...
Optihus AB
Sök
Optihus AB
Sök
Stäng denna sökruta.

Skyddsrum kan vara otjänliga p.g.a. mögel och bakterier

Inte sällan är skyddsrum skadade av fukt, mögel och bakterier
Allt för många skyddsrum har inte vårdats och underhållits så som regelverket omtalar. Följden har inte sällan blivit att för hög fukthalt har tillåtits, varför mögel och bakterier kunnat starta sin tillväxt på och i byggnadsmaterial. De mikrobiella metaboliterna som finns kan göra skyddsrummen otjänliga. Här fokuseras kortfattat på problemställningen samt möjliga åtgärder.

Innehållsförteckning

Skyddsrum med skador

Privat samt i olika arbetsroller t.ex. som fukttekniker har undertecknad kommit i kontakt med ett antal skyddsrum. En del har varit torra och fina, medan andra haft en tydligt avvikande lukt samtidigt som fläckar av mögel kunnat ses på betongväggar, tak och golv. 

För inte så länge sedan besöktes en fastighet i Ljungby där det finns ett aktivt ganska stort skyddsrum. Fastigheten var till salu och den var därför av intresse i vår verksamhet. Miljön i detta skyddsrum, där det fanns ett smärre arkiv med papper, var så pass dålig att det i skenet av lampan syntes mikrobiella angrepp på byggnadsmaterial samt dammbildning i luften. Det luktade en del som gammal innestängd jordkällare och nästan direkt upplevdes typiska symtom i ögon och andningsvägar, vilket satt i ett par dagar. Det var högst olämpligt att vistas där utan skyddsutrustning.

Tanken om en artikel kring denna skyddsrumsproblematik har länge funnits, men tidigare hade intresset för detta kanske inte varit så starkt. Med larmet om möjligt kommande krig här i Sverige borde ämnet kunna aktualiseras, allt för att en förebyggande och åtgärdande översyn av aktuella skador ska kunna vidtas, innan det är för sent. 

Vem bär ansvar?

Ansvaret för att skyddsrum hålls i bra och tjänligt skick vilar på fastighetsägaren. Denne måste ha tagit del av de regler som finns samtidigt som kunskap om relevant byggnadsvård samt fukt- och miljöförhållanden finns och beaktas. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ansvarar för tillsyn av skyddsrummen. [1]

Varför har ansvar inte tagits?

För att kunna ta ansvar måste man förstå varför det ska tas. Okunskapen om följderna av skador som mögel och bakterier likt aktinomyceter har potential att ställa till med har länge varit och är fortfarande graverande. 

Olika ansvariga myndigheter har inte informerat tillräckligt och ämnet har i stort sett lyst med sin frånvaro under olika högre utbildningar, som t.ex. arkitekt, läkare och vidare andra byggnadstekniska inriktningar. För att dra en parallell kan vi ta lärarutbildningar, där man inte fått lära sig att varken upptäcka eller hantera mobbning samt andra kränkningar. 

Trots okunskapen har dessa professioner sedan fått i uppdrag att inspektera och hantera problemen. Vissa har agerat som konsulter ifråga och andra har varit anställda i verksamheterna. Konsulterna har blivit ansedda som en slags experter inom området.

Många gånger har det trots faktiska problem på olika sätt från konsulterna sagts att det inte är någon fara att vistas i skadedrabbade lokaler. Trots alarmerande medicinsk forskning samt hundratals och kanske tusentals års motsägande evidens om sjuka hus, har dessa personer trots gällande lagar valt att tona ned problematiken, i en slags nejsägande riskkommunikation till brukarna och andra.

Samtidigt har våra myndigheter varit mycket saktfärdiga med att informera. Inte heller har de informerat så att allvaret och helheten i frågorna tillräckligt har belysts. Det har resulterat i att konsulternas rent av vilseledande utsago från fall till annat har anammats av verksamheterna med dess anställda samt fastighetsägare.

Med facit på hand så har det inte fungerat vidare bra, utan istället inriktats på ekonomiska frågor, vilket nu kan upptäckas bl.a. i våra skyddsrum. 

MSB informerar på sin sida att skyddsrummen är i ganska bra skick [1], medan annat kan utläsas i Hem & Hyras artikel; Allvarliga brister i skyddsrum. [2] Frågan med mögel verkar som vanligt ”slinka” undan i informationsgivningen. Därför vill vi här belysa på bättre sätt. 

Kan mögel växa på betong?

