...
Optihus AB
Sök
Optihus AB
Sök
Stäng denna sökruta.

OBO Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa

OBO - Ospecifik byggnadsrelaterad Ohälsa

OBO – Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa är ett relativt nytt begrepp som beskriver initial misstanke om att olika förhållanden i hus och fastigheter föranleder ohälsa. Med ospecifik menas i korthet att det efter utredning inte går att fastställa byggnadsrelaterade eller verksamhetsrelaterade orsaker till aktuella symtom och hälsoeffekter.

Innehållsförteckning

Vilken historia har OBO?

Grundläggande så kan OBO anses ha en mycket lång historia, särskilt om man beaktar begrepp som Sjuka Hus och SBS Sick Building Syndrome etc..

Ovanstående begreppsbilder avskaffades från forskning och vetenskapliga publikationer i hela västvärlden mellan 2006 och 2015. Detta trots (eller kanske tack vare) att Sjuka Hus/SBS var mycket vanlig förekommande, flitigt omskrivet och allt mer forskat kring. 

Det lite äldre begreppet Building Related Illness (BRI) lyftes istället upp, särskilt inom forskningsområdet psykologi. Det översattes 2015 till svenska BRO Byggnadsrelaterad Ohälsa

Samtidigt sågs en variant av BRO tillkomma, med tillägget Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa (OBO).

Hur definieras OBO?

OBO Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa kan bli resultatet efter en utredning gällande symtom och hälsoeffekter som eventuellt skulle kunna sammanfalla med byggnadsrelaterade eller verksamhetsrelaterade exponeringsfaktorer. Finner utredande parter att det aktuella personer upplever och klagar på inte kan relateras till byggnaden eller verksamheten, kan OBO bli utlåtandet. 

Vanliga symtom och hälsoeffekter

Några av de symtom och hälsoeffekter som kan relateras till och fastställas som BRO, kan också förorsakas av andra anledningar än exponering för byggnadsrelaterade miljöfaktorer:

  • Trötthet
  • Huvudvärk
  • Ögonirritation
  • Hudbesvär
  • m.fl.

Orsaker till OBO

Forskningen inom främst det psykologiska fältet har kommit fram till att dessa symtom kan ha andra förorsaker än gällande BRO, såsom:

  • Kemikalier från parfym
  • Rengöringsmedel eller liknande emissioner
  • Dålig psykosocial arbetsmiljö
  • Stress
  • Noceboeffekt (negativa förväntningar förvärrar eller utlöser symtom)

Kan OBO-forskningen kritiseras?

Undertecknad som ingående följt händelseutvecklingen och forskningen i sak, har betänkligheter gällande hur forskningen bedrivits och hur den nu utmynnar. 

Backar vi tillbaka i tid upptäcks konsulter och inomhusmiljöutredare, som haft en personlig åsikt om att mögel i hus och t.ex. träskyddsmedel som klorfenoler inte kan föranleda de hälsoeffekter och symtom som var och fortfarande är väldigt vanliga vid exponering i hus samt fastigheter.

De aktuella konsulterna har stick i stäv med allt mer exponeringsförklarande och klart övertygande forskning varit cementerade vid sin personliga åsikt och har med varierande framgång försökt påverka den allmänna opinionen samt utredande parter, inte minst inom den medicinska sektorn. De har sett till att i aktuella ärenden, bl.a på förskolor, skolor och arbetsplatser, framföra exponeringsdementerande och lugnande riskkommunikation. 

Konsulterna ifråga var de som tog initiativ till att föra in sjuka hus forskningen till universitet som forskar och utbildar inom psykologi, allt för att bevisa att deras personliga åsikter hade bäring, samt uppenbarligen också för att kunna kväsa eller fördröja resultatet av den forskning som är övertygande i att man defacto kan drabbas av ohälsa vid aktuell miljöexponering. 

Umeå Universitet

Konsulterna sökte samarbete med bl.a. Umeå Universitet där det forskas om psykologi. Representant från universitetet var inblandad i ett projekt som kallades KOMIN. Under projektet kunde ca. år 2011 utläsas att man ansåg att mögel kunde spela en större roll i sjuka hus än tidigare trott. Undertecknad såg projektet som balanserat och potentiellt framgångsrikt för att komma vidare till mer exakt förklaring om orsak-verkan. 

2015 fick Stockholms Universitet forskningsanslag från Riksbankens jubileumsfond om 26 miljoner kronor, för att forska om det mänskliga luktsinnet. Umeå Universitet och därmed aktuella personer inom KOMIN blev involverade i forskningen.

I samband med forskningsanslaget lades KOMIN abrupt ned. Forskarna sågs i det närmaste vända kappan efter vinden (kanske efter önskemål från de som betalar) och styrde nu bort inomhusmiljöfaktorer såsom mögel och klorfenoler mot psykiska utlösande faktorer. Det hette att personliga egenskaper och rädsla inför mögellukt samt lukt från klorfenoler/kloranisoler var tungt vägande och var den egentliga orsaken till symtom och hälsoeffekter. 

På denna vägen är det gällande svensk forskning vilken också mer eller mindre återfinnes i andra länder. Det är i Sverige nästan bara psykologiforskare etc. som står för information och inriktning om BRO Byggnadsrelaterad Ohälsa och OBO Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa. Det är mindre bra eftersom både forskning, utredning och behandling av aktuella ärenden riskerar att snedvridas. 

Balanserad OBO-forskning måste finnas

Kan psykiska faktorer inverka så att man drabbas av ohälsa? Svaret torde bli ja, men inte så uteslutande som den nya OBO och BRO forskningen ofta vill göra gällande. 

Det ena kan påverka det andra. Mögelexponering kan av mycket forskning att döma t.ex. föranleda att exponerade personer drabbas av psykiska besvär, samt att oro och stress mer uttalat manifesteras genom olika typer av ohälsa. Stress borde i sin tur kunna öka känsligheten för mögel m.m.. 

Forskning om kroppsliga funktioner och t.ex. mastceller kan ligga till grund för uttalandet här. När mastceller överaktiveras, vilket kan ske via både mögelexponering och stress, kommer symtom och hälsoeffekter att kunna utlösas. 

Dessutom kan både barn och husdjur drabbas av sjuka hus symtom. Barn och husdjur psykologiserar inte så som vissa vuxna ibland kan göra. 

Slutsatsen måste bli att det inte går att sätta upp vattentäta skott mellan psykologiska faktorer och exponering för aktuella luftföroreningar. Forskarna borde veta bättre och vara medvetna om att de genom sina delvis vilseledande rön kan komma att indirekt skada många som drabbas. 

Barnkonventionen är lag sedan 1 januari 2020. Det innebär att vi absolut är skyldiga att beakta barns rättigheter. Inte minst gäller det inomhusmiljö och arbetet för en sund vistelsemiljö. Forskningen om BRO och OBO ska inte vara uteslutande koncentrerad till psykologi. Vi måste därför och av andra anledningar få till en mer balanserad forskning där man även eftersöker och tolkar in toxikologiska etc. faktorer till sjuka hus och BRO. 

Forskningsanslag måste till skillnad från nu även ratificeras för ansökningar där forskare ämnar undersöka toxikologiska faktorer och kroppens samt immunförsvarets reaktioner på olika negativa exponeringsfaktorer. Tack vare att sådan forskning inte ratificeras i Sverige och våra grannländer så tappar vi väldigt mycket mark i förhållande till länder i Asien m.fl. som hela tiden gör framsteg och allt mer utmärker sig. 

Jerker Andersson
Jerker Andersson

CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Så sker installation av DryBox X4 i krypgrund
DryBox X4 i krypgrund – bilder på installation

Ett ekonomiskt fördelaktigt och samtidigt tryggt val gällande avfuktare är att välja och installera DryBox X4 i krypgrund. Vi står för både support och leverans av denna sorptionsavfuktare med tillbehör. Här finns exempel på hur en adekvat placering av X4

Allt om avfuktare i krypgrund
Avfuktare i krypgrund – förberedelse, val och installation

Avfuktare i krypgrund, eller också kallat krypgrundsavfuktare, är oftast något som är nödvändigt. Statistiken gällande fuktskador i krypgrunder är så pass hög att de allra flesta grunder konstateras vara i behov av avfuktning samt kanske även åtgärder som sanering.  Här