Råspont är känslig för fukttillstånd och mikrobiellt angrepp

Vad är en råspont?

Råspont är brädor som sågats och anpassats med s.k. fjäder och not för att kunna inpassas med varandra. Råspont används, även om andra områden finns, huvudsakligen för att ge en stabil konstruktion för takbeläggning att fästas på. Brädorna är inte hyvlade och har därför en grövre och en slätare sida. 

Råspontens känslighet för fukttillstånd

Råsponten är vanligtvis tillverkad av trä. Oftast används trädens ytved (splintved) för att såga ut brädorna. På sågverken är man medvetna om att råsponten som sådan tack vare ytvedens porösare beskaffenhet är känsligare för fukt och mikrobiellt angrepp än vad kärnvirket i träd är. 

Vid framställning är det viktigt att snabbt och effektivt torka upp råsponten. Det görs genom kraftig uppvärmning i en slags värmeugnar. När trät värms upp vandrar fukt ut till dess yta och avges som vattenånga till luften. Ytterligare process startar varvid olika ämnen som sockerarter tillsammans med fukten vandrar ut till ytan av råsponten. 

Sockerarterna stannar merdelen vid träts yta. Så länge fukttillståndet är tillräckligt lågt händer inget, men när gränsvärden för mikrobiell tillväxt passeras kommer mikrober ifråga att snabbt kunna tillgodogöra sig av de anrikade sockerämnena. Mikrober är ett samlingsbegrepp för följande:

• Mögel – Mögelsvamp
• Jordbakterier såsom Aktinomyceter
• Blånad – Blånadssvamp
• Rötsvamp
• Alger

Generella gränsvärden för fukttillstånd och initial mikrobpåväxt anges till:

• 17% Fuktkvot (FK)
• 75% Relativ Fuktighet (RF)

Fukt i råsponten kan orsaka en mängd olika problem, från att det bildas mögel medföljande bl.a. lukt till att det orsakar deformationer i materialet.

När fuktpåverkan sker kan det leda till att det bildas mögel etc. som riskerar sprida sig till och kontaminera andra delar av byggnaden om det inte åtgärdas. Det kan förorsaka symtom och hälsoeffekter hos dem som exponeras. 

Hur påverkar luftfuktighet råspont?

För att förhindra problem som orsakas av fukt är det viktigt att förstå hur luftfuktigheten påverkar råsponten. Luftfuktigheten kan påverka råsponten på flera sätt, beroende på om det är för höga eller för låga värden.

Om luftfuktigheten är för hög kommer trät att dra åt sig fukt. Det kan under vissa förhållanden leda till att det bildas kondens (fritt vatten) på råsponten. Till sist passeras gränsvärdena för tillväxt av mögel och bakterier. Blir trät mer ordentligt uppfuktat finns risk för etablering av blånad och till sist rötsvamp.

Om luftfuktigheten är för låg kan råsponten bli torr och spricka, vilket kan leda till att det bildas skador. För mycket fukt kan orsaka att råsponten sväller, vrider sig och deformeras, vilket kan leda till att takbeläggningen inte längre har den totala bärighet som eftersträvas.

Det är viktigt att hålla koll på luftfuktigheten och fuktkvoten i råsponten för att förebygga problem. Genom att använda lämpliga instrument för att övervaka fuktnivån, kan problem upptäckas och åtgärdas innan de blir allvarliga. Läs mer om fuktmätare längre ned i artikeln.

Råspont på vind – kallvind

Underlagstaket på husets vind – kallvind kan se lite olika ut. Längre tillbaka fanns sticketak, för att senare bytas ut mot råspont (underlagsspånt) och sedermera också mot olika skivor såsom oljehärdad board. 

Husets vind särskilt kallvind är extra fuktbelastad under höst, vinter och vårvinter. Det är mycket vanligt att råsponten etc. blir så pass fuktig att mikrober börjar växa på densamma. 

Ett typisk mikrobiellt angrepp på husets vind och dess råpont kan börja med vissa mögelarter som först bara syns som ett tunt vitt till gråaktigt dammskikt. Det brukar allmänt kallas vitmögel. 

Blir fuktvärdena högre kommer angreppet att fortsätta utvecklas till svarta prickar som gror samman till mörkare infärgning av råponten. Det brukar kallas svartmögel eller blånad. 

I bilden ovan syns också vita fläckar. Dessa kan eventuellt skvallra om kraftigare uppfuktning så att rötsvampar såsom t.ex. källarsvamp eller hussvamp börjat utvecklas. 

Inte sällan ses råsponten på vind bli beväxt med mögel i samband med eller strax efter nybyggnation. Det är ett tecken på att högsta tillåtna fukttillstånd av någon anledning har överskridits. Byggnation utan väderskydd kan vara en av anledningarna och byggfukt en annan.

Råspont i torpargrund och krypgrund

Precis som till husets vind har det genom tiderna använts olika byggmaterial, särskilt för det som kallas blindbotten, vilket utgör själva taket i torpargrund eller krypgrund, eller med andra ord botten av bjälklaget. Råspont hittas i många grunder och är ofta utsatt för fukt. 

Tvärtom mot vind är torpargrund och krypgrund som högst fuktbelastade under vår, sommar och tidig höst. Även här varierar det byggnadsmaterial som använts. Allt från råspont till asfaboard, hårdare skivor av isolering eller oljehärdad masonit kan ha använts. 

Fukttillstånden och gränsvärdena i förhållande till de olika mikroberna och råspont är desamma i grunden som på vinden. Det första som brukar utvecklas är vitmögel, följt av svartmögel och blånad. Vill det sig illa kan rötsvampar vid ännu kraftigare fuktinverkan få fäste. Då kan råsponten och annat fuktutsatt som golvreglar samt syllar fördärvas genom svamparnas nedbrytande effekt. 

Råspont i altantak och carport

Ytterligare ställe där råspont ofta ligger synligt är i altantak och tak till carport. Med den fuktiga väderleken vi har om höst och vinter kommer underlagstaken såväl som i de andra konstruktionerna här att drabbas av mikrober och missfärgning. 

I dessa mot uteluften öppna konstruktioner är det svårare att skydda råsponten än i torpargrund, krypgrund och på vinden. Avfuktare kommer man ingen vart med då det inte går att avfukta hela omvärlden i den öppna konstruktionen. Ett alternativ kan vara att måla råsponten så att den lättare går att tvätta av med jämna mellanrum. Trät måste då vara fritt från levande mögel. för annars kommer det att kunna växa igenom färgen. 

Missfärgning kan vara träskyddsmedel

Historisk har det använts vissa metoder för att i möjligaste mån kunna skydda råspont samt annat byggnadsmaterial i trä från mikrober. Missfärgning av råspont kan bero på att man använt träskyddsmedel. 

Trä kan ha bränts med eld och får då en mörkare färg. Tjära samt kreosot färgar in brunt. Andra petroleumbaserade träskyddsmedel kan också färga in brunt. CCA som består av koppar, krom och arsenik färgar in grönt, liksom träskyddsmedel baserade på klorfenoler med kopparsalter i. Behandling med kalk kan ge en vitare yta.

Trots att de ämnen som använts i träskyddsmedlen är extremt toxiska så hindras inte mögel från att tillväxa. Med andra ord är giftiga ämnen i fungicidhämmande syfte inget substitut till fuktkontroll av råsponten med avfuktare eller värme. 

Råsponten kan bli känsligare av saneringsvätska

Efter 2010 blev det populärt att bleka den mörka infärgning som mögel och blånad ofta orsakar på kallvind och i krypgrund. För ändamålet användes oxidativ saneringsvätska baserad på klor. Visserligen blekte kloret mikrobernas pigmentämnen (melanin) så att råsponten såg finare ut, men det gav tråkiga följder. 

Även om råspontbrädorna efter saneringen såg finare ut att titta på så måste man beakta att möglets alla metaboliter samt sporer inte försvinner med saneringsmetoden. Dessutom bryter kloret ned delar av träts beståndsdelar samtidigt som trät fuktas upp.

När klor oxiderar och den träblekande processen är färdig kommer slutprodukten att vara koksalt. Salt drar åt sig fukt från omgivande luft och material, motsvarande ca. 75% RF. Det innebär att den behandlade råsponten inte får så stor chans som annars att avfuktas. Fukttillståndet i råspontens yta kommer efter saneringen att ligga närmare gränsvärden än annars under torrare perioder. Det finns inte längre så bra buffertzon som annars.

Detta har på ett antal vindar och i krypgrunder givit bakslag. Ett tag efter den tänkta mögelsanering som utförts, har möglet kunnat komma tillbaka än kraftigare än tidigare. 

Förebyggande genom fuktkontroll

För att förebygga mögel o.s.v. är det viktigt att ha en effektiv plan för egenkontroll och fuktmätning på plats. Detta inkluderar att regelbundet övervaka fuktnivån i luft samt i råsponten och vidta åtgärder för att lösa eventuella fuktproblem som upptäcks.

Det finns flera verktyg som kan användas för att övervaka fuktnivån i luft samt i råsponten. Dessa brukar sammanfattningsvis kallas fuktmätare:

• Hygrometer, trådlös hygrometer används för att kontrollera den relativa luftfuktigheten.
• Fuktkvotsmätare används för att mäta hur mycket fukt som finns i råsponten. Fuktkvotsmätaren är utrustad med mätstift som trycks in en liten bit i trät för att indikera fuktkvoten. 

Dessa mätinstrument är en god hjälp för att upptäcka problem innan fuktrelaterade gränsvärden passeras så långt att mer uttalad problembild uppstår.