Hoppa till innehåll 
Skadeinsekter som husbock och olika trägnagare kan orsaka allvarliga skador på träkonstruktioner, medan andra som vägglöss och silverfiskar kan vara till besvär på annat sätt. Vissa arter trivs i varma och torra miljöer, medan somliga av insekterna föredrar fuktigt eller rötskadat virke. Skadeinsekterna kan snabbt föröka sig och orsaka omfattande materiella skador eller vara till hälsomässigt besvär.
I artikeln tittar vi närmare på några av de vanligaste insekterna som kan påverka hus och hem. Här diskuteras deras grundläggande egenskaper samt skadeverkningar. Förslag ges om förebyggande och sanerande åtgärder som vidtas för att skydda huset från de oönskade gästerna.
Begreppet skadeinsekt [1] har myntats utifrån att vissa insekter orsakar skada på hus, hem, människor, djur eller egendom. Skadeinsekter kan vara allt från små flugor och myggor till stora skalbaggar med dess larver. De kan orsaka skada genom att äta eller förstöra material eller vara till obehag.
Inomhus kan skadeinsekter orsaka skador på möbler, textilier, mat och andra föremål. De kan också sprida sjukdomar, till exempel salmonella och EHEC. Utomhus kan skadeinsekter orsaka skador på växter, byggnader och infrastruktur. De kan också vara ett besvär för människor, till exempel genom att bitas eller föra oljud.
Här ges exempel på olika skadeinsekter med vidare beskrivning om deras egenskaper och skadeverkan från insektsangreppen som uppstår i hus. Vi startar med arter som har förmåga att angripa byggnadsmaterial av trä.
Camponotus-myror här även kallade hästmyror eller hushästmyror [2], är en stor familj av myror som finns över hela världen. De är kända för sin storlek och färgvariation, men framför allt för att de bygger bon inuti och i närheten av träkonstruktioner.
Myrorna som finns i hela Sverige är vanligtvis mörkare bruna till svarta med rödbrun mellankropp och kan mätas upp till närmare två centimeter i längd. De är kända för att vara mycket starka och kan bära föremål som väger flera gånger sin egen vikt.
Det första steget för att hantera ett misstänkt angrepp av hästmyror är att identifiera dem korrekt. En vanlig missuppfattning är att alla svarta myror är hästmyror, men detta är inte sant. Det finns flera andra arter av svarta myror som kan förekomma i hus och som inte orsakar skador på träkonstruktioner.
För att identifiera myrorna, leta efter stora svarta myror med en rundad bakkropp och en smal midja. De kan också ha en mörkare brun kropp och en rödbrun mellankropp. Om man ser dessa myror i eller kring huset, speciellt om de befinner sig i närheten av trä eller riskkonstruktioner som husets grundläggning, kan det vara ett tecken på ett förestående eller pågående angrepp.
Det finns flera orsaker till att Camponotus-myror finns i och angriper träkonstruktioner i hus. En av de vanligaste orsakerna är när myrorna hittar en källa till mat i huset, samt att de kan finna skydd och ett gynnsamt klimat för att bygga upp en koloni. När en myra har hittat ett bra ställe, kommer den att lämna ett kemiskt spår som andra myror följer för att hitta dit.
När hästmyrorna finner ett lagom fuktigt klimat, såsom t.ex. i torpargrund där marken ligger nära golvbjälklaget och ett fuktigt klimat finns, börjar de bygga sitt bo närliggande och i träkonstruktionerna i huset. Myrorna kan leta sig långt upp i väggarna och orsaka stor skada.
Hästmyran äter inte trä men gnager sönder det, för att hämta bobyggnadsmaterial och för att bygga boet i gångar i trät. Bilden visar ett typiskt angrepp av hästmyror i en syll som låg nära marken i en torpargrund. De hade här gnagt långa gångar i syllen, vilken till sist började falla sönder.
Den träangripande insekten gör skäl för namnet skadeinsekt eftersom ett långt gånget angrepp kan vara förödande i hus och fastighet. Bärigheten i byggnadsmaterial kan allvarligt skadas.
Ett mer friliggande myrbo, som i husets golvbjälklag eller därunder, kan vara mörkfärgat och se ut som oregelbundet ihopsittande svarta kantareller med insprängda gångar. Myrboet kan byggas från marken och uppåt. Det medför ofta högre fuktlast mot intilliggande trä. Risken för skador av mögel och rötsvamp ökar.
Husbock med det latinska namnet Hylotrupes Bajulus [3], är en insekt som ofta orsakar skador på trästrukturer i hem och byggnader. Dessa insekter är vanliga i Europa och Asien men har också hittats i Nordamerika.
Husbocken finns i de södra och mellersta delarna av Sverige, samt på Öland och Gotland. Den förekommer inte i de norra delarna av landet eller på västkusten. En ungefärlig gräns för utbredningsområdet går mellan Halland och Gävletrakten. Norr om denna linje är det än så länge för kallt för att husbocken ska kunna svärma.
Husbockens larver är en träätande insekt. Denna skadeinsekt har som vuxen en mörkbrun kropp som kan bli upp till 25 mm lång. Husbocken har också två vita fläckar på täckvingarna, vilka är synliga när vingarna är hopfällda.
Hylotrupes Bajulus är mest aktiv under våren och sommaren när de parar sig och lägger ägg. De vuxna insekterna kan leva i upp till sex veckor och passar då på att lägga ägg i sprickor och håligheter i träet. När äggen kläcks utvecklas larverna och börjar äta av trät. Larverna kan leva i upp till fem år och riskerar orsaka ofta allvarliga skador när de angriper ett hus.
Efter att ha genomgått flera larvstadier, förpuppar sig larverna och utvecklas till vuxna insekter. De vuxna insekterna borrar sig sedan ut ur träet och lämnar ett karakteristiskt nästan kvadratiskt lite kantigt hål kallat flyghål, vanligtvis med en diameter på omkring 5-10 millimeter.
Husbocken kan orsaka allvarliga skador i trä om angreppet inte saneras i tid. Larverna äter trät och skapar tunnlar som kan orsaka strukturella problem. Det är svårt att från en början upptäcka ett husbocksangrepp. Ytan av trät lämnas intakt och gångar banas av larverna inne i materialet. Det är först när skadorna är större som angreppet lättare uppdagas.
Om angreppet inte behandlas i tid kan det leda till att delar av eller i värsta fall hela byggnader måste rivas och byggas upp igen.
Förutom strukturella skador kan Husbocken också orsaka ekonomiska skador. Om man försöker sälja en fastighet och det upptäcks angrepp av husbock, kan det minska fastighetens värde och göra det svårare att sälja.
Husbocken hittas oftast i takstolar och vindsutrymmen kallat vind eller kallvind, eftersom det är där som det finns mest barrträdsvirke i vilket larverna trivs. Den kan dock också förekomma i andra delar av huset, till exempel i källare, uthus och vindskivor.
Här är några vanliga platser i hus där husbock kan hittas:
Skadeinsekten Hadrobregmus Pertinax, i Sverige kallad envis trägnagare eller dödsur [4], är en liten trägnagande insekt. Den klassas som skalbagge under familjen trägnagare.
Skadeinsekten är en av de svåraste trägnagarna att upptäcka eftersom den är liten och vanligtvis gömmer sig inne i trät som angrips.
Insekten karakteriseras av att vara ca. 4-5 mm lång med färgen brunsvart till svart. Den har två gulbruna markeringar som består av hår på huvudsköldens bakre hörn, mot kroppen till.
Trägnagaren lägger ägg i springor och hål i trä. Äggen kläcks och blir till ljust färgade larver, vilka är 5 till 8 mm långa och ses vara lite böjda. Larverna tycker inte om ljus.
Den envisa trägnagarens larver föredrar att gnaga inne i dött och rötskadat trä, såsom t.ex. takbjälkar och golvbjälkar i hus. De kan också gnaga i möbler och andra träföremål som är torra och byggda av mjukare trä.
När larverna kryper fram i gångarna de banar så kan ett tickande läte uppstå. Det beror på att insektslarven slår med sin sköld mot trät. Det kan höras som tickandet från en klocka, varför namnet dödsur har tillkommit.
Efter två till tre år har larven utvecklats till vuxen insekt. Under vårsäsongen när värmen blivit tillräckligt hög, banar den sig ut genom ytan av det angripna trät och skapar ett s.k. flyghål. Det kan bli en ansenlig mängd gångar inne i träkonstruktioner och även en mängd flyghål, varunder trät är mer eller mindre förstört.
I samband med flyghålen är det vanligt att finna ett fint trämjöl vilket puttas ut när den envisa trägnagarens larver jobbar på, samt när skadeinsekten ska ta sig ut. Trämjölet brukar ha en färgblandning mellan gult till brunt.
