...
Optihus AB
Optihus AB

När används singel eller makadam i en husgrund?

Singel eller makadam i husgrund som torpargrund och krypgrund

Singel eller makadam används på varierande sätt vid byggnation och renovering av hus. Stenarna kan användas för kapillärbrytande och dränerande funktion runt husens grundmurar, under betongplatta samt som översta markmaterial i torpargrund och krypgrund. Det förekommer missuppfattningar om behovet vid vissa applikationer. Här reder vi ut när singel eller makadam ska användas i en husgrund. 

Innehållsförteckning

Vad är singel och makadam?

Singel brukar referera till naturliga stenar eller också kallat grus med rundade kanter.

Makadam som består av krossad sten med skarpa kanter, har fått sitt namn efter ingenjören och väginspektören John Loudon McAdam (1756-1836) som var verksam i Skottland. McAdam forskade om att vägar behövde uppföras på ett systematiskt sätt med skiktade lager för att vara hållbara. 

Krossad sten användes som ett av dessa väglager och blev snabbt en anammad metod. Namnet makadam kommer ifrån det som kallades macadamisation eller bara macadam, utefter innovatörens efternamn. [1]

Nämnas ska att den skiktade vägbyggnadsmetoden inte var ny som sådan. Redan de gamla romarna byggde såhär, vilket var hållbarare. McAdam förfinade metoden. 

Begreppet macadam står omtalat i digitaliserade svenska dagstidningar från 1826, medan den svenska stavningen makadam först noterades 1852. [3,4]

I torpargrund eller krypgrund

Tidigare har det ingått i byggråd och kvalitetssäkring att lägga in singel eller makadam i torpargrund och krypgrund. [2] Rådet gavs oavsett om stenarna behövdes eller inte. Detta har givit tidsmässiga ringar på vattnet, så att tipset om läggning slentrianmässigt ges än idag. 

Det är ett omständligt och mycket kämpigt projekt att lägga in stenmaterialet för hand. Ska man ta hjälp av företag som har sugbil, vilken förutom att kunna suga ut markmaterial, också kan blåsa in makadam eller singel, så blir det ganska dyrt. Därför rekommenderar Optihus endast läggning när det verkligen behövs.

När behövs singel alternativt makadam?

I vissa torpargrunder eller krypgrunder blir det ibland översvämning. Det kan bero på inrinnande vatten eller för högt stigande grundvatten. Att lägga byggplast direkt på marken hindrar inte vattnet att stiga upp ovan plasten och lägga sig i lågpunkterna. Samtidigt avdunstar vattnet och påverkar husgrunden negativt, med resultat att mikrobiella angrepp av mögel, jordbakterier och kanske även rötsvamp startar. 

Visserligen går det att pricka hål i byggplasten där vattnet ställer sig, så att det om möjligt rinner bort, men säkrast för att undvika mikrobiella skador och elak lukt är att åtgärda. 

Om möjligt går det att dränera utanför husgrunden så att problemet leds bort innan det hinner ställa sig och påverka grunden. Fungerar inte yttre dränering så finns om höjden i utrymmet tillåter, möjlighet att vägvinnande lägga in makadam eller singel. 

Singel alternativt makadam i torpargrund eller krypgrund

Det som ger bäst buffert är makadam. Med buffert menas att det bildas mer hålrum mellan stenarna så att vattnet kan ställa sig där tills det rinner undan igen. 

Ovanpå stenbädden läggs markväv för att skydda den byggplast som sedan läggs. Markväv kallas också geotextil. Denna väv finns i olika kvalitet men man behöver inte ge sig på att skaffa den dyraste. Makadam har som nämnt vassa kanter och kan annars lätt skava hål på byggplasten när man är inne i grunden och rör sig för att inspektera, serva ev. avfuktare eller göra något annat arbete. 

När vattnet inte rinner undan

I vissa husgrunder finns berg i dagen eller högt liggande. Det kan också vara lager av lera som hindrar vattenavrinning, alternativt att grundvattennivån ligger väldigt högt. Exempel på hög grundvattennivå är när hus byggts på gammal sjöbotten. 

I sådant läge går det att lägga invändig dränering i skiktet av makadam eller singel. Dräneringsrör leds vid behov mot en hink eller tunna som placeras i lågpunkt eller grävs ned. I behållaren placeras en automatisk vattenpump som dränerar bort vattnet så fort flottören aktiverar pumpen. På engelska kallas sådan pump- och dräneringslösning för sump-pump. 

Hindras vattenånga utan byggplast?

En missuppfattning som är ganska vanlig är att makadam eller singel gör så att markfukt inte längre stiger upp i torpargrunden eller krypgrunden. På vissa forum kan utläsas att läggning ska ersätta byggplast. Missuppfattningen gör gällande att stenläggningen ska stoppa fukten för att den fungerar kapillärbrytande. 

Vad menas med kapillärbrytande?

För att beskriva begreppet kapillärbrytande kan vi ta sand som exempel. Vatten har i sand en förmåga att stiga upp till fem centimeter. I lerjord är stighöjden uppemot tio meter. Makadam eller singel är nästan helt kapillärbrytande då det bildas större hålrum mellan stenarna. 

Skilj mellan vatten och vattenånga

Även om makadam är kapillärbrytande och hindrar vatten att stiga uppåt, så hindras inte avdunstning och vattenånga.

