Ochratoxin och 4-klorfenol i inomhusmiljö

Vad är ochratoxin?

Ochratoxin A, B och C är en grupp mykotoxiner som produceras av mögelsvamp såsom Aspergillus och Penicillium.  

Ochratoxin A (OTA) som anses vara det vanligaste och potentiellt mest toxiska giftet av de tre, är ett slags klorinerat ämne vilket innehåller 4-klorfenol. OTA är en vit kristallin fast förening utan lukt, vilken är svårlöslig i vatten. 

Var förekommer ochratoxin?

Ochratoxin kan förekomma i en mängd olika livsmedel, såsom spannmål, kött, kaffe, öl, vin, juice och mjölk. Mykotoxinerna kan även förekomma i och på byggnadsmaterial, potentiellt i fuktiga och av mögel angripna hus samt på vissa arbetsplatser.

Exponeringsvägar

Människor och husdjur kan utsättas för ochratoxin genom inandning av luftburna partiklar, såsom damm och mögelmetaboliter (t.ex. sporer och mycelfragment). Detta är särskilt relevant i inomhusmiljö och på arbetsplatser där de giftavgivande mögelsvamparna av någon anledning förekommer.

Exponering kan även ske genom hudkontakt med förorenade material. Detta kan vara ett problem i fuktiga och mögelangripna byggnader. I synnerhet ökar risken för hudkontakt när mögelsanering och vissa arbetsuppgifter utförs.

Exponering sker också genom konsumtion av livsmedel och dryck som är förorenade med giftämnena.

Hälsorisker

Exponering för OTA har kopplats till en rad hälsoeffekter, inklusive:

• Njurproblem: OTA är högt nefrotoxiskt och har kopplats till njursjukdomar som Balkanendemisk nefropati (BEN) och kronisk interstitiell nefrit (CIN), samt andra njursjukdomar.
• Neurologiska skador: OTA kan orsaka betydande oxidativ skada i flera delar av hjärnan och har visat sig minska dopaminhalten i hjärnan hos möss. I vissa studier har forskare antytt att OTA kan bidra till neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom.
• Cancer: Vid djurförsök har man konstaterat att djuren vid tillräcklig exponering utvecklat cancer.
• Fosterskador: Ses vid vissa djurförsök 

Vad är 4-klorfenol?

4-klorfenol är en organisk förening vilken bildas som en nedbrytningsprodukt av vissa bekämpningsmedel och fungicider. Det är också en metabolit från vissa mögelsvampar.

4-klorfenol (C6H5ClO) är en viktig förening i produktionen av färgämnen, agro-kemikalier och läkemedel. Egenskaperna gör klorfenolet användbart som mellanprodukt för syntes av andra kemikalier. Föreningen är också en viktig reagens i organisk kemi och används i laboratorier för att utföra reaktioner som involverar fenolgruppen.

4-klorfenol kan orsaka allvarlig miljöpåverkan om det släpps ut i naturen. Föreningen är giftig för vattenlevande organismer och kan orsaka skador på ekosystem. 4-klorfenol är svårt att bryta ner och kan finnas kvar i miljön under långa perioder. 

4-klorfenol har kopplats till en rad hälsoeffekter, inklusive:

• Irritation av hud, ögon och slemhinnor
• Andningssvårigheter och hosta
• Leverskador och njurskador
• Störningar i immunsystemet
• Allergiska reaktioner

Sambandet mellan mögel, ochratoxin och klorfenol

Mögel i hus kan potentiellt producera ochratoxin samt 4-klorfenol och det är enligt forskning vanligt att vissa typer av mykotoxiner sprids till inomhusmiljön från ett skadeställe, t.ex. från en av husets riskkonstruktioner där fukt- och mögelskador är vanligt förekommande. 

Samma typer av mögel som producerar mykotoxinet OTA har visat sig vara till del resistenta mot högtoxiska träskyddsmedel, där man tillsatt klorfenol såsom pentaklorfenol. 

Trots träskyddsmedlet med pentaklorfenol kommer viss aktivitet från de här aktuella mögelarterna samt också från jordbakterier som aktinomyceter att starta. 

Den mikrobiella processen lyfter genom metylation ut klorfenoler från det behandlade byggnadsmaterialet varvid kloranisol bildas. Kloranisoler är en välkänd källa till mycket avvikande och elak lukt i hus.

Det kan rimligen vara så att möglet ifråga tål klorfenolerna som använts för träskydd, eftersom möglet i sin egen levnadsprocess under vissa förhållanden har förmåga att producera 4-klorfenol. Nämnas ska också att mögel generellt tål många andra av människan framställda högtoxiska ämnen. Arsenik som finns i träskyddsmedlet CCA är ett exempel. 

Förebyggande åtgärder och sanering

Exponering för här nämnda ämnen samt en lång rad andra toxiska ämnen kan ske genom inandning av mögelsporer och partiklar. Det är viktigt att identifiera och åtgärda mögelskador i ett hus innan skadorna totalt sett blir så uttalade att symtom och hälsoeffekter uppstår hos dem som exponeras.

Kontroll av fukt och mögel i byggnader

Eftersom vissa mykotoxiner är förknippat med mögelpåväxt byggnadsmaterial, är kontroll av fukt och mögel i byggnader en viktig förebyggande åtgärd för att minimera faktisk och potentiell exponering. Detta innebär att man bör vidta åtgärder för att undvika vattenläckage, genomföra regelbunden fuktmätning i riskkonstruktioner såsom t.ex. torpargrund, krypgrund, källare och kallvind m.fl. och se till att byggnaden i övrigt har rätt förhållande och grad av ventilation.

Renovering och sanering

Om ochratoxinproducerande arter av mögel har identifierats i en byggnad, t.ex. genom ett DNA Mögeltest och okulär inspektion, kan det vara nödvändigt att genomföra mögelsanering och renovering för att avlägsna de förorenade materialen och förhindra fortsatt exponering.

Sanerings- och renoveringsåtgärder bör utföras av professionellt saneringsföretag som har erfarenhet av att hantera mögelrelaterade föroreningar. Alternativt måste man som husägare själv införskaffa sig tillräckligt med kunskap för att på säkert sätt kunna genomföra saneringsåtgärderna.

För att en mögelskada inte ska blossa upp igen följs mögelsaneringen ofta upp genom installation av avfuktare. I husets svalare utrymmen fungerar avfuktningsaggregat såsom sorptionsavfuktare bäst och säkrast, medan det i husets uppvärmda rum blir bättre och mer ekonomiskt med kondensavfuktare. 

Ökad forskning och utbildning behövs

För att förbättra förståelsen för ochratoxin samt 4-klorfenol och dess potentiella hälsorisker är det viktigt att öka medvetenheten och utbildningen inom ämnesområdet. Det måste innebära att forskning utökas och breddas till att inte bara gälla livsmedel och dryck, utan också ämnet inomhusmiljö samt kontaminering från mögel på arbetsplatser.

Forskningsbehov och kunskapsluckor

Trots att relativt mycket forskning har gjorts om ochratoxin och dess effekter på människors hälsa, finns det fortfarande stora kunskapsluckor och behov av ytterligare forskning. Bland annat behöver mer forskning göras för att få en bättre förståelse för:

• Om och hur vanligt det är att ochratoxin och 4-klorfenol förekommer i inomhusmiljö som kontaminerats av mögel
• Den exakta mekanismen för ochratoxinernas toxicitet och dess effekter på människors hälsa
• Vilka koncentrationer av ochratoxin som är skadliga för människor och under vilka exponeringsförhållanden
• Mer exakta och validerade metoder för att mäta ochratoxinexponering i människor, samt kopplingen till symtom, sjukdomar, hälsoeffekter och hälsotillstånd
• Effekten av långvarig, låggradig exponering, särskilt i samband med inandning av luft i inomhusmiljöer där det finns mögelskadade byggnadsmaterial
• Effekten av inandning av ochratoxin tillsammans med andra mögelmetaboliter samt emissioner från byggnadsmaterial och träskyddsmedel etc. 
• Effekten av samtidig exponering gällande inandning samt från intag av kontaminerad mat och dryck