Hoppa till innehåll 
Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av yttre och inre mullbänkar att upphöra.
Idag har den inre isoleringsmetoden återkommit tillsammans med moderna isolermaterial, och är till del omgärdad av missuppfattningar och fel. Här ämnar vi förklara och reda ut vad som bör gälla.
I digitaliserade dagstidningar hittas mullbänk första gången 1768. Man beskrev användningsområden för isolerande ändamål, som bänk för odling och som slanguttryck för en rejäl prilla snus under läppen. [1] Begreppet är dock äldre än så och finns i källor från början av 1600-talet med stavningen muldbenck. [2,3]
I vad som kan uttydas från historiska berättelser och arkeologi grävdes vikingatida hus ned en bit i marken, så att marken i princip gick ända upp till takfoten. Det gav viss isolerande effekt mot sommarvärme och vinterkyla. Precis som med släktforskning bleknar medeltidskällorna så det blir svårare att forska vidare. Därför gräver vi inte just denna gång djupare än så här tidsmässigt.
Senare valde man att inte längre gräva ned husen utan istället anlägga en yttre mullbänk där mullbräda eller mullstock kunde ingå i konstruktionen.
Bilden visar det som kallas mullstock. Det var en rejälare stock vilken lades längst ned som syllstock. Mot mullstocken byggdes en yttre mullbänk av grästorv, torv, dränerande jord etc.. Mullstocken gjorde att det inte drog in luft genom bänken längs ut med golven. Kallras om vintern minskade.
Mellan mullbänken och mullstocken kunde näver läggas för viss fuktskyddande verkan.
Det förekom också att utbyggnad av nedre delen av väggen gjordes med mullbrädor. Mellan mullbrädorna och den huvudsakliga väggkonstruktionen fyllde man ut med mullbänksisolering.
I denna tidens torp fanns stampat eller stensatt jordgolv alternativt golvplankor lagda direkt emot jorden. Inre mullbänk förekom och användes just som bänk och liggplatser, samtidigt som isolerande funktion gavs.
Det närmaste vi kommer för att fysiskt uppleva hur våra förfäder byggde hus med mullbänk är att åka till Island. Bilden visar en mullbänk eller kanske rättare sagt torvbänk runt en gammal isländsk bondgård. Redan år 800 ska ön ha koloniserats av vikingar.
Byggnadsmetoder reste med kunniga timmermän och andra över våra hav och man hämtade ständigt nya idéer för vidareutveckling. Möjligen har husen i Sverige en gång i tiden haft lika höga mullbänkar? Klimatet är dock kallare på Island än här och tänkas kan att det var därför man anlade bänken så högt att den gick samman med det gröna taket.
Den yttre mullbänken blev uppfuktad och blöt av väder och vind samt vattenånga ifrån marken. Bakomliggande träkonstruktion blev därför över tid så fuktbelastad att skador vanligen uppstod.
Bilden beskriver hur träväggen bakom mullbänken kunde bli rötskadad. Fukt bands till väggen under så lång tid och i så hög fukthalt att mikrober som mögel och virkesnedbrytande rötsvamp utvecklades. Samtidigt startade mikrobiell aktivitet i det organiska bänkmaterialet. Det gav i sin tur upphov till ett ohälsosamt inomhusklimat, vilket vi idag kallar sjuka hus.
Tiderna ändrades och så även sätten att konstruera hus. För att spara väggen och undvika det man kallade förruttnelse, husröta och tjuka ändrades mullbänken så att den inte längre lades så högt upp. Den täckte då på säkrare sätt endast stenfoten. Man övergick även till en annan konstruktion invändigt i husen med trossbotten av träreglar och på det trägolv som blev varmare än tidigare golv.
Felen i form av fuktproblem som orsakades av den yttre mullbänken, samt de svala golven, gjorde att den nu flyttades in i grunden. Därmed var den första varianten av torpargrund uppfunnen. Grundläggningen kan också kallas mullbänksgrund.
