...
Optihus AB
Optihus AB

Mögelsanering som tjänst med forskningsbaserad information

Mögelsanering

Optihus AB tillhandahåller tjänsten mögelsanering.

Vi backar upp tjänsten med information baserad på många års forskning och källkontrollerade uppgifter.

Tyvärr råder det i dagsläget många missuppfattningar om sanering av mögel. För att räta ut frågetecknet startar vi denna artikel med att beskriva de historiska aspekterna, så långt vi känner och anar dessa. Vidare sammanfattas såväl förebyggande som mer akuta saneringsinsatser i hus. 

Hållpunkter såsom val av saneringsmetod, kontamineringsskydd och validering av saneringen tas jämte annat viktigt också upp. 

Innehållsförteckning

Hur mögelsanerade man förr?

Den troligtvis äldsta bevarade källan som mer utförligt beskriver mögelsanering återfinns i Bibeln. I gamla Mosebok (3 Mos 13:47-59) som till del dateras från 700-talet f.Kr., finns en del lagar nedtecknade. Uppstod fläckar i hus eller på kläder etc. var man skyldig att uppvisa det för prästen då det sågs som orent. 

Prästen kunde genom olika försök som tvättning och isolering under ett visst antal dagar avgöra om vidare mögelsanering skulle vidtas. Visade sig fläckarna återkomma eller utbredas kunde bränning av plaggen utdömas. Fanns återkommande eller uppblossande mögelskada i hus kunde partiell eller total rivning göras som saneringsinsats.  

Tiderna och åsikterna ändrades

1700- och 1800-talens uppfinningsrikedom gjorde det möjligt att ta reda på att mögel inte var något övernaturligt eller ett guds straff. Man kunde nu via en speciell glaslupp förstora påväxten och såg därför att det var en slags svamp. Kanske var det jämte medeltidens upplysningsfattigare dagar en av anledningarna att allvaret med påväxten allt mer kom att negligeras. 

De stora krigen i början av 1900-talet, industrialiseringen, uppbyggandet av försäkringssystemen samt andra ekonomiska och politiska intressen, var också inverkande till att vikten av mögelsanering i stort bortsågs från. 

Det fanns dock de som aktivt arbetade med att inspektera hus och genom evidens såg att mögelsanering var nödvändigt för att skydda de boendes hälsa. Ett exempel är docenten och byggnadsinspektören Germund Wirgin (1868-1939) som 1913 skrev ett välformulerat kapitel om de skadliga följderna av fukt i bostäder i Hygiea – Hygienisk Tidsskrift. 

En annan framträdande person var Ludvig ”Lubbe” Nordström (1882-1942). 1938 var Ludvig aktuell med boken och radioreportagen om ”Lort-Sverige”. Där beskrevs misären som rådde i dåtidens generella boendeformer. Trångboddhet, brist på ventilation, fukt, rötsvamp och mögel var jämte sjukdom vanligt. Detta blev efter viss kritik och nedtystande försök ett startskott till allmän sanering och byggande för bättre boendemiljö. 

Det blev bättre ett antal årtionden då man lyckades bygga förebyggande mot fuktskador, med andra ord mer fuktförlåtande. Tråkigt nog tog ekonomiska intressen och experimenterande över. Riskkonstruktioner skapades och mögelkänsliga byggnadsmaterial började användas i allt större utsträckning. Under 1960-talet började experimentbyggandet ge bakslag i form av ”sjuka hus”. Mögelsanering kom återigen på tal och debatten om saneringsbehov har sedan dess böljat fram och tillbaka mellan förespråkare och nej-sägare. 

I synnerhet har det de senaste 20 åren vägt över mot att återigen bli lag om, eller rättare sagt att lagar inom området ska följas, så att mögelsaneringsåtgärder blir aktuella vid skadefall i offentliga hus och fastigheter. 

Till skillnad från offentliga byggnader så finns inga direkta lagar som reglerar krav om sanering mot mögel i privatägda och icke uthyrda hus. Frågan är då varför man som husägare bör vidta åtgärder?

