Mögeltest och mögelanalys

Vilka test och analyser finns?

Det finns ett antal olika metoder för att testa och analysera mögel. Här redogörs kortfattat för de vanligaste, med för och nackdelar.

DNA Mögeltest

Denna typen av mögeltest, som vi har i butiken, är troligen det mest specifika och informationsgivande som finns att tillgå. Forskningen om DNA började i slutet av 1890 och gjorde ett antal årtionden senare sådana framsteg att man kunde börja spåra DNA för att hitta brottslingar, ärftliga sjukdomar och släktingar.

DNA Mögeltest är en innovation som patenterades och presenterades i USA 2007 av forskare för EPA – United States Environmental Protection Agency. [1] Metoden för att bedöma mögelansamling i damm har sedan dess blivit allt flitigare använd. Med den kunskap som finns idag går det att med precis teknologi, kallad QPCR – quantitative polymerase chain reaction, avgöra om det finns normala eller onormala mögelnivåer i inomhusmiljön. 

DNA Mögeltestet är troligen det mest effektiva testet för att kunna visa på om miljön riskerar vara hälsovådlig eller ej. Många och stora utvärderingar har gjorts ifråga. Resultaten omtalar att där mögelvärden testas vara högre, finns fler sjukdomstal ifråga astma och rinit [2-4] samt andra typiska hälsoeffekter. 

Nedfallsplatta – Petriskål

Genom att lägga anpassat odlingsmedia i botten på en petriskål av glas kan man nyttja nedfallsmetoden.

Nedfallsplattan ställs i ett rum en viss tid så att mögelsporer som virvlar runt i luften får chans att lägga sig på odlingsmediumet. Därefter sätts locket på och petriskålen får vila ett tag så att de sporer som fallit ned får chans att gro.

Bilden ovan visar ett exempel på nedfallsanalys som gjorts i inomhusmiljö. Några större mögelkolonier samt ett antal mindre finns. Meningen är att man ska räkna kolonierna för att avgöra om mögeltestet visar positivt för misstanke om fuktskada i huset eller ej. 

Viktig kunskap om detta sätt att mögeltesta är att det enbart är levande sporer som kan gro och bilda kolonier. Dött mögel kommer inte att gro. Det riskerar därför bli missvisande om förhållandet i huset. Noteras i sammanhanget ska att även dött mögel kan ha förmåga att förorsaka hälsoeffekter. 

En mögelart som länge utmålats för att vara toxisk och inte alls bra att ha i sitt boende är Stachybotrys chartarum. Just detta mögel kan i regel inte gro i petriskålen. Man missar således eventuellt förekomst med nedfallsplattan.

Optihus kommer av dessa anledningar inte att ha detta mögeltestet i butiken. 

Proteintest

För att kontrollera renhållning i verksamheter där bakterier och andra mikrober inte ska finnas och kontaminera har det utvecklats ett speciellt snabbtest som avkänner protein. 

Detta test har på senare tid även kommit att säljas och marknadsföras som ett snabbtest, mögeltest. Man drar ut swab ur hylsan och drar den på en yta. Därefter knäcks ampullen med reagensvätska. Vätskan pressas ned i röret med swabben som omskakas. Är testet positivt kommer vätskan att bli violett. 

Eftersom det finns många mikrober som avger protein, likt oskadliga bakterier etc. så kan detta prov ge missvisande resultat. Dessutom är det inte så känsligt gällande att kunna detektera mögelsporer. Optihus väljer därför bort detsamma. 

Luftanalys

För att göra luftanalys kan ett adsorbentrör (s.k. Tenax-rör) hängas upp på lämpligt ställe i det rum där miljön ska kontrolleras gällande förekomst av mögel. Undertecknad har tagit del av ett antal luftanalyser där man endast sökte efter vissa indikatorämnen, likt visst kolväte som mögeltillväxt har förmåga att avge. 

Problemet är att det riskerar bli missvisande när de eftersökta indikatorämnena finns i lägre koncentrationer, trots mögelpåväxt i byggnadens klimatskal och trots att inomhusmiljön mögelkontamineras. 

Adsorbentrör för luftanalys kan därför vara bättre för att analysera och utröna om det finns mer specifikt fuktrelaterade kemiska ämnen i luften. 

Görs annan typ av luftanalys under kortare tid riskerar resultatet bli att man ej testat under de förhållanden där kontaminationsnivåerna är mer tydliga och utslagsgivande. 

Sporkvantifiering

Sporkvantifiering innebär att man räknar antalet mögelsporer som på något sätt samlats upp, vanligen vid luftprovtagning.

Det har förekommit att luftanalys gjorts utomhus samt inomhus i syfte att räkna sporkvantitet och jämföra. Meningen med denna mögelanalys och test är att kunna utvärdera om det skulle kunna finnas mögelskada i huset eller inte. 

Eftersom mögelarterna utomhus och inomhus kan skilja sig åt, riskerar denna testmetod missa en förekommande mögelskada. Dessutom har mögelsvamp som torkat ut på naturlig väg eller avfuktats inte längre förmåga att nyproducera sporer. Däremot kan det från den upptorkade skadan till inomhusmiljön tillkomma en mängd andra mögelmetaboliter.