Utfällning av salt och kalk i byggnadsmaterial

Vad är saltutfällning?

Hygroskopiska salter är salter som kan absorbera fukt från luft och material. De finns i många byggnadsmaterial, till exempel cement, puts, tegel och till viss del i trä.

När hygroskopiska salter absorberar fukt kan de orsaka problem i byggnaden, till exempel utfällning och missfärgning, urlakning av materialet, sprickor, färgsläpp, putssläpp och fuktskador. Ibland leder saltutfällningen till mögel, medan det i andra lägen kan hämma tillväxt. 

De vanligare hygroskopiska salterna i byggnadsmaterial är:

• Kalciumklorid
• Magnesiumsulfat
• Natriumklorid
• Kaliumklorid

Vad är kalkutfällning?

Kalkutfällning är ett fenomen som uppstår när kalkavlagringar bildas på en yta. Dessa avlagringar kan vara vita, gula eller bruna. Utfällningen kan vara mycket svår att ta bort.

Kalkutfällning kan förekomma på alla ytor som är i kontakt med vatten, till exempel på betong, kakel, klinker, glas och metaller.

Hur vandrar salt och kalk ut ur byggnadsmaterial?

Salt kan vandra ut ur byggnadsmaterial genom en process som kallas osmos. Osmos är en naturlig process som sker när vatten rör sig från ett område med högre vattentryck till ett område med lägre vattentryck. Kristallisering av salterna sker i och på ytan av materialen.

Kalkutfällning orsakas av en reaktion mellan kalk och vatten. När kalciumkarbonat i vatten reagerar med koldioxid bildas kalciumbikarbonat. Kalciumbikarbonat är en löslig förening, men när luftfuktigheten är låg kristalliserar den och bildar hårda kalkavlagringar.

Hygroskopisk verkan och kapillärverkan

Hygroskopisk verkan betyder att vissa porösare byggnadsmaterial har förmåga att dra åt sig fukt och vatten från t.ex. marken och luften. Det kan bero på salterna som finns i materialet. Ett exempel är en byggskandal som utspelade sig för några år sedan i Danmark. Där uppdagades att man använt byggskivor med för hög halt av magnesiumoxid. Skivorna drog åt sig så mycket fukt från luften att det formligen droppade vatten från dem. 

Kapillärverkan betyder att porösare byggnadsmaterial kan transportera vatten kapillärt. Stighöjden från vattenkällan kan vara betydande. Där det förekommer både kapillärverkan och hygroskopisk verkan kan salt- och kalkutfällning vara uttalad. 

Ett bra exempel på samtidig kapillärverkan och hygroskopisk verkan är i krypgrund som visas på bilden ovan. Grundmuren drar kapillärt upp vatten från marken samtidigt som salt i murbruk och betonghålsten hygroskopiskt drar fukt från luften. Resultatet blir både kalkutfällning och saltutfällning, vilket syns som mest uttalat i nedre delen av grundmuren där det blir som allra fuktigast. 

Mot skivorna i taket i krypgrunden syns som en vit beläggning. Det är inte saltutfällning utan istället det som allmänt kallas vitmögel.

Mörkare fläckar mot trä ska inte förväxlas med kalkutfällning utan kan istället bero på att s.k. svartmögel tillväxt, alternativt att det är fläckar som uppstått av fuktpåverkan. 

Andra riskkonstruktioner där det är vanligt att se denna typ av fuktskada är i källare samt också vid platta på mark som inte är fuktskyddad underifrån.

Vad är kristallisering?

Kristallisering är en process som sker när partiklar ordnar sig i ett mönster och bildar en kristallstruktur. Denna process kan vara naturlig eller konstgjord. I naturen sker kristallisering när vatten fryser till snö samt is eller när mineraler bildar kristaller. 

När det gäller byggnadsmaterial är kristallisering en fuktdriven naturlig process som kan leda till bildandet av synliga hygroskopiska salter. Salter löses upp av fukt. Med fukten följer salterna, vilka kristalliseras när fukten övergår i ångfas. Salterna och kalket kan inte följa med ut i luften utan blir kvar ytligt i materialet. Påbyggnad av kristalliseringen sker så länge det förekommer fuktvandring. 

Vad är negativt med utfällningen?

När salt finns i byggnadsmaterialet kommer det att dra till sig vatten från luften eller närliggande material. Detta kan leda till:

• Byggnadsmaterialet expanderar och spricker
• Byggnadsmaterialet urlakas så att hållfastheten påverkas
• Frostsprängning
• Korrosion av metaller likt armeringsjärn
• Färg och puts kan flagna samt släppa
• Salt och kalk som kristalliseras medför missfärgning

I vissa fall kan saltet också orsaka tillväxt av mögel. I högre koncentrationer hämmar saltet mögeltillväxt, medan det i lägre koncentrationer kan stimulera. Det sker i så fall genom att saltet drar åt sig fukt från luft och material. Upp över 75% relativ fuktighet kan möglet tillväxa. Som exempel strävar vanligt koksalt att hålla 75% RF även om det är torrare än så i luft och material.  