Kanske funderas det i banorna av att mögel inte kan växa på betong och att det därför inte är några problem i skyddsrummen? Svaret på frågan är att vissa mögelarter har förmåga att kunna växa på betong och även in en bit i betongen. [3]

Mögel på betong i skyddsrum

Bilden visar det som kallas svartmögel rikligt växande på betongen. Det är lätt att upptäcka ett angrepp som gått långt på betong och cement. Dock kan det starta med relativt riklig mängd mögelkolonier av vitmögel, som är svårare att upptäcka med blotta ögat. Notera att begreppen vitmögel och svartmögel inte är vetenskapligt förankrade begrepp, utan endast används i allmänt beskrivande syfte.

Samtidigt som möglet utvecklas och bildar kolonier så tillkommer mängder med mögelmetaboliter. Det är sekundära ämnen och partiklar från mögelarterna och de angripna materialen. Vissa av metaboliterna kan tränga djupt in i betong och andra byggnadsmaterial etc.. 

Ett flertal av metaboliterna är brandfarliga samtidigt som mykotoxiner och möjligen även vissa MVOC har toxiska egenskaper. 

Metaboliterna avges

Mögelmetaboliterna som trängt in i skyddsrummets tak, väggar och golv kommer särskilt vid uppvärmning av skyddsrummet att avges till luften. Det räcker således inte att utföra mögelsanering av byggnadsmaterialens ytor. Kontamination kvarstår och påverkar skyddsrumsmiljön fortsatt negativt under många år framåt. 

Fuktrelaterade bakterier

Utöver mögel finns det ofta tillväxt av bakterier som har förmågan att växa sida vid sida av möglet. Bakterier som kallas mykobakterier och aktinomyceter avger också en lång rad av metaboliter där toxiska ämnen ingår. Finns dessa bakterier närvarande med möglet kommer skyddsrumsmiljön således att vara än mer kontaminerad än annars. 

Förebyggande och åtgärdande

Att förebygga fuktproblem i skyddsrum måste anses som enkelt, om än inte gratis. Utrustning för fuktmätning installeras alternativt att ansvariga regelbundet utför sådan. Förvaring av saker ska inte ske direkt mot golven eller in mot väggar. Vid sådana ställen kan det uppstå köldbrygga där det blir för fuktigt, medförande mögel och bakterier såväl på det som förvaras som på och i byggnadsmaterialen. 

För enklare övervakning kan fuktmätare för klimatövervakning via Internet användas. Då går det att från kontoret eller på resande fot övervaka i princip hur många mätpunkter som helst. 

Om fuktvärdena mer än högst tillfälligt skulle överskjuta gränsvärdens för mikrobiell tillväxt, kan antingen värme samt ventilation alternativt avfuktare användas. 

För att få bort fukt från material utan att använda avfuktare måste man värma upp luften och materialen, precis som i ett torkrum för kläder. För att överskottsfukten ska evakueras måste tillräcklig ventilation finnas. Utan värmeåtervinning och billigare värmekälla blir det dock en långt dyrare lösning än att avfukta utan ökad ventilation. 

En tumregel är att avfuktaren måste anpassas utefter storleken av skyddsrummet samt den temperatur som hålls där. Kondensavfuktare fungerar som bäst i uppvärmda skyddsrum medan sorptionsavfuktare är bäst i svalare miljöer. Med sorptionsavfuktning kan temperaturen hållas ned på ett säkert sätt, vilket kan ge besparing. 

Åtgärder när mögel och bakterier redan har funnits ett tag, så att kontaminering av byggnadsmaterial skett, är svårt att utföra i ett skyddsrum. Betongen kan inte bytas ut. Då måste ytan rengöras mycket noga. Påförande av kemiska ämnen bör undvikas eftersom ämnena i sin tur kan stå för ohälsosam kontaminering av skyddsrumsmiljön. 

Blästring eller slipning av alla ytor är ett sätt att kunna reducera skadan. Dock går det inte att åtgärda på djupet dit vissa av de oönskade mögelmetaboliterna satt sig och sedan återges till luften. Det kan därför krävas att ett spärrskikt sätts upp eller att ventilerade väggar, tak och golv installeras. 

Spärrskikt bör inte sättas på betong där det vandrar fukt igenom. I sådant fall är styrd ventilation som ovan nämnt bättre. 

Vården måste avlastas

Under krig måste vården både stärkas och så gott det går avlastas. Bristande och rent av skadlig luft i skyddsrum kan medföra ett antal akuta vårdfall, samt över kortare och längre tid nytillkommande fall. 

Skyddsrummen ska skydda mot granater och splitter, samt också mot kemiska stridsmedel. Inte är det meningen att vi ska behöva utsättas för ”biologiska stridsmedel” vid vistelsen i ett skyddsrum. Det är kontraproduktivt och belastar både individen och vården. 

Vad kan man göra?

Som privatperson kan man be att få komma och titