse detta och vidtagit förebyggande åtgärder. Efter 2008 har det rapporterats allt färre nya fall.
Även om det inte skulle föreligga någon typ av betongskada så avges viss lukt normalt från betongen, särskilt om den är utsatt för fukt.
Blånadssvamp är ett mikrobiellt angrepp som startar i ytan av byggnadsmaterial som trä dragit åt sig fukt motsvarande 85% relativ fuktighet, ca. 19% fuktkvot.
Svamparten alstrar färgämnet melanin som kommit att ge namnet blånad. Vid påväxt sker också produktion och avgivning av ett antal specifika alkoholformiga ämnen ingående under den engelska benämningen FVOC – fungal volatile organic compounds.
Just blånadssvampen är inte den mest luktalstrande av de mikrober som angriper ett fuktigt hus, men alkoholerna kan lukta lite sött och senare övergå i en lätt unken mikrobiell trälukt.
Före blånaden kan börja tillväxa brukar det redan finnas Aktinomyceter och vissa mögelarter, varför blånadslukten inte kan urskiljas bland bakterielukt och mögellukt. Det uppstår en blandning mellan olika lukter och denna luktblandning varierar i sin karaktär utefter ganska många faktorer.
I diskmaskiner bildas trots diskmaskinspulver och tabletter en viss bakterieflora. Det samlas både matrester och bakterier i sumpen i diskmaskinen. Där är det vanligt att lukter uppstår. Viktigt är att diska så varmt det går och regelbundet rengöra.
Till gnagare som kan finnas i hus räknas möss och råttor. Förutom att deras urin inte luktar så gott kan det när de dör spridas liklukt. Lukten av död mus eller råtta brukar beskrivas som söt till mer härsken.
Normalt brukar gnagarkroppen torka in och sluta avge liklukt, men när det är många individer så kan både deras urinlukt och lukt från döda individer skapa ett påtagligt inomhusmiljöproblem.
Det är inte jättevanligt att fladdermöss gör ett hus till sitt bo, men det förekommer. Fladdermössens spillning kan lukta riktigt illa in i huset och bli till ett stort problem.
Förutom spillningslukten kan hanarnas feromoner som de använder för att imponera på honorna ha en skarpare och genomträngande lukt.
Ställen som djuren kan trivas i är husets vind och väggar samt i andra hålrum där de kan få ro. Luktande spillning kan ansamlas till den grad att saneringsåtgärder blir tvungna. Problemet är att fladdermössen är fredade och inte får skadas, dödas eller ens störas. Tillstånd för åtgärder måste sökas hos Länsstyrelsen. [6]
Mellan åren 1977-1984 användes en typ av flytspackel där inblandning av mjölkproteinet kasein fanns. Kaseinet tålde inte fukt och alkalisk miljö i kontakt med betong utan började brytas ned.
I sönderfallet av flytspackelkomponenten bildas svavelföreningar, alkoholer, aminer och gasformiga ämnen såsom ammoniak.
Det är i tidstypiska hus som fuktpåverkats vanligt att kaseinet orsakar en avvikande stickande typ av lukt. Ingående utredningar har gjorts och på sin tid ingick luktproblematiken med dess hälsoeffekter i begreppet sjuka hus.
Formaldehyd är ett ämne som finns naturligt i trä. Ämnet finns också i möbler, vissa färger och i sammanpressade träskivor ingående i lim för att hålla samman träfibrerna. Limmet används även i isolering av typen mineralull.
Formaldehyd har en ganska markant stickande lukt som kan ge hälsoeffekter. Lukten brukar finnas som starkast när materialet är nytt och färger inte har härdat. Det tar varierande lång tid, från veckor till flera månader, innan nivåerna av formaldehydemission lägger sig.
Formaldehydens lukt kan också uppstå när material fuktas upp eller vattenskadas. Då börjar formaldehydlim att lösas upp. Ganska vanligt är att lukten tillkommer när målning skett så att bakomliggande träskivor fuktats upp. I målarfärg även kallad väggfärg kan lösningsmedlet texanol och andra ämnen finnas, som förutom fukten verkar lösande på formaldehydlim.
I färg för inomhusbruk, s.k. väggfärg, tillsätts varierande mängd kemikalier för att den rätta konsistensen och bra egenskaper i övrigt ska uppnås. Negativt är vissa kemiska tillsatser som lösningsmedel, glykoler och mögelhämmande ämnen.
En omstridd kemikalie är texanol som kan komma avges och lukta mycket länge efter att ett hus målats invändigt. Färg med olika lösningsmedel och glykoler tenderar att ta lång tid på sig att härda. Innan härdningen är färdig avges mer emissioner och lukter.
Som ovan nämnt kan lösningsmedlen etc. påverka andra material att lätt börja sönderfalla och avge sina beståndsdelar. Det kan i sådana fall ske en förstärkning av lukten. Färglukt etc. kan i vissa fall bli mycket långvarig och besvärlig. Hälsoeffekter är vanliga i hus där det luktar från färg.