Vattenånga som stiger från marken via makadam upp i husgrunden

Eftersom markmaterial i princip alltid är rejält fuktigt och håller högre ångtryck än luften i makadamen samt luften i torpargrunden eller krypgrunden, kommer vattenånga att stiga uppåt. Möjligen bromsas avdunstningen något men den totala markytan är så stor att det ändå blir avgörande och negativt inverkande på grundens klimat. 

Med andra ord är det en missuppfattning att byggplast kan uteslutas om man lägger makadam eller singel mot marken. 

Installeras en avfuktare kommer den att sänka ångtrycket i grundens luft. Det ökar ångtryckskillnaden mellan mark och luft, varvid det utan byggplast formligen drar upp ännu mer markfukt än annars. Det leder till sämre energieffektivitet och långt fler timmar som avfuktaren måste vara i drift under året. 

Är det viktigt att tvätta makadamen?

Är inte singeln eller makadamen tvättad kommer den totala mängden att innehålla en hel del mindre grus och partiklar. Det minskar den kapillärbrytande effekten samtidigt som mögel och jordbakterier lättare börjar växa i materialet.

Om man beställer är det därför viktigt att materialet är noga tvättat. Det är svårare att göra när det väl levererats och blir dåligt om det blåses direkt in i grunden. 

Finns något att tänka på innan läggning?

Ja, det är mycket viktigt att städa av marken från organiskt material. Ibland kan det vara läge att gräva ur det översta markskiktet. 

Om städning eller urgrävning/utsugning inte görs där marken är uppblandad med sågspån, byggspill och annat organiskt material, eller där den är påväxt av mögel och bakterier, kommer lukt att kunna spridas uppåt. Lukten kan i värre fall över tid gå igenom byggplast och vidare upp i huset. Sporer och andra metaboliter från mikroberna sprids också. 

För mikrobiellt motverkande effekt kan vägsalt spridas över markytan när den är städad. Det brukar räcka med ca. fyra kilo per tio kvadratmeter markyta. Har det funnits hussvamp kan man strö ut mer än så.

Makadam under platta på mark

En annan typ av husgrund där makadam rätteligen är praxis att lägga är under och runt platta på mark. Här fungerar makadamen kapillärbrytande, dränerande och motstående tjälskjutning. Då makadam har skarpa kanter ger den ett stabilare underlag till husgrunden. Singel kan tack vare de mjukare och rundade kanterna lättare röra på sig och glida. 

För dränering runt källare

Makadam är också standard att lägga antingen vid nybyggnation eller dränering av redan byggd källare. För att hindra markmassor att täppa igen håligheterna mellan makadamen är det viktigt att använda vattengenomsläpplig markväv mellan makadam och återfyllnadsmaterial. 

1] John Loudon McAdam, uppfinnaren av makadam, Wikipedia.
2] Fuktsäkring av krypgrunder, Britt-Inger Andersson, 1991.
3] Macadam, Svenska Dagstidningar, Kungliga Biblioteket.
4] Makadam, Svenska Dagstidningar, Kungliga Biblioteket.

Jerker Andersson

Jerker Andersson

CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.

2 svar på ”När används singel eller makadam i en husgrund?”

  1. Hej! Jag har ett hus med torpargrund där markvatten läckt in delar av året och orsakat äkta hussvampangrepp. Huset är byggt på ett lager av silt (Mjäla) och marken verkar vara synnerligen fukthållande. Nu har jag haft en jordsug för att ta bort 15 cm matjord. Jag har fått olika råd när det gäller fyllning av kapillärbrytande material, vissa säger tvättad singel, andra säger tvättad makadam. Till saken hör att det har skett en del sättningar och jag är orolig att den planerade dräneringen kring huset kan orsaka ytterligare sättningar. Kan det då vara en fördel med makadam som kanske kan bli ett bättre stöd för extra plintar under bärlinor? Samtidigt tänker jag att makadam kanske ger mer hålrum för stående vatten? (Marken utanför grunden ligger något högre och grundvattnet ligger högt) Ovanför fyllningen kommer det sedan finnas en tät plastfolie. Tacksam för tips!!!

    Svara
    • Hej Charlotte,

      Silt är precis som du nämner fukthållande och vatten kan transporteras i silten många meter upp mot torpargrunden. Makadam som är tvättad ger bättre underlag än naturgrus som har rundare former. Makadamen ger bättre buffert med mer hålrum där vatten kan ställa sig om det behövs. Makadam används som underlag till vägar och byggnation så det kommer fungera bra att sedan sätta plintar för att stötta upp trossbotten i torpargrunden. För att plintarna ska få extra bra stöd kan man lägga en betongplatta under plinten. Byggplasten är viktig för att det inte ska stiga upp så mycket markånga i grunden. Tänk på att täta skarvarna i byggplasten väl.

      Mvh
      Jerker

      Svara

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

OBO - Ospecifik byggnadsrelaterad Ohälsa

OBO Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa

OBO – Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa är ett relativt nytt begrepp som beskriver initial misstanke om att olika förhållanden i hus och fastigheter föranleder ohälsa. Med ospecifik menas i korthet att det efter utredning inte går att fastställa byggnadsrelaterade eller verksamhetsrelaterade

Läs mer »
BRO - Byggnadsrelaterad Ohälsa

BRO Byggnadsrelaterad Ohälsa (BRI Building Related Illness)

Byggnadsrelaterad ohälsa (BRO) har blivit allt vanligare i vår moderna värld. Under begreppet sammanfattas och beskrivs en rad olika byggnads- och fuktskaderelaterade orsaker till de symtom och hälsoeffekter som följer på vistelse i aktuella hus. Ofta är det svårt att

Läs mer »