...
Optihus AB
Optihus AB

Mögel i hus är ett omfattande och bekymmersamt problem

Mögel i hus kan också kallas mögelsvamp

Då fuktförhållanden i hus och fastigheter blir sådana att sporer från mögel kan gro, kommer påväxt att ske på och i byggnadsmaterial. Möglet kan via en rad olika avgivna metaboliter bli ett hälsoproblem för dem som exponeras.

I artikeln beskrivs vad mögelsvamp är, dess livsförutsättningar, vilka mögelarter som är vanliga att finna i hus och vad påväxten i sig innebär sett till kontaminering, mögelsanering och exponering. 

Texten är baserad på 30 års forskning samt fältarbete och är ämnad att nå både husköpare och husägare. Välkommen att vara med i diskussionen via kommentarsmöjlighet längre ned på sidan. 

Innehållsförteckning

Vad är mögel?

Mögel som också kallas mögelsvamp är mycket små svampar, så små att de måste studeras i mikroskop om man säkert vill bestämma vilket släkte och vilken art de tillhör. Tidiga vetenskapsmän som inte hade tillgång till mikroskop ansåg att möglet tillhörde växtriket.

Den nederländske naturforskaren och mikrobiologins fader Antonie van Leeuwenhoek (1632-1723), uppfann mikroskopet i form av en lupp med upp till 200-300 gångers förstoring. Han upptäckte vid förstoring av mögel att det inte kunde tillhöra växtriket. Senare kartlades svamptillhörigheten närmare av den tjeckiske botanikern och paleontologen August Corda (1809-1849).  

1739 hittas begreppet mögel för första gången i Svenska dagstidningar som idag finns digitaliserade hos Kungliga biblioteket. I samma söktjänst dyker begreppet mögelsvamp först upp 1862. [1,2] Begreppsbilden ligger i paritet med forskningsframstegen under dessa tidsperioder. 

Hur man tidigare namngav och betraktade mikroberna är inte fullständigt utrett då källorna tillbaka i tid är för få. Möjligen är den första kända benämningen utifrån bibeln ”tzara-at” på hebreiska. [3] Mer om det omtalas längre ned i text. 

Även om en mängd forskare efter mitten av 1800-talet har studerat möglet allt mer ingående så saknas ännu en hel del kunskap. Särskilt finns det ett glapp i förståelsen mellan exponering, symtom och sjukdom. 

Möglets livscykel

I sin livscykel producerar möglet sporer som fungerar likt frö. Mögelsporerna alstras i sådan mängd och sprids bland annat via luften, att de också finns inomhus samt i husens alla konstruktioner. Där vilar sporen till dess att rätt livsförutsättningar uppstår.

Mögel i dess livscykel

Mögelsporen gror och bildar hyfer vilka växer samman i ett nätverk kallat mycel. Från mycelet som binder till ytan på det material som angrips växer det upp konidiebärare. På bärarna utvecklas mögelsporerna som också kallas konidiesporer. Det är först när mycelet blir utbrett som vi kan se det med blotta ögat. 

Mögelsvampens livsförutsättningar

Om rätt klimat och näring inte finns kommer möglets sporer ej att gro och utvecklas vidare. Mögelsporen har förmåga att ligga vilande under långa perioder för att invänta rätt förhållanden. Exakt hur länge är det ingen som vet.

En mykolog berättade och visade för undertecknad att det i sporerna finns en slags oljedroppe och så länge den är intakt finns liv kvar. Mögel som var ca. 2500 år gammalt, som forskare fått upp vid borrning i inlandsisen, gick att odla. Således vet vi inte var den bortre tidsgränsen går. 

Temperatur

Temperaturen är en variabel som inverkar både direkt och indirekt. Mögel trivs som bäst i ett visst temperaturspann mellan ca. +5 till +40 grader, allt beroende på vilken släkt och art det tillhör.

Temperaturen som råder bestämmer hur mycket vatten luft klarar av bära och reglerar därigenom luftfuktigheten. Med det kommer vi till den med temperatur sammanhängande påverkansfaktorn fukttillstånd. 

Fukttillstånd

Den relativa fuktigheten i luften utomhus varierar utifrån väder, årstid, tid på dygnet och vilken temperatur som råder. Vissa dagar är det torrare ute vilket gör det svårare för mögel att gro och växa. Andra dagar nås det kritiska fukttillståndet för mögelpåväxt med råge. 

Även om man upplever att det är varmt och torrt i utomhusluften riskerar det uppstå mikroklimat i husets riskkonstruktioner. Vi tar torpargrund och krypgrund som exempel:

Det är en vacker sommardag med temperatur om +28 grader och den relativa fuktigheten ligger på 50% RF. Inne i torpargrunder och krypgrunder är det värmetrögt, d.v.s. även om det är varmt ute kommer grundens temperatur inte att nå utetemperaturen.

Uteluften som ventileras in kyls ned till +17 grader vilket gör att luften inte längre har förmåga att bära så mycket fukt. Den relativa fuktigheten stiger då till över 95% RF. Skulle luften kylas av ned till +16 grader kommer det att kondensera, bildas vattendroppar. I sådana lägen kan det gå relativt snabbt för mögel att utvecklas. 

Tungt vägande faktorer för möglets livsförutsättningar är temperatur och fukt. Flertalet forskare har studerat var gränserna för tillväxt sker. 

Kritiskt fukttillstånd för att mögel ska kunna växa kallas mögelindex

Diagrammet ovan är återskapat på ett ungefär från Viitanen 2007 [4] och visar vid vilka förhållanden mögel kan börja tillväxa på byggnadsmaterial av trä. Allmänt har detta kommit att kallas för mögelindex.

Låg, medel och hög indikerar risken för mögel att påväxa. Desto högre relativ fuktighet ju snabbare kan den mikrobiella skadan vara framme. Tidsfaktorn beror på vilket material och vilka näringsämnen som finns närvarande. Smutsigt material är i regel känsligare än rent. Toxiska ämnen kan hämma påväxten men hindrar sällan i en förlängning. 

Under allra mest gynnsamma förhållanden brukar man ange mögelindex till 75% RF eller 17% FK (fuktkvot i material). Beroende på olika omständigheter ligger tidsvariabeln för mögelpåväxt från 24 timmar till ett par månader. Ett exempel där möglet riskerar utvecklas snabbt inom loppet av ett till ett par dygn är vid vattenskada i tempererad miljö. 

Förutom de fyra variablerna tid, temperatur, relativ fuktighet och näring finns också variabeln mögelart. Vissa mögelarter har lägre krav på relativ fuktighet medan andra inte tillväxer förrän högre fuktvärden nås. Det innebär att olika mögelarter avlöser varandra vid varierande fukthalter. Sådana scenarier syns ofta i husens riskkonstruktioner som tillåts leva sitt eget liv utefter växlande klimat- och väderförhållanden. 

Boverkets författningssamling (BBR 6:51, 6:52 och 6:53) baseras bl.a. på forskning om mögelindex och kritiska fukttillstånd för olika byggnadsmaterial. Krav ställs att fukttillstånd vid projektering, byggnation och renovering ska beaktas. Kritiskt fukttillstånd anges till 75% RF. Detta gränsvärde ska i synnerhet beaktas när mögelpåväxt i konstruktionen kan påverka inomhusmiljön negativt och leda till hälsoeffekter. [5]

Här följer några hos Optihus uppmärksammade huskonstruktioner som är aktuella under BBR och denna artikel:

För dig som vill läsa mer ingående om fukttillstånd och mögelindex, se referenserna [4,6-8].

Avfuktare kapar livsförutsättningarna

Då den viktigaste faktorn för mögel och dess livsförutsättningar är fukt kommer en lämplig avfuktare att effektivt motverka och stoppa upp. 

I husets boendeytor löses avfuktningen med värme och ventilation. Värmen ser till att sänka ångtrycket i luften och ventilationen för bort fukten. Därför är det ovanligare med mögel i boendet än vad det är i ventilerade kallställda huskonstruktioner

Värme och ventilation kostar mer att driva än en bra avfuktare med smart styrsystem som följer mögelindex och fukttillstånd.

Tillverkare av avfuktare har de senaste 15 åren framgångsrikt börjat lägga in mögelindex i styrningen till avfuktarna. Det innebär att man i lägre temperaturer följer mögelindex, tillåter lite högre relativ fuktighet och därför inte längre avfuktar i onödan. Denna nyare avfuktarstyrning ligger i paritet med att hålla ned driftskostnader samt vara aktsam om klimat samt miljö.

Dessutom fungerar avfuktare till viss del luftrenande. Olika ämnen likt mögelmetaboliter binder till vattenmolekyler och följer med det vatten eller vattenångan som avfuktaren forcerar bort. 

Nämnas ska med bestämdhet att saneringsvätskor och träskyddsmedel inte ersätter avfuktare. Mer om avfuktare inflikas längre ned i text i samband med sanering. 

Vad ökar risken för mögelpåväxt i hus?

Om vi utgår ifrån fuktförhållanden för att bena ut vad det är som ökar risken för mögelpåväxt i hus, sammanfattas det som följer.

Förr byggde man annorlunda än idag. Byggnadsmaterial valdes med större omsorg. Våra förfäder visste t.ex. att vinterfällt virke var bättre att använda än sommarfällt. Det omtalades redan på romartiden av dåvarande arkitekter och forskare. Träd som fälls under sommaren innehåller mer vatten och näring såsom sockerarter än vad det gör under vintern. 

För att motverka mögel och blånadssvamp måste vi idag på sågverken avfukta det färdigsågade materialet. Vid snabb avfuktning drivs sockerarter, kväve och stärkelse ut mot ytan av materialet. Sker uppfuktning återigen får möglet således lättare att finna näring då sockerarterna etc. ytligt har anrikats. [9,10]

Dessutom har mer förädlat trä med tillsatsämnen kommit att användas. Exempel är spånskivor och andra typer av träskivor av träspån som är sammanpressat och sammanlimmat. Papper och kartong som är mögelkänsligt består också av förädlat trä. Även de sammanbindande ämnena likt formaldehyd-urea-lim riskerar driva mögel och ge upphov till lukt. 

Mögel på råspont uppe på en vind
Här ses mögel och blånadssvamp på råsponten uppe på en vind. Råsponten tillverkas av fukt- och mögelkänsligare delar av träden som fälls.

I begreppet byggnation med större omsorg ligger också att vi idag använder trädens splintved i större utsträckning än vad man gjorde förr. Splintveden är trädets yttersta ved medan kärnvirket är det inre, vilket är mer fukt- och mögelbeständigt. Bildexemplet ovan visar splintved i form av råspont som mycket snabbt riskerar bli mögelpåväxt om fuktförhållandena är de rätta. 

Byte av värmesystem påverkar husens ventilation och den avfuktande effekten som värme medför. Det var vanligt med vedeldning både för matlagning och uppvärmning. Värmekällor användes året runt och spillvärme genom byggnadsmaterial samt murstockens avgivna värme gav avfuktande effekt. Samtidigt byggdes väl fungerande självdragsventilation som tillsåg att fukt ventilerades bort. 

Värmekällorna flyttade sedermera ner i källaren i form av vedpanna eller oljepanna. Källaren hölls varmare och mer ventilerad samtidigt som vinden tempererades lätt via murstocken. 

Idag har många värmesystem bytts ut till bergvärmepump, markvärme eller luftvärmepump. Det alstras inte längre den där mot fukt och mögel välbehövliga spillvärmen eller ventilationen. 

Dessutom har det sedan 1970-talets oljekris allt mer ställts krav på energihushållning. I omgångar har byggnadskraven skärpts gällande hur mycket isolering som ska användas i husens klimatskal. Allt mer isolering och lovord om tilläggsisolering har skapat svalare, fuktigare och därmed mögelvänligare konstruktioner, som därför kallas riskkonstruktioner. [11]

Levnadsförhållandena har ändrats och faciliteter som dusch, badkar, tvättmaskin och diskmaskin har tagits in. Fuktlasten inomhus har således ökat. 

Klimatförändringen är också inverkande. Med förändring till ett varmare klimat blir hus i vår klimatzon mer fuktbelastade och den s.k. mögeldosen beräknas utefter förändringen öka. [12,13] Förutom ökande mögelpåväxt kan floran av mögel komma att ändras i viss mån, utefter att mer värme- samt fuktbehövande mögelarter kommer trivas bättre än i nuvarande klimat. 

Betänkas bör också att många av våra hus och fastigheter är uppförda utifrån den svalare och totalt sett torrare klimatbild som rådde mellan 1945 och 1976. Dessutom felkonstruerades hus under Miljonprogrammet mellan 1965 till 1974, samt även därefter, så att de allvarligt fukt- och mögelskadats, eller i allt högre utsträckning utifrån ett förändrat klimat ligger i riskzon för skador. 

Resistens mot högtoxiska träskyddsmedel

Eftersom mikroberna tillhör de ursprungliga livsformerna på jorden har människans kamp mot mögelsvamp och även rötsvamp varit lång. Många byggnadstekniska knep samt naturliga och kemiskt framställda ämnen har använts för att försöka skapa ett hållbart träskydd. Mot rötsvamp har man lyckats ganska bra men mot mögel är det svårare då resistensutveckling skett. 

Arsenik ingår i träskyddsmedlet CCA vilket också innehåller koppar och krom. Sedan mitten av 1800-talet visste man att arsenik var skadligt vid exponering. Det senare träskyddsmedlet CCA blev därför inte godkänt att använda vid byggnation som angränsar till inomhusmiljö. Trots regleringen har det i vissa hus kommit att byggas in CCA-behandlat virke. 

Mögel som påväxer trä trots träskyddsmedel
Illustration beskrivande mögelsvamp som växer på byggnadsmaterial av trä trots giftigt träskyddsmedel.

Optihus har i relation till arsenik uppmärksammat nästan bortglömd forskning från svensken Germund Wirgin (1868-1939). Germund arbetade som läkare och byggnadsinspektör samt lade ner ett stort arbete på att kartlägga det som senare kommit att kallas sjuka hus. I enlighet med andra vetenskapsmän framförde Germund att vissa arter av mögel hade resistens mot den giftiga arseniken, och kunde omvandla densamma till arsin som är en mycket giftig gas med lukt av vitlök. 

Flera mögelarter som är vanliga att finna i fuktskadade hus har testats positiva gällande att frigöra koppar, krom och arsenik från träskyddsbehandlat virke. Substanserna samlas till viss del i möglet, som dess sporer, och blir även luftburet. [14]

Ett annat träskyddsmedel, som först till skillnad från CCA betroddes vara hälsosäkert, var klorfenol såsom pentaklorfenol. Då man tillförlitade sig på säkerheten i dessa kemiska ämnen blev det från 1940-talet och fram till abrupt förbud 1978-79 väldigt frekvent använt i hus. 

Istället för att bygga fuktsäkert valde man att skriva in användandet i kvalitetssäkringssystem gällande viss byggnation. Som allra vanligast var träskyddet i syllar samt blindbotten vid byggnation av krypgrund, men det fanns även inblandat i färger och rekommenderades med lovord mer allmänt till husägare som skulle renovera eller bygga nytt. 

Trots att pentaklorfenol innehåller dioxiner och furaner med flera högtoxiska ämnen är vissa mögel resistenta varvid de påväxer och lyfter ut ämnena från det som är impregnerat. Det klorfenol som finns omvandlas via möglets metylering till närliggande kloranisol som blir luftburet. Kloranisol luktar ganska mycket redan vid lägre koncentrationer och sätter sig djupt in i material, varför ett helt hus med inventarier kan bli luktsmittat. 

Det behöver inte finnas för ögat synligt mögel för att kloranisoler ska börja avges. [15] Redan mycket lätt påväxt börjar på processen att lyfta ut ”oönskade” ämnen från byggnadsmaterialet. Dessutom får möglet ofta hjälp av mögelbakterier såsom Aktinomyceter i denna process. 

Ytterligare träskyddsmedel där mögel, bakterier och rötsvamp kan börja frigöra toxiska ämnen är från kreosot

Inte nog med att de här nämnda mycket giftiga ämnena frigörs till luften i ett mögelskadat hus där ämnena finns. Möglet producerar även egna gifter samt avger en mängd olika metaboliter vari mögelgifterna räknas in. 

Mögelmetaboliter

I de närmare 90.000 supportärenden undertecknad varit inblandad i, har det framkommit att gemene man och kvinna inte alltid varit insatta i vad mögel i dess totala bild handlar om. Ofta har frågor ställts om mögelsporer i olika sammanhang, såsom att det enbart avges sporer från en mögelskada i hus. 

Metaboliter från mögel - mögelmetaboliter

Vid en mögelskada bildas och avges uppåt flera hundra metaboliter för varje avgiven spor. Metaboliter brukar benämnas som sekundära ämnen och partiklar, vari sporer inräknas. Dessutom består sporer av flera metaboliter samt är bärare av ännu fler sådana. Bilden ovan är endast ett axplock av alla de mögelämnen m.m. som finns. 

Mögelsvampar bryter ned och avlägsnar ämnen från trä och andra organiska material. I den processen både bildas och avges ämnen. Dessutom måste möglet kunna försvara sig emot konkurrerande mikrober och växter. För det ändamålet bildas t.ex. volatila gasformiga kolväten (MVOC/FVOC) samt mögelgift som också kallas mykotoxin. Tilläggas till metabolitbegreppet ska också själva mögelväxtens egna byggstenar. [16] 

Inom mögelsläktet Aspergillus har man från enbart 24 arter lyckats isolera 807 olika metaboliter och fler står på tur att finna samt katalogisera. [17]

Mögelmetaboliter har fått allt mer uppmärksamhet då de kommit att fylla en viktig roll inom industriella applikationer, inom medicin och sjukvård samt jordbruk och lantbruk. 

Inte minst gjorde bakteriologen Alexander Fleming (1881-1955) den viktiga upptäckten av penicillin. Han glömde bort en bakteriekultur där Penicilliummögel kom att påväxa och genom giftverkan skapa bakteriefria zoner på odlingsplattan. 

Ett annat exempel i mängden är mögelmetaboliten citronsyra som används för konservering och smaksättning av föda och godis. 

När det kommer till mögelskada i hus och exponering av mögelmetaboliterna står vi inför ett omfattande och bekymmersamt problem. Mykotoxiner blir luftburna och vid inandning av toxinerna samt andra metaboliter har hälsorisker påtalats. Forskningen har ännu inte kommit till vägs ände. Det står mellan olika åsiktsläger en infekterad debatt huruvida möglet skadar eller inte då man exponeras i inomhusmiljö. 

Klart är att metaboliterna sätter sig på djupet i olika material såsom byggnadsmaterial, möbler, tyger, plast och syntetmaterial. Därför blir sanering svår och många gånger omfattande att utföra. Risken för ohälsa kvarstår om saneringen inte lyckats. Mer om detta står längre ned i text.

Mögeltest och mögelanalys

Då det är svårt att okulärt se vilka typer av mögel som finns vid en fuktskada är det i vissa fall av vikt att genomföra ett mögeltest eller en mögelanalys

Test, odling och mikroskopering av mögel

Mikroskopering där möglet kraftigt förstoras är vanligen till stor hjälp men det är inte i alla lägen säkert att man kan artbestämma. Ibland står det ”mycelia sterilia” på provsvaret och det betyder att man funnit mycel men inte kan bestämma från vilket mögel det kommer. 

Odling är ett sätt där man i laboratoriemiljö försöker odla mögel från prov som tagits i hus. Alternativt placeras petriskålar (odlingsskålar) ut i olika rum och inkuberas sedan i klimatskåp. Odlingsmetoden är osäker då laboratoriemiljö inte återspeglar miljön där provet är taget. 

Luftprovtagning görs där man genom analys letar efter olika mögelspecifika metaboliter för att grovt avgöra om det finns anledning att misstänka mögelskada. Risk finns att missa mögelskador med denna metod då man enbart söker efter enstaka ämnen.

Sporräkning är en metod som använts för att komma fram till hur många mögelsporer som finns inne jämfört mot i uteluften. Metoden är en mycket osäker test då mögelarterna ute och inne kan skilja sig åt men ändå avge ungefär samma mängd sporer. Samtidigt är levnadsförhållandena inte likvärdiga utomhus och vid en ev. skada inomhus. Metabolitavgivningen från inomhusangreppet skiljer sig ofta väsentligen från vad som inkommer i huset via ventilation etc..

Proteintest där man svabbar med en tops och stoppar ned svabben i en reagensvätska är ytterligare metod. Tyvärr ges ofta falskt utslag då protein från bakterier, alger och annat proteininnehållande kan ge positivt utslag. Testet är egentligen inte ämnat som mögeltest utan istället mer som ett test inom livsmedelsindustrin för att kontrollera renhållning och kontamination.

Varje metod har sina akilleshälar varför DNA mögeltest kommit att användas och tar allt större andelar av marknaden. DNA arvsmassa har sedan 1980-talet använts för att spåra brottslingar. DNA-metoden har vidareutvecklats och används t.ex. inom släktforskning.

DNA-mögeltest avkänner både dött och levande mögel och genom den förfinade tekniken finns möjlighet att särskilja och kvantifiera både mögelsläkten och individuella mögelarter. 

Förutom test med DNA finns ett snabbtest som ger utslag på den samlade mängden antigen som kan finnas från mögel i damm och på ytor av möbler samt byggnadsmaterial. Snabbtestet har resultatet klart på drygt fem minuter efter att man samplat med en tops. 

I vissa ärenden är det bra och viktigt att ta reda på om ett specifikt byggnadsmaterial är beväxt med mögel. Då kan man nyttja mögelanalys där mykolog tittar på en bit av byggnadsmaterialet under mikroskop. Då olika mögelarter har särskilda kännetecken kan mykologen många gånger via mikroskoperingen avgöra om påväxt finns och vilken mögelart det handlar om. En grov bedömning om tillväxtens riklighet kan också göras. 

Mögelsanering

I begreppet sanering ligger att det oönskade och potentiellt skadliga ska tas bort. Under efterkrigstiden var det inte så noga med mögelsanering. Lite mögel kunde anses normalt och inte som ett potentiellt inomhusmiljöproblem, särskilt inte om mögelpåväxten ej fanns inomhus utan istället i någon av husets riskkonstruktioner. Tråkigt nog släpar denna åsikt i vissa sammanhang fortfarande efter, trots bättre vetande.

Sanering av mögel - mögelsanering

Sedan 1970-talet har synen på mögelsvamp och saneringsbehov gradvis kommit att ändras. Sätten att bygga hus ändrades till uppförande av konstruktioner som inte var fuktförlåtande. Tilläggsisolering och byte av värmesystem skapade fuktigare klimat i äldre hus. Samtidigt kom träskyddsmedel att användas för att slippa mikrobiell påväxt. Problemen med mögel ökade och tog en annan form än tidigare.

Allt mer evidens och forskning visade och fortsätter visa på faktiska och potentiella hälsoeffekter vid exponering. Vidare är det konstaterat att mykotoxiner och andra metaboliter vid mögelskador är långt vanligare än vad man tidigare känt till och trott. 

När mögel ska saneras hjälper det endast delvis att sanera själva ytan där mikroberna växer. Mängder av metaboliter har trängt in i materialet och på så sätt kontaminerat det. Därför har rekommendationer utkommit vari det skrivs att mögelsanering utföres så att allt skadat material byts ut. I synnerhet gäller det där återkontamination av metaboliter riskerar ske till inomhusmiljön. [18,19]

Sanering av kontaminerat material

Låt oss ta ett exempel där mögel växer i krypgrund. Ofta står krypgrunden i låg ventilationsförbindelse med inomhusmiljön. Luft dras genom undertryck upp genom springor och otätheter från krypgrunden via golvbjälklaget och sprids i boendemiljön. 

Mögelmetaboliter medföljer luftströmmarna i mängd och kontaminerar i princip alla material som finns, kläder, möbler och invändigt byggnadsmaterial såsom tak- och väggskivor etc.. Denna sekundära kontamination är tillräcklig för att kunna skapa en ohälsosam miljö. Därför är det i vissa skadefall även aktuellt att mögelsanera boendeytorna. 

Mögelmetaboliterna likt mykotoxiner, alkoholformiga (ibland luktande) kolväten och annat sätter sig mycket envist i genomträngliga material. Kläder går i princip inte att få helt rena även efter flera tvättar. Det samma gäller möbler av tyg, skinn och olika typer av stoppning. 

Syntetmaterial och plaster har förmåga att dra åt sig vissa metaboliter och också bli kontaminerade. Hårdare material likt porslin, glas och metall är inte så genomsläppligt och är därför enklare att sanera. 

Om man upplever reaktion i kontakt med kontaminerade material är det bra att tvätta och sanera för att sedan förpacka torrt och i täta förpackningar. Magasinering sker under tiden för saneringen i huset. Då saneringen är slutförd går det att försiktigt och gradvis exponera sig för det nedpackade. Är det mögelkontaminerat ska det dock inte packas upp i det sanerade huset eller på annan känslig plats. Återkontaminering riskerar då ske. 

Grundläggande sanering

I exemplet krypgrund är det grundläggande att så snabbt det går utföra adekvat mögelsanering. Förutom sanering med mögelhämmande vätskor och eventuellt utbyte av skadat byggnadsmaterial är det viktigt att förebygga ny mögeltillväxt. 

Saneringsvätska är trots benämningen inte sådan att den tar bort allt vad en mögelskada handlar om. Därför behöver sanering av mögel i krypgrund och andra riskkonstruktioner som vind och källare etc. ofta kompletteras med avfuktare vilken fuktsanerar och därmed hindrar återkommande mögeltillväxt. 

Finns luftförbindelse enligt ovan beskrivning mellan krypgrunden och boendemiljön är det bra att komplettera avfuktaren med en undertrycksfläkt, vilken vänder luftflödet och blåser ut luft samt mögelmetaboliter utomhus. Därmed motverkas fortsatt kontamination upp i huset. 

Redan den grundläggande mögelsaneringen har potential att ge godtagbar effekt. Dock finns risk att i synnerhet känsligare och mögelsensibiliserade personer fortsätter uppleva hälsoeffekter. Då behöver man gå vidare med kontaminationssanering. 

För att utröna om mögelnivåerna är förhöjda inne i huset rekommenderas från Optihus sida att DNA mögeltest genomförs. DNA metoden är så pass ingående att mögelmetaboliter sannolikt kommer ge indikativt och vägledande utslag. 

Kontamineringsskydd och personligt skydd

När man börjar röra i mögelskadat material frigörs enorma mängder mögelmetaboliter. Därför är det av stor vikt att avskärma saneringsutrymmet från resterande delar av huset. Det görs vanligen genom att sätta upp kontamineringsskydd i form av byggplast som avskärmning.

Avskärmning med byggplast vid sanering mot bl.a. mögel på en skola
Här syns byggplast som tejpats upp för avskärmning då ett rum i en förskola sanerades från bl.a. mögelsvamp.

Under arbetets gång blir det ibland bra att även montera en undertrycksfläkt samt kanske också en anpassad luftrenare. 

Personligt skydd är högprioriterat. Inandning av mögel riskerar påverka hälsan. I riktigt allvarliga fall har de som mögelexponerats blivit så dåliga att de fått åka till sjukhus. Några riktigt tragiska fall finns där personer avlidit, t.ex. efter att de varit i komposter och arbetat varvid exponeringen blev hög. 

Personligt skydd innebär att man använder minst halvmask med partikelfilter 3. För allra bästa skydd kombineras P3 filter med kolfilter som absorberar gasformiga ämnen. Bra är också att skydda ögonen. Det görs som bäst med en helmask alternativt att halvmasken kombineras med täta skidglasögon. 

Oömma kläder används. Kläderna ska inte tas med in i andra rum eller in i bil etc. då de kontaminerar. Skyddskläderna tas som bäst av utomhus eller på annan skyddad plats. Därefter läggs de i tätare plastpåse för att omgående tvättas. Betänk att skyddskläderna inte blir helt rena trots tvätt. Risk finns att tvättmaskin och torktumlare kontamineringsskadas. Alternativt finns engångsoverall som slängs efter användandet. 

Köpa hus med mögel

Om du tittat igenom Optihus sida upptäcks att köpa hus inte är helt enkelt genomfört, särskilt inte om man vill vara försiktig och undvika alla de köpefällor som finns.

Fuktrelaterade skador är de allra vanligaste fynden och klagomålen i samband med köp. Att i efterhand inkomma med klagan om dolt fel innebär ingen säkerhet att man får rätt i sak.

Det köparen kan räkna med utifrån husets ålder och konstruktion tenderar falla bort från anspråk om dolda fel. Även det som okulärt upptäcks eller misstänks vid överlåtelsebesiktning faller bort från rätten att klaga och få ersättning. 

Det är av synnerlig vikt att noga gå igenom och inspektera husets riskkonstruktioner. Där är det vanligt att finna mögel. Noteras bör att mögelpåväxt först syns när angreppet gått ganska långt. 

Mikrobiell påväxt

En kunnig och seriös person som utför överlåtelsebesiktning upptäcker och låter rapportera mögelpåväxt. Möjligen används begreppet mikrobiell påväxt i besiktningsrapporten. Det har använts i förskönande syfte för att mögel låter värre, samt också för att det finns fler mikrober som i vissa lägen är svåra att skilja från mögelpåväxt, likt rötsvamp, aktinomyceter, alger och jästsvamp. 

Historiskt har det från många besiktningsmän inför husköp rapporterats olika vid fynd av mögel i krypgrund och på vind. I krypgrunden har det oftare blivit en notering i besiktningsrapporten om mikrobiell påväxt, medan väl synligt mögel på vind kunnat passera utan anmärkning. 

Olikheterna i rapporteringen baseras på feltänk och en medvetet skapad situation där det av olika anledningar blivit slentrian. Enligt Boverket, Folkhälsomyndigheten m.fl. ska mögelskada som riskerar påverka inomhusmiljön inte tillåtas. Visserligen är det vanligare med mögelkontaminering från krypgrund, men det förekommer även från vind.

Vanligt har varit att husköparen får höra att lite mögel är normalt och inget att bry sig om för att det blir så. Visst är det att se som normalt när byggnadsmaterial blir för fuktigt, men att låta det passera med sådana ord är högst oseriöst. Mikrobiell påväxt i hus ska av hälsomässiga anledningar inte tillåtas och därför på adekvat sätt stadigvarande åtgärdas. Det inbegriper sanering samt ofta installation av avfuktare där avfuktning kontinuerligt krävs för att säkerställa tillräckligt torrt klimat.

Gammal fukt- och mögelskada

När hus ska köpas gäller det inte att bara beakta pågående skadebilder där det är för fuktigt. Även gamla fuktskador och mögelskador riskerar ställa till med problem. 

Vid ett torrt och äldre angrepp finns mängder av metaboliter, vilka lättare frigörs till luften då skadan är torr. Skadebilden och kontaminationsrisken är således minst lika allvarlig som under ett pågående angrepp. 

Det är bra att kontrollera hur en gammal mögelskada sanerats och renoverats. Inte alltid är det så att allt skadat material bytts ut. Det förekommer också att skador bara målats över eller byggts igen. 

Finns mögel på vind så är isoleringen i vindsbjälklaget sannolikt kontaminerad. Förekommer luftpassager ned till inomhusmiljön hjälper det således inte att bara sanera innertaket på vinden. 

Finns mögelskadad blindbotten i torpargrund och krypgrund så är i regel isoleringen i golvbjälklaget också skadad, antingen direkt genom påväxt eller indirekt genom kontamination. 

Risk finns också att inomhusmiljön blivit kontaminerad av ett angrepp i husets klimatskal eller riskkonstruktioner. Enklaste och säkraste metoden för att ta reda på om det finns mögelkontamination är att genomföra ett DNA-mögeltest.

Dolt mögel

I hus som varit korrekt uppvärmda och ventilerade är det mer sällan att man finner mögel inomhus. Ett undantag kan vara våtutrymmen som dusch och badrum samt tvättstuga där fuktlasten är högre.

Däremot är det avsevärt mycket vanligare med dolt mögel. Mögelskada kan finnas någonstans i husets klimatskal, i isoleringen samt på trädetaljer i väggar, tak och golv. Det är svårt att upptäcka utan att ta upp inspektionshål. 

Dolda mögelskador kontaminerar in i huset men det är inte alltid det luktar. Därför är det av stor vikt att ordentligt inspektera huset innan köp och utvärdera om det finns någon riskkonstruktion som behöver en fördjupad undersökning.

Enstegstätad fasad där man isolerat väggarna utvändigt med cellplastskivor och sedan putsat på skivorna är en typiskt skadedrabbad konstruktion. Fukt kommer in i fasadsystemet men torkar sedan inte ut tillräckligt snabbt igen. Det ger upphov till dold mögelskada och kanske även rötskada.

Enstegstätade fasader byggdes som mest frekvent under början av 2000-talet och dömdes senare efter rättslig prövning ut som fasadsystem. Att byta fasaden samt sanera mögelskada kan runt en normalstor villa kosta ca. 500.000 till 1.500.000 kr. Har skadan kontaminerat inomhusmiljön riskerar det dra iväg med ytterligare saneringskostnader.

Försäkring

När man ska köpa hus finns ingen direkt köparförsäkring att ta. Det går att se överlåtelsebesiktningen som en form av försäkring, men den måste göras korrekt och så ingående som krävs.

Försäkring mot mögel finns i regel inte att teckna då försäkringsbolagen skulle kunna gå under om sådan funnits.  

I hemförsäkringen ingår ibland och under vissa kriterier hussvampsförsäkring. Det ingår även försäkring vid vattenskada, tex. läckage från vattenledning som springer läck. Dock går det inte att på förhand räkna med att försäkringen går in och täcker alla omkostnader samt sekundärskador som mögelpåväxt och kontamination. 

Därför och av andra anledningar är det av högsta vikt att besiktiga hus utefter de brister samt skador som befaras och riskerar finnas. Det är också viktigt att framåt i tid tillse så huskonstruktionen samt riskkonstruktionerna inte blir för fuktiga. Ansvaret därom faller på husägaren. 

Mögellukt

Mögelsvampar avger flyktiga ämnen som luktar. Det rör sig om metaboliter som alkoholformiga kolväten och estrar.

Lukt från ett skadeställe sprids lätt i luft och tar sig därför in i boendemiljön genom springor mellan golv och vägg, mellan vägg och tak samt vid rörgenomföringar och elkontakter i vägg etc.. I vissa fall händer det att lukter avges från vind, väggar och grunden ut utomhus, för att sedan ventileras in i huset. 

Lukt från mögel kallas mögellukt
Bakterier, mögel och rötsvamp har alla förmåga att alstra volatila ämnen som luktar. Här visas ett rikligt mikrobiellt angrepp i krypgrund. 

Mögellukter har förmåga att tillsammans med andra icke luktande mögelmetaboliter sätta sig hårt i material som är genomträngligt. Undertecknad har gjort mångåriga saneringsförsök i krypgrunder, källare samt på bl.a. trämöbler med ozonaggregat, saneringsvätskor och annat. Kontentan av försöken blev att det är omöjligt att få bort mögellukt som fått tid på sig att gå djupare in i betong och trä m.m.. 

Okunskap om lukter i hus och dess ursprung har gjort att lukt av kloranisoler från bakterie- och mögelangripet träskyddsmedel har förväxlats med mögellukt. Visserligen är kloranisollukt en mögelmetabolit men dess ursprungliga källa är från träskyddsmedel med klorfenoler likt pentaklorfenol. 

Det är inte alltid en skada luktar

Värt att notera är att en mögelskada inte alltid luktar även om den kontaminerar in eller upp i huset. Många och varierande faktorer styr om och hur mycket luktande ämnen som möglet avger. 

Dessutom skiljer sig luktsinnet åt från person till annan och adaption utvecklas. Vid adaption sorterar luktsinnet bort luktinformationen från medvetandet. De som vistas i mögelskademiljö etc. känner ofta inte själva att det luktar.

Ventilation inne i huset spär ut de luktande mögelämnena så att man kanske inte noterar dessa. 

I lägre temperaturer fungerar inte luktsinnet så bra som i högre temperaturer. Därför är det vanligt att inte känna lukterna under inspektion i svalare utrymmen likt torpargrund, krypgrund och vind. Det är också så att luktsinnet snabbt blir adaptivt och sorterar bort lukten från medvetandet när man beträder huset samt aktuella riskkonstruktioner. 

Ett exempel på skillnad i detektionsförmåga vid olika temperaturer är då huset värms upp med luft- luftvärmepump. Under klimatförhållanden där det byggs upp is på luftvärmepumpens ytterdel kommer pumpen att regelbundet stanna och reversera gasflödet för att avfrosta ytterdelen. När pumpen sedan sätter igång att värma bostaden kan man tillfälligt notera den befintliga mögellukten, innan adaptionen återigen kopplas in. 

Lukten blir i regel mer uttalad i närheten till stället där den inkommer i rumsmiljön samt strax intill andra värmekällor likt element. 

Luktkaraktär

Varje mögelart och mögelsläkte har sina egna samt med andra delade luktkaraktärer. Lukterna som avges beror på tillväxtfaktorer och en rad andra förhållanden.

Olika kolväten som var för sig skiljer sig från andra i luktkaraktär blandas samman och kan anta en ny typ av lukt. Det förekommer också att en viss lukt kamouflerar en annan så att man inte kan känna den. 

Här listas ett antal MVOC som avges:

  • 1-octen-3-ol luktar som champinjon
  • 2-octen-1-ol har en karaktär av mix mellan grönsak och frukt
  • 2-methyl-1-propanol luktar likt sprit
  • 2-nonanone med luktblandningar från gräs och örter till jord
  • 3-octanone med doft av svamp och örter
  • 3-octanol med svamplukt blandat med nötter
  • 3-methyl-1-butanol med luktkaraktär av whiskey
  • Läs mer om lukter i hus samt luktprovtagning

Mögelhund

Vår fyrfota vän hunden har en väl utvecklad förmåga att kunna känna olika lukter och lära sig att spåra. Inte minst har det genom tiderna utnyttjats för att spåra vilt, bortkomna människor och senare även narkotika samt mögel i hus. Därav namnet mögelhund. 

Hundnosen har högre förmåga än vad vi människor i regel har att detektera MVOC som avges från en mögelskada. 

Mögelhundens lämplighet och träning är tillsammans med hundförarens kunskaper om mikrobiella skador i hus avgörande för resultatet. [29,30] Träningen går ut på att den blivande mögelhunden lär sig att spåra och ”stå för mögel” likt vissa fågelhundar gör. Det innebär att hunden på något lämpligt sätt tydligt visar hundföraren när den sniffat upp möglet. 

Sedan 1990-talet har mögelsvamp allt mer kommit att diskuteras som skadeframkallande när man exponeras i hus och fastigheter. I samklang med debatten som stod utvecklades flera metoder att analysera och i laboratoriemiljö spåra olika mögelarter. När nu hundar var väldigt framgångsrika inom andra spårningsområden så föll det sig naturligt att även låta dem mögelspåra. 

Det var inte alltid mögelhundarna tränades rätt och vissa jobb blev därför fel utförda. [29] Det stod mellan olika läger en debatt i ämnet. Vissa högt utbildade personer smutskastade hela mögelhundbranschen och menade att det var en förkastlig metod. I somliga fall träffade de helt rätt men att dra seriösa hundförare och utbildare över samma kant var mindre bra.

I senare skede har det också visat sig att de som klagade inte själva i sin sjuka hus relaterade yrkesutövning hade det renaste mjölet i påsen. De menade att mögel inte kan skada och trädde in som nejsägande konsulter i bl.a. många skol- och arbetsrelaterade ärenden.

Ska man nyttja en mögelhund är det viktigt att känna till att det inte finns någon certifierad utbildning. Förekommande diplom anses inte som certifiering. Därför och av andra anledningar går resultatet inte att använda till annat än indikationsgivning. 

Hunden blir begränsad av att den inte så lätt klarar av att markera för och känna mögellukt som kommer från taket i rummen. Visserligen går det att lyfta upp djuret i famnen men det blir ändå inte så noga som vid spårning vid golvnivå. Ytterligare begränsande faktor är att mögellukterna ibland leds längre väg från skadestället innan doften kommer in i inomhusmiljön.

En vältränad mögelhund och dess inom huskonstruktion och mögelskador utbildade hundförare kan mycket väl vara till stor hjälp. Det gäller särskilt när det finns dold mögelpåväxt i husets klimatskal. 

Vitmögel och svartmögel

Benämningarna vitmögel och svartmögel är inte vetenskapliga uttryck utan har i allmänt tal kommit att kallas för den färg som påväxten uppvisar.

Mögel alstrar pigmentämnet melanin som får mycel och sporer att anta specifik färg. Melaninets roll är komplicerad. Det skyddar möglet från UV-strålning och från skadliga ämnen. Vissa mögelarter har förmåga att bli invasiva och växa inne i våra kroppar. Där skyddar melaninet mot immunförsvarsreaktioner och har möjligen ytterligare roll i den infektion som uppstår.

Pigmentämnet skyddar effektivt mot radioaktiv strålning. Kunskapen gavs när forskare undersökte den havererade reaktorn i Tjernobyl. De upptäckte till sin förvåning att svartmögel trots de höga strålningsnivåerna växte inne i reaktorn och att melaninet ingår i en process där strålningen omvandlas till energi. Mer om det är skrivet på sidan om radon i hus.

Här följer en kortare förklaring, som också kompletteras längre ned i text där vanliga mögelarter i hus med deras färger beskrivs. 

Vitmögel

Vitmögel brukar vid en lättare fuktskada vara det första man okulärt upptäcker. Vid ett sådant angrepp blir det likt ett mycket tunt dammlager. Eftersom det i detta läge inte har blivit en tjockare påväxt är det svårt att upptäcka. Lyser man med en stark ficklampa direkt på vitmöglet så genomlyses det och blir svårupptäckt. 

Vitmögel i krypgrund
Här syns ett rejälare angrepp av vitmögel på träregel och bräda i krypgrund.

Bra är att lysa på de ytor som ska inspekteras med en svagare lampa eller använda släpljuset, d.v.s. låta lampans sken lysa utmed ytorna. Ytterligare knep är att ta ett foto med digitalkamera och fotografera utmed materialet så att ev. blixtljus inte genomlyser vitmöglet. 

Äldre typer av ficklampor med LED teknik gav ett ljussken som blandades med svagt blå ton. Det var också något som gjorde vitmöglet lättare att upptäcka. Dagens LED teknik ger dock inte detta sken. 

Vitmögel genomlyses med ficklampa
Trots kraftigare vitmögelpåväxt syns ljuset från ficklampa genomlysa vitmöglet t.h. i bild.

Ett lite äldre vitmögelangrepp kan utefter aktuella mögelarter, fukttillstånd samt övriga inverkande faktorer över tid skifta färg. Det antar ofta grå, grön, blå eller brun färgton.

Målarfärg, kalkfärg, mycel från rötsvamp och salt- samt kalkutfällningar är sådant som riskerar misstas för vitmögel. Salt- och kalkutfällning brukar vara kornigt och löses inte så snabbt i vatten. Vitmöglet är till en början mer likt mjukt damm, för att senare bilda rejälare kolonier som sitter lite hårdare bundna till angreppsytan. 

Svartmögel

Svartmögel utmålas ofta som det mest fruktade mögelangreppet i hus. Det beror grundläggande på att forskare i slutet av 1930-talet ringade in svartmöglet Stachybotrys som orsak till allvarlig sjukdom och död hos djurbesättningar vars foder blivit angripet. 

Allt mer forskningsfokus hamnade just på svartmögel och vitmögel kom att hamna lite i skymundan. Med dagens kunskap vet vi att många typer av mögelpåväxt i hus oavsett färg bör ha potential att medföra hälsoeffekter. 

Det finns hundratals mögelarter som räknas in under svartmögelbegreppet. Samlingsnamnet ”Dematiaceous hyphomycetes” har myntats, vilket i princip betyder mögel med mörkt pigment. 

Svartmögel som svarta prickar på målarfärg utomhus
Här ses svartmögel också kallat svarta prickar på fasad och målarfärg utomhus.

Svartmögel på husfasader har under ett antal år ökat. [20] Problemet bottnar i flera faktorer. Det har blivit förbjudet att använda mögelhämmande ämnen i målarfärg. Visserligen kommer tillverkarna runt förbudet genom att använda ämnen som har flera egenskaper. Den fungicida egenskapen hos ämnet åberopas inte. Samtidigt håller man sig under vissa gränsvärden.

Färgerna har trots ”fusket” inte samma motståndskraft som tidigare när giftmängden var högre. Vissa parter har gjort uppföljande mögeltest på fasadfärger och mellan fabrikaten konstaterat stora skillnader i beständighet. Somliga fabrikat uppvisar redan efter ett till några år svartmögelpåväxt.

Om svartmöglet växer på färgens yta och inte fått så lång tid på sig att påväxa är det lättare att tvätta bort med mögeltvätt. Därför är vård och ommålning av huset viktig att regelbundet utföra. Växer möglet under och igenom färgen är det svårare att i omfattande fall åtgärda utan att skrapa bort all färg. 

Ytterligare faktorer som bör vara utslagsgivande i ökningen av utomhusmögel är användningen av biocider inom jordbruket och fungicider inom träindustrin. Flera mögelarter har blivit resistenta emot gifterna. Dessutom har den skenande användningen av kemiska ämnen rubbat naturens viktiga mikrobiella flora och givit möglet övertag. 

Klimatförändringen är en annan bidragande faktor. Allt fler vintersäsonger har till del övergått i höstliknande klimat, särskilt i södra till mellersta Sverige. Temperaturen går inte längre ned till den punkt där svartmöglets tillväxt stannar upp eller hindras. Samtidigt är den relativa fuktigheten hög dygnet runt. Det ger ökade livsförutsättningar och förhöjd fuktlast på våra hus. 

Svartmögel på husets vind - kallvind
Svartmögel är vanligt att finna i husens riskkonstruktioner såsom torpargrund, krypgrund, källare samt som på bilden här uppe på vind, särskilt kallvind.

Ett svartmögelangrepp inne i hus kan motsägelsefullt i förhållande till benämningen börja som vitmögel. Specifika mögelarter under begreppet ”Dematiaceous hyphomycetes” utvecklar under sin livscykel mörkare till svart melanin och arterna som initialt får fäste byts ut mot andra arter utefter skiftande fukttillstånd. Som ses på bilden ovan förekommer vitmögel och svartmögel tillsammans. 

Svartmögel kan förväxlas med blånad, som är en annan typ av mikrosvamp som också kallas blånadssvamp. Blånad växer en bit in ytan på fuktigt trä och mörkfärgar därför trät lite djupare. 

Förväxling kan också ske med något som kallas häxsot. Det är damm och sotpartiklar som fastnar mot målade ytor inomhus. Sådan ansamling har på onormalt sätt uppkommit efter att väggfärg med lösningsmedel som texanol och propylenglykol använts. De kemiska ämnena gör att väggfärgen inte härdar så snabbt och drar till sig partiklar från omgivande luft. 

Precis som lukt från mögel är det svårt att sanera bort den svarta infärgning som svartmögel orsakar på angreppsytorna. Ett tag blev det populärt att använda oxiderande saneringsvätska med accelererad klor som blekmedel. Visserligen kunde melaninet blekas ganska bra men följdverkan var det få som kände till.

Klor reagerar med vissa mykotoxiner så att nya toxiska ämnen bildas. Vätskan avdödar bakterier men inte mögelsporer vidare bra varför det snabbt riskerar återväxa. Ytan av trät som behandlats luckras upp då klor ger sig på vissa substanser i trät. Då den oxiderande saneringsvätskan förlorat sin verkan omvandlas kloret till salt. 

Saltet drar åt sig fukt från luften och strävar efter att hålla 75%RF, precis där gränsen för kritiskt fukttillstånd ligger. Det sker oavsett om det är lite torrare än så i luften. När fukttillståndet ligger kritiskt finns inte längre någon tidsmässig buffert innan svartmöglet återväxer. Samtidigt finns inte så många mögelhämmande bakterier kvar. Dessutom är ytan av trät mer välkomnande då oxideringen öppnat upp för möglet och frigjort näringsämnen. Explosionsartad återväxt har under ett markant antal tillfällen upptäckts, särskilt där man inte efter saneringen installerat avfuktare eller valt fel typ av avfuktningsaggregat. 

Mögeldetektor med UV-ljus

Som ovan nämnt finns möjlighet med vitt eller en blandning mellan vitt och blått LED-ljus att lättare upptäcka vitmögel. Det finns ytterligare en metod för att kunna upptäcka vissa mögelhyfer och mykotoxiner som avgetts. Det är genom väl avvägt ultraviolett ljus från speciella lampor.

Mykotoxin från mögel fluorescerar under ultraviolett ljus

Här används Optihus Inspektionslampa och Mögeldetektor för att belysa isolering av glasull som oskadad är gul. Mögelpåväxten i den tidigare för fuktiga isoleringen har utsöndrat gifter som fluorescerar under lampans UV-sken. 

Att använda en speciell lampa som mögeldetektor är ett av flera kombinerade sätt att inspektera på bästa möjliga vis. 

Alla mögeltyper kommer inte att fluorescera vilket beror på en mängd faktorer. Till exempel är svartmöglets melanin (pigmentämne) till för att skydda från UV-ljus. Svartmögel tenderar att absorbera de ultravioletta våglängderna och förblir svart, förutom när mykotoxinerna eller hyferna under vissa omständigheter tydligt fluorescerar, likt bilden ovan visar. 

Vanliga mögelarter i hus

Det finns tusentals olika kända mögelarter i naturen varav en del kan återfinnas i hus som av någon anledning blir för fuktiga. Mögelsvamparna fungerar inte virkesnedbrytande såsom rötsvamp, utan växer ytligt på olika material. 

Ingående studier och sammanställningar har visat att specifika arter av mögel trivs varierande bra på olika byggnadsmaterial och under varierande fuktförhållanden. Kortfattat redogörs nedan för karaktären hos de olika arterna och förekommande tillväxtställen i hus. 

Notera att bilderna endast är ämnade för illustrativ och exempelgivande funktion gällande mögelskador i hus. Variationer i färg och karaktär förekommer varför det är svårt att artbestämma endast genom att titta på angreppet. Dessutom kan flera mögelsläkten och arter finnas på samma angreppsyta. 

Mögelarterna nämns kortfattat och generellt med tanke på en grov ingång i ämnet och att de ofta används som indikerande i olika mögeltest samt mögelanalyser. 

Acremonium

Mögel Acremonium på isolering

Acremonium strictum och charticola finns i naturen och därför detekteras sporer också inomhus. Är spormängden i damm förhöjd sett till normala värden kan fuktrelaterad skada finnas. Möglet växer långsamt och kräver högre fukthalt. Det växer t.ex. i glasfiberisolering, på gipsskivor, tapeter, trä och betong. Ett av de förekommande ställena att finna mögelsvamparna är i källare. Färg: Vit, gul, orange, rosa, grå-grön.

Aureobasidium

Mögel av arten Aureobasidium pullulans

Aureobasidium pullulans är vida spridd i världen och hittas i fuktiga miljöer såsom badrum, tvättstugor, på insidan av fönsterramar där det kondenserat, på fogar av silicon etc.. Sporerna har mörk till svart färg och påväxten ses därför som svarta prickar och fläckar.

Alternaria

Mögel Alternaria alternata

Alternaria alternata är likt vissa andra mögelsvampar vitt spridd världen över. Sporspridning sker främst under sommaren och möglet hittas bl.a. på ved och i komposter. Påväxt i hus är sällsyntare men förekommer och sporavgivningen kan då vara kraftig. Det växer t.ex. runt fönster och på köldbryggor där byggnadskonstruktionen blir svalare och fuktigare. Möglets mycel är vanligen mörkare grönt till brunt men kan också vara ljusare. 

Aspergillus

Aspergillus är ett i naturen mycket utbrett mögelsläkte om mer än 185 arter. Flera av dem påväxer i fuktskademiljö. Här ges exempel på tre olika arter och en grupp. 

Exempel på fuktskada med Aspergillusmögel

Färgen på aspergillusmycelet kan vara allt från vitt till gult, grönt och svart. Tidiga angrepp kan ses som mörkare prickar till mer utbredda runda kolonier och som på bilden här en långt gången påväxt. Konidiesporernas karaktär gör att möglet ibland kallas borstmögel. 

Aspergillus fumigatus trivs såsom andra mögel i släktet särskilt bra där det är lite varmare. Därför är den förekommande såväl i riskkonstruktioner som inne i husens tempererade zoner. 

Aspergillus glacus group är en samling/gruppering av olika mögelsvampar inom släktet. Typiska angreppsställen är under golvmattor, på gipsskivor och matvaror. A. glacus behöver inte så hög fukthalt över tröskelvärdet för att kunna etableras. Om det vid analys hittas rikligare med sporer från A. Glacus men inte från mer fuktkrävande mögel kan lättare typ av fuktskada misstänkas. 

Aspergillus niger (brasiliensis) förekommer både i natur och hus. Den växer gärna på grönsaker, frukt och på jorden i krukväxter samt på byggnadsmaterial. Mögelkolonierna antar ofta en mörk till svart färg. Kravet på fukt är lägre varför sporer från A. niger lyckas gro redan vid lägre fuktvärden. 

Aspergillus versicolor har låga tillväxtkrav och är väl utbredd i världen samt en mycket frekvent förekommande mögelsvamp i hus och fastigheter. Dess sporer återfinns i låga nivåer i friska och torra hus medan sporfrekvensen kan vara mycket hög där det finns fuktskada. 

Chaetomium

Chaetomium Globosum tillhör de mikrosvampar som är i behov av högre fuktighet för att kunna etableras. Infaller livsförutsättningarna ses ofta ett snabbväxande angrepp. Svampen livnär sig bland annat på cellulosa och växer därför gärna på tapet, papp på gipsskivor, på förädlat trä såsom spånskivor och masonit samt på betong och trä. Bomullstyger som på möbler kan också påväxas. Den finns i lägre frekvens i naturen varför ett lågt sporantal kan visa på fuktskademiljö.

Chrysonilia

Chrysonilia (group) är ett släkte av mögelsvamp som gärna växer på matvaror och även lätt sprids för att kunna få fäste i mineralullsisolering och i ventilationssystem där tillväxtfaktorer blivit gynnsamma. Mögelsvampens mycel är vitt till gulbrunt.

Cladosporium

Brukar benämnas som ett av de vanligare mögelsläktena i fuktbelastad miljö. Den växer ofta på fasader och kallas därför ibland för fasadmögel. En egenskap är att det material där svampen finns blir mörkfläckigt vilket inte så lätt går att tvätta bort då pigmentämnen går in i ytan på materialet. 

Cladosporium cladosporioides är mycket vanlig i naturen varför dammprover inomhus i regel visar positivt även om påväxten inte finns i själva huset. Den trivs under flukturerande fuktnivåer och i lägre temperaturer. Sådant klimat hittas t.ex. uppe på husens kallvind och i andra riskkonstruktioner samt i kylskåp. Färg mörkgrön, brun, svart.

Cladosporium herbarum liknar till del C. cladosporioides och är en av de vanligaste mögelsvamparna i naturen, t.ex. på löv och döda växter. Inomhus växer den gärna på trä och tapet.

Cladosporium sphaerospermum liknar ovanstående men kräver låga fukthalter. Växer gärna på trä, tapet, gipsskivor och målade ytor.

Fusarium

Mögelsläktet är ett stort problem inom lantbruket där spannmål angrips. Inomhus växer mögelarterna under detta släkte gärna på tapeter och annat cellulosahaltigt material såsom gipsskivor. 

Möglet Fusarium kan tillväxa t.ex. på tapet inomhus

Fusariummögel kräver högre fuktvärden för att dess sporer ska kunna gro och utveckla mycel. Dess färgvariation är stor mellan vit, grå, gul, rosa, röd och lila. Ibland kallas Fusarium allmänt för rödmögel utefter dess färg.

Mucor rhizopus group

Grupperingen innefattar tusentals mögelarter och är totalt vanligt förekommande. Dock är nivåerna normalt lägre inomhus. Infinner sig högre fuktvärde återfinnes den på trä, betong och under golvmattor. Färg: Vit till grå.

Mögel av typen Mucor kallas också kulmögel

Bilden visar en 3D animation av möglet Mucor. Tack vare formen på konidierna kallas det också kulmögel. Den vänstra halvan av bilden är en närbild på Mucor som kan växa både på matvaror och på byggnadsmaterial. Tittar man noga så syns långa konidiebärare och konidier som små svarta kulor. Mögelpåväxten kan bli riktigt fluffig. 

Paecilomyces

Är vanlig att finna i jord och komposthögar. Påväxer tapet och gipsskivor. Detta släkte är närliggande Aspergillus och Penicillum och brukar därför i vissa analyser bakas samman med dem som en grupp. Färgen är initialt vit och utvecklas senare till gul, grön, brun, lila eller violett.

Penicillium

Penicillium finns i omkring 150 arter varav tre här lyfts som exempel på vanlig förekomst i hus. Vissa Penicilliummögel har lägre krav på fukthalt innan sporgrodd sker. Därför brukar dessa mögelarter vara bland de första att koloniseras när byggnadsmaterial blir för fuktigt. 

Möglet Penicillium på råspont i hus

Bilden visar ett typiskt angrepp på råspont på vind där mycelet växt ut till en riklig vit-grå påväxt. Andra färger som mycelet alstrar är även blått till grönt. Färgen beror på flera olika faktorer och kan således variera. Under mikroskopering syns konidesporernas form vilket gör att Penicillium ibland kallas för penselmögel. 

Penicillium chrysogenum är inte framträdande i mängd gällande utomhusluft. Finns den mer rikligt detekterbar inomhus kan fuktskada därför misstänkas. Denna art brukar vara tidigt koloniserande vid fuktförhållande över det lägre spannet gällande gränsvärde för mögeltillväxt. P. chrysogenum är vanlig att finna på trämaterial i torpargrund, krypgrund, vind och andra ouppvärmda huskonstruktioner. 

Penicillium corylophilum har konstaterats vara mycket vanlig i krypgrund när forskare från Göteborg och Karlskrona undersökte 212 hus i södra Sverige. [21] Färgen är likt bildexemplet ovan ofta vit till grå och kan likna ett dammlager på blindbotten i krypgrunderna. Sådant angrepp är initialt svårt att upptäcka om man inte är tränad och van vid vad det handlar om. 

Penicillium expansum trivs särdeles bra på frukter men kan också finna sin plats i hus där fukthalten är högre. Även denna mögelart återfinnes då vanligen på material av trä. 

Phialophora

Är ett släkte där åtta olika arter ingår. Mögelsvamparna kräver höga fuktvärden och förekommer på trä i kontakt med mark samt i badrum och våtutrymmen. Färgen varierar från vit till grå och grågrön.

Rhizopus

Mögel av arten Rhizopus stolonifer

Rhizopus stolonifer trivs som bäst i hög fuktighet och temperatur. Den är vanlig på bröd och frukt samt kan återfinnas i fuktskadad isolering och vid läcka från vattenledningar. Färg: Vit till grå och gulbrun eller matt mörkgrön.

Scopulariopsis

Scopulariopsis brevicaulis är en art av mögel som kan finnas i hus

Scopulariopsis växer i jord och organiskt material och inomhus i fuktiga väggar, på tapeter och i trä. Färgen är initialt vit till grå och utvecklas senare till brun eller mindre ofta svart. Detta är en av mögelarterna som bildar och lyfter ut arsin från arsenikhaltigt material.

Stachybotrys

Mögel Stachybotrys chartarum kallas också pappersmögel

Stachybotrys chartarum är ovanligare i naturen varför en lägre sporfrekvens inomhus kan tyda på skada. Sporerna är större och tyngre och blir därför inte så lätt luftburna. Den föredrar varaktigt hög fuktighet och återfinnes under hög fuktbelastning samt äldre mer omfattande skador. Gipsskivor och tapeter med cellulosahaltigt material brukar bli påväxta under rätt förhållanden. Färg grön till svart.

Stachybotrys chlorohalonata är svår att särskilja från chartarum. För att kunna upptäcka denna art krävs PCR test. 

Trichoderma 

Trichoderma viride återfinnes naturligt i jord och på dött trä. Den trivs som bäst i hög fuktighet och högre temperaturer och ses påväxa träkonstruktioner i hus. Redan lågt sporantal berättar om misstänkt angrepp. Färgen är vanligen grön till närmare svart.

Ulocladium

Ulocladium chartarum är ganska ovanlig i hus men har förmåga att tillväxa under ordentligt fuktiga förhållanden, i synnerhet på gipsskivor, trä, tapet och väggfärger. Möglet kan såväl som vissa andra släkter och arter också finnas i innerdelen av luftvärmepumpar. Redan lägre sporkvantitet berättar om skademisstanke. Färg: Grå, brun, svart.

Wallemia

Wallemia sebi är en av de mest frekvent förekommande mögelarterna i hus med förhöjda fuktvärden, men dock lägre än vad vissa andra mögel kräver. Sporerna är små varför de lättare sprids och vid påväxt rikligen kan återfinnas. Den förekommer i olika nyanser av brunt och antar en gråare ton då påväxten åldras.

Förorsakar mögelexponering hälsoeffekter?

Svaret är ja, mögelexponering förorsakar definitivt vissa hälsoeffekter. Eftersom det förekommer en segsliten och infekterad debatt kring frågeställningen startar vi från de tidigast kända källorna för att försöka hitta mer definierande svar. 

I bibeln, Tredje Mosebok – Leviticus, används begreppet ”tzara’at” för att beskriva något orent som kunde skapa fläckar på byggnadsmaterial i hus, på läder, textilier och även på människors hud. Begreppet blev senare tolkat och översatt av grekerna i det nya testamentet till ”aphe lepra”. När bibeln översattes till latin löpte benämningen vidare som ”leprosy” det vi känner som spetälska.

Enligt historiska källor var spetälska inte känt under tiden för gamla mosebok. Att begreppet ”tzara’at” senare tolkades som spetälska berodde troligen på att man ursprungligen beskrivit symtomen som bl.a. fläckar i huden. [3]

I modern tid har många som tänkt till tolkat in ”tzara’at” som mögel. Motivering till det är den bibliska beskrivningen om hur det kunde drabba hus m.m..

Reglementet kring påväxt var hårt. En präst måste komma och undersöka huset, som efter rengöring stängdes under ett visst antal dagar. Hade påväxten återigen blommat upp kunde byggstenar och annat få tas bort och slängas utom byns eller stadens gränser. I värsta fall utdömdes huset som fick gå samma väg. 

Man kände således till att det var orent och troligen ansågs det också skadligt då hudåkommor även bakades in under begreppen. På den tiden, för mer än 2500 år sedan hade de troligen inte tillgång till mikroskop. De kände inte heller närmare till infektioner och sjukdomstillstånd som kunde manifesteras i huden. Det tolkar Optihus som orsak till sammanblandning av mögelfläckar i hus och vissa sjukdomstillstånd, vilka i vissa fall kanske hängde samman som orsak och verkan. 

Enligt kvarvarande skrifter visste romerska arkitekter och forskare i tid med Jesu födelse att hus som blev fuktskadade inte var hälsosamma att bo i. Marcus Vitruvius Pollio framförde i sina verk, ”De architectura libri decem” (Tio böcker om arkitektur), att hus som inte byggdes utefter klimatförhållanden på byggnadsplatsen riskerade att bli ohälsosamma.

Vitruvius beskrev också att det kunde leda till hälsoeffekter att uppföra byggnader i närheten av träskmark. Han menade att det fanns väsen i träsken, vilka alstrade elaka lukter som folket kunde få hälsoeffekter av då lukterna om kvällen och natten nådde byggnaderna. 

Mögelpåväxt i hus kallades också för ”tjuka”. Med begreppet menades att det var en form av ”sjuka”. Troligen var detta en kvarleva från tiden där man benämnde det lepra, samtidigt som det förknippades med kroppslig sjukdom.

Från vidskeplighet, kunskap och evidens till förnekelse

Precis som tolkningen av Vitruvius, att det fanns väsen, tyder en del på att vidskeplighet rådde rörande mögel och även rötsvamp. I stor utsträckning bör man ha trott att det var guds straff och knutet till övernaturliga ting när möglet angrep hus.

Det är dock inte helt lätt att uttolka vad man egentligen visste och trodde eftersom fuktsäkrare konstruktioner utefter erfarenhet laborerades fram. Visst fukttekniskt kunnande fanns och även vad som hände när kunnandet i praktiken brast. Dock så verkar kunskapen ha varierat mellan olika tidsepoker. Romartiden utmålas ofta som upplyst medan delar av medeltiden utmärks av fattigdom och segregation. 

I vilket fall som helst ansågs det inom kristendomen, som stod sig stark, att möglet var orent och troligen ansågs det också som skadligt. Evidens bör oavsett tidsepoker ha kvarlegat om hälsoeffekter knutna till mögelexponering i hus. 

Mögel rapporteras 1771 vara skadligt för kreatur

1771 rapporterade skriften Göteborgska Nyheter om att bärgning av vått hö som togs in i ladorna var skadligt för kreaturen då damm och mögel bildades. Det skulle enligt artikeln vara anledningen till den s.k. boskapssjukan som då härjade i Halland.

I Stockholms Dagblad beskrevs mögel 1885 som ohälsosamt

I tidningen Stockholms Dagblad beskrevs mögel tisdagen den 28 juli 1885 som ohälsosamt, med orden:

”Surt klister. Klister, som begagnas till att stärka ränningen vid väfnader, surnar som bekant fort och under åsktid eller varm luft håller det sig ej ett dygn. Det börjar lukta illa, förlorar sin förmåga att stärka trådarne och förorsakar hos den väfvande illamående med hufvudvärk, qväljningar o.s.v. 

Sak samma inträffar, om dylikt gammalt klister användes vid tapetsering. Limämnet har genom en kemisk sönderdelningsprocess förlorat sin bindningsförmåga, tapeterna lossna snart, och den unkna luften i boningsrummen förorsakar illamående för de der boende. 

Men detta är endast början till vida värre obehag. Snart börja åtskilliga mögelarter och andra för helsan skadliga parasitsvampar infinna sig, hvarigenom sjelfva papperet och färgerna i tapeterna förstöras och de inneboendes helsa ytterligare angripes – så att t.ex. en först sund och kraftig familj snart kan varda allmänt sjuklig, i synnerhet de medlemmar af den samma, som mest vistas i hemmet. 

Sedan tapeterna möglat och möglet från dem öfverflyttats till möbler och husgeråd, utgör möglet en banbrytare för en vida farligare fiende till egendom, lif och helsa. Det är Hussvampen eller Träfrätaren (Merulius lacrymans, Fries), som snart infinner sig i det sålunda förberedda mediet. Dess frukt ser ut som halftjocka brödkakor, som allt mer vidga sig och i omkretsen afsätta en ymnig, klart gul vätska, som fräter virket och sprider groddkornen. Hussvampen kan ofta vara till städes i rummen långt innan man vet af honom, ty han börjar på baksidan af möbler, i panelen o.s.v.

Under sin utveckling röjes han av en unken, vidrig lukt, obehagligare än möglets; bland de gaser han utdunstar utgöres det mesta av den giftiga kolsyrligheten. Virket frätes så starkt, att till och med trossbottnarne förstöras och att inom några månader endast de af förgyllning impregnerade ytorna af t.ex. en spegel- eller tafvelram sammanhålla det af den dolda smygande fienden angripna virket. 

För att förebygga de primära orsakerna till alla dessa olägenheter och faror måste man hafva ett klister, som ej kan surna. Ett sådant kan kokas af lafvar, bäst af Limlafven eller Asklafven (Ramalina calycaris, Fries) och dess samslägtingar, som äfven blifva det förnämsta till appetyr af väf. Ändamålet kan äfven vinnas genom att antiseptera klister af sädesmjöl medelst dubbel eller enkel aseptin.”

Optihus noterar hur rätt skribenten i Stockholms Dagblad hade på många punkter. Äkta hussvamp har bytt latinsk benämning till Serpula lacrymans, men fungerar så som här beskrivet. Rätt är också att mögel till del kan bana väg för hussvampen då möglet, även det med oxalsyra etc., bearbetar ytan på trä och avlägsnar träts mikrobiellt hämmande ämnen. 

I gamla torpargrunder och äldre krypgrunder kunde krossat glas, porslin och annat vasst slängas in. Enligt en gammal timmerman undertecknad talat med skulle det berott på just vidskeplighet och tron på otyg. Miljön i grundläggningen skulle göras ogästvänlig.

Präster hade tillsammans med högre officerare långt fram i tid som delsyssla att inspektera boställen. De tittade efter det som kallades husröta. Fanns rötsvamp som förstört husen kunde den som skulle förvalta huset bötfällas och åläggas att snarast renovera. 

När man under 1800-talets senare del definitivt upptäckte att både mögel och röta var olika former av svampar, bör vidskepligheten sakta fått ge med sig utefter den nya kunskapen. Dessutom växte kunskapen om bakterier och olika sjukdomstillstånd samt hälsoeffekter. Man kunde nu särskilja mögel i hus från andra typer av fläckar i huden. Kanske ledde detta till att möglet inte längre ansågs så orent och skadligt?

Industrialismen tog fart och husen i städerna började byggas snabbt samt på höjden för att rymma fler personer. Innan byggfukten torkat ut blev folk som flyttade in sjuka. Den evidensen växte så pass att fattigt folk fick flytta in under en första period. De blev kallade för ”svampar” i mening att de absorberade det skadliga. 

I industrins intresse fanns att inte erkänna vad de skadliga effekterna fukt, mögel och annat byggnadsrelaterat kunde leda till. Just detta fenomen möter vi ännu idag då ett antal större ekonomiskt starka parter gör i princip allt de kan för att utestänga och förneka både tusenårig evidens och modern forskning, som tydligt visar att mögel leder till hälsoeffekter och kan vara både indirekt samt direkt skadligt. 

Det skapades olika läger i synen på mögelsvamp och hälsoeffekter. Ämnet blev högst kontroversiellt. Inte bara för att olika åsiktsläger och intressenter trätte mot varandra, utan också för att kunskapen om komplexiteten i relation till en mögelskada i hus växte, allt utifrån större medvetenhet kring mögelmetaboliter.

Kunskapsläget idag

Det finns så många forskningskällor som lyfter fram faktiska eller potentiella risker med exponering av mögel, att Optihus längre fram i tid måste återkomma till ämnet med en rejälare redogörelse och sammanfattning. Därför sammanfattas kunskapsläget här kort och koncist med några viktiga referenser. 

Först under 1960-talet blev mykotoxiner (mögelgifter) kända i relation till allvarliga sjukdomsutbrott inom djurbesättningar.

I början av 1980-talet började inomhusmiljö, mögelexponering och mykotoxiner samt andra mögelmetaboliter diskuteras allt mer. Industriella intressen inom träskyddsmedelsbranschen och tobaksindustrin hjälpte länge till att uppmärksamma husmögel som potentiell källa till hälsoeffekter. Förefallande var att de ville styra om den uppmärksamhet de fått rörande hälsofrågor. De menade att deras produkter inte kunde orsaka hälsoeffekter. Istället skulle det vara mikrober likt bakterier och mögel i hus som var boven i dramat. 

1984 författade Socialstyrelsen boken ”Mögel i byggnader en kunskapsöversikt”. Här hade man kommit fram till att mögel var en biologisk faktor att inräkna som möjligt hälsopåverkande i hus och fastigheter. Information hämtades troligen från träskyddsmedelsbranschen angående lukt i hus, som styrdes till att i princip enbart bero på mikrobiell påväxt även om träskyddsmedel var en minst lika stor faktor.

1988 författade dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen föreskrifter om det som man kallade trämögel. Föreskrifterna gällde all hantering av virke, spån, träbaserade byggskivor och sönderdelat trädbränsle där trämögel kunde förekomma. De kallade inflammatorisk sjukdom i lungorna för trämögelsjuka. [22]

Trots Arbetarskyddsstyrelsens föreskrift om trämögel gavs ringa uppmärksamhet och åtgärder från deras sida vid mögel i övrig arbetsmiljö. På skolor, industrier, kontor, inom vården och andra arbetsplatser såg man många gånger mellan fingrarna. Mögelexponering kontra hälsorisker ansågs vara en dosfråga enbart rörande sporer, där det under virkeshantering etc. fanns rikligare mängd än i inomhusmiljö i övrigt.

Idag heter myndigheten Arbetsmiljöverket. De informerar fortfarande om mögel felaktigt som trämögel. Det finns ingen sådan vetenskaplig benämning. Trämögelsjuka har bytts ut mot allergisk alveolit, som innebär kroniska inflammatoriska förändringar i lungorna, med risk för utvecklande av astma och lägre lungkapacitet. [23]

Det tog ända fram till 2007 innan förfinade analysmetoder tagits fram och forskare kunde visa att mykotoxiner i fuktskademiljö i hus var långt vanligare än tidigare kunskaper gjort gällande. [24,25] Dessa fynd som gjordes av svenska forskarteam blev debatterade och från vissa smutskastade i frågan om potentiella hälsoeffekter. Själva mykotoxinfynden i mögelskademiljö blev dock verifierade av fler forskare i andra länder. 