Kalkutfällning orsakar inte samma materialvittrande fenomen som salt, men kan utnyttjas av rötsvamp såsom hussvamp. Hussvampen behöver nämligen kalk för att kunna neutralisera den oxalsyra som svampen alstrar i sin tillväxt. Notera att hussvampen har förmåga att hämta kalk från kalkhaltigt material även om utfällning inte skett på ytan. 

Se skillnad mellan mögel och utfällning

Mögel är en levande organism medan salter och kalk är mineraler.

Skillnad kan avgöras på olika sätt:

• Utseende: Saltutfällning är vanligtvis vit eller grå, medan mögel kan vara i många olika färger, inklusive grå, svart, grön, blå och vit.
• Känsla: Saltutfällning är vanligtvis pulverformig eller grynig, medan mögel kan vara som damm, mjukt eller fuktigt.
• Doften: Saltutfällning har i sig ingen direkt lukt, medan mögel kan ha en stark, obehaglig lukt. Dock kan mögel också vara luktfritt.
• Kemiska egenskaper: Saltutfällning kan identifieras genom kemiska tester, medan mögel kan identifieras genom mikroskopering eller genom mögeltest.
• Smak: Mögel smakar inte salt. Dock kan mögel vara giftigt via mykotoxiner, så det kan vara bäst att inte sätta det på tungspetsen.

Kortfattat är mögel oftast mjukare i sin konsistens än vad kristaller av salt eller kalk samt en blandning däremellan är. Kristallerna av salt sjunker och löser sig mer eller mindre lätt i vatten, medan mögel lättare flyter på ytan och inte löser sig på samma sätt som kristallerna i vattnet. 

Kan avfuktare öka utfällning?

En ganska vanlig fråga som under åren av verksamhet inkommit, är om avfuktare och avfuktning kan öka mängden saltutfällning och kalkutfällning. 

Meningen med en avfuktare som kondensavfuktare eller sorptionsavfuktare, är att hålla fuktvärdena under riskvärden för tillväxt av jordbakterier, mögel och rötsvamp. Även lukt hålls undan eller reduceras med hjälp av avfuktning. 

Om avfuktningen sker ständigt så kan utfällningen öka, men om avfuktning endast körs utefter behov så brukar det inte bli något problem. Det finns på nyare avfuktare en bra hygrostat där man ställer in börvärdet. Det innebär att avfuktningen automatiskt styrs att stanna när börvärdet, t.ex. 60% RF är uppnått. 

Finns behov av dränering för att hindra fuktvandring och utfällning samt annat negativt, då är det dags att utföra dräneringen. Efter dräneringsinsats minskar i regel behovet i antal driftstimmar gällande avfuktaren. 

Om material är mycket fuktiga när man sätter igång den installerade avfuktaren för första gången, då kommer man uppleva att det plötsligt syns mer utfällning på materialens yta. Det beror mycket på att uttorkning sker samt att salter och kalk som inte riktigt syntes innan, torkar och kristalliseras. 

Saneringsvätska som tillför hygroskopiskt salt

Ungefär 2011 blev det populärt med en saneringsvätska som baserades på klor. Det annonserande parter och kunder till dem inte tänkte på var att klor efter oxidering omvandlas till koksalt.

Koksaltet är hygroskopiskt och drar åt sig fukt från luften. Saltet har förmåga att binda upp till motsvarande 75% relativ fuktighet. Just vid denna RF går gränsen för mögeltillväxt.

Mängden salt på det sanerade trämaterialet var inte tillräckligt för att hämma mögel. I vissa fall uppstod mögelpåväxten igen och väldigt kraftigt så att det blev riktigt luden tillväxt på trät. Särskilt gäller det när man sanerat husets vind – kallvind med klorbaserad vätska. Risken finns dock även som i torpargrund och krypgrund.

Vad kan man göra för att undvika utfällning?

Att använda rätt byggnadsmaterial med låga mängder av salter och kalk är bra. Det gäller också att skydda materialen från fukt och vatten så långt det är möjligt. Som ovan nämnt är dränering en adekvat åtgärd där det behövs. Hör med experter inom området när renovering av skador ska göras.

Håll fasadmaterial och grundmurar fritt från smuts, alger och svarta prickar. Ansamling av sådant medför att fukt binds till ytorna. 

Ha inte växter nära grundmur eller fasad då dessa medför att mer fukt ansamlas. 

Se till att huset är uppvärmt, särskilt under fuktiga klimatförhållanden och årstider. Intermittent uppvärmning och kallställning medför att mer fukt kan bindas i byggnadsmaterialen.

Kalk på glas och kakel etc. kan ganska enkelt tas bort med en svag syra som hypoklorsyra, vilken man själv kan framställa.