...
Optihus AB
Optihus AB

MVOC mikrobiella volatila organiska ämnen och luktskada

MVOC står för mikrobiella volatila organiska ämnen

MVOC är kanske för de flesta inte känt vid denna benämning, utan istället som mögellukt eller svamplukt etc.. På engelska betyder förkortningen microbial volatile organic compounds och på svenska mikrobiella volatila organiska ämnen. 

Då det finns många ämnen som ingår under begreppet MVOC kan vi inte ta upp alla här, utan sammanfattar istället. Förklaringen inbegriper varifrån de volatila ämnena kommer och den luktskada det leder till i hus. Frågor rörande hälsoeffekter vid exponering berörs också. 

Innehållsförteckning

Vad är MVOC?

M i MVOC står för mikrobiell. Det är ett samlingsbegrepp som innefattar mögel, bakterier, rötsvamp, jästsvamp och andra jämförbara mikroorganismer. V står för att det aktuella som bildas i mikrobernas metabolism är volatilt, med andra ord lättflyktigt och därför blir luftburet. Med O menas att ämnena är av organiskt/naturligt levande ursprung. 

Metaboliterna beskrivs inte vara unika för mikrober, utan kan också komma från växter, djur, människor, möbler, byggnadsmaterial [1], parfymer, färger [2] o.s.v..

De olika lättflyktiga ämnena brukar delas in i följande grupper:

  • Aldehyder
  • Alkoholer
  • Estrar
  • Hydrokarboner
  • Ketoner
  • Kväve
  • Laktoner
  • Svavel
  • Terpener

I de databanker som finns har man nu katalogiserat och börjat studera omkring 2000 olika MVOC. [3] Forskningen har ännu inte kommit så långt utan har ganska nyligen sprungit ur startblocket, särskilt gällande potentiella hälsoeffekter. 

Forskningen ses av intressenter som viktig, främst för jordbruk, andra industriella och medicinska ändamål.

Vilka MVOC används som indikator?

När ett hus eller en fastighet initialt undersöks och inspekteras förekommer det att man tar luftprov för analys av vilka ämnen som finns i luften. Det vore praktiskt omöjligt att mäta efter tusentals VOC och MVOC. Därför har vissa av dessa tagits fram som indikativa för vanliga skador som fukt leder till. Här ges exempel:

1-hexanol | 1-okten-3-ol | 1-pentanol | 2-hexanon | 2-heptanon | 2-metyl-1-butanol | 2-metyl-1-propanol | 2-metylisoborneol | 2-nonanol | 2-pentanon | 2-pentanol | 3-metyl-1-butanol | 3-oktanol | 3-oktanon | β-pinen | Dimetyldisulfid | Geosmin | Limonen 

Att försöka ringa in misstänkt mikrobiell skada i ett hus genom analys av MVOC är svårt. Ämnena kan avges från mer än mikrober och är inte lika framträdande i alla ärenden, medan man i andra tydligt med luktsinnet noterar doften. 

Ett säkrare test än MVOC-test kan i många ärenden vara att genomföra ett DNA Mögeltest alternativt ett snabbtest för mögel.

Var finns MVOC?

Säkert har du varit ute i skogen och upptäckt olika lukter som är av mikrobiellt ursprung, Det kan lukta allt från friskt eller jordigt till unket likt det gör i en kompost. Luktvariationerna är många och ofta finns mer än en MVOC samtidigt. 

Samma och liknande dofter finns inomhus eftersom utomhusluft ventileras in, samtidigt som vissa möbler och byggnadsmaterial avger ämnena. Vårt bruk av parfymerade tvätt- städ- och hygienprodukter, rökning samt fordonstrafik hjälper också till att öka koncentrationen av dessa VOC. 

När fuktskada gjort att mikrober kunnat börja växa på eller i byggnader och byggnadsmaterial avges de volatila ämnena. Precis som i naturen startar en nedbrytningsprocess när hus blir för fuktiga eller vattenskadade. 

Graden av uppfuktning bestämmer vilka mikrober som är närvarande. Det brukar börja med jordbakterier som aktinomyceter samt vissa arter av mögel. Vid kraftigare fuktbelastning vidtar jämte jordbakterierna andra mögelarter och rötsvamp nedbrytningen. 

I torpargrund och krypgrund

Då det handlar om ämnen som blir luftburna sker transport ofta från husets fuktdrabbade grund upp till inomhusmiljön. 

Två mycket vanligt fuktbelastade grundläggningar är torpargrund och krypgrund. Dessa konstruktioner delar samma grundförutsättningar varav en är att angränsa till marken och en annan är att det kan finnas luftläckage uppåt i huset. 

När klimatet blir det rätta börjar mikrober att tillväxa nere i grunden. De hittar organiskt material i marken, i byggnadsmaterial som trä och i golvbjälklagets isolering. I sin levnadsprocess och metabolism alstras en mängd metaboliter varav MVOC räknas in. 

I äldre hus med torpargrund finns ofta mer eller mindre lukt från MVOC. I hus med krypgrund är det också vanligt. Fenomenet har blivit underlag för forskning från flera länder och forskare. Sammantaget har det påvisats att MVOC och andra mikrobiella metaboliter dras uppåt genom otätheter, särskilt när det råder undertryck i huset, vilket är vanligt under uppvärmningssäsongen. 

I källare och platta på mark

Andra ställen där det är vanligt att känna MVOC är i källare samt från platta på mark

De flesta källarna har betonggolv och högt i tak. Förhållandet skiljer sig därför från torpargrunder och krypgrunder. Det finns dock en gemensam nämnare vilken är värmetröghet och ett svalare klimat. 

När varm fuktinnehållande luft ventileras in i källaren kommer den relativa luftfuktigheten där att stiga. Då det passerar vissa gränsvärden kommer bakterier och mögel att bildas. Redan innan man kan se de mikrobiella kolonierna kommer typisk källarlukt bestående av bl.a. MVOC att kunna kännas. 

Äldre typer av platta på mark dras med mer eller mindre fuktproblem då markfukt drar upp genom plattan. Miljön precis ovanför plattan kan bli så fuktig att det förorsakar uppkomst av de mikrobiella volatila ämnena. Precis som med de andra grunderna här uppräknade kan dofterna sedan spridas uppåt i huset. 

På vind och i väggar

Husets vind, kallvind är en annan riskkonstruktion där det lätt kan bildas mikrober. Mindre vanligt är att alstrad lukt kommer in i boendemiljön även om det förekommer. Vid vissa väderleksförhållanden kan ev. vindslukt kännas utanför huset och riskerar ventileras in. 

Varsomhelst där det uppkommer fuktskada eller vattenskada bildas mikrobiellt angrepp. Ett ganska vanligt ställe är vid nederdelen av husets väggar där väggstommen vilar mot grundmur eller platta. 

Luktsmitta och luktskada

De organiska ämnena är volatila. Det innebär att de lätt blir luftburna. Transport sker i mängd och vid en pågående mikrobiell skada över tid. Vissa av ämnena sätter sig hårt i byggnadsmaterial, möbler, tyger, syntetmaterial och t.o.m. i plast. Det luktsmittar ofta från en bakterie- och mögelskada, vilket sekundärt blir till en luktskada när det väl satt sig i materialen. 

MVOC är vanligen inte ensamma som lukter vid en fuktskada. Det kan också finnas materiallukter samt emissioner från träskyddsmedel som klorfenoler. Den totala bilden av lukt som uppstår vid fuktskada är mycket komplex. 

Nämnas ska att det inte alltid luktar även om skadan finns där. Luktsinnet fungerar adaptivt och hjärnans funktioner sorterar ganska snabbt bort detta stimuli från medvetandet. Det kan även vara så att andra lukter kamouflerar de MVOC som finns. 

Luktsanering

Luktsanering av MVOC är svår att utföra om luktsmittan funnits under längre tid eller om skadan varit omfattande. MVOC kan tränga djupt in i porösa och semiporösa material. Ett exempel är betong där ämnena kan sätta sig 20 centimeter in beroende på betongens sammansättning och täthet. 

Det hjälper inte mer än delvis att luktsanera ytan av det luktsmittade materialet. Ämnen som satt sig kan vara hårt bundna och djupt sittande, för att sakta avges mot ytan och omkringliggande luft. Avgivningen pågår under många år och årtionden. Luktsmittade möbler kan fortsätta att avge MVOC i uppåt 100 år eller längre, allt beroende på luktens art och omfattning. 

Luktsanering måste utföras med kunskap och rätt metoder. Den allra säkraste metoden vid mikrobiell skada är att byta ut det påväxta materialet. Sedan kommer problemet med den sekundära luktskadan, som i värre fall finns i hela huset. Bäst är här också att luktsanera genom materialutbyte. Många gånger är det praktiskt omöjligt eller för dyrt. Då får man gå andra vägar för att istället åstadkomma luktkontroll.

Beroende på utrymme fattas beslut om luktsaneringsåtgärder. Avfuktare och specifika luftrenare är direkta åtgärder som fungerar MVOC-reducerande.

I torpargrund, krypgrund, källare och platta på mark kan avfuktning kombineras med undertryck via s.k. undertrycksfläkt. Det vänder flödet gällande luftläckage så att nya föroreningar inte längre får så stor chans att spridas runt i huset.

Spärrfärg och spärrfolie är något som spärrar in de volatila ämnena i byggnadsmaterialen som täcks med färgen eller folien.

Optihus ger vid frågor rådgivning samt support och kan även leverera produkter som är lämpliga i sammanhanget. 

Är MVOC toxiska och finns hälsoeffekter?