Då begreppet sjuka hus varit på tapeten länge, utan att man kommit fram till några riktigt säkra slutsatser om vad som orsakar hälsoeffekterna, tilltog arbetet med att sammanställa evidens och ännu mer forskning. Dock har flera seriösa forskare mött svårigheter med att få finansiering beviljad samt sina forskningsresultat presenterade i etablerade tidskrifter samt databaser.

En viktig fakta- och förhållningsskrift som myndigheter i Sverige var väldigt saktfärdiga med att hänvisa till, utgavs från WHO – Världshälsoorganisationen 2009. Skriften ”Dampness and Mould” fungerade som de första egentligen tyngre vägande riktlinjerna gällande mögel i hus. I skriften sammanställdes delar av den forskning som då fanns samt de hälsosymtom som sågs vara vanliga. [26]

Folkhälsomyndigheten utgav 2014 allmänna råd om fukt och mikroorganismer och började generellt informera om hälsorisker. Myndigheten informerar även om vikten av att mögelsanera på adekvat sätt och att förebygga fuktskada i hus. [27]

De allmänna råden och riktlinjerna verkade många gånger stanna hos Folkhälsomyndigheten och WHO. Övriga myndighetssverige som kommuner och länsstyrelser förstod inte alltid allvaret i frågorna och inte heller lagen i form av Miljöbalken och Försiktighetsprincipen etc.. Där omtalas att åtgärder som inspektion och sanering måste vidtas i offentlig miljö. Redan misstanke om fukt- och mögelskador i en fastighet ska leda till utredning och vid behov sanering. Brist på forskning och medicinsk kunskap får enligt lagen inte vara ett hinder. 

Mycket viktig och bra sammanfattning gavs 2021 ut från Boverket. De informerar helt korrekt att barn är känsligare för exponering än vad vuxna generellt är och att hälsoeffekter är vanliga. [28] Internetmedicin informerar också ganska bra om rådande kunskapsläge kommande från etablissemangets sida. [31]

Nämnas ska att Arbetsmiljöverket skärpt upp kontroller på skolor och andra arbetsplatser. Ändå finns det mycket att göra innan lagar följs, då ekonomiska intressen, okunskap, prestige, nepotism m.m. särskilt i kommunal regi går före barns och vuxnas hälsa. Tjänstemannaansvar finns i regel inte att åberopa även om det är lagstadgat, vilket ger fritt spelrum att på olika sätt åsidosätta och/eller missbruka lagar.

Myndighetsinformation är i allmänhet försiktig och framför inte all den forskning som går vidare och beskriver flera allvarligare sjukdomssymtom som potentiella i samband med mögel i hus. Det är till del  förståeligt då man inte vill utkomma med fakta som senare kan komma att ändras. Ekonomiska intressen och kunskapsbrist är annat som gör att man hindras från att löpa hela linan ut i förhållandet till rådande kunskapsläge och lagrum. 

Som läget är vill Optihus rekommendera att alla, även privata husägare, följer försiktighetsprincipen. Undertecknad har i en mängd fall upplevt hur illa olika relaterade skador i hus drabbat de som bott eller vistats där. Inte nog med att hälsan blir lidande. Ofta följer arbetsoförmåga, ekonomiska svårigheter samt problem att bli hörd och inom vården få hjälp. 

Risk finns att vårdsökanden blir stämplade som psykiskt sjuka. Begreppet SVBK förekom som inskrivet i patientjournaler fram till att patienterna fick läsa sina journaler. SVBK stod för Sveda-, Värk- och Brännkärring, med mening att förringa de symtom som patienten berättade om. SVBK användes även för att förklara bort det alldeles faktiska fenomenet sjuka hus. 

Dessa förhållanden stärktes i samband med att ett svenskt universitet 2015, egendomligt nog i en forskningsrapport, kom fram till att exponering av samt lukt av träskyddsmedel och mögel i hus inte kunde skada. Istället skulle det vara psykiska faktorer som rädsla inför lukten som utlöste hälsoeffekter. Möjligt är att det i vissa fall kan fungera så, men yngre barn psykologiserar normalt inte på detta vis. 

För att lägga in en växel till i debatten vore det bra och behövligt att stärka upp gällande lagar, riktlinjer och rekommendationer kring mögel i hus så som gjordes kring asbest. Detta med anledning av att möglet ter sig vara ett mer omfattande folkhälsoproblem än vad asbest är.

Mögel i lägenhet, vad kan man göra?

Äger man sitt eget hus finns inte mycket annat än att ta tag i mögelsanering och avfuktning själv. Däremot gäller annat om man har en lägenhet eller bostadsrätt.

Hyresvärden ansvarar för skicket på fastigheten och lägenheten, vilket enligt lag ska vara så bra att hälsopåverkan inte riskerar ske. 

Om hyrestagaren ser eller misstänker mögelpåväxt inomhus eller i fastighetens klimatskal, ska hyresvärden informeras. Värden är då skyldig att låta undersöka och vid positivt fynd adekvat låta åtgärda.

Vill värden av någon anledning inte göra det som åläggs denne kan man gå vidare med klagan till Miljöförvaltningen i kommunen. Denna myndighet har övervakande ansvar och kan vid behov ställa krav på ägaren av lägenheten eller det uthyrda huset. 

Miljöförvaltningen ska ta emot ärendet och sätta ett s.k. diarienummer som man ska kunna få ta del av. Vill förvaltningen inte delge sådant, inte ta klagan på allvar eller inte delger beslut finns möjlighet att gå vidare med anmälan till JO – Justitieombudsmannen.

Förvaltningens beslut ska kunna överklagas. Det ska framgå tydligt i beslutsunderlaget som ska delges hyrestagaren. Anser man att beslutet är felaktigt går det att överklaga till Länsstyrelsen. Även i sådant läge går det att klaga inför JO om allt inte sköts som det sig bör. 

För den som äger bostadsrätt ser det något annorlunda ut. Ägaren ansvarar för ytskikt och vitvaror etc. i bostadsrätten. Bostadsrättsföreningen ansvarar för fastigheten i övrigt. Ligger ev. förekommande mögel i föreningens ansvar gäller i princip samma regelverk som ovan beskrivet.

Relaterade blogginlägg

Det finns mycket kunskap om mögel som ännu inte uppmärksammats så brett eller inte alls. Meningen med Optihus blogg är att lyfta fram och om möjligt förklara. Här listas relaterade blogginlägg:

1] Sök på begreppet mögel, Svenska dagstidningar, Kungliga Biblioteket. 
2] Sök på begreppet mögelsvamp, Svenska dagstidningar, Kungliga Biblioteket. 
3] Mold: ”tsara’at,” Leviticus, and the history of a confusion, Richard M Heller et al., 2003.
4] Improved Model to Predict Mold Growth in Building Materials, Hannu Viitanen, Tuomo Ojanen, 2007.
5] Högsta tillåtna fukttillstånd BBR 6:52 och 6:53, Boverket.
6] Prediction of mould fungus formation on the surface of and inside building components, Klaus Sedlbauer, 2001.
7] Kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial – kunskapssammanfattning, Pernilla Johansson et al., 2005.
8] Determination of the Critical Moisture Level for Mould Growth on Building Materials, Pernilla Johansson, 2014.
9] Anrikning av näringsämnen vid virkestorkning ökar risken för mögelskador, SLU, 2003.
10] Processanpassning för funktionsbeständiga träprodukter. Vilken roll spelar torkningen för mögelpåväxt på brädor i utomhusprodukter ovan mark?, Träcentrum Norr, 2010.
11] Tilläggsisolering i ett varmare och fuktigare klimat, Hanna Svensson, 2013.
12] Klimatförändringarnas inverkan på mögel- och rötangrepp,  Hans Jeppsson, Karl Lindahl, 2011.
13] Simulating Mold Risks under Future Climate Conditions, Pamela Cabrera et al., 2019.
14] Removal of copper, chromium, and arsenic from CCA-treated wood by organic acids released by mold and staining fungi, S. Nami Kartal et al., 2006.
15] Investigating the presence of mold in wood treated with chlorophenol, Olle Ekberg et al., 2020.
16] Relationship between Secondary Metabolism and Fungal Development, Ana M. Calvo et al., 2002.
17] Aspergillus Secondary Metabolite Database, a resource to understand the Secondary metabolome of Aspergillus genus, Varahalarao Vadlapudi et al., 2017.
18] Sanering av mögelskador, Erica Bloom et al., 2010.
19] God praxis för säker mögelsanering, Erica Bloom et al., 2015.
20] Beväxning på målade träfasader utomhus, Jan Ekstedt, Alf Karlsson, 2009.
21] Mass occurrence of Penicillium corylophilum in crawl spaces, south Sweden, Gunilla Bok et al., 2009.
22] TRÄMÖGEL, Arbetarskyddsstyrelsen, 1988.
23] Trämögel, Arbetsmiljöverket.
24] Mass Spectrometry-Based Strategy for Direct Detection and Quantification of Some Mycotoxins Produced by Stachybotrys and Aspergillus spp. in Indoor Environments, Erica Bloom et al., 2007
25] Mycotoxins in indoor environments. Determination using mass spectrometry, Erica Bloom et al., 2008.
26] WHO guidelines for indoor air quality : dampness and mould, WHO, 2009.
27] Fukt och mikroorganismer, Folkhälsomyndigheten.
28] Din hälsa kan påverkas av fukt och mögel, Boverket, 2021.
29] Mögelhundskolan, Sveriges Radio, 2006.
30] How to Find Hidden Microbial Growth with a Mold Dog, Wolfgang Lorenz and Thomas Diederich, 2001.
31] Fukt- och mögelrelaterade hälsobesvär, Internetmedicin.se.

Jerker Andersson

Jerker Andersson

CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Bild från annonsfolder om pentaklorfenol som det rätta mot röta

Pentaklorfenol och annonseringen av träskyddsmedel

Denna sida om träskyddsmedel, färger och andra medel innehållande klorfenol som pentaklorfenol, är en uppföljning av Optihus information för att visa det annonsmaterial som utgivits.  Materialet presenteras i forskningssyfte och för allmänintresse, i synnerhet då materialet och kunskapen har hamnat

Läs mer »
Optihus AB uför radonsanering

Radonsanering via konsultation, installation och produkter

Radonsanering kan behövas där för höga radonvärden når bostadsutrymmena. Först av allt konstateras var radonet kommer ifrån, för att följas upp av utvärdering av lämplig lösning. Produkter rekommenderas och kund väljer själv om egen installation ska utföras eller om Optihus

Läs mer »