Äldre hus har såväl som nyare sin egenlukt. Som fukttekniker har undertecknad ofta hört orden att det luktar gammalt hus och att det är normalt.
Visst är det normalt att gamla hus luktar men frågan är var det kommer ifrån, om det är acceptabelt och riskfritt för hälsan? Huslukten kan bero på de som bott där, vilken hygien de haft, om de rökt, eldat med ved och lagat mycket mat utan att ventilera. Huslukten kan också bero på ovannämnda fuktskador såsom bakterier, mögel eller andra mer kemiskt relaterade skador, t.ex. högtoxiskt träskyddsmedel nämnt nedan.
Ska man köpa hus och det finns en avvikande lukt är det av hög vikt att göra ordentlig undersökning och skadeomfattningsbedömning av eventuell luktskada. Läs gärna vidare i artikeln för att inhämta mer kunskap.
Golvbrunnar under badkar, i duschutrymme, källare och andra ställen kan torka ut varpå avloppslukt kan vandra uppåt.
Det är också vanligt att det samlas smuts som hudavlagringar, hår och kemiska rester från hygienartiklar i golvbrunnen. Till sist börjar det växa mikrosvamp, bakterier och mögel i golvbrunnens vattenlås, vilka kan orsaka att oangenäm lukt sprids i rummet och vidare i bostaden.
PVC-mattor och s.k. våtrumstapet har en egenlukt som tenderar att vara starkare ett tag efter att de lagts och satts. Sker läggning av golvmattan på fuktig och alkalisk betong kan den börja brytas ned och avge ämnen som luktar.
Golvmatta av typen linoleum kan särskilt när den utsatts för slitage och påverkan av fukt, vatten eller rengöringsmedel som varit för skarpt avge lukt. Har linoleummattans ytskikt skadats eller slitits ned kan vatten och kemikalier göra att lukten är allt från unken till sur disktrasa och kräk.
Luktproblemet brukar avsevärt förstärkas när golvmattelim använts, vilket förtvålas när fukt och alkalinitet påverkar. Två av de elakluktande och stickande ämnena är 2-etyl-1-hexanol och n-butanol, som också fungerar som markörer gällande typen av fuktskada. Dessa luktämnen kan även vara aktuella där det finns fuktskada i och emissioner från kaseinhaltigt flytspackel.
Precis som att människor har sin egenlukt så har husdjur det också. Hundar som vistas inomhus och inte duschas regelbundet kan lukta illa, särskilt om de blir blöta. Hundlukten kan sätta sig i möbler och andra material.
Ett annat vanligt problem är när katter inte kan kissa utomhus eller i sin låda. Katturin luktar särdeles illa och om det inte torkas upp omgående vandrar lukten in i material. Det kan bli så illa att urinlukten vandrar genom väggar av trä och betong och ned i golvkonstruktioner. I sådana fall är det möjligt att lukt sprids in till ev. granne.
Om katten tillåts springa och urinera fritt i huset kan luktsmitta sätta sig i princip överallt. Det sker också då kattlådan inte rengörs tillräckligt regelbundet. Luktsanering av katturin kan vara besvärlig och kräva stora insatser.
Lukt från varierande typer av isolering i hus är vanligast när isoleringen utsatts för fukt. Fuktpåverkan utlöser luktämnen bl.a. från eventuellt ingående formaldehyd-urea-lim. Det kan då lukta allt från unket till stickande och även likt katturin, eftersom urea är ett urinämne.
Cellulosaisolering där tillverkande företag tillsatt ammoniumsulfat, kan under vissa fuktförhållanden avge en skarp ammoniakliknande lukt.
När isolering i hus blir för fuktig startar mikrobiologiska processer innebärande att bakterier och mögel frodas. Bakterierna och möglet skapar sina egna lukter samtidigt som de måste anpassa sig till de kemikalier som finns i isoleringen. Det kan innebära att det avges variationer av luktande alkoholformiga kolväten som svar på stimuli, och även i ämnesomsättningsprocessen när möglet och bakterierna bryter ned den kemikalie de kommer i kontakt med.
Lukt i kläder och andra tyger kan bero på olika faktorer.
Svettlukt kan sätta sig ganska ordentligt i kläder, som om de inte tvättas tillräckligt varmt och länge kan behålla viss del av lukten. Om kläderna inte torkas och därmed avfuktas tillräckligt eller tillräckligt snabbt kan en muggig typ av lukt infinna sig.
Ofräsch klädlukt kan också framkallas av färgen i plaggen och efter en tids förvaring i garderob etc.. Luktpåverkan och luktsmitta från tvättmaskin och från fukt- och mikrobskador i huset kan också sätta sina luktspår i kläder och tyger.
Kondensvatten inifrån kylskåp avleds till en mindre öppen vattentank som finns i bakre och undre delen av kylskåpet. Eftersom det i princip hela tiden är fuktigt i tanken så bildas där mögel och bakterier. Det brukar normalt inte lukta, men om det runnit ned av sådant som läckt från förpackningar av matvaror så kan lukt bildas.
En läsare berättade att det luktade kräk, kommande i dunster i hall och kök. Källan spårades till kondensvattentanken i kylskåpet. Det hade läckt rödbetssaft inne i kylen, vilket rann ned genom kondensvattenledningen. Det var orsaken till kräklukten.
Lukt från mögel, ofta kallat mögellukt, är en vanlig indikator om att fuktskada har skett i ett hus. Viktigt att inledande veta är att mögel inte alltid avger luktande ämnen, eller att förutsättningarna är sådana att man inte kan bli varse dem. Det kan därför finnas dold mögelskada utan att man med luktsinnet kan bli varnad om densamma.
Olika arter av mögel, svamp och bakterier kan vara varandras agonister (vänner) eller antagonister (fiender). De signalerar och försvarar sig genom att avge något man i samlad benämning kallar för metaboliter. Vissa av metaboliterna uppfattar vi människor som luktande ämnen.
Luktämnena som olika arter av mögel avger är alkoholformiga kolväten varav vissa kan vara toxiska. De ingår under samlingsnamnet MVOC [4]. Exempel på sådana är:
I hus med fukt- och mögelskada avges materiallukter samtidigt som möglet bryter ned och omvandlar (metylerar) ämnen det kommer i kontakt med. Det blir totalt en luktblandning som är specifik utefter vilka mögelarter som finns och har funnits, samt utefter vilka material och i dem ingående kemiska ämnen som finns. Ett exempel är när mögel metylerar träskyddsmedlet klorfenol till luktande kloranisol. Ytterligare exempel är när mögel avger lukt av lök då det växer på och i oljefärg.
Rötsvamp som är en typ av allvarligare materiell skada i hus kan också avge några alkoholformiga ämnen som radas upp här. Ett exempel är att hussvamp kan avge champinjonlukt. Rötsvampskador kan också lukta fuktigt murket trä, unket, stickande likt lök, äpple eller ättika likt källarsvamp.
Mikrobiella metaboliter som de i punktlistan ovan, eller kemiskt framtagna varianter, används för luktsättning i vissa parfymer. Ett exempel är i sköljmedel, vilket faktiskt när man tränat näsan på mögellukt, tydligt kan förnimmas. En arbetshypotes är att det skulle kunna vara ett delsvar på varför somliga upplever allergiska problem i kontakt med sköljmedel.
Mjölbaggar är ca. 5 mm stora skalbaggar som i vissa fall letar sig in i hus, skafferier och annan förvaring av föda etc.. Baggen som också kallas lysolbagge tycker om torra specerier som t.ex. mjöl, gryn och pasta
I sin levnadscykel från små gulaktiga larver till mjölbagge utsöndrar de ett sekret som luktar stickande likt fotogen.
Röklukt från eldning med ved är vanlig särskilt under vinterhalvåret. Oftast brukar röklukten komma utifrån och in via ventilationen, men det kan också vara så att draget i skorstenen inte är tillräckligt för att leda bort eldningsröken tillräckligt effektivt. Ventilationen kan då vara undermålig och bör ses över.
Tobaksrök och nikotinlukt är ett vanligt kvarvarande problem efter att det bott en rökare i huset eller lägenheten. Nikotinet färgar in material och det lägger sig till sist en brun illaluktande hinna överallt.
Det kan vara mycket svårt att få bort röklukt som fått tid på sig att luktsmitta byggnadsmaterial, textilier och möbler.
En viss variation eller störning i luktsinnet kan göra att man upplever röklukt utan att sådan egentligen finns. Mer information om luktsinnet finns längre ned i artikeln.
Sommarstugelukt är ett populärt begrepp för att beskriva hur det ofta luktar i en sommarstuga. Luktkaraktären brukar vara innestängd till unken och kanske mögelliknande.
För den som tränat sitt luktsinne att upptäcka och särskilja olika dofter, är det ganska enkelt att avgöra vad sommarstugelukten beror på. Tyvärr är det ofta fuktskade- och mikrobrelaterat.
Sommarstugor är vanligen uppförda på plintgrund eller krypgrund. De är båda s.k. riskkonstruktioner som ansätts av fukt, bakterier, mögel och rötsvamp med dess tillhörande lukter.
Under olika tidstypiska byggfaser har det för att hindra mikroberna använts träskyddsmedel i hus. Träskyddsmedlen kan ha sina egenlukter vilka förstärks och förändras när de utsätts för fukt och kommer i kontakt med svamp, mögel samt bakterier. De kemiska lukterna som avges kan luktsmitta kraftigt och sätta sig i hela sommarstugan. Lurigt nog kan det vara svårt att uppfatta lukten när man är på plats, samtidigt som den kan vara förväxlingsbar med mögellukt, eller bara förnimmas som en innestängd lukt.
Ytterligare förklaring på sommarhuslukten är att många fritidshus kallställs och kanske bara intermittent uppvärms under höst, vinter och vårvinter. Fuktlasten ökar utan avfuktande värmetillskott och därmed ökar risken markant för fuktskadelukt av olika typer.
Om ventilationen i huset är felaktig och det skapas för högt undertryck kan luft komma att dras in fel håll genom skorstenen. Det medför lukt av karaktären rök, sot och tjära.
Om det inte finns regnhuv på skortenen eller om den inte värms upp tillräckligt under fuktiga väderförhållanden, kan fukt göra att ännu mer luktsensationer känns inomhus. Det kan då även lukta surt och lite likt ofräsch fisk.
Varje individ kan förenklat beskrivas ha sin egen luktprofil och kroppslukt. Det är olika från person till annan hur mycket man svettas och hur mycket det luktar. Hygienen är ofta inverkande. Yngre personer kan ha överaktiva doftkörtlar medan äldre människor tenderar att transpirera mer salter. Genetiska faktorer, stress och sjukdom har även inverkan. [7]
Svettlukt kan sätta sig ganska ordentligt i ett hus, särskilt om ventilationen brister och om hygienen av någon anledning inte skötts så bra.
Terpener avges naturligt från träd, buskar och växter. När det byggs trämöbler och trähus får man räkna med att terpener kommer att avges till inomhusmiljön. Terpenlukt brukar vara som mest markant ett tag efter nyanskaffande av möblerna, nybyggnation eller renovering men kan också öka vid temperatur- och fuktpåverkan.
Terpener ingår också i rengöringsmedel som parfymämne och/eller lösningsmedel. Lukten har karaktär av friskt nysågat trä till citrusliknande beroende på vilken terpen som är aktuell.
Rör det sig om lite äldre hus kan terpenlukt särskilt kännas när det blir riktigt varmt ute och ventilationen inne är bristfällig. Värmen gör att fukt från byggnadsmaterial såsom kutterspån etc. vandrar ut och då bär med sig lukten. Samma fenomen kan uppstå när det blåser kraftigt mot huset och det finns otätheter i klimatskalet, d.v.s. tak, väggar och golv.
Tjära har använts under århundraden tillbaka och satte sin speciella luktkaraktär av aromatiska kolväten. Luktbilden kan vara allt från friskt trä blandat med olja, till rökig, sötaktig och unken, särskilt om tjäran är av senare typ och petroleumbaserad.
När man under och efter världskrigen började bygga på nya experimenterande sätt och samtidigt tog fram olika kemiska ämnen, blev det populärt att försöka förhindra mögel, bakterier och rötsvamp genom att använda träskyddsmedel med olika sammansättningar.
Tidiga medel för träskydd innehöll bl.a. kreosot som kan lukta fränt till stickande rökigt och unket. En annan ingrediens var olja som kunde avge sötaktig petroleumlukt.
CCA är ett impregneringsmedel som består av koppar, krom och arsenik. Det har merdelen kommit att användas för skydd av trä i utomhuskonstruktionen såsom altaner m.m. Dock förkommer det även som konstruktionsvirke i hus och byggnader.
När mögel och bakterier vid rätt fuktförhållanden trots de giftiga ämnena tillväxer på det behandlade materialet, metylerar de sexvärt krom till trevärt krom samt även arsenik till en gas som kallas trimetylarsine. Arsenikgasen luktar karakteristiskt som vitlök. Läs mer om CCA i hus.
1955-1977 vässade man på giftverkan i träskyddsmedlen genom att tillsätta högtoxiskt klorfenol. När behandlat byggnadsmaterial blir för fuktigt och mögel samt bakterier startar sin tillväxt, omvandlar (metylerar) mikroberna klorfenol till kloranisol som i sin tur är lättflyktigt och sprider en elak lukt.
Lukt av kloranisoler uppfattas av luktsinnet som åt hållet kemiskt, unket, jordkällare och förväxlas inte sällan med mögellukt. Kloranisollukten har förmåga att sätta sig envist i de flesta material. Kläder, möbler, plastbyttor och hela huset i sig kan bli kraftigt luktsmittat.
Lukter såsom av äpple och skarpare form av terpener kan också förekomma i samband med klorfenoler och kloranisoler.
Träskyddsmedel användes vanligen i syllarna runt huset eftersom de är fuktutsatta, men förekommer också i golvbjälklag, i blindbottenbrädor i krypgrund och torpargrund, i väggreglar, i takkonstruktioner på vind samt i målarfärger främst för utomhusbruk.
Träskyddsmedlen kan med undantag upptäckas genom att de färgade in trä grönt eller brunt, beroende på vilka andra ämnen som tillsatts. Undantaget är att vissa vätskeblandningar var färglösa. Samtidigt går det inte att se om en målarfärg har klorfenol inblandat. Luktprov eller analys kan behöva genomföras.
Tvättmaskinslukt är ett mycket vanligt fenomen. Det var inte så vanligt tidigare när vi tvättade varmare. Efter att lansering skett gällande tvättmedel som på pappret skulle kunna tvätta rent även i lägre temperaturer började klagomål strömma in.
Bakterier och mögel som tål tvättmedlet och de lägre temperaturerna orsakar till sist beläggning i tvättmaskinens doseringsfack, rör ned till trumman och vidare inne runt trumman samt i tvättmaskinens sump och rör för tömning.
Lukten som bildas kan bli så pass markant att den sätter sig i kläder som tvättats och vidare sprids ut i tvättstugan och huset.
Vattenlås finns under vask, i golvbrunn och i toaletter. Låset med vatten är till för av avloppslukt inte ska kunna passera upp i huset. Torkar vattenlåset ut fungerar funktionen för luktlås inte.
Det samlas smuts, hår, matrester och kemiska rester från hygien- och rengöringsmedel i vattenlåsen. Därpå följer mikrobiell aktivitet och en unken till frän lukt sprids därför ut i luften.
I system för ventilation där det installerats värmeåtervinning, filter och rörsystem, kan ofräsch doft spridas med tilluften in i huset. Underhålls inte ventilationssystemet gällande rengöring och filterbyte kan mögel och bakterier trivas.
Filtren sätts över tid igen med damm, pollen, mögelsporer, sotpartiklar och annat som finns i uteluften. Under fuktiga väderleksförhållanden fuktas filtren upp och det blir då en rejäl mikrobiologisk härd i dem. Mögelmetaboliter och bakteriemetaboliter ventileras då in.
Samtidigt ansamlas det i rörsystemen för från- och tilluft dammpartiklar som blir till grogrund för mikrober. Viss unken doft sprids då med ventilationsluften.
Förutom att luktsinnet spelar in så finns en rad olika faktorer som inverkar för när det luktar i ett hus eller inte.
Vilken årstid det är spelar in på så sätt att det under sommaren är varmare ute och i stort sett lika varmt inne. Det är då inte någon tryckskillnad som under vintern då man värmer upp huset och visst undertryck av den anledningen uppstår inne.
Undertryck innebär att det ventileras bort mer luft än vad som kan komma in via ventilationslösningen i huset. Finns otätheter i huskonstruktionen kommer luft att dras in genom dessa. Finns i sin tur någon typ av luktskada där luften dras in så följer lukterna med.
Eftersom fukt bär lukt spelar fuktkvot i material och relativ fuktighet i luften in. Har ett skadat material torkat ut och det sedan blir fuktigt igen börjar materialet åter dra åt sig fukt. Det är inte säkert att det under dessa uppfuktningsfas avger så mycket lukt. Allt beror dock på vad det är för luktande ämnen och hur allvarlig och omfattanden skadan är.
När ett uppfuktat byggnadsmaterial börjar torka ur kommer fukten som vandrar ut inte vara ensam. Som sagt, fukten bär lukten.
Mögelskada fungerar ofta så att den under fuktrika förhållanden inte avger så mycket MVOC [4] och andra metaboliter som när det torkar och torkat ut. Det blir dock en svepande beskrivning då det är många faktorer som väger in för hur möglet situationsspecifikt fungerar.
Förutom att tryckförhållanden inne kontra ute under olika årstider väger in, så kan tryckförhållandet mot huset öka när det blåser. Vid blåst är det högre tryck både vid hussidan där vinden träffar och på läsidan.
Om solen skiner för fullt mot huset kommer värmen att ha viss avfuktande effekt, varvid fukt lämnar material och drar med sig lukt.
Tidig vår när det precis börjar slå om till sommar är likt under vinterhalvåret en period på året när lukter kan förnimmas mer. Det handlar då om att uteluften som påverkar huset i stort börjar bli fuktigare, samtidig som solen tar en högre bana och värmer upp mer.
Fullständig redogörelse för hur vårt luktsinne fungerar vore inte relevant i denna artikel. Dock är det av vikt att känna till grunderna för hur lukter i hus kan uppfattas.
Luktsinnet och hur man uppfattar en doft är högst individuellt. Vissa personer kan uppleva något helt tydligt medans andra kanske inte märker av något alls, eller inte tycker att luktbeskrivningen den andre ger riktigt stämmer. Ålder, genetiska faktorer, högkänslighet, sensibilisering, uppmärksamhet, överkänslighet, skador och sjukdom etc. påverkar vår luktförmåga.
Luktsinnet är adaptivt och vänjer sig snabbt vid ett luktstimuli för att sortera bort det från vårt medvetande. Det är en slags försvarsreaktion för att vi ska kunna känna nytillkomna lukter utan att vara upptagna med andra redan förekommande.
Genom adaption brukar husägare och de som vistas i husen inte längre kunna känna fuktskade- och mögellukt som finns. Det kan vara så att lukten först upptäcks i nedpackade kläder när man rest hemifrån eller en kort stund efter att man kommit hem till huset igen.
När man kommer till eller ska inspektera ett hus, finns kanske inte mer chans att vara luktmedveten än under ett antal sekunder till minuter.
Förmågan att lukta sig till ämnen beror också på temperaturen och hur fuktigt det är i material och i luften. Vid lägre temperaturer har luktsinnet svårare att uppfatta stimuli. Det beror också på att luften vid lägre temperaturer innehåller mindre mängd fukt eller att vattenmolekylerna i luften är frusna. Mer om dessa förhållanden samt att fukt bär lukt är beskrivet under sidan fukt i hus.
Luktsinnet har ofta svårt att detektera och uppmärksamhetsgöra oss om det förekommer flera luktämnen samtidigt. Luktämnen kan blandas till en ny variant, och det ena kan kamouflera det andra så att man inte blir fullt ut medveten om vilka ämnen som finns.
Vissa sjukdomar och rubbningar i luktsinnet omintetgör att man känner något, eller gör att man upplever s.k. fantomlukt. Ett exempel är syndromet Parosmi, en slags störning, som kan göra att man upplever röklukt etc. utan att sådan egentligen finns. Vid Anosmi förlorar man luktförmågan. Som exempel kan det tillfälligt eller permanent ske efter fysisk skada och vid olika virussjukdomar.
Vid exponering av de emissioner som finns i fukt- mögel- och kemikalieskadade hus finns risk att vårt luktsinne blir stört eller skadat. Kemikalieöverkänslighet kan också uppstå, där man sedan reagerar med hälsoeffekter på olika lukter som finns i vår miljö, likt parfymer, bilavgaser m.m.
Läs mer om luktsinnet i referens [8].
I undertecknads tidigare arbete och företag utarbetades en metod för att kunna spåra lukt i hus genom att ta luktprov på ett speciellt sätt.
Luktprovet går ut på att man tar olika materialprover, från marken i krypgrund och torpargrund, från blindbottenskivor, från isolering och reglar i golvbjälklag, från bjälklag på vind, från syll, väggskivor och innergolv m.fl. ställen.
En ganska rejäl bit prov tas vilket innebär allt från en fjärdedels till en näve. Vardera material läggs i en egen fryspåse av plast som stängs igen.
Har man flera provpåsar kan luktsmitta ske mellan dem. Därför är det bra att vira in dem några varv i aluminiumfolie eller annat tätt material som förhindrar luktsmitta mellan de olika proverna.
Provpåsarna hanteras sedan en efter en, genom att man öppnar dem och skvätter ned lite vatten för att lätt fukta upp provmaterialet. Låt materialet dra till sig fukt någon minut. Blås upp påsen något med luft och tätslut med t.ex. en påsklämma. Därefter läggs påsen utan aluminiumfolie i mikrovågsugn som körs på högsta effekt i fem sekunder. Alternativt kan luktprovet läggas i 45-50 graders värme någon minut i vanlig ugn.
Notera att luktprov innehållande metall av säkerhetsskäl inte ska köras i mikrovågsugn.
När luktprovet utsätts för fukt och genomträngande värme kommer eventuell lukt att avges från materialet till luften i påsen. Det är på så sätt lättare att luktdetektera med näsans och luktsinnets hjälp.
Märk väl att två likvärdiga luktprover som görs direkt efter varandra kan upplevas olika. Det första luktprovet kan kännas tydligt medan man inte alls eller svagare känner det andra. Det har med luktsinnets adaption att göra. Därför är det inte lämpligt att genomföra flera luktprover utan ordentlig paus emellan.
Luktproverna bör inte heller genomföras i det aktuella huset, eftersom luktsinnet redan kan ha adapterat lukten och gjort provtagaren omedveten om den.
Rör det sig om lättflyktiga och ordentligt luktsmittande lukter, likt kloranisol, geosmin och mögellukt, så kan dessa sätta sig mer permanent i mikrovågsugnen efter att man kört luktprovet ett antal gånger.
Observera att luktprov görs på egen risk. Är man känslig eller sensibiliserad för ämnen det handlar om finns risk för reaktion. Möjligen finns det även vid tillräcklig exponering risk för att utveckla högre känslighet.
Det är av mycket hög vikt att vara uppmärksam på huslukt när man är ute efter att köpa ett hus. Det handlar inte bara om potentiellt höga kostnader för luktsanering utan även om hälsoaspekter.
Det är inte meningen att skrämmas eller vara negativ, men i allra värsta fall kan den bästa lösningen vara att riva huset, eller som en mikrobiolog sade, använda solstickan, med mening att enda lösningen var att elda upp ett allt för skadat hus.