Skadeinsekterna parar sig och honan letar upp ett lämpligt ställe att lägga sina tio ägg. Som ovan nämnt brukar ställena där äggläggningen sker vara förträdande i rötskadat virke, gärna i barrträ. Äggen kläcks under augusti månad och en ny livscykel startar.
Skadeinsekten Anobium punctatum, är även kallad strimmig trägnagare eller trämask. Dessa insekter är kända för att orsaka stora skador på trästrukturer inklusive möbler, byggnader, båtar samt böcker och papper.
Anobium punctatum har en karakteristiskt randig kropp och en längd om 3 till 6 mm. Insekten är vanligt förekommande i hela Europa.
Dess kropp är långsmal och täckt av ett hårt exoskelett vilket är randigt i färgerna brunt, rödbrunt, ljusbrunt och vitt. Huvudet är litet i förhållande till kroppen och har karakteristiskt böjda antenner som är ungefär lika långa som kroppen.
Den strimmiga trägnagaren trivs i fuktiga miljöer som skogar, träsk och våtmarker. De hittas också i hus och möbler där de kan orsaka stora skador.
Den strimmiga trägnagaren har liksom en rad andra skadeinsekter en livscykel som består av fyra stadier: ägg, larv, puppa och vuxen. Äggen kläcks vanligtvis inom två veckor efter att de lagts.
Larverna är ganska stora, upp till 7 mm långa, med tre par ben och brunt huvud. Det kan ta mellan 2 och 5 år för larven att utvecklas till vuxen skadeinsekt och under denna tid kan de orsaka omfattande skador på trämöbler och träkonstruktioner.
När de är klara med sitt larvstadium spinns en kokong och förvandling sker till puppor. Efter ungefär två veckor kläcks de som fullvuxna insekter.
Flyghålen som skapas när de lämnar trät är 1,5-2 mm. Borrmjölet som trycks ut genom flyghålen är fint och ljust. Äldre borrmjöl brukar mörkna i färgen.
Mjuk trägnagare, även känd som Ernobius mollis, är en art av trägnagare som är känd för att angripa barrträ där bark finns kvar.
Mjuk trägnagare hittas relativt ofta i hus och andra trästrukturer, särskilt där det finns bark kvar. Det var vanligt att använda ytved med bark kvarsittande vid lite äldre husbyggnation. Så kan ha skett i torpargrund, tidigt uppförd krypgrund och i vindsutrymmen.
Skadeinsekten som är ca. 3-6 mm lång har en karakteristisk guldbrun färg och större ögon än de andra trägnagarna vi här beskriver. Insektens hud och skelett är inte lika hårt som hos andra trägnagare, vilket ger den dess unika egenskaper samt namn.
Den mjuka trägnagaren har ett distinkt utseende som skiljer den från närliggande insekter. Dess kropp är täckt av korta, tunna hår som ger den en ljus och guldbrun färgton.
Honan lägger sina ägg i barken i barrträ. De nykläckta larverna gnager sig sedan in i ytan av träet och lever av innerbarken och splintveden. Larverna genomgår flera hudömsningar innan de förpuppar sig och blir vuxna insekter. Larven är ca. 8 mm lång, har 3 par ben, prickar på sidorna och rader av små taggar uppe på kroppen.
Skadeinsekten kan orsaka vissa skador på trästrukturer, men dessa är vanligtvis ytliga och har obetydlig inverkan på träets hållbarhet. Under barken på angripet trä kan det se ut som på bilden nedan.
Större problem kan uppstå när insekten ska göra ett flyghål och gnaga sig ut. Finns det ett tätskikt anlagt som byggnadsmaterial, vilket är i vägen för trägnagaren, kan den gnaga sig igenom. Takpapp är ett exempel där många hål kan gnagas upp. Även material i metall kan det gnagas hål på. Det kan i sin tur orsaka läckage så att vatten letar sig in med fuktskada som följd.
Borrmjölet är vanligen tvåfärgat, ljusare från splintveden och mörkare från barken.
Skäckig trägnagare, på latin Xestobium rufovillosum, är en art av trägnagare som anses vara den största i Europa. Skadeinsekten har fascinerat både forskare och allmänheten i århundraden med sin unika biologi och sitt beteende.
Skadeinsekten är en imponerande art med en karakteristisk utseende. Den har en långsträckt kroppsform och kan nå en längd på upp till 8 millimeter. Skalet är täckt av ljusare prickar, vilket ger den dess karakteristiska fläckiga och skäckiga utseende. Färgen på dess skal kan variera från mörkbrun till svart. Vingarna är förkrympta och den kan inte flyga.
Skäckig trägnagare finns naturligt i döda grenar och stammar främst i olika hårda lövträd. Dess huvudsakliga livsmiljö är skogar och andra naturliga habitat. Skadeinsekten kan också hitta sin väg in i människans miljö och angripa träkonstruktioner i byggnader.
I hus är det främst fuktigt eller rötskadat ekträ som insekten angriper. För att överleva och föröka sig behöver den fuktigt trä där rötsvampar kan trivas.
Skäckig trägnagare har en livscykel som innefattar flera stadier. Honan lägger upp till 50 ägg i maj. Äggen kläcks och larverna tar sig in i träet för att utvecklas.
Larverna som är krämvita kan bli upp till 11 mm långa och har tre par ben. Käkarna som används för att tugga sönder det hårda löv- eller ekvirket är svarta.
Larverna kan tillbringa så lång tid som 5-10 år i träet innan de förvandlas till puppor. Förvandlingen till puppa sker vanligtvis på hösten. Några veckor senare kläcks den vuxna baggen. Den vuxna baggen stannar sedan i träet till nästa vårsäsong, då den gnager sig ut ur trät och skapar ett karakteristiskt flyghål som är runt och 3 mm stort.
Borrmjölet är riktigt fint och kan finnas hårdpackat i gångarna i trät. Ut ut flyghålen pressas det fina borrmjölet samt hårdpackade små ”träpellets”.
Skäckig trägnagare kan orsaka allvarliga skador på träkonstruktioner i byggnader. Främst är det äldre hus som blir angripna då man idag inte bygger så mycket med ekvirke. Skadeinsektens larver banar rejält med gångar i det angripna byggnadsmaterialet, som kan förlora sin bärighet.
På engelska kallas insekten för ”death watch” eftersom den likt strimmig trägnagare kan knacka med sin sköld för att framkalla ett tickande ljud, vilket låter lite smattrande som en äldre typ av skrivmaskin.
Skadeinsekten Kamhornad trägnagare – Ptilinus pectinicornis är en medelstor skalbagge med en längd på cirka 5-10 millimeter. Dess kropp är avlång och täckt av ett hårt skal som är mörkbrunt till svart i färgen.
En av de mest distinkta egenskaperna hos denna art är dess kamliknande antenner som är långa och formade som horn. Antennerna är mycket karakteristiska och ger arten dess namn.
Kamhornad trägnagare återfinns främst i Europa och är vanligt förekommande i olika skogsområden. Den föredrar att leva i död ved, särskilt i ek- och bokträd. Dessa skalbaggar är specialiserade på att bryta ner trä och är liksom andra tränedbrytande skadeinsekter en viktig del av nedbrytningsprocessen i ekosystemet.
Honan lägger sina ägg i sprickor och håligheter i trät. När äggen kläcks börjar larverna genast gnaga på trät. Larverna har en lite udda form med en bred främre del och smalare bakre del. De är också polymorfa, vilket innebär att de kan anta olika former och utseenden.
Larverna lever i träet och fortsätter att gnaga tills de har nått sin fulla storlek. Sedan bildar de en puppa och genomgår metamorfos innan de blir fullt utvecklade skalbaggar. Den fullvuxna kamhornade trägnagaren kommer sedan ut ur träet och är redo att para sig och lägga nya ägg.
Även om de är ovanligare att finna i hus än andra trägnagare, förekommer det att de hittas i byggnader och möbler där de kan orsaka skador. I Sverige rapporteras skadeinsekten mest från södra delarna av landet och i Stockholmsregionen.
Skadeinsekten Blåhjon – Callidium Violaceum, är en art av skalbagge som är känd för att orsaka skador på träd och skogar samt även i hus.
Blåhjon är vanligtvis 10 till 16 mm lång med en metallisk mörkblå till grön och violett färg samt långa antenner. Insekten är vanligtvis aktiv under sommaren och hösten och kan hittas i naturen på tallar, granar och andra barrträd.
Finns byggnadsmaterial av barrträ med kvarvarande bark i huset kan blåhjonen lägga sina ägg där. Skadeinsektens larv liknar husbockslarven och är 10 – 18 mm lång.
Likt den mjuka trägnagarens larver gnager blåhjonets larver gångar ytligt i splintveden under barken. Borrmjölet är tvåfärgat, från veden och barken.
Flyghålen där insekten tar sig ut är ovala med ojämna kanter och ca. 3×6 mm stora. Precis som den strimmiga trägnagaren har den kraftiga käkar som kan ta sig igenom takpapp, metall med mera. Finns flyghål i tätskikt blir det en risk för vattenskada.
