...
Optihus AB
Optihus AB

Radon i hus och fastigheter ökar benägenheten att få cancer

Radon i hus, platta på mark, krypgrund och källare

Radon är en smak- och luktfri joniserande radioaktiv ädelgas som bildas i en sönderfallsprocess från grundämnena uran och radium. När radonet i sin tur sönderfaller bildas s.k. radondöttrar vilka i för hög koncentration kan vara skadliga att inandas, medförande lungcancer.

För drygt 50 år sedan visste man att gruvarbetare som arbetade i uranhaltiga och radonförande gruvor löpte större risk att drabbas. Uppföljande statistiska och epidemiologiska undersökningar har ringat in att rökare är de som ligger mest i riskzon att drabbas av lungcancer då de vistas i miljö med för mycket radon. [1] 

Till en början sattes fokus mot att reducera radon i hem och på arbetsplatser, för att senare även inbegripa sluta-röka-kampanjer [2] Uppemot 500 årliga lungcancerfall i Sverige beräknas bero på exponering av radongas.  

Innehållsförteckning

Källor till radon

Halterna av uran i marken varierar utefter bergarternas sammansättning, varför man inte kan räkna med att det finns potentiellt skadeverkande nivåer överallt. I vissa områden kallade högriskområden är det dock vanligt förekommande. Mer spritt och kanske i samband med markradon kan det i hus förekomma byggnadsmaterial som avger radon. Radonrisk finns också i vatten främst från borrad brunn och vattentäkter.

Markradon

Den mest uttalade källan till radon i inomhusmiljö är från marken under och närmast omkring huset. Benämningen brukar då vara markradon. [3] Markradon kan komma från ursprunglig mark eller fyllnadsmaterial som transporterats till byggnadsplatsen. 

Luftläckage genom husets konstruktion medför transport av radonet in i inomhusmiljön. Under uppvärmningssäsong uppstår undertryck i huset, särskilt nere vid golvnivå, varvid luft dras in genom otätheter. Det innebär att radonhalterna inomhus ofta är som högst under vinterhalvåret. Markradon kan även diffundera upp i huset, men den vanligare vägen är genom konvektion.

Byggnadsmaterial och Blåbetong

1929 började man tillverka en slags lättbetong av radonhaltigt alunskiffer. Tillverkningen sträckte sig fram till 1975 då förbud av hälsomässiga skäl infördes. Betongen även kallad gasbetong var lätt att bygga med och hade med sin porositet förhållandevis lägre vikt och viss isolerande verkan. 

Som allra mest använd var blåbetongen under åren för miljonprogrammet (1964-1975), då en miljon bostäder skulle byggas inom en tidsram av tio år. Vanligast är det att finna blåbetong i väggar, men det förekom även att man uppförde bjälklag i denna typ av betong. 

Även om tillverkningen upphörde i mitten av 70-talet kan blåbetong förekomma i hus fram till början av 80-talet, eftersom vissa lager byggts upp och sedermera användes.

Avgivningen till inomhusmiljön är av byggnadstekniska skäl mer direkt och under året lite mer jämn, jämfört med om radonet kommer från marken.

Annan typ av betong med ballast av radiumförande granit samt fyllnadsmaterialet rödfyr, bestående av alunskifferaska, kan också vara en orsak till förhöjda radonvärden inomhus. [4]

Vatten i brunn

En tredje vanlig uran- och radonkälla är vatten taget från borrad brunn. Intag av radonhaltigt vatten innebär en ökad dos av strålning, men det största bekymret beskrivs vara då man spolar vatten i kran inomhus. Då frigörs delar av radonet till luften man inandas. Ett exempel på när detta fenomen väsentligen ökar är under duschning då man står i nära kontakt med vattnet och därmed radonet.

Uran och radon i vatten taget från grävd brunn är ovanligare. Vatten från vattentäkter anlagda i grus- och sandåsar kan under vissa förhållanden vara radonförande.

Radonsanering

Begreppet radonsanering innebär att man utifrån vilken radonkälla det rör sig om och huset i sig, vidtar åtgärd för att minska eller om möjligt helt få bort tillkomsten av radon. Mest använt är olika lösningar för ventilation och anläggande av spärrskikt. 

Krypgrund och torpargrund

Krypgrunder och torpargrunder ligger vanligen i direkt anslutning till marken. Därifrån kan radonet via otätheter i golvbjälklaget och undertryck i bostaden spridas till inomhusmiljön.

Krypgrunder radonsaneras vanligen genom att man skapar undertryck via en kraftfull fläkt, s.k. undertrycksfläkt eller radonfläkt, som kontinuerligt blåser ut luft från krypgrunden. För att uppnå undertryck bör samtliga ventilationshål och andra otätheter in till krypgrunden sättas igen. Är golvbjälklaget mycket otätt kan tätning även här ske, likt vid rörgenomförningar och skarvar i bjälklaget.

Samtidigt med installation av undertrycksfläkt är det viktigt att lägga ut byggplast alternativt någon annan typ av adekvat spärrskikt över hela marken i krypgrunden. Ett alternativ till spärrskikt är radonisolering, som förutom att stoppa radon fungera likt krypgrundsisolering.

Med byggplast alternativt radonisolering hindras markånga att stiga upp och förorsaka fuktrelaterade problem likt mögel, röta och lukt. Byggplast eller liknande motverkar också markradon att diffundera upp i krypgrunden. 

Tillsammans med radonsaneringen krävs det i regel också installation av avfuktare som är lämplig för ändamålet, s.k. krypgrundsavfuktare eller mer tekniskt benämnt sorptionsavfuktare. Avfuktaren som är anpassad att avfukta bra i svalare klimat ser till att hålla den relativa fuktigheten på säkra nivåer, även då klimatet är sådant att undertrycksfläkten genom sitt skapade undertryck drar in fuktigare luft i utrymmet.

Radonsaneringen av krypgrund kan vara lite svårare att utföra om bjälklaget är uppfört av lättbetong t.ex. Erge bjälklag eller granitinnehållande betong som i sig är radonavgivande. Saneringsåtgärden kan behöva utföras ovan betongbjälklaget med lämplig metod, samtidigt som krypgrunden under lämpligen också radonsaneras samt avfuktas.

Torpargrund kan vara besvärligare att komma åt då golvbjälklaget ofta ligger så nära marken att det är svårt att komma in och arbeta där. Samtidigt är grundmuren inte så lätt att täta eftersom den ofta är uppbyggd av naturstenar. Golvbjälklagen i äldre torpargrunder brukar vara otätare än i krypgrunder och det är ytterligare försvårande omständigheter.

Det förekommer en del äldre forskningsrapporter om åtgärder rörande krypgrund och torpargrund. Dessa måste delvis ses som utdaterade då man tidigare inte hade fullt grepp rörande fuktpåverkan och ofta nödvändiga åtgärder likt avfuktare och avfuktning. Ett exempel är här referens [4].

Källare

Radon i källare saneras ofta genom ökad ventilation eller anläggande av ventilerade golv och väggar. Möjlighet finns också att täta utsidan av källarväggarna. Valet av metod beror lite på förutsättningar, önskemål om resultat och om man enbart har källaren för förvaring eller om den ska vara inredd och fungera som bostadsyta. 

I råkällaren eller den lättare uppvärmda källaren där man inte vistas så mycket räcker det i regel med att tillse så radonet inte kan transporteras vidare upp till våningen ovanför. Principen för radonsaneringen är densamma som i krypgrunder. 

Man installerar en undertrycksfläkt som vänder luftflödet och vanligen också avfuktare som säkerställer klimatet. Istället för att luft dras upp i bostaden är det meningen att luften sakta men säkert via fläktens verkan ska dras nedåt till källaren och vidare direkt ut. Om flera rum finns i källaren kan ett rörsystem dras för att fördela verkan från radonfläkten och avfuktaren.

I källare som ska bebos är en gångbar metod att anlägga ventilerat golv och/eller ventilerade väggar. Det innebär i korthet att nya ytskikt läggs med distans mot ursprunglig vägg eller golv. Distansen utgörs av en luftspalt som aktivt ventileras, så att luft kontrollerat dras inifrån rummen i källaren, vidare ut i luftspalten där radon frigörs från byggnadsmaterialen och därifrån direkt ut. 

För att uppnå god effekt måste tillräcklig mängd tilluft ges tillträde till rummen i källaren.

Platta på mark

Radonsaneringen rörande platta på mark kan jämte radonavgivande bjälklag vara det svårare att komma åt. Att täta förekommande sprickor i plattan, applicera tätskikt eller anlägga ventilerat golv, kräver stora insatser ifråga rivning och återställande av interiör i huset. 

En medelväg om möjlighet finns, är att installera en radonbrunn eller också benämnt radonsump. Består marken under plattan av luftgenomsläppligt material sänks en perforerad plasttub eller tunna ned i marken. Till denna kopplas en fläkt att kontinuerligt dra luft. 

Utfallet och långtidseffekten är svårt att förutse. Lösningen fungerar inte om markmaterialet är för tätt och inte heller om grundvattennivån går upp så högt att systemet på så sätt kortsluts.

Risk finns att att det bildas ansenliga mängder bakterier och mögel i markmaterial som ventileras. Luften som blåses ut via radonsaneringen kan därför vara dubbelt upp kontaminerad. Det bör tas med i beaktande så att förorenad luft inte blåses ut i direkt anslutning till huset. 

Om risk för tjälskjutning och igenfrusna vattenledningar samt avloppsledningar finns bör mängden luft som dras ned under plattan kontrolleras noga. När varm och fuktinnehållande luft dras ned i svalare fyllnadsmaterial kommer luften inte längre att kunna bära all fukt. Risk för kondens finns vilket kan påverka huskonstruktionen negativt.

Inomhusmiljö och ventilation

Att få bort eller reducera radon från luften i inomhusmiljön kan förutom ovan angivna metoder göras i en kombination mellan att spärra in radonet i byggnadsmaterialet och genom att förbättra ventilationen. [4] Inspärrning av radon i väggar kan göras genom att man målar med en speciell tätare typ av färg kallad spärrfärg, eller att en radontapet alternativt någon annan form av icke strömledande spärrlaminat används. 

Alla radonsaneringsåtgärder måste göras med fuktpåverkan i åtanke. Att spärra in fukt i byggnadsmaterial kan vålla väldiga problem och i en förlängning även föranleda hälsoeffekter.

Då det gäller radonsanering via ventilation i inomhusmiljö, måste man tänka på ventilationsförhållandet så att det inte skapas för högt undertryck. Rätt balans mellan tilluft och frånluft behövs.

Förbättrad ventilation, vilket i lite äldre hus ofta innebär ökad ventilation, medför högre uppvärmningskostnader. Det finns idag olika typer av värmeåtervinningssystem som med fördel kan installeras.

Radonavskiljare för vatten

Det finns lite olika system för att radonsanera vatten. En radonavskiljare fungerar så att vattnet aktivt luftas innan det når tappställena i huset. Radon avskiljs även via vattenrenare med kolfilter. Dock sker anrikning av uran och radon i kolfiltret som över tid börjar avge strålning. 

Ska kolfilter användas bör det installeras där man inte vistas längre stunder. Vid kolfilterbytet utsätter man sig för onödigt mycket strålning. Därför kan valet att använda radonavskiljare vara bättre. Det är dessutom svårt att veta när kolfiltreringen är mättad varför regelbundna radonanalyser av vattnet måste göras.

Köpa hus med radon

Om man ska köpa hus är det bra att förhöra sig med husägaren om radonmätning eller radonsaneringsåtgärder utförts. Man kan också höra med kommunen om området huset ligger i innebär radonpåverkan. Det går även att låta utföra radonmätning, särskilt eftersom sådan vanligen inte ingår i överlåtelsebesiktning.

Radonmätning

Radonmätning utförs som allra bäst över tid under uppvärmningssäsong eftersom det då brukar vara som högst radonvärden inomhus. Det finns för ändamålet radondosor med spårfilm som placeras ut och senare samlas in för auktoriserad laboratorieanalys av värden. För att mätningen ska kunna leda till myndighetsbeslut måste långtidsmätning göras. Korttidsmätning används mer för att få ett snabbt grepp om läget. [5]

Snabbmätning kan utföras med vissa digitala instrument som mäter gammastrålning alternativt radon. Det blir ett osäkrare värde men med byggnadsteknisk kompetens går det att ge en fingervisning om radonrisken i bostaden. Digitala radonmätare för privat bruk fungerar i regel bra för kontinuerlig kontroll av att radonsaneringsåtgärder har givit önskad effekt.

Gränsvärden

Gränsvärden gällande radon i inomhusluft och vatten är bestämda utifrån en samlad bedömning av risker där hälsomässiga, sociala och ekonomiska faktorer har vägts in.

Radonhalt på arbetsplatser, i befintliga bostäder och lokaler dit allmänheten har tillträde samt i nya bostäder, är satt till 200 Bq/m3. (Strålskyddsförordning 2018:506, Boverkets Byggregler BBR.) [6]

Radonhalt i vatten från enskilda brunnar är satt till 1000 Bq/l. Vid detta och överskridande värden räknas vattnet som otjänligt. Från dricksvattenproducenter räknas 100 Bg/l som tjänligt med anmärkning. [6]

Rekommendation finns att man försöker sänka värdet till så lågt som möjligt.

Radonbidrag

Konstateras radon över gränsvärden gäller det att noga ta reda på förutsättningarna och kostnaderna för att radonsanera. Radonbidrag har tidigare gått att söka, om högst 50 procent av åtgärdskostnaden, maximalt 25.000 kronor, via ansökan till Boverket, om åtgärderna ansågs skäliga och övriga krav var uppfyllda. Radonbidrag finns för närvarande inte då det ej är budgeterat i statens budget. [7]

Radonbidraget undantogs då det var ansökningsbart ofta vatten, eftersom sådan tillförsel av radon inte ses som mer än tillfällig. Permanent undantag fanns dock inte. Kunde man påvisa att radontillförseln från vatten var en av de samverkande radonkällorna i huset fanns möjlighet att låta pröva radonbidrag för installation av radonavskiljare.

Radon, gammastrålning och mögel

I marken kring hus samt i byggnadsmaterial där det finns uranhaltigt material och radon, avges även gammastrålning i varierande mängd. Likt radon finns gränsvärden också för gammastrålning i byggnader och från byggnadsmaterial. [6]

Något som undertecknad under tvärvetenskaplig forskning upptäckt är att gammastrålning av mögel kan omvandlas till energi, vilken möglet använder i sin livsprocess. Gammastrålningen som är en joniserande typ av strålning, upptäcktes 1991 i Tjernobyls havererade kärnkraftsreaktor öka både tillväxten av specifika mögelarter såsom öka deras avsöndring av mögelgift/mykotoxin. [8-11]

En bidragande orsak till lungcancer hos radonexponerade personer skulle kunna vara mögel med dess avgivna metaboliter likt mykotoxiner. Optihus vill föreslå detta bl.a. med tanke på den forskning som är utförd rörande ohälsa hos gruvarbetare i urangruvor, där det av förklarliga anledningar också förelåg radonexponering. [12] Mögel av några vanliga arter är vanligt förekommande i denna typen av gruvor, men verkar konstigt nog i stort ha förbisetts i forskningen rörande radonkoppling till lungcancer.

Samma arter av mögel som visats kunna dra nytta av gammastrålning är vanliga att finna i fuktskadade hus. Fråga kan ställas hur mycket gammastrålningen påverkar mögeltillväxten i husen? Risken finns med tanke på föreliggande forskning, att det i områden med högre radonhalt och i hus med radonhaltigt byggnadsmaterial, kan finnas positiv påverkan gällande mögeltillväxt och avgivning av skadliga mögelmetaboliter. 

Oavsett detta bör man via lämpliga metoder, likt värme, ventilation och avfuktning, alltid tillse att den relativa fukthalten inte överstiger gränsen för där mögeltillväxt kan ske. Utan fukt kan möglet inte gro och tillväxa och kan därmed inte heller direkt tillgodogöra sig av den joniserande gammastrålningen.

Ytterligare korrelerande faktorer för exponering av radon och mögel, är att halterna i inomhusmiljön ofta är som högst under uppvärmningssäsongen, då undertrycket inomhus är högre. Villkoren är att det finns radonavgivande material och även mögelskada i eller under huset. Radondöttrar samt vissa ej partikelformiga mögelmetaboliter fastnar på mindre luftburna partiklar samt vattenmolekyler, samtidigt som radondöttrar kan fastna på mögelpartiklar. 

Sammantaget sker transport på så sätt vid inandning till samma plats i luftvägar och lungor. Samverkanseffekt gällande skadeverkan och hälsoeffekter föreslås härmed kunna föreligga.

Som nämnt ökar rökning känsligheten för radon och uppkomsten av lungcancer. Det finns fler områden där samma responsrelationer dras, vilket kan vara viktigt att känna till. 

I hus med asbest, där asbest frigörs när material bearbetas och rivs bort, sprids asbestfibrer till luften. När man inandas dessa fibrer kan de sätta sig i lungorna och ganska direkt eller efter mycket lång tid leda till sjukdom. Läs mer om asbest i hus

Det finns fler kopplingar mellan hälsa, rökning och ämnen samt partiklar som kan finnas i hus. Ett av ämnena som finns i tobak och även i byggnadsmaterial är formaldehyd. Formaldehydexponering kan leda till irritation i ögon och luftvägar, allergi och cancer. 

1] Radon i bostäder och lungcancer. En landsomfattande epidemiologisk undersökning, Göran Pershagen, Frédéric Lagarde, Magnus Svartengren et al., Institutet för miljömedicin, IMM, Karolinska Institutet 1993.
2] Radon, Smoking, and Lung Cancer: The Need to Refocus Radon Control Policy, Paula M Lantz et al., 2013.
3] Markradon, SGU – Sveriges Geologiska Undersökning.
4] Radon i bostäder Byggnadstekniska åtgärder vid ny- och ombyggnad, Bertil Clavensjö, Hans Kundin, Byggforskningsrådet, 1984.
5] Att mäta radon, Strålsäkerhetsmyndigheten.
6] Referensnivå och gränsvärden för radon, Strålsäkerhetmyndigheten.
7] Radonbidrag, Boverket.
8] Radiotrophic fungus, Wikipedia.
9] Ionizing Radiation: how fungi cope, adapt, and exploit with the help of melanin, Ekaterina Dadachova, Arturo Casadevall, 2008.
10] ‘Radiation-eating’ Fungi Finding Could Trigger Recalculation Of Earth’s Energy Balance And Help Feed Astronauts, ScienceDaily, 2007.
11] Effect of Gamma Radiation on Growth and Mycotoxin Production of Alternaria alternate, Braghini R et al., 2015.
12] Monitoring genotoxic exposure in uranium mines, Radim J Sram et al., 1993.

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »