Mykotoxin synonymt mögelgift i hus, föda och kropp

Vad är mykotoxin?

Mykotoxin är sekundära metaboliter vilka produceras av mögel i dess tillväxt. Det finns idag runt 400 kända toxiner. Vissa av dessa tillhör de mest toxiska ämnena som finns. Många fler existerar och finns att upptäcka, med ett estimerat mörkertal på 20.000 till 300.000 varianter.

Vissa mögelarter är mer kända för att avge mögelgift än andra. Själva produktionen av gifterna och hur mycket som avges beror på en rad olika faktorer i möglets omgivning. 

Mykotoxinerna är en biprodukt som troligen används för försvar emot andra mögelarter, bakterier och insekter. Giftverkan används också för att möglet lättare ska kunna invadera (växa i kroppen på) djur och människor. 

Giftpartiklarna är mycket små omkring 0,1 mikrometer. Det går därför inte utan speciell apparatur att upptäcka dem. I sig ger ämnena inte upphov till lukt eller smak.

Hur länge har mykotoxiner varit kända?

Att mögel kan vara skadligt har sannolikt varit känt sedan minst 2500 år sedan. Bibeln från denna tid innehåller ganska tydlig och vägledande information. Samtidigt använde Assyrierna visst mögel som stridsmedel emot sina fiender. De kontaminerade brunnsvatten med Claviceps (mjöldryga) för att effektivt förgifta andra icke ont anande. 

Kunskapen om att fuktskador i hus ledde till ohälsosam miljö fanns, samtidigt som man under romartiden visste att hus måste byggas utefter klimatet för att vara hälsosamma. 

Från vikingatiden fram till 1800-talet finns skrifter beskrivande allvarlig sjukdom relaterat till mögelarten Claviceps purpurea (samma som Assyrierna använde för krigsföring). Det är först vid en historisk tillbakablick som man förstått att omfattande sjukdomsutbrott skedde när folk åt av grödor som kontaminerats. Idag benämns sjukdomstillståndet för ergot eller ergotism, när långvarig förgiftning skett. 

Det tog ett bra tag innan man kunde ringa in att mögelpåväxt på grödan råg var orsak till sjukdom och död. Först 1630 kom fransmannen Dr. Thuillier fram till orsaken. Han genomförde djurförsök där de exponerade djuren dog. Samtidigt upptäcktes att folk som gick på dietkost uteslutande råg inte drabbades i samma utsträckning som andra. 

Vissa motåtgärder vidtogs vilket förbättrade situationen. Längre fram i tid har fungicider kommit att användas i mängd på våra åkrar. Det har givit tydligt bakslag. Mer om det skrivs längre ned i artikeln. 

Det var inte bara råg som angreps. I Japan och andra områden hade de från 1700-talet och framåt problem med möglet Penicillium, vilket angrep riset och via mykotoxin förorsakade hjärtberberi. Förgiftningssymtomen var allvarliga och involverade hjärt-kärlsystemet samt nervsystemet, hos vissa med dödlig utgång. 

Den historiska beskrivningen är inspirerad av referens [1].

Första mykotoxinet isolerades

1896 rapporterade Professor Bartolomeo Gosio (1863-1944) om att han funnit en substans från Penicilliummögel som var toxisk i förhållande till djurexponering. 1913 isolerades mykotoxinet från majs av andra forskare. Det kom att kallas penicillic acid. 

Plågan med mykotoxin i ris ledde fram till att den japanske kemisten Yoshimasa Hirata (1915-2000) efter andra världskriget kunde isolera toxinet citreoviridin. Djurförsök gjordes och man konstaterade samma förgiftningssymtom som hos människor. 

Efter kriget växte det fram ett allt mer industrialiserat jordbruk. Bärgade grödor lagrades på sådant sätt att för mycket fukt bands. Resultatet blev mögeltillväxt och mykotoxinproduktion. Det rapporterades frekvent om djurbesättningar som blev allvarligt drabbade av toxikos. 

Tekniska och kemiska framsteg gjordes och allt fler mögelgifter isolerades samt utforskades. 

När uppmärksammades mögelgifter i hus?

Den kanske första kända rapporten skrevs av amerikanska forskare 1985. De uppmärksammade ett fall i Chicago där möglet Stachybotrys och mögelgift trichotecener (T-2 toxin) fanns. De som bodde i hemmet beskrevs lida av toxikos. Efter sanering genom utbyte av skadat byggnadsmaterial, isolering och ventilationssystem rapporterades inte längre några symtom som var relaterade till den tidigare exponeringen. [2]

Studien gjordes bl.a. i samarbete med Amerikanska armén, vilka något år tidigare hade konstaterat att inandning av mykotoxin hade potential att vara minst 10-20 gånger skadligare än att äta kontaminerad föda. [3]

Kunskapen växte och drog till sig allt fler forskares uppmärksamhet, om än i otillräcklig skala. [4-6] Förslag till riktlinjer utgavs i förhållande till utvärdering av mögel samt mögelsanering i hus. 

Svensk forskning

2008 satte forskare Sverige ordentligt på kartan då man konstaterade att mykotoxiner var långt vanligare i fuktskademiljö än vad som tidigare var känt. Den mycket trevlige och sansade Professorn Lennart Larsson, hade vid Lunds Universitet byggt upp ett avancerat laboratorium där man via masspektrometri kunde analysera fram mykotoxiner. 

Forskaren Erica Bloom doktorerade med hjälp av bl.a. Lennart och skrev en världen över mycket uppmärksammad avhandling om mykotoxiner i inomhusmiljö. Publikationen utgavs med orden:

”Mögelgifter vanligare och riskablare än man trott.
Mögelgifter i fuktskadade hus förekommer betydligt oftare än vad man förut trott, visar ny internationell forskning. Erica Bloom från Sektionen för medicinsk mikrobiologi har bidragit till forskningen på området genom att analysera damm- och materialprover från mögelskadade hus. Praktiskt taget alla prover innehöll mögelgifter.” [7,8]

Snabbt drog forskarnas upptäckt och förslag om det riskabla med mykotoxinerna på sig belackare. En vid detta laget välkänd överläkare från Sverige gick hårt emot forskarna och menade att de inte var läkare och därför hade fel i sina farhågor. Enligt överläkaren skulle det inte finnas några risker med att exponeras av mögel med dess metaboliter i hus.

Överläkaren har av vissa insatta personer ansetts, att tillsammans med ett gäng andra, agera målvakt som upprepat försökt hindra utrymmandet av sjuka skolbyggnader, arbetsplatser, forskning samt utgivning av böcker och allmän information i ämnet sjuka hus. Samme person har även varit drivande i att psykologisera de symtom och den sjukdom som så ofta rapporterats i ärenden av sjuka hus. 

Hälsoeffekter

Optihus ämnar längre fram i tid presentera en rejälare artikel om faktiska och potentiella hälsoeffekter relaterat till mögel i hus. 

Vi kan dock här i punktform och med referenserna [9,10] sammanfattande redogöra för hälsoeffekter. Noteras ska att det i dagsläget inte finns några egentliga gränsvärden gällande exponering, särskilt inte för inomhusmiljö och inandning. 

• Immunförsvarsmodulerande effekter. Risk finns att immunförsvaret blir påverkat och inte kan stå emot olika patogener likt mögel, bakterier och virus. 
• Hepatoxisk verkan med leverpåverkan och leverskada som följd. 
• Gentoxisk effekt som leder till DNA skador och förändringar. Här räknas cancer in. Mykotoxinet aflatoxin är klassat som cancerframkallande hos människa och fler av de vanliga toxinerna anses misstänkta. 
• Nefrotoxisk effekt innebär att njurarna blir påverkade.
• Toxikos (mykotoxikos) – Förgiftningssymtom och sjukdomar
• Olika hälsoeffekter kan vara reproduktionsstörningar, hormonell obalans, neurologisk påverkan, problem med mage och tarm, intestinella lungsjukdomar, allergi, eksem, autoimmuna sjukdomar m.m.
• Förgiftningssymtom kan ta sig uttryck i kräkning, diarré, huvudvärk, yrsel, synproblem, orkeslöshet, hudirritation o.s.v..

Mögelgift används som medicin

Sedan länge tillbaka, okänt hur länge, har mögel på bröd använts som kur vid vissa sjukdomar. I gamla husmorstips står antecknat att möglet på brödet skulle anta en viss färg för att kunna ge bästa verkan. 

Skotten, bakteriologen och Professorn Alexander Fleming (1881-1955) fann 1928 genom en slumpartad händelse att mögelarten Penicillium chrysogenum effektivt avdödade patogena bakterier. Vidare arbete mynnade ut i isolering av penicillin som sedan 1941 är en vida använd antibiotika i form av mögelgift. [11,12]

Penicillin tillsammans med andra antibiotika kom att tränga undan äldre och billigare mediciner såsom ozon, jod, kolloidalt silver etc.. 

Nyttjades toxisk verkan för krigsföring?

Under krigen i Vietnam, Laos och Kambodja kom rapporter om något som kallades ”yellow rain”. Från helikoptrar och flygplan spreds enligt vittnen en gul klibbig vätska. Växter dog och folk som exponerades blev sjuka och avled. 

Sovjet blev anklagade för att ha använt bland annat T-2 mykotoxin som vapen, i form av yellow rain. Det gick inte att bevisa och vissa efterföljande studier menade att den gula vätskan kom från pollen och bin. Ärendet är fortfarande flytande och kontroversiellt, med hemligstämplade dokument. [13] 

Intressant i sammanhanget är modern forskning som visar att pollen kan medföra mögel och mykotoxiner, vilket eventuellt leder till adjuvans för pollenallergi. 

Konstaterat är dock att Assyrierna som ovan beskrivet använde mjöldryga för krigsföring. 

Resistent mögel ökar mängden mykotoxiner

I takt med kemiindustrins framväxande samt utbrott av toxikos bland djurbesättningar och människor, började man allt mer använda olika ämnen för att hämma mögel på grödor.

Till en början var det ganska framgångsrikt men allt eftersom började möglet bli resistent. En av fungiciderna som möglet utvecklade resistens mot var azolen Benomyl, vilken användes 1969-2001. När resistensen klart konstaterades drogs preparatet på tillverkarens egen begäran tillbaka från marknaden. Dock var skadan redan skedd och irreversibel. [14,15]

Tråkigt nog består de mot invasivt mögel verksamma medicinerna också av azoler. Om möglet som angripit värden inte redan är resistent så finns risk att resistens snabbt utvecklas när medicineringen påbörjas. 

Resistenta stammar av mögel ökar både ute i fält och i medicinska diagnoser. Det innebär också en ökning av mängden mykotoxiner som exponerade och sjukdomsdrabbade människor utsätts för. 

SVA – Statens Veterinärmedicinska Anstalt har för ett antal år sedan skrivit om att grisnäringen är hotad p.g.a. mykotoxinökningen som sker i fält och vid lagring av halm samt spannmål. [16-18]

Mycomix

Viktig kunskap är att yngre barn ofta jämförs med grisar gällande känslighet för olika toxiska ämnen. Sådan forskningsframställan och oro finns det många exempel på. Ett talande exempel som är relaterat till mögel och mykotoxiner i hus, är hur Giftnämnden och Produktkontrollnämnden informerade gällande klorfenoler och kloranisoler i slutet av 1970-talet. 

För ca. sju år sedan uppmärksammade undertecknad att forskare i Norge och Portugal undersökt hur blandningar av mykotoxiner i mat kunde påverka barn. Projekten döptes till Mycomix. [19,20]

Tillträde till vissa forskningsrapporter om Mycomix fanns inte. Undertecknad mailade forskarna och frågade om tillträde. Inga svar gavs. Det fanns därför ingen annan utväg än att leta vidare i och om projektet. 

Det visade sig att Mycomix avslöjat att enskilda mykotoxiner oftast låg under estimerade gränsvärden, men att olika mykotoxiner tillsammans utgjorde ett hot mot barns hälsa. En av forskarna uttalade sig om den nya kunskapen med orden -”Är vi redo för detta?”. 

Det portugisiska forskarteamet gjorde ytterligare koppling som måste ses väldigt relevant. Det är inte bara genom föda som vi utsätts för mykotoxiner. I hus som är fukt- och mögelskadade inandas vi ett stort antal mögelmetaboliter inbegripande mögelgifter. [21] TDI – totalt dagligt intag [22] bör beräknas inte bara utefter exponering genom födointag utan också genom inandning. 

Gentemot allmänheten har kunskapen tråkigt nog på olika sätt tystats ned, såväl om klorfenoler som mykotoxiner i barnmat och i hus. 

Går det att analysera mykotoxiner inomhus?

Det finns ett antal metoder för analys, men tyvärr i dagsläget inte för analysering av gifterna i inomhusmiljö. Professor Lennart Larssons laboratorium i Lund lades ned ett antal år efter världsnyheten. Det var för dyrt att underhålla labbet. 

Det som istället kan göras är att använda DNA för att undersöka om mögelarter som är kända för att vara mykotoxinavgivande finns i huset samt i inomhusmiljön. 

Ett vanligt ställe att finna riklig mögelpåväxt är i torpargrund och krypgrund. När uppvärmningssäsongen startar kommer det att uppstå undertryck. Den varma luften strävar uppåt och ut medan det vid golvnivå istället drar in luft genom otätheter, som mellan golv och vägg samt vid rörgenomföringar och väggkontakter etc.. 

Metaboliter och gifter från mögel, aktinobakterier och eventuella kemiska ämnen kommer på detta sätt att kunna kontaminera hela inomhusmiljön. 

Med DNA Mögeltest går det att spåra vilka mikrobiella arter som finns, dess mängd samt avgöra om det finns misstänkt skada i huset. Utifrån testurvalet kommer analyssvaret att påvisa förekomst av vanligen mykotoxinalstrande arter. Med hjälp av mögeltestet får man vägledning om hur pass kontaminerad miljön är. 

Ytterligare metod som med fördel kan kombineras med mögeltest är att använda Optihus Mögeldetektor och Inspektionslampa. Det är en speciellt lamptyp som avger ultraviolett ljus. Under rätt väglängd av UV-ljus kommer vissa mykotoxiner att fluorescera, d.v.s. lysa upp så att man kan se dem. 

Går det att mykotoxinsanera?

Att sanera bort mykotoxiner i hus är väldigt svårt till omöjligt. Allt beror på hur djupt de satt sig i kläder, möbler och byggnadsmaterial. Gifterna är många gånger beständiga mot värme och vanligen använda saneringsvätskor. 

Den säkraste metoden för mögelsanering är att byta ut allt direkt och sekundärt skadat material. Där det inte är möjligt måste spärrskikt av någon form appliceras, likt spärrfärg eller spärrlaminat. 

I källare, torpargrund och krypgrund kan undertryck skapas, vilket gör att kontaminerad luft inte längre kommer upp i boendemiljön. Det går till så att en undertrycksfläkt installeras att blåsa ut så pass mycket luft att luftläckaget uppåt huset motverkas. Det är samma metod som när man sanerar mot radon. 

Mot platta på mark som är mykotoxinkontaminerad läggs antingen spärrskikt eller ett ventilerat golv. 

Sanering med ammoniak

I takt med ökad kunskap om mykotoxiner på våra grödor har saneringstester med varierande saneringsagenter genomförts. En av de mer lovande metoderna är att använda ammoniak. 

Innan vi går vidare måste det varnas för ammoniak som är en starkt irriterande och farlig kemisk förening mellan väte och kväve. Hantering av denna måste ske med stor försiktighet så onödig exponering undviks. 

Många frågor har genom åren inkommit gällande hur man kan utföra mögelsanering av kläder och tyger. Förutom föregående tvättning går det att lägga kläder luftigt i en tät plastlåda. En halv deciliter ammoniak kan hällas i en mugg som ställs i lådan tillsammans med plaggen över ett halvt till ett dygn. 

Metoden ska utföras utomhus och man måste vara försiktig med att inandas ammoniakgasen då lådan öppnas. Plaggen hängs därefter luftigt ett tag i solen och tvättas återigen. 

Det finns inga garantier att ammoniakmetoden sanerar bort allt det skadliga. Samtidigt finns risk att textilfärg och vissa plagg i syntetmaterial tar skada. 

Sanering med bakterier

Vissa bakterier är möglets fiender och kan naturligt bryta ned gifterna samt användas för sanering. 

Ett bevis för detta är intressant nog när man går på penicillin och samtidigt äter yoghurt eller filmjölk. Bakteriefloran däri binder upp och bryter ned delar av penicilliumgiftet. 

Det forskas ordentligt på olika bakteriekulturer för att dessa ska kunna användas inom uppfödning av fjäderfä, grisar och boskap, samt för sanering av kontaminerade markmassor. 

Förebygga mykotoxin med avfuktare

I ett hus finns en eller flera riskkonstruktioner. Det är konstruktioner där det riskerar bli för hög relativ luftfuktighet och fuktkvot i material. När fuktvärden överstiger 75% relativ fuktighet eller 17% fuktkvot kommer mögel att kunna gro och bilda kolonier. 

För att förebygga mögelskada är det viktigt att vid misstanke om dåligt förhållande i en riskkonstruktion använda fuktmätare likt trådlös hygrometer och fuktkvotsmätare. Börjar det närma sig eller rent av överskjuta gränsvärden måste förebyggande avfuktning ske. 

Det kan göras genom att man värmer upp och ventilerar eller energibesparande installerar en avfuktare.

Förutom att reducera fukt i luft och material kommer en avfuktare även fungera som luftrenare. Mikroskopiskt små partiklar och mykotoxiner binder till vattenmolekyler i material och i luft. När avfuktaren antingen genom kondensteknik eller sorptionsteknik forcerar bort vattenånga från luften kommer mykotoxiner och annat att följa med. 

Köpa hus med mykotoxin

Utifrån flera forskares analysresultat finns det i regel giftiga mögelmetaboliter i hus och fastigheter som fuktskadats. Detta är något att ta med i beaktande när man ska köpa hus eller annan typ av bostad likt bostadsrätt.

I en vanlig överlåtelsebesiktning ingår inte undersökning och analys av inomhusmiljön. Misstänker man fuktskada eller om sådan hittats, kan det därför vara väl värt att gå vidare för att utröna om det behövs mer omfattande sanering.

Om ett skadat hus har köpts bör inflytt av möbler och annat inte ske innan man tillsett att miljön är friskförklarad. 

• Ta del av Optihus Köpa hus guide

Läs även om

Under denna rubrik läggs länkar till fler artiklar och blogginlägg som handlar om mykotoxiner.

• Aflatoxin B1 och Aspartam kan påverka nervsystemet