Skadeinsekten kan även förekomma där eldningsved förvaras.
Skadeinsekten Gulröd blombock, vetenskapligt känd som Stictoleptura rubra, är en vacker skalbagge som är vanligt förekommande i Sverige. Med sina unika färger och särpräglade beteende är denna art en intressant och viktig del av den svenska insektspopulationen.
Gulröd blombock tillhör familjen långhorningar. Hanar och honor skiljer sig åt i utseende. Honor har röda eller brunröda täckvingar, medan hanar är mindre och har gulbruna täckvingar med en svart halssköld. Denna färgkombination gör dem lätt igenkännbara.
Gulröd blombock är främst aktiv under sommarsäsongen, då de kan ses flyga runt i blomsterängar och skogsområden. De är kända för att suga nektar och pollinera olika fröväxter och flockblommiga växter, som t.ex. rölleka. Larverna å andra sidan livnär sig på ved och bark från träd som gran och tall.
Gulröd blombock föredrar att lägga sina ägg på fuktigt barrträ, särskilt på döende eller döda grenar och stubbar. Larverna genomgår en tvåårig utvecklingsprocess innan de blir fullvuxna skalbaggar. Under denna tid lever de uteslutande i den fuktiga miljön av sin värdplanta och bryter ned vedmaterialet.
Gulröd blombock är bofast och reproducerande i Sverige. Den finns i hela södra Sverige och förekommer även i Norrland, särskilt längs kusterna. Dess förekomst i olika skogsområden gör den till en viktig del av landets biologiska mångfald.
Skadeinsekten är ovanligare i hus men kan förekomma även där, särskilt om det finns fuktskadat och rötskadat konstruktionsvirke av barrträ. Vanligare är att finna den utomhus i konstruktioner som stolpar och staket av trä, samt i vedhögen.
Skadeinsekten Splintbagge – Lyctus linearis är en liten skalbagge med en längd mellan 2-5 mm. Den har en slank och brunfärgad kropp vilken är täckt av små hår.
Splintbaggen är speciellt knuten till att angripa lövträ, som exempelvis ask, ek, lönn och valnöt. Den kan även angripa en rad tropiska träslag och bambu. Skalbaggen kallas tack vare sin förkärlek till dessa träslag för ekplintbagge eller parkettbagge – Lyctus brunneus.
Larven till splintbaggen lever av stärkelsehaltigt innehåll i träts celler. Den omvandlar långsamt trät till en pulveriserad massa med ett tunnare skal. När larven är fullvuxen gnager den sig ut till träets yta för att förpuppa sig. Efter förvandlingen lämnar den vuxna baggen träet genom ett litet runt flyghål. Hela utvecklingsprocessen från larv till bagge tar normalt ett år.
Splintbaggen har under de senaste åren blivit alltmer rapporterad som skadeinsekt i hus. Det kan tillskrivas förändringar i behandlingen av trä och möjligen också klimatförändringen.
Tidigare lagrades trä för konstruktioner så dess innehåll av stärkelse minskade innan det togs i bruk. På senare tid då industrialiseringen med dess allt mer pressade tidsschema och vinstintresse växt fram, har trät för snabbare användning torkats i värmeugnar i anslutning till avverkning. Detta gör att stärkelsen finns kvar. Trä som torkats på detta sätt är känsligare för angrepp av splintbaggar.
Ett exempel till på negativ trend efter värmebehandling av konstruktionsvirke, är i råspont vilken snabbt tack vare sockerarter etc. vid träts yta blir angripen av mögel.
Stor hornstekel, även känd som Urocerus gigas, är en insekt som tillhör familjen vedsteklar och är en av de största steklarna som förekommer i Sverige.
Inom släktet Urocerus finns det flera arter, och Urocerus gigas är den mest kända och välstuderade arten. Exempel på ytterligare en stekel som kan angripa trävirke är Blå hornstekel – Sirex juvencus.
Den stora hornstekeln har en längd på upp till 40 mm. Dess kropp är gulsvart och har karakteristiska mönster och markeringar. Den har långsmala antenner samt ett framträdande äggläggningsrör (ovipositor) som honorna använder för att lägga sina ägg.
Stor hornstekel finns naturligt i skogsområden över hela Sverige och andra delar av Europa. Den trivs i områden med barrträd, särskilt granar. Dess larver utvecklas i död ved av dessa träd och är därför beroende av lämpliga habitat för sin överlevnad.
Honorna använder sitt äggläggningsrör för att borra många hål i trä där de lägger sina totalt flera hundra ägg. Larverna kläcks och lever av den döda veden under flera år innan de förvandlas till fullvuxna insekter. Som hjälp för larverna att i förväg bryta ned trät medföljer från honan en slags virkesnedbrytande svamp vid namn Amylostereum areolatum.
Den ljust färgade larven, som har mindre ben och ett svart taggliknande avslut på kroppen, packar borrmjölet mycket hårt i gångarna den gnager upp i trät.
Under tiden för angreppet kan larverna orsaka stora skador på trä genom att äta sig genom såväl yt- som kärnved. Det är långt vanligare att skadeinsekterna inom denna familj medföljer i redan angripna träd från skogen, än att de angriper redan uppförda hus där virket vid byggnationen var friskt.
Bäst av allt är om man kan förebygga angrepp av skadeinsekter. Det görs som bäst i flera steg.
Det finns många sätt att bekämpa skadeinsekter i hus. Det bästa sättet att välja metod beror på vilken typ av insekt det är, hur allvarligt problemet är och hur mycket pengar man är villig att spendera.
Mekaniska metoder är enkla och effektiva sätt att bekämpa skadeinsekter. Här är några exempel:
Kemiska medel kallade saneringsvätskor är ett effektivt sätt att bekämpa skadeinsekter, men de kan olämpligt använda vara farliga för människor och djur. Här är några tips för att använda kemiska medel på ett säkert sätt:
Om huset har ett allvarligt skadeinsektsangrepp kan det behöva anlitas en professionell skadedjursbekämpare. En professionell bekämpare kommer att kunna identifiera den aktuella skadeinsekten och välja den mest effektiva metoden för bekämpning.
Här är några tips för att välja en professionell skadedjursbekämpare:
Det finns insekter som är förväxlingsbara så att man kan tro det är en skadeinsekt, utan att det är så. Här ges länkar till ytterligare läsning.
– Förväxla inte Humlemott Aphomia sociella med rötsvamp eller skadeinsekter
Såväl rötsvamp som skadeinsekter innebär att brandmotståndet hos trä kan sänkas. Det beror på att trät till del förstörs samt att dess yta kan bli förstörd eller påverkas negativt.
Något som inte har lyfts utefter den vikt det har, är att mögel med dess avgivna metaboliter också kan innebära högre brandfara.
Fortsättning följer…
1] Insektsnyckeln – våra vanligaste skadeinsekter, Riksantikvarieämbetet.
2] Hästmyra Campotonus sp, Riksantikvarieämbetet.
3] Husbock – Hylotrupes bajulus, Riksantikvarieämbetet.
4] Envis trägnagare – Hadrobregmus pertinax, Wikipedia.
5] Strimmig trägnagare, © Entomart Jeffdelonge
6] Mjuk trägnagare, URSchmidt, Creative Commons publik licens CCBY 4.0
7] Skäckig trägnagare, GillesSM, Creative Commons publik licens CCBY 3.0
8] Kamhornad trägnagare, Udo Schmidt, Creative Commons publik licens CC BY 2.0
9] Stor hornstekel larv. Magnefl, Creative Commons publik licens CC BY 2.0. Bilden är bearbetad från originalet genom att bakgrunden är borttagen och att bilden är vänd både vertikalt och horisontellt.
CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.
Nytt hos Optihus
Husens och fastigheternas vind är en allt mer från inomhusmiljön isolerad konstruktion. När vinden är ouppvärmd kallas den kallvind, vilken under vintersäsongen ofta drabbas av fukt och mögel. För att komma tillrätta med och förebygga detta problem kan en kallvindsavfuktare
I flera media har det nyligen utifrån en påbörjad dansk studie skapats det nya begreppet torrmögel. Vissa journalister låter göra gällande att torrmögel ska vara något nytt som ingen har talat om innan och att det är klimatförändringen som skapat
Följ oss och var med på den fortsatta forskningsresan:
Optihus AB
Sälgvägen 10
341 38 Ljungby
Sverige
Organisationsnummer 559265-7679
Registrerat för moms och F-skatt
Alla rättigheter reserverade
© Copyright 1991-2023
Öppettider och kontakt:
För besök krävs bokning och bekräftelse
Besöksadress Viaduktgatan 8, 341 32 Ljungby
Support och rådgivning är öppen
vardagar 08:30-15:30
Telefon 010-204 14 14
Email kontoret@optihus.se
Internetbutiken är öppen för beställning
dygnet runt.