Golvreglarna var ofta tagna från trädets kärnvirke, vilket höll bättre fuktbeständighet än ytveden. Reglarna lades direkt mot marken, mot en bädd av sand eller lätt upphöjda med hjälp av naturstenar. Mellan golvreglarna fylldes det upp med mullbänk.
Var omständigheterna rätt kom mullbänksgrunden att fungera bra. Dock uppvisade den svagheter. Fukt kom att påverka reglarna och vandra upp i isoleringen. Över tid blev mikrobiella skador och lukt vanligt.
De hus som värmdes upp och användes året runt kunde klara sig bättre genom värmens avfuktande inverkan och genom fuktvandring uppåt genom trägolven. Marginalerna var dock små. Det räckte att golven täcktes av linoleummatta etc. för att fuktbalansen skulle dra åt det negativa hållet.
Ytterligare variant av inre mullbänk var att man lade isoleringen runt grundmuren och endast en bit in. Hela utrymmet mellan golvreglarna täcktes således inte. Värmen uppifrån stugan kunde utan mullens värmegenomgångsmotstånd nå ned och göra god verkan för att avfukta golvreglarna. Denna lösning delar vissa av funktionerna med en modern varmgrund.
Även om fuktmarginalerna med denna isoleringsmetod drogs mer åt det positiva hållet, var det inte ovanligt att bänken transporterade upp för mycket markfukt mot syll och de bitar av reglarna den låg emot. Kraven för fuktsäkrare funktion var att huset värmdes upp under hela året och att golven kunde andas.
När de tidigare varianterna av torpargrund överlag inte var tillräckligt fuktförlåtande infördes ytterligare en konstruktionsändring. Regelverket lades med tydligare distans till marken och isoleringen flyttades upp så att den inte hade markkontakt.
Bilden visar en modernare variant av torpargrund där man inte isolerade hela höjden av reglarna. Meningen med det var att konstruktionen skulle vara mer fuktförlåtande. Grundmurarna försågs med ventiler kallade kattgluggar. Man ämnade till skillnad mot tidigare försöka ventilera grundutrymmet under trossbotten fritt från fukt.
Förutom mullbänk användes sand, jord, kolstybb, kutterspån, torv och annat tillgängligt som isolering.
I ganska många torp och hus fungerade denna lösning hyfsat. Tillräckligt med värme släpptes igenom isolering och bjälklag för att avfuktning skulle ske. Trägolven gjorde att fukt till viss del kunde avges uppåt.
Precis som med tidigare mullbänksgrund var den moderna torpargrunden också fuktkänslig. Var markförhållandena mindre bra, lades täta golvmaterial och kallställdes huset, så uppstod skador.
Alla problem med fukt, mikrober, lukt och ohälsa som kopplats till de nyare konstruktionssätten och byggnadsmaterialen som idag används, har gjort att en slags grön våg startat. Allt fler husägare engagerar sig på olika forum där man diskuterar och ger råd inför t.ex. renovering och anläggande av modern mullbänk.
Råd som ges om modern mullbänk är att fullisolera med nya typer av isolering såsom perlite eller skumglas. Enligt uppgift ska det fungera bra att byta ut grästorven etc. till dessa nya isoleringsmaterial. Reglarna byts om de är rötskadade och marken lämnas som den är. Grundmuren tätas mot uteluft.
Byggplast ska tydligen inte läggas för att hindra vattenånga från marken att stiga uppåt. Motiveringen till att slippa byggplasten ska vara att perlite och skumglas är kapillärbrytande, samtidigt som rekommenderat ovanliggande lerskikt och trägolv ska vara diffusionsöppet.
Undertecknad vill framföra att man i dessa råd väsentligen kan ha missuppfattat fukttekniska aspekter.
Att den moderna isoleringen har kapillärbrytande effekt är bra om det stiger upp vatten mot eller över markytan. Då minskar stighöjden gällande vattnet. Eftersom marken i regel hela tiden är mycket fuktig kommer vattenånga kontinuerligt att avges uppåt mullbänken. Vattenångan hindras inte av kapillärbrytande effekt eftersom vattenånga är vatten i gasform.
Vattenångan kommer i synnerhet att påverka nederdelen av de träreglar som ligger långt ned i mullbädden. Redan vid 75% relativ fuktighet nås gränsvärdet för tillväxt av mögel. Över 85% finns risk för angrepp av rötsvamp. Råden gör gällande att det i en bädd om 30 centimeter isolering, ett lerskikt och trägolv ska kunna klara sig under gränsvärden.
För att en konstruktion ska vara godkänd enligt Boverkets normer ska fuktvärden om 75%RF inte passeras. Det gäller särskilt sådana konstruktioner där fukt och mikrobiella skador kan påverka inomhusmiljön negativt.
Somliga som vurmar för den moderna lösningen menar att vattenångan hindras om man utför dränering runt grunden. Det stämmer lika lite som att kapillärbrytande effekt ska stoppa vattenånga. Dränering är bra där det behövs men gör annars liten verkan. In under grunden blir det inte mycket torrare efter en dräneringsinsats som ej var nödvändig.
För att säkerställa en husgrund måste utvärdering och forskning kring nya material och lösningar göras. Undertecknad har efterfrågat sådan forskning från tillverkare av skumglasisolering, samt frågat rekommenderande part om fuktmätningar genomförts för att säkerställa gränsvärden och krav. Svar har ännu inte givits och det finns inga relaterade rapporter att tillgå i förhållande till den moderna mullbänken.
En viktig fråga är hur en modern mullbänk ska kunna fuktmätas. När grundmuren är stängd, när isolering av hårdare typ fyllts upp mellan träreglarna och när golvet lagts på plats. Hur ska man då kunna komma åt nederdelen av den fuktbelastade konstruktionen? Det finns inget annat sätt att kontrollera än att göra ingripande inspektion.
Ett sätt för fuktmätning och egenkontroll vore att ha en tät inspektionslucka och att lägga ned fuktmätare vid nederkant av golvreglarna, samt också direkt under golven. Vid golvnivå i ett hus som är uppvärmt och inte kallställs bör det kunna bli relativt torrare än längre ned i mullbänken, bara golven kan andas.
Ytterligare fråga är vad en besiktningsperson ger för utlåtande gällande en modern mullbänk som inte kan inspekteras och som inte på förhand garanterat är fuktsäkrad?
När man ska köpa hus är det lagstadgat enligt Jordabalken att undersöka. Köparen vill säkert veta att allt är som det ska. Tillåter säljaren av huset att inspektionshål tas upp? Vill köpande part blunda för risken som föreligger och därför inte undersöka? Att behöva göra om en grundkonstruktion är rejält dyrt. Kanske behöver kök och toalett tas ut och återinstalleras. Kök och våtutrymmen tillhör de dyraste renoveringsobjekten i ett hus.
För att stoppa fuktavgivning från marken måste man lägga någon form av ångbroms eller spärrskikt. Idag är det vid renovering och byggnation av torpargrund och krypgrund byggstandard att lägga en byggplast eller motsvarande över hela markytan.
Kan man säkra den moderna mullbänken med läggning av ångbroms? Under förutsättning att det inte ställer sig vatten eller kondenserar uppe på byggplasten kommer mullbänken att blir torrare än annars. Följdfråga är hur det ska kunna kontrolleras? Skulle ångbromsen inte hjälpa blir det omöjligt att utan ordentligt ingrepp i mullbänken installera avfuktare som tar hand om överskottsfukten.
Dessutom måste köldbryggor där trä ligger nära eller möter grundmurar också kunna kontrolleras.
Ytterligare problem är om man inte kontrollerat radonhalten innan grunden renoveras eller byggs. Med perliten eller skumglasisoleringen går inte undertrycksfläkt att montera på ett fuktsäkert, ekonomiskt och tryggt sätt. Radon kan utan undertryck i grunden leta sig uppåt huset.
Sista ordet i det här ämnet är säkert inte sagt då det finns olika uppfattningar. Uppfattningarna måste vi dock frångå till fördel för fukttekniska belägg. I väntan på sådana måste sägas att den moderna mullbänken med delvis instängda träreglar och fri fuktavgång från marken måste betraktas som en riskkonstruktion.
Förr, tidigare än 1730-talet, visste man inte vad mögel var och bestod av. Det framgår utifrån läsning i gamla källor. Stavningen av de olika begreppen jord, mull och mögel var på olika språk vid våra breddgrader exakt eller snarlik.
Man trodde att det var jorden som angrep hus och även huden, relaterat till det vi idag känner som olika hudsjukdomar. Följ med här i videon på en historisk resa om mögel och människa, som sträcker sig 6500 år tillbaka.
Aktivera undertexterna om de inte visas automatiskt.
1] Mullbänk, Svenska dagstidningar, Kungliga Biblioteket.
2] MULLBÄNKAR I VÄSTERGÖTLAND, Ida Skog, 2018.
3] Mullbänk, Johanna Almgren, RIG – Kulturhistorisk tidskrift, vol. 82, nr. 1, 1999.
CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.
Nytt hos Optihus
Skadeinsekter som husbock och olika trägnagare kan orsaka allvarliga skador på träkonstruktioner, medan andra som vägglöss och silverfiskar kan vara till besvär på annat sätt. Vissa arter trivs i varma och torra miljöer, medan somliga av insekterna föredrar fuktigt eller
Översvämning kan vara förödande för hus och hem. Inte minst har vi upplevt detta under sommaren med allt regnande. Med klimatförändring som leder till mer extremväder och ökad risk för skyfall och översvämningar, är det viktigt att husägare är förberedda
Följ oss och var med på den fortsatta forskningsresan:
Optihus AB
Sälgvägen 10
341 38 Ljungby
Sverige
Organisationsnummer 559265-7679
Registrerat för moms och F-skatt
Alla rättigheter reserverade
© Copyright 1991-2023
Öppettider och kontakt:
För besök krävs bokning och bekräftelse
Besöksadress Viaduktgatan 8, 341 32 Ljungby
Support och rådgivning är öppen
vardagar 08:30-15:30
Telefon 010-204 14 14
Email kontoret@optihus.se
Internetbutiken är öppen för beställning
dygnet runt.
12 svar på ”Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar”
Mycket intressant läsning. Kul med de olika historiska perspektiven.
Hej Christopher,
Trevligt att du tyckte artikeln om mullbänk var intressant. Genom att titta på historien rörande husbyggande så är det lättare att förstå varför vi idag bygger som vi gör. Det blir också enklare att förklara hur fukt kan inverka och påverka olika konstruktioner, isolering etc. så att ohälsosamt inomhusklimat uppstår.
Tack för din kommentar!
Mvh Jerker
Några jag söker på information om mullbänk finner jag beskrivningar av väldigt olika konstruktioner. Från att ha stockar direkt i jorden till den typ jaghar på ett hus i den Åboländska skärgården.
Vi har en stenmur uppbyggd 1 meter innanför ytteväggen med ett översta lager timmer mot golvet. Vi står nu i begrepp att renovera kökets mullbänkar och börjar samtidigt fundera på om man kan kombinera mullbänk med att göra trossbotten i golvet mellan mullbänkarna. Jag har 70cm från underkant gol till marknivån under golvet. Helst skulle jag vilja lägga in golvvärme. De senaste 45 åren har golvet varit täckt med tretex, skivor, masonit och plastmatta och luftats under sommartid underifrån.
Vad skulle du råda mig till?
Hej Jan,
Det finns mycket riktigt ett antal olika konstruktionslösningar gällande det som kallas mullbänk eller mullbänksgrund. En av lösningarna som fanns och återfinns i vissa hus är just som den du beskriver. Man uppförde ibland hus med dubbla grundmurar, en yttre varpå stommen vilade och en inre där golvbjälklaget placerades. Den inre kan kallas hjärtmur.
När man renoverar är det bra att ta bort det gamla mullbänksmaterialet och ersätta med någon typ av modernare och anpassad isolering. Kanske vill man som i ditt ärende också överväga att lägga in golvvärme. Det allra viktigaste att tänka på är fuktförhållandet som uppstår när man förändrar en konstruktion. När mer isolering läggs i golvbjälklaget kommer utrymmet under, d.v.s. krypgrunden, bli svalare och fuktigare. Bra är att ta höjd för att senare lösning som avfuktning kan behövas. Har man inte planerat in det och avfuktare behövs kan ett större problem uppstå. Samtidigt är det synd att behöva göra om delar av jobbet.
Annat som är viktigt är husets energibehov. Golvvärme kräver rejält med isolering i golvbjälklaget för att bli ekonomiskt gångbar, med vissa undantag. Ett av undantagen är om man eldar med egen ved och har vattenburen värme. Då kanske det inte spelar så stor roll om värmeläckage går grunden tillgodo.
Enligt beskrivningen finns det gott om plats från underkant av golvbjälklaget till marken i krypgrunden. Detta faktum gör det möjligt att byta ut mullbänken mot ett kraftigare golvbjälklag. Tänk på att markfukten kan bli ett problem. Den bör stoppas upp på lämpligt sätt. Även om det inom vissa kretsar finns ett motstånd mot byggplast mot marken så har det blivit branschstandard att använda för ändamålet. Bra är om möjligt att lämna tillräckligt med utrymme så att det går att återkommande inspektera hela krypgrunden. Det underlättar också om man vill dra om eller lägga ny el etc..
Kan inte krypmån lämnas så går det att förebygga fuktproblem genom att installera rör för spridning av torrluft från avfuktare. Planering görs var avfuktaren, om sådan behövs, på bästa ställe kan placeras. Därifrån dras torrluftrören. Luften måste kunna cirkulera fritt tillbaka till avfuktaren.
Uppfyllning av modern mullbänk under golvbjälklaget kan i vissa fall vara en lite riskabel lösning. Bra är att utvärdera på förhand om det finns radon som måste ventileras bort. Läggs den moderna mullbänken utan att man har koll så är det mer komplicerat att i efterhand gå in och åtgärda.
Så länge man beaktar fuktlast och fuktens negativa inverkan på för mögel känsligare byggnadsmaterial, så går det att göra lösningen på ett bra sätt.
Tack för din fråga!
Mvh Jerker
Tack för ett utförligt svar. Vi har nu funderat och arbetat vidare. Två sidor av kökets tre väggar med mullbänk är nu fyllda med 30cm skumglas. På något ställe fick jag byta en bit av bottensyllen och översta stocken i mullbänken. Golvvärme har vi nu släppt tanken på men vi oroas ändå av att golvet blir för kallt. Går det att kombinera mullbänk med trosbotten mellan mullbänkarna? Vi skulle även kunna tänka oss att isolera ovanpå golvet med träfiberskivor 30mm och ett nytt golv. Men helst vill vi behålla det gamla golvet, kanske såga bort kanter som är maskätna och komplettera med nytt virke. Eftersom golvet varit täckt med 10mm träfiberskiva, masonit och plastmatta sedan senaste renoveringen 1978 så ändras ju inte golvets täthet av vare sig trossbotten eller isolering ovanpå, som jag förstår det. Min fråga är egentligen om det är möjligt att kombinera mullbänk med trossbotten. Vi har en lucka ner i golvet och kommer att använda utrymmet under golvet till varmvatten beredare, hydropress och som matkällare. Det gör det också möjligt att ha koll på fuktförhållandena under golvet.
Med vänlig hälsning, Janne
Hej Janne,
Det är mycket bra och väl behövligt att kunna ha koll på fuktförhållandena. Skulle värdena stiga upp över 75% relativ fuktighet i luften under trossbotten så är det dags att se över vilken avfuktande lösning som blir lämplig.
Att tänka på vid renovering är att om förhållandena tidigare varit gynnsamma och mögel samt lukt därför kunnat undvikas, bör man inte ändra för mycket. Att lägga mer isolering eller isoleringsmaterial som inte har samma egenskaper som den tidigare kan vara vanskligt. Desto högre isolervärde ju lägre blir temperaturen i grunden. När temperaturen sjunker ökar i regel den relativa fuktigheten.
Fungerar mullbänken bra och fuktvärdena inte blir för höga och detsamma gäller torpargrunden eller krypgrunden under trossbotten, då kan dessa anläggas sida vid sida. Dock är jag inte vän av att göra en modern mullbänk genom att byta ut mullbänksisoleringen mot skumglas. Det finns risker med att göra det. Särskilt gäller riskerna när golvreglar går ned i, emot eller ligger nära marken. Marken avger hela tiden fukt. Fuktmätning och inspektion blir efter att en modern mullbänk byggts svårt att utföra på bra och heltäckande sätt.
Förstod jag dig rätt med att ha utrymmen med mullbänk och utrymmen med torpargrund och luftspalt mot marken jämte varandra?
Mvh Jerker
Tack igen, ja vi tänker oss möjligheten att renovera mullbänkarna och i utrymmet mellan dem göra en trossbotten och isolera med termoträ eller linisolering till en torpargrund. Det skulle som du säger sänka temperaturen i krypgrunden men eftersom vi lägger in varmvattenberedaren i grunden så kompenseras det, eventuellt tillräckligt. Tillsammans med en luftfuktighetsmätare hoppas jag kunna hålla koll på relativ fuktighet och i tid åtgärda om värdet närmar sig 75%.
Med vänlig hälsning, Janne
Hej Janne,
Det låter som ett bra val att använda termoträ eller lin som isolering. Med bra isolering så blir den till torpargrund konverterade mullbänken mer fuktförlåtande. Varmvattenberedare släpper inte så mycket värme eftersom isoleringen i beredarna idag är hyfsat bra. Man kan låta en bit av tappröret från beredaren vara fritt från isolering så att visst värmetillskott ges grunden därifrån. Det kan dock vara dyrt om man har direktel för vattenuppvärmningen.
Det kan behövas mellan 500-1500W värmeeffekt för att avfukta en grund när den är som mest fuktbelastad, allt beroende på grundens storlek. Det allra viktigaste är fuktmätningen för att kunna få reda på när riskvärden infinner sig. Då har man en chans att förebygga med väl valda åtgärder.
Mvh Jerker
Min dotter har mullbänk som verkar torr golvet är äldre och det behövs bytas. Till skillnad från många andra lösningar är en mullbänk tacksam att göra om och göra rätt. När man la de var man medveten om att de så småningom behövde bytas, ingen big deal.( frånsett risk för mögel och nytt inomhus klimat) Ett par dagars arbete. Svårighet idag att hitta vettigt virke. Om man lägger tillbaka nytt virke, skulle det då vara vettigt att lägga virket i ngn form av tjärpapp som inte avger lukt eller ångor? Bara neråt och vid sidorna. Håller det 10 år så har man ju en billig lösning. Skulle man kunna lägga plast bjälkar vore det ju ännu bättre? Nytt brädgolv 350-400/kvm
Mvh Kåre
Hej Kåre,
Den stora frågan är hur man gör en mullbänk rätt så att krav om högsta tillåtna fukttillstånd ligger inom normen? Det får i princip inte överstiga 75% relativ fuktighet, motsvarande 17% fuktkvot nere i mullbänken och mot byggnadsmaterialet.
Plastbjälkar är en bra idé då dessa tål högre fuktlast. Kan skumglas användas i samband med plastbjälkar så blir det ännu säkrare än andra typer av fuktkänsliga isoleringsmaterial. Dock kvarstår risken med markfukt, jordbakterier och mögel i markmaterialet samt fuktpåverkan upp under golvkonstruktionen. Ska man konstruera så här gäller det att aldrig kallställa huset samtidigt som golven lätt måste kunna andas uppåt.
Det är inte helt enkelt att handla virke som är av samma kvalitet som man använde förr för bärande konstruktioner etc.. Det finns mindre sågverk som man kan vända sig till för specialbeställning. Trots att man använder tjärpapp eller annan typ av syllisolering så finns det överhängande problemet med vandrande fukt (stigande vattenånga) i mullbänken. Även om trät i sig motstår rötsvamp ganska bra så kommer mögel och bakterier ganska snabbt att kunna angripa träytan. Från skadestället avges sedan mängder av mögelmetaboliter etc.. Att klä sidorna av bjälkarna med material som inte andas är vanskligt. Under är däremot snarare ett måste. Bra är också att ha viss distans till marken för att om möjligt undvika att det uppstår köldbrygga.
Det är intressant och riktigt att du relaterar till hur man förr såg på problemen. Mögel i hus har av allt att döma varit hårt reglerat. Präster och höga officerare hade till uppgift att kontrollera så att man skötte sin bostad och sitt tilldelade soldathem. Begreppet husröta användes t.ex. när husen var i förfall och nämnda skador fanns. Det var inte tillåtet och dryga böter samt åtgärdskrav kunde ställas. Man kände väl till kopplingen mellan fuktskador och hälsoeffekter. Det var viktigt att ha friska stridsdugliga soldater, ryttare, hästar och brukare i övrigt. Sedermera gick man ifrån mullbänken som sådan, till fördel för torpargrund, just p.g.a. att mullbänken var känd för att medföra problem.
Tack för ditt inlägg!
Mvh Jerker
Hej igen! Tack för svar. Det känns väl generellt som att det är faror och nackdelar med alla bygglösningar. Skulle vara tacksam för din åsikt om följande lösning. Behåller mullbänken och täcker den med typ betongplattor, typ större trädgårdsplattor, väger in de lägger plattonmatta över och ett flytande trägolv på det med ventilation ute vid golvlisterna. Samma typ konstruktion som om man vill ha parkett på typ källargolv. Har funderat på det men kan inte se någon omedelbar fara? Oavsett så är det ju en enkel och billig konstruktion som är lätt att återställa om det inte fungerar. Till saken hör att det är ett hus byggt i mesta del av lertegel. Förstår att det är omöjligt att svara med säkerhet men handlar mest om du kan se en fara jag själv förbisett.
Mvh Kåre
Hej Kåre,
Det stämmer att de flesta konstruktioner medför faror och nackdelar, fast med tillägget mer eller mindre, skulle jag vilja säga.
Din lösning skulle kunna fungera, men det finns frågor. Om det ligger träreglar under betongplattorna i mullbänken, så kommer dessa samt också själva mullbänken att kunna bli mer fuktbelastad när fukt inte längre kan vandra uppåt och iväg. Tyngden från betongplattorna och annat kommer sedan att kunna göra att golvet sjunker, särskilt om det går rötsvamp i träreglarna.
Kanske är det bäst att ta bort all mullbänk och träreglar för att fylla med skumglas och sedan köra din lösning med betongplattor och platonmatta, med flytande golv. Här finns möjlighet att lägga ytterligare isolering förutom skumglaset, då ovanpå platonmattan.
Lertegel är ett bra byggnadsmaterial, vilket håller länge om det vårdas rätt.
Mvh Jerker