För att så gott det går slippa otrevliga överraskningar är anlitande av kunnig och seriös besiktningsman samt egen grundläggande kunskap viktig.
Räkna inte med att varken säljaren, mäklaren eller alla besiktningsmän berättar det de vet, eller ens har kunskap om samt känner till vilka fukt- och luktskador som finns eller riskerar att finnas i huset.
Låt dig inte invaggas i säkerhet genom orden att det bara luktar sommarstuga eller gammalt hus och att det snabbt kommer att vädras bort.
Eftersom luktsinnet som ovan beskrivet är adaptivt så känner man kanske inte en huslukt mer än precis vid dörren på väg in. Att titta på hus ger många intryck som upptar upp ens intresse och kognitiva kapacitet. Det inverkar till att luktdetektering blir svårare.
Förutom nagelfaring av husets skick kan man fråga om det går bra att ta en ren handduk som legat eller hängt ett tag eller annan textil med sig hem för luktprov. Det går också att ta luktprover t.ex. i krypgrund, källare och vind. Lukta också i de egna kläderna ett tag efter att huset besökts en bra stund.
Var vaksam på om vädring skett innan och under besöket. Lägg märke till om det används doftljus eller annan parfymering. Kaffekokande och bullbak är också sådant som försvårar luktdetekteringen.
Finns undertrycksfläkt med eller utan avfuktare i källaren, krypgrunden eller torpargrunden är det sannolikt att någon form av fuktskada eller radon misstänkts eller gjorts gällande.
Finns endast undertrycksfläkt så finns fog för misstanke att det kan ha ökat eventuell skadebild. Avfuktning som kombination är nämligen väldigt viktigt för att få bort fukten. Fläkten kan i stort sett bara minska lukten genom att luft inte kan komma upp i huset så lätt när sådan är i drift och installationen gjorts på bra sätt.
Är det anlagt ventilerat golv ovan platta på mark så är det sannolikt att det finns ett luktbekymmer under ovangolvet. Även om undertrycksfläktar och avfuktare gjort att mer lukt inte längre tillkommer upp i huset så kan det finnas luktsmitta kvar där sedan tidigare.
Ett knep för att lättare kunna känna lukt som kommer upp i golvvinkeln från platta på mark, plintgrund, krypgrund, torpargrund och källare, är att lägga sig på knä och lukta utmed golvlisterna. Även i detta moment kan luktsinnet vara adaptivt och snabbt sortera bort luktinformationen, lite beroende på hur stark och genomträngande lukten är.
Läs vidare på här på Optihus sida och under artikeln köpa hus för att införskaffa ytterligare nödvändig information.
Att sanera lukter kräver förkunskap, byggnadsteknisk kunskap samt skadeomfattningsbedömning. Luktsanering kan annars, särskilt i mer omfattande fall vara som ett slag i luften och i vissa fall skapa ett ännu större problem.
Har lukt satt sig ordentligt in i material vid skadestället och även luktsmittat övriga delar av huset är det rekommendabelt att byta ut allt material som visar på lukt.
Det är ofta omfattande saneringsarbete som måste läggas ned, med tillhörande kostnader. Därför väljer ganska många husägare att vidta andra åtgärder som begränsar eller stoppar lukter och andra ämnen att komma in i inomhusmiljön.
Avfuktare fungerar som luftrenare tack vare att luktämnen etc. ofta binds till vattenmolekyler i luft. Finns endast en lättare ytligt sittande luktskada kommer en avfuktare att kunna arbeta ut fukt från material och även reducera mängden fukt i luften. Med vattnet avfuktaren tar bort medföljer lukterna.
Värme och ventilation fungerar också avfuktande och till del luktsanerande.
För att förebygga innestängd luft och lukt är det viktigt att ha ordentlig ventilation i huset. Bostadsventilation fungerar egentligen både fuktsanerande och luktsanerande eftersom ventilationen mer eller mindre direkt tar bort fukt och lukter som genom olika aktiviteter och materialemissioner frigörs inomhus.
Styrningen av ventilationen är av vikt eftersom undertryck kan dra in lukter m.m. från skadeställen i huset, medan övertryck kan trycka ut fuktig luft i huskonstruktionen så att skada sker.
Luktsanering med ozon har blivit populärt. Tyvärr har det av vissa företag annonserats djupt vilseledande. Det har påståtts att ozonet från vissa ozonaggregat kan leta sig rakt igenom byggnadsmaterial och luktsanera så pass effektivt att lukten aldrig mer kommer tillbaka. Samma sak har det från en annonserande part påståtts om mögel och träskyddsmedel.
De som annonserar på detta sätt är antingen djupt okunniga eller vill utnyttja sina lögner för att vinna ekonomiskt på det, alternativt en kombination.
En ozongenerator kan via ozonet endast fungera luktsanerande rent ytligt på hårdare material. Möjligen ges luktsaneringseffekt även i kläder och sängkläder, men det kan inte garanteras.
Många källor till fuktskadelukter är så intensivt kvarvarande, samtidigt som lukterna i sig kan leta sig in i material och luktsmitta, att ozon inte kommer åt det.
Ozonaggregat måste ses som en kombinationslösning med ovanstående metoder för luktreducering och inget annat. Dessutom är ozon i för hög koncentration skadligt så det faller i princip bort för luktsanering där man vistas.
Om man inte kan eller vill ta bort byggnadsmaterial och interiör som är skadat och avger emissioner, går det att använda en speciell tätare färg för patinering också kallat spärrmålning.
Väggar och tak kan spärrmålas, men i regel inte golven. Detta görs vanligen i samband med luktsanering av röklukt.
Negativt är att färgen i sig avger emissioner, lite varierande vilket fabrikat och sammansättningar som väljs.
För mögel- bakterie- rötsvamp- och luktsanering finns en rad olika desinfektions- och saneringsvätskor på marknaden. Saneringsvätskorna fungerar reducerande och tar inte bort allt som avgivits vid ett skadeställe.
Ytligt sittande lukter kan effektivt saneras men de som satt sig in i material går inte att få bort. Det luktskadade materialet kommer sedan, särskilt under vissa temperatur- fukt- och tryckförhållanden att avge lukterna, som kan finnas kvar i många årtionden. Med tanke på detta fenomen samt nytillkommande fukt installeras efter användande av saneringsvätska avfuktare med undertrycksfläkt eller bara avfuktare om sådan bedöms räcka.
Spärrlaminering innebär att man med ett laminat, en slags duk av aluminiumfolie och olika plastskikt, skapar ett tätt skikt mot ytan där lukten finns.
Spärrlaminatet läggs vanligen mot golv för att förhindra lukter och andra ämnen att lämna detsamma.
En annan typ av spärrskikt kan skapas med epoxy. Dock har det visats att epoxybeläggningar avger oönskade ämnen.
Om fuktskadelukt letar sig upp i huset från torpargrund, krypgrund, platta på mark och källare, går det att installera en undertrycksfläkt. Fläktverkan ämnar vända luftflödet så att det inte leds uppåt huset, utan istället leds nedåt skadestället och vidare ut utomhus.
Undertrycksventilation är inte att se som luktsanering i ordets rätta bemärkelse. Mer korrekt bedömning är luktkontroll.
Undertrycksventilation forcerar vid fuktiga förhållanden in för höga mängder fukt i utrymmet som redan på något sätt är skadat. Risken för ännu allvarligare skada finns då. Därför bör undertrycksfläkt kombineras med en för ändamålet avsedd avfuktare, likt sorptionsavfuktare. Undantaget är platta på mark då det oftast är svårt att installera avfuktare där.
Metoden för luktkontroll tar inte bort luktsmitta som redan finns uppe i huset.
1] Svavelväte stinker men dödar utan lukt, Hedlund, Frank Huess, Kemivärlden, 2018.
2] Estrar, Wikipedia.
3] Geosmin, an Earthy-Smelling Substance Isolated from Actinomycetes, N. N. Gerber, H.A. Lechevalier, 1965.
4] mVOC: a database of microbial volatiles, Birgit Piechulla et al., 2014.
5] Mögellukt från jordkontaminerat byggnadsvirke, Pernilla Johansson, 1999.
6] Fladdermöss i hus, Naturvårdsverket.
7] Därför luktar olika personer olika mycket svett, SVT, 2019.
8] Luktsinnets fysiologi, Karin Wendin, 2003.
CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.
Nytt hos Optihus
Husens och fastigheternas vind är en allt mer från inomhusmiljön isolerad konstruktion. När vinden är ouppvärmd kallas den kallvind, vilken under vintersäsongen ofta drabbas av fukt och mögel. För att komma tillrätta med och förebygga detta problem kan en kallvindsavfuktare
I flera media har det nyligen utifrån en påbörjad dansk studie skapats det nya begreppet torrmögel. Vissa journalister låter göra gällande att torrmögel ska vara något nytt som ingen har talat om innan och att det är klimatförändringen som skapat
Följ oss och var med på den fortsatta forskningsresan:
Optihus AB
Sälgvägen 10
341 38 Ljungby
Sverige
Organisationsnummer 559265-7679
Registrerat för moms och F-skatt
Alla rättigheter reserverade
© Copyright 1991-2023
Öppettider och kontakt:
För besök krävs bokning och bekräftelse
Besöksadress Viaduktgatan 8, 341 32 Ljungby
Support och rådgivning är öppen
vardagar 08:30-15:30
Telefon 010-204 14 14
Email kontoret@optihus.se
Internetbutiken är öppen för beställning
dygnet runt.