Om MVOC är toxiska och kan förorsaka hälsoeffekter är en mycket intressant frågeställning. Sedan 1960-70 talen har rapportering om symtom och hälsoeffekter i inomhusmiljö varit väldigt frekvent, så pass frekvent att begreppet sjuka hus myntats.

En talande forskningsrapport i mängden, beskrivande att ohälsotal bland barn var högre där det fanns lukt från golvvinkeln i hus, utkom 2006. [4] Forskarens slutsats att det var vanligare med astma och allergi i aktuella hus, kom att bli flitigt citerad och vidare studerad. 

Fortfarande finns dock brister i hur långt forskningen kring MVOC har kommit ifråga. Konstaterat är att vissa av ämnena kan leda till symtom som irritation i ögon och luftvägar samt förvärrande av astmasymtom. Frågan är om exponering leder till allvarligare former av hälsoeffekter?

En framstående forskare med svenska anor är Joan W. Bennett. Hennes hus drabbades hårt av orkanen Katrina och det växte mögel både i huskonstruktionen och inomhus. Joan trodde sedan tidigare inte riktigt på att man kunde bli påverkad och sjuk vid exponering i sådan miljö. Hon ville dock ta prover på de mögelarter som växte i huset. I samband med denna vistelse och provtagning blev hon märkbart påverkad och funderade över om det ändå inte var så att man kunde drabbas av hälsoeffekter. 

Joan ringade därför in ett antal MVOC och exponerade i försök bananflugor (Drosophila melanogaster) för ämnena. Resultaten hon fick fram ledde till den berättigade frågan om vissa av ämnena kunde vara jämförbara med mykotoxin. Joan framhåller också att det fram till hennes studier inte ordentligt blivit testat om de flesta MVOC kan medföra toxiska effekter. [5] 

Studien följdes upp i spåren efter den förödande orkanen Sandy. Även vid detta tillfälle fann man att vissa av aktuella MVOC har toxiska egenskaper. [6]

Eftersom detta är ett mycket omfattande och brett forskningsområde ämnar Optihus återkomma i sak. För dig läsare som är intresserad av att inhämta mer kunskap ges följande referenser att gå vidare utifrån [7-10].

Köpa hus med MVOC

När man ska köpa hus finns en omfattande plikt att undersöka husets skick. Vid besök och inledande rundvandring är lukter som MVOC något att försöka vara uppmärksam på. Förekommande dofter kan vara en indikation om att skada finns någonstans i huskonstruktionen.

Flera faktorer gör att man inte kan notera något avvikande:

  • Luktsinnet vidareförmedlar inte doften till medvetandet. Kanske kan man kort utanför huset, vid eller strax innanför dörren lukta sig till något ämne. Redan efter någon sekund till minut har luktsinnet förmåga att sortera bort informationen. Samma fenomen råder när man går mellan rum och våningsplan.
  • Lägre temperaturer gör att luktsinnet inte är så skarpt som vid högre temperaturer. Därför kan man gå in i ett kraftigt skadat och ouppvärmt rum utan att direkt notera de volatila ämnena.
  • Klimatförhållandena utomhus och inomhus är sådana att ämnena inte finns i så hög koncentration som annars. Desto fuktigare det är ju lättare noteras det. Har huset ventilerats kraftigt före och under visningen blir koncentrationen lägre och därför svårare att känna.
  • Vissa aktiviteter som bryggning av kaffe, bak av bullar, parfymerade städprodukter, tvätt- samt sköljdmedel och annat kan kamouflera. 
  • Eventuell skada riskerar vara av sådan art och finnas på sådant ställe att MVOC tillfälligt eller inte i så stor utsträckning finns noterbart i inomhusmiljön. 

Att endast använda luktsinnet för att vid husköp försöka avgöra husets skick är inte en framkomlig väg. Det krävs långt mer omfattande undersökning än så. Ta gärna del av Optihus köpa hus guide för att starta på rätt sätt, veta mer och göra ett tryggare köp. 

Jerker Andersson

Jerker Andersson

CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

OBO - Ospecifik byggnadsrelaterad Ohälsa

OBO Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa

OBO – Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa är ett relativt nytt begrepp som beskriver initial misstanke om att olika förhållanden i hus och fastigheter föranleder ohälsa. Med ospecifik menas i korthet att det efter utredning inte går att fastställa byggnadsrelaterade eller verksamhetsrelaterade

Läs mer »
BRO - Byggnadsrelaterad Ohälsa

BRO Byggnadsrelaterad Ohälsa (BRI Building Related Illness)

Byggnadsrelaterad ohälsa (BRO) har blivit allt vanligare i vår moderna värld. Under begreppet sammanfattas och beskrivs en rad olika byggnads- och fuktskaderelaterade orsaker till de symtom och hälsoeffekter som följer på vistelse i aktuella hus. Ofta är det svårt att

Läs mer »