Varför bör man mögelsanera?

Mikrober som mögelsvamp och ofta också förekommande bakterier såsom Aktinomyceter, alstrar en mängd olika ämnen och partiklar. Dessa sekundära mikrobprodukter går under benämning metaboliter. 

Här ingår sporer, mykotoxiner, partiklar, gasformiga ämnen och en rad annat. Exponering av dessa högtoxiska eller symtomframkallande metaboliter är utifrån forskning om hälsoeffekter inte att rekommendera. Försiktighetsprincipen är väl värd att följa. Det innebär att mögelsanering bör vidtas. 

Miljötekniska skäl

Sanering av mögel görs för att säkerställa miljötekniska mål. Det ska inte finnas någon fuktskada, varken upptorkad eller aktiv, som medger mikrobiell kontamination av inomhusmiljön. Inomhusmiljön är viktig för vårt välbefinnande och vägs allt mer in som avgörande för vårt hälsotillstånd. 

Värdesäkring av huset

I takt med allt mer forskning inom området och myndigheters information sprids kunskapen om vikten av att förebygga och vid behov sanera. 

Undertecknad har genom åren upplevt att allt fler husköpare blivit varse forskningsframsteg och föreliggande risker. Vissa drar sig för att köpa ett mögelskadat hus och budgivningen kanske inte kommer igång så som annars om huset vore fritt från fuktskada. Det blir en tydlig värdesäkring att utföra behövliga saneringsinsatser. 

Kartlägga och omfattningsbedöma

Innan mögelsaneringen kommer igång är det väl värt att göra en kartläggning och omfattningsbedömning av förekommande skada. Med andra ord kallas det också för fuktteknisk utredning. 

Om skadebilden är mer tillfällig och sådan att man tydligt kan avgränsa både faktisk påväxt och metabolitspridning, så kan saneringsarbetet starta.

Dock är det ibland mer komplicerat, särskilt när den mikrobiella påväxten skett i husets klimatskal och kontaminering av inomhusmiljön skett. Själva kontaminationen är inget man kan se med blotta ögat. Ibland men inte alltid känns dock karakteristisk lukt inne i huset. 

Ett sätt att omfattningsbedöma är att använda DNA Mögelanalys. DNA-spårning är en mycket precis metod för att testa om det skett kontamination från ett skadeställe in i husets vistelsezon. Vid misstanke om fuktrelaterade problem går det att starta med DNA-test. Det är enkelt att själv ta testet.

När den fukttekniska utredningen är klar fattas beslut om hur omfattande mögelsaneringen blir. För att få bort hela skadan bör allt påväxt och kontaminerat material bytas ut. Många gånger är det inte praktiskt eller ekonomiskt genomförbart. Det finns vissa ersättande och kompletterande saneringsknep att ta till. Mer om det står längre ned i text. 

Innan mögelsaneringen startar

Frågan måste ställas om saneringen innebär en faktiskt risk att boendemiljön blir utsatt. När en mögelskada öppnas upp och man börjar röra i material, kommer metabolitavgivningen och därmed kontaminationsfaktorn att öka. 

Inomhusmiljön samt kläder, bohag m.m. måstes säkras från kontaminering. Det görs antingen via noggrant utförd avskärmning alternativt att boendet töms och utryms under tiden mögelsaneringen pågår. 

Om utbytt material transporteras genom huset måste det läggas i för ändamålet avsedda tätare plastsäckar. Säckarna förseglas innan flytt med tejp eller genom annat förslutningssätt.

Ventilationssystemet bör säkras så att luft från saneringsutrymmet inte dras in i ventilationskanalerna och ev. ventilationsaggregat. Istället för att behålla den ursprungliga ventilationen kan med fördel tillfällig undertrycksventilation installeras.

Olika saneringsmetoder i korthet

Den allra bästa mögelsaneringen utförs genom utbyte av allt påväxt och sekundärt skadat material. Hur långt man vill gå är dock upp till varje husägare. Många gånger väljs en mellanväg, ibland lyckad andra gånger i varierande grad misslyckad. 

Begreppet sanering innebär att det oönskade tas bort. Med det i åtanke berättar vi här först om mindre bra metoder för att sedan gå över till mer hållbara. 

Måla över skadan

Detta är en klassiker på något som inte överhuvud taget bör ingå i ett åtgärdsprogram för mögelsanering. Vanlig målarfärg döljer fukt-och mögelfläckar men hindrar inte metaboliter att fortsätta avges från skadestället. 

Det finns något som kallas spärrfärg eller patinering. Sådan färg är tätare och stänger in det oönskade i byggnadsmaterialet som bemålas. Saneringsmetoden är vanlig att använda i hus med nikotinskada p.g.a. rökning. Utvägen för att mögelsanera med spärrfärg bör vara ett sistahandsval och ej ersätta utbytbart byggnadsmaterial. Spärrmålningen om sådan ska vidtas, bör föregås av fuktteknisk utredning så att följdskador inte uppstår. Samtidigt bör man tillse att så mycket som möjligt av den aktuella påväxten tas bort och avdödas innan målning. 

Ozonering

Rent hårresande reklam har under de senaste åren gjort gällande att ozon och ozonaggregat sanerar bort mögelsvamp rakt igenom tak, väggar, golv och isolering en gång för alla. I reklamen har också kunnat utläsas att man sparar stora pengar och slipper ringa in saneringsfirma. 

Hur förhåller det sig då sanningsenligt med ozon som saneringsagent? Ozon är en oxidativ gas bestående av tre syremolekyler per molekyl. När ozonet kommer i kontakt med organiskt material sker utifrån förutsättningarna en reaktion, som i bästa fall tar bort, omvandlar eller helt neutraliserar det oönskade. 

Forskning och mångåriga ozoneringsförsök har visat att vissa av mögelmetaboliterna kan saneras bort. Men det gäller inte alla och i synnerhet kan ozonet inte göra verkan in i hårdare material och ej heller genom tätare eller mer absorberade och bindande sådant. 

Mögellukt som inte hunnit sätta sig in i material är ozonet bra på att snabbt sanera bort. När det gäller fragment av och hela mögelsporer samt hyfer så står sig ozonet ganska slätt i saneringshänseende. Ozoneringen kan inte heller sanera bort infärgning av möglets pigmentämnen. 

Efter ozonsanering finns möjlighet att luften upplevs friskare, men finns initial eller sekundär skada i byggnadsmaterial etc. brukar problemet i form av noterbar och besvärande lukt vandra tillbaka. 

Ozonering blir endast användbar som kompletterande mögelsanering tillsammans med andra adekvata åtgärder. 

Saneringsvätskor

Det finns många vätskor för sanering och desinfektion på marknaden i varierande form sett till ämnena som ingår. De enligt test allra mest verksamma har p.g.a. giftiga egenskaper förbjudits. 

Sammantaget ger inte någon saneringsvätska ett fullständigt resultat i förhållande till alla metaboliter som avges från ett skadeställe. 

Mest brukligt är att använda saneringsvätska utanför boendemiljön, d.v.s. i husets riskkonstruktioner. Till sådana räknas följande in:

Skulle saneringsvätska användas där boende i efterhand exponeras finns risk för hälsoeffekter. Därför bör sådan sanering undvikas.

När riskkonstruktioner behandlas bör det tillses att luftläckage sedan inte finns in till boendet. Mer om det omtalas under kompletterande mögelsanering längre ned i text. 

Saneringsvätska med rekylerande effekt

Med rekylerande effekt menas att det i samband med och efter mögelsaneringen sker negativa effekter. 

Exempel på sådana är när man väljer att använda oxiderande klorbaserad vätska. Klorin etc. har mindre god effekt mot mögelsporer och riskerar omvandling av visst mykotoxin (mögelgift) till annan typ av giftigt ämne. 

I oxidationsprocessen omvandlas klor till salt. Saltet som fastnar på den behandlade ytan och tränger in en bit i de ytliga porerna, kommer sedan att absorbera fukt från omgivande luft. Saltet strävar efter att hålla en fukthalt om motsvarande 75% relativ fuktighet, även om det är torrare i luften. Just vid 75%RF ligger gränsen för mögeltillväxt. Det innebär att man sedan inte har någon direkt marginal vilket gör att materialet blir fukt- och mögelkänsligare. 

Den oxiderande vätskan är effektivare på att avdöda Aktinomyceter än andra svampartade mikrober. Det kan vara en av anledningarna att mögeltillväxt återigen vid rätt förhållanden, på mycket rikligt sätt återväxer efter den tänkta mögelsaneringen.

Foggning

Foggning är en metod som innebär att speciella saneringsvätskor antingen via tryck eller värme omvandlas till mycket små droppar, en rök. 

Vissa foggningsvätskor förlorar sin mögelsanerande eller desinficerande effekt om de värms upp. Därför sker metoden genom en slags kompressor, vilket kallas kallfoggning.

Andra vätskor tål värme och kan fördelas ut med en rökmaskin, likt sådan som används på diskotek. 

Foggning med saneringsvätska som inte är symtomframkallande kan användas inomhus som en kompletterande saneringsåtgärd. Preparatet bör inte innehålla lukttillsatser. 

Slipning och blästring

För ytor som går att slipa eller blästra kan metoderna vara gångbara då det gäller att sanera bort det angrepp som sitter ytligt. 

När man slipar eller blästrar sprids väldigt mycket metaboliter till omkringliggande ytor och till luften. Därför måste man kontamineringsskydda på lämpligt sätt. 

Har skadan trängt in djupare kan man varken via slipning eller blästring komma åt den. Över tid är inträngning mycket vanligt såväl i trä som betong.

Förebyggande och kompletterande mögelsanering

Kan man mota Olle i grind och förebygga mögelproblem så är oerhört mycket vunnet. Eftersom fukt i för höga halter är den viktigaste utlösande faktorn, gäller det på lämpligt sätt att motverka.

Ventilation kan tillsammans med värme fungera avfuktande, men det riskerar bli riktigt dyrt, särskilt i oisolerade värmetröga utrymmen som torpargrund, krypgrund, källare och vind.

Förebyggande mögelsanering görs säkrast via installation av lämplig avfuktare. För kalla konstruktioner fungerar sorptionsavfuktare som allra bäst. 

Avfuktaren kommer också in som kompletterande där mögelsanering redan utförts. Många utrymmen såsom riskkonstruktionerna här nämnda, blir återigen för fuktiga. Det räcker således inte att tillfälligt under saneringen sätta in en avfuktare och tro att det blir tillräckligt. 

Något som inte omtalats så mycket är att en avfuktare faktiskt fungerar luftrenande och sanerande. Mögelmetaboliter och annat binds till vattenmolekyler i luften. När avfuktaren forcerar bort delar av fukten följer föroreningar med. Sorptionsavfuktare fläktar ut både fukt och kvarvarande metaboliter utomhus i form av vattenånga. 

Ibland räcker avfuktaren inte till i förhållande till kvarvarande lukt m.m.. Då kompletteras avfuktaren med en undertrycksfläkt. Fläkten gör att luft från t.ex. torpargrund, krypgrund och källare inte så lätt kan leta sig upp i huset. Det är samma princip som används för att stoppa radon att komma upp i huset.

Hur kan saneringen valideras?

Validera betyder att säkerställa resultatet. Genom att starta med fuktteknisk utredning och innan insatser bestämma vad som behöver göras, går det att komma en bit på vägen gällande bra resultat. 

Det som är allra viktigast att säkerställa är inomhusmiljön. Det går efter mögelsaneringen att göra en validering via DNA Mögeltest. Sådan test avslöjar även mindre kvarvarande mängder av aktuella mikrober och deras sekundärprodukter. Se länken till DNA Mögeltestet längre upp på sidan.

Mögelsanering i samband med köp av hus

När man ska köpa hus finns det mycket att tänka på. Därför har Optihus byggt upp en djupgående guide. Ingående i guiden är många delområden varav mögelsanering är ett. 

Skulle skada konstateras vid överlåtelsebesiktning eller egenkontroll finns några viktiga hållpunkter. Förutom den fukttekniska utredningen med skadeomfattningsbedömning är tidsaspekten samt kostnaden för saneringen av vikt. 

Om skadebilden innefattar kontamination av inomhusmiljön bör mögelsaneringen göras innan man tillträder och flyttar in i huset. 

Så länge det finns mögelmetaboliter och kanske även bakteriemetaboliter kvar i material likt golv, väggar, tak, garderober och annat, kommer detta att korskontaminera möbler och kläder som man flyttar in. I allvarliga fall blir bohaget och kläderna förstörda genom att man inte kan vistas i närheten av dem utan att få symtom. 

Kanske rör envist kvarsittande lukt också träskyddsmedel? Det är nämligen så att bakterier och mögel har förmåga att omvandla vissa ämnen i träskyddsmedel till sådant som luktar. Ett exempel ges under artikeln klorfenoler och kloranisol

Sanera möbler samt kläder

Har en fuktskada funnits under längre tid eller innan uttorkning varit mer omfattande, kan både kläder och möbler ha kontaminerats. Ibland kan dessa följdskador vara mer aktuella i enskilda rum, medan det andra gånger kan gälla hela huset. 

Kläder kan i bättre fall tvättas rena men risk finns i mer uttalade fall att det inte går att få bort allt som satt sig i tyg och syntetmaterial i kläderna. 

Möbler är svårare att sanera. Trä samt tyg, läder och stoppning riskerar över tid bli inpyrt, likt vid rökning. 

Enligt evidens har personer som utvecklat sensibilitet svårt att vistas i närheten av kläder och möbler som kontaminerats. Många frågor har inkommit hur man kan sanera tillhörigheterna och hur det går till att validera själva saneringen. Här har vi ett område som är väldigt komplext sett till alla metaboliter som är aktuella. Det finns egentligen ingen annan metod än att prova att exponera sig för att se om man reagerar. 

Viktigt är att inte flytta kontaminerade saker från det mögeldrabbade huset till ett annat, innan man är säker på att det inte medföljer sådant som i sin tur orsakar problem. 

Tänk på det personliga skyddet

Som nämnt kommer mögelsaneringen orsaka att det rörs upp en mängd metaboliter. Det finns risk för akuta förgiftningssymtom och kraftigt irriterande effekter på slemhinnor och i andningsvägarna.

Skyddshandskar, engångsoverall samt andningsmask av kvalitet likt halvmask eller helmask bör användas. Ögonen skyddas inte med en halvmask som endast täcker näsa och mun. Som komplement går det att använda tätare typ av skidglasögon. 

Referensgivning nedan

Referenserna som ges nedan gäller följande:

Sammantaget är det av varierande anledningar viktigt att följa god praxis inför och under mögelsaneringen. Inte minst gäller det hälsoaspekterna som riskerar följa. Erica Bloom har med kollegor på IVL tagit fram ett bra material som ger kunskap. [1]

Det är inte bara i Sverige som forskare kommit att lägga allt mer vikt vid mögelsanering och hur sådan ska utföras. Vårt grannland Finland måste genom olika källor ses som framträdande inom området. Ett exempel är ett välgrundat examensarbete utfört 2019 på uppdrag av en saneringsfirma. [2]

Undertecknads erfarenhet av mögelsanering i förhållande till hälsoeffekter ligger i paritet med den forskning som finns inom området. Många gånger blir saneringen riktigt lyckad, medan det vid andra tillfällen sker bättring, för att vid ytterligare kanske lite mer sällsynta fall inte ge skillnad. Allt beror på utgångsläget hur kraftig skadan är, hur bra saneringen genomförs samt hur sensibiliserade eller sjuka de exponerade eventuellt blivit. [3-5]

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »