...
Optihus AB
Sök
Optihus AB
Sök
Stäng denna sökruta.

Plintgrund med dess fördelar och nackdelar

Plintgrund som grundläggning under hus

Plintgrunder förekommer under vissa hus och ekonomibyggnader. Många frågor har under åren strömmat in om hur fuktsäker en plintgrund är och hur man bör bygga densamma. Här ämnar vi ge övergripande svar. 

Innehållsförteckning

Vad är en plintgrund?

Under en plintgrund är det fri luftgenomströmning av uteluft mellan mark och husets undersida. Plintarna gör att det är distans mellan mark och ramverket som golvbjälklag.  

Plintgrunder har historiskt sett varit vanligast som grundläggning till ekonomibyggnader, fritidshus, sommarstugor och attefallshus. Konstruktionen återfinns även under vissa villor. 

Historiskt sett har man länge byggt hus på pålar och plintar. Dock är själva begreppet plintgrund ganska nytt. Vid sök i digitaliserade dagstidningar återfinns begreppet första gången 1946. [1] Tidigare kan konstruktionssättet ha gått under benämning pålgrund. [2] Denna slutsats dras då begreppet pålgrund ebbade ut samtidigt som man började använda benämningen plintgrund. Betongindustrins intåg under 1920-talet gjorde att man istället för att använda träpålar göt plintar i betong. 

Kanske kan man tänka att torpargrund också varit ett tidigare begrepp eftersom torpargrunder kan vara uppbyggda med bärande stenar som plintar. Dock började inte ordet torpargrund användas förrän efter att plintgrund myntats. 

Vilka fördelar finns med plintgrunder?

Plintgrunder är jämfört med platta på mark och krypgrund billigare att bygga. Då det inte krävs så mycket byggnadsmaterial och ej alltid en större maskinell insats, blir grunden även initialt miljövänligare. 

Hänsyn behöver inte tas till marklutning när man med hjälp av plintarna nivellerar huset så att det ligger i linje. En större fördel är där markunderlaget består av berg. Här behöver det nödvändigtvis inte sprängas eller på annat sätt anpassas. Plintar kan gjutas och förankras direkt i berget och höjdmässigt justeras som sig bör. 

Ytterligare fördel är att eventuellt markradon lättare än med annan typ av grundläggning ventileras bort istället för att påverka inomhusmiljön negativt.

När plintgrunden är färdigställd kan ett mindre prefabricerat hus transporteras till tomten och lyftas på plats ovan plintarna. 

En klar fördel är att plintgrunden kan klara sig bättre vid översvämning, så länge vattnet inte stiger allt för högt. 

Somliga menar att den fria ventilationen under husgrunden minimerar risken för fuktskador. Detta är dock diskutabelt vilket vi kommer till längre ned i text. 

Vilka nackdelar finns med grundläggningen?

Ingen grundläggning är helt säker och då det finns några uttalade risker med plintgrund, särskilt om den inte uppförs med stor omsorg, så kallas den för riskkonstruktion.

Dragning av vattenledningar under golvbjälklaget kan innebära frysrisk. Därför kan det vara svårt att i efterhand ändra på dragningen eller lägga till ledningar. I krypgrund är det ofta varmare än under plintgrunden om vintern. Så där har krypgrunden en fördel. 

Kontrolleras inte markförhållandena innan plintarna sätts finns risk att grunden sätter sig. Plintarna bör grävas eller borras/skruvas ned till frostfritt och annars stabilt djup. 

Eftersom utrymmet mellan mark och undersida av golvbjälklag rekommenderas vara minst 200mm så får man räkna med att hela grunden med bjälklagets höjd blir ca. 500mm. Då inräknat ett isolerat bjälklag. Det krävs några trappsteg upp till dörren. Platta på mark är lägre i förhållande. Bestämmelserna om maximal höjd om 4 meter för ett attefallshus kan göra att plintgrunden ställer till med problem. 

Den oftast låga markfrigången gör att man inte klarar av att krypa in under och inspektera eller vidta andra nödvändiga åtgärder. I vissa fall går det att gräva sig in under men är det berg blir det svårt. 

Fuktproblem

Fukt får en egen underrubrik då det bör vara den allra största faktorn till problem med plintgrunder. 

Markfukten är aldrig sinande. Samtidigt är det under perioder p.g.a. våra årstider och klimatförändringen väldigt hög fuktpåverkan från uteluften. Meningen är att just uteluften ska kunna hålla plintgrunden tillräckligt torr, så att mögel och jordbakterier inte angriper. Över 75% relativ fuktighet finns den mikrobiella risken och under ganska långa perioder ligger fuktvärdet i luften över gränsvärdet. 

Resultatet blir ofta, särskilt där det är isolerat så att värme inte når igenom golvbjälklaget, att mögel växer på undersidan av bjälklaget på det som kallas blindbotten. Vid tillräcklig fuktpåverkan kommer isoleringen också skadas. Det kan leda till lukt upp i huset samt en ohälsosam vistelsemiljö vilket kallas sjuka hus

Hur undviks markfukten?

Regnvatten och smältvatten får inte tillåtas rinna in under plintgrunden. Dränering måste ske så att dessa problem motverkas. Likadant gäller att dagvatten från husets tak leds bort på lämpligt sätt. 

För att undvika markfukt/markånga kan lämpligt spärrskikt läggas mot marken. Dock fortsätter marken att vara en köldbrygga under sommarhalvåret. Vid köldbryggor blir det lite svalare och per automatik också fuktigare. För att bygga bort köldbryggan kan lämplig markisolering läggas. Där det finns berg blir köldbryggan mer uttalad, särskilt under våren och in en bit på sommaren. 

Kan man avfukta plintgrunden?

Då plintgrunder är öppna mot uteluften så är det svårt att avfukta. Att sätta en avfuktare under grunden som den är lönar sig knappast. Först måste den öppna plintgrunden stängas igen på bra sätt. Sockelskivor monteras runt om och kan med fördel isoleras med cellplast eller krypgrundsisolering på insidan. 

För att avfuktaren inte ska behöva jobba mot markfukten är det bra att ha ett spärrskikt mot marken. Byggplast är ofta använt för ändamålet. Åtgärden gör att plintgrunden i det närmaste förvandlas till krypgrund. Utrymmet under blir torrare och under vintern något varmare, särskilt om huset värms upp och värme når igenom golvets isolering. 

I vissa fall behövs undertrycksfläkt i samverkan med avfuktare. Det blir aktuellt när lukt finns i golvbjälklaget eller när radon kommer uppåt boendet. För att kunna nå undertrycksfunktion på bra sätt krävs att plintgrunden stängs igen ordentligt från luftläckage rörande uteluften. 

Köpa hus med plintgrund

Informationen här avses nå både husköpare och husägare. Extra viktigt är när man ska köpa hus att ha grundläggande koll på husets riskkonstruktioner och vad som gäller kring dessa. 

Fuktmätning kanske inte ger något resultat under vissa årstider eftersom fuktvärdena mellan årstiderna pendlar. Man måste okulärt inspektera undersidan av plintgrunden och även ta luktprover från isoleringen i bjälklaget. 

Något att vara extra uppmärksam på är om träskyddsmedel använts för att skydda ramverket mot rötsvamp. Mellan åren 1955 och 1979 användes träskyddsmedel som innehöll klorfenoler som pentaklorfenol. Visserligen var rötsvampsbeständigheten med klorfenolerna oftast mycket hög, men de toxiska ämnena motstod inte mögel.

Blir fuktkvoten så hög i det behandlade materialet att mögel kan gro, uppstår en envis mycket luktsmittande lukt av kloranisoler. Kloranisol är en biprodukt, en slags metabolit från möglet då det i sin livsprocess omvandlar klorfenoler till kloranisoler. 

Till detta många gånger mycket besvärliga luktfenomen alstrar mögel sina egna luktande och luktsmittande ämnen kallade MVOC – mikrobiella volatila organiska ämnen

De här nämnda lukterna kan ha satt sig upp i hela huset och förutom avfuktare samt undertrycksfläkt riskerar rejäla renoverings- samt saneringskostnader bli följden. Noggrann överlåtelsebesiktning är på sin plats att utföra. 

Tidigare användes byggnadsmaterial innehållande asbest. I somliga plintgrunder har man satt asbestskivor (eternit) utmed plintgrundens öppna sidor. Det förekommer också att asbestskivor monterats som blindbotten. Det är bra att känna till asbest med dess hälsoeffekter, särskilt om man ska renovera och riva bort materialen.

Finns lagar att följa?

Ja det finns lagar att följa som även appliceras på byggnation och renovering av plintgrunder. I BBR – Boverkets byggregler omskrivs att det högsta fukttillståndet i en byggnad inte får överskrida byggnadsmaterialens och byggnadsprodukternas högsta tillåtna fukttillstånd. Detta gäller byggnader där fuktrelaterade skador kan påverka hygien och hälsa.

Normalt brukar man räkna på 75% relativ fuktighet och 17% fuktkvot, då mögel och jordbakterier kan tillväxa över dessa gränsvärden. 

Rent krasst är det omöjligt att under hela året hålla under gränsvärdena i plintgrundsutrymmet mellan mark och golvbjälklag. Hur detta påverkar valet av grund är upp till den som är byggnadsansvarig. Fuktsäkerhetsprojektering är på sin plats att genomföra.

1] Plintgrund, Svenska dagstidningar, Kungliga Biblioteket. 
2] Pålgrund, Svenska dagstidningar, Kungliga Biblioteket. 

Jerker Andersson
Jerker Andersson

CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.

2 svar på ”Plintgrund med dess fördelar och nackdelar”

  1. Hej!
    Har med intresse läst olika artiklar bl a gällande plintgrunder. Tanken är att sätta upp en ”stuga” på vår fritidstomt – om inte ekonomi/svårigheter att undvika fuktproblem sätter stopp. Vi är inte där vintertid. (Skulle helst vilja kallställa men jag ber att få återkomma i den frågan.) Trots att plintgrund är en riskkonstruktion är det nog vad som är rimligt. Vill förstås minimera riskerna för fukt. Mina förkunskaper är mycket begränsade så jag önskar kontrollera om jag förstått någorlunda rätt och vill ställa någon fråga.
    Förutsättningar: stenig strandtomt med många träd i Hälsingland. Byggplats ca 7-8m ovanför sjön. Tänker mig följande:
    1. Ta ner de träd som står närmast.
    2. Dränering i form av öppet dike som går ovanför huset och som leds till en stor grop mot sjön snett nedanför huset. Vattnet från stuprören leds till diket.
    3. Marken bereds med en viss lutning om ändå t ex smältvatten rinner in under.
    4. Någon form av spärrskikt läggs mot markfukt. Vad rekommenderas?
    5. Plintarna måste ner till frostfritt/stabilt djup för att undvika sättningar. Lägger man extra tätskikt runt plintarna?
    6. Höjden under huset måste vara minst 200 mm men helst mer om det ska gå att inspektera/åtgärda senare. (Blir ju dock inte så vackert med en stuga på ”styltor”.)
    Tacksam för synpunkter på ovanstående? Har jag missat något väsentligt så här långt?
    Tack på förhand!/Mvh P-O

    Svara
    • Hej Per,

      Trevligt att du hittat in på sidan och ställer frågor!

      När det gäller grundkonstruktion som plintgrund etc. gäller det att tänkta både del- och helhet. Många aspekter ska vägas in och beaktas.

      Desto mer isolering som finns i golvbjälklaget ju större behov är det med uppvärmning av bostaden. Kommer man inte att använda stugan om vintern och vill ”kallställa” så långt det är möjlig går det med fördel att lägga ett minimalt skikt med isolering, gärna av någon mer ekologisk och fukt- samt mögelbeständigare typ.

      Träd som står i närheten kan både förstöra och vara till gagn. Större träd dricker rejält med vatten vilket kan få bort en del regn- och grundvatten. Skugga från träden gör att stugan inte värms upp så mycket av solvärmen. Det kan vara bra för stugans del att den blir solvärmeuppvärmd men gör att inomhustemperaturen ökar när solen gassar på. Rötter kan leta sig in under plintgrunden och i värsta fall orsaka problem.

      Dränering är viktigt, särskilt så att vatten inte rinner direkt in under golvbjälklaget och blir stillastående där. Bra att du även tänkt på avledning av vatten från taket. Smältvatten och regnvatten kan ledas in under en tät markduk om man lägger makadam under duken/byggplasten. Finns markradon är det bra att lägga en radonduk som också är tät emot fukt. Duken läggs med lutning från mitten och utåt sidorna om vatten eller snö skulle komma in på den.

      Extra tätskikt kan läggas emot plintarna men det är inte av högsta vikt att göra. Bra är dock att fukttäta med en lämplig papp mellan plint och trädetaljer. Annars kan det lätt uppstå köldbrygga i skarven där materialen mäter varandra.

      Nej, en stuga på styltor är inte så snyggt. Viktigt är ändå att få upp golvbjälklaget så att det är krypbart under. Det går att förlänga fasadpanelen eller sätta brädor med luftning emellan för att lura ögat och till del dölja plintarna. Att speciellt tänka på är om man sätter skivor som täcker sidorna av plintgrunden. Då har man byggt något som liknar en krypgrund. Det kan i värsta fall öka risken för fuktskador.

      Ovanpå markduken eller byggplasten tjänar man på att lägga fuktbeständig isolering. Cellplast eller krypgrundsisolering fungerar bra. Det motverkar den köldbrygga som annars uppstår under plintgrunden under varmare årstid. Marken är alltid sval och värmetrög. Därför ökar den relativa fuktigheten ofta under plintgrunder om sommaren. Isoleringen läggs nedtyngd så att den inte blir luftburen när det stormar ute.

      Tack för dina frågor!

      Mvh Jerker

      Svara

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Så sker installation av DryBox X4 i krypgrund
DryBox X4 i krypgrund – bilder på installation

Ett ekonomiskt fördelaktigt och samtidigt tryggt val gällande avfuktare är att välja och installera DryBox X4 i krypgrund. Vi står för både support och leverans av denna sorptionsavfuktare med tillbehör. Här finns exempel på hur en adekvat placering av X4

Allt om avfuktare i krypgrund
Avfuktare i krypgrund – förberedelse, val och installation

Avfuktare i krypgrund, eller också kallat krypgrundsavfuktare, är oftast något som är nödvändigt. Statistiken gällande fuktskador i krypgrunder är så pass hög att de allra flesta grunder konstateras vara i behov av avfuktning samt kanske även åtgärder som sanering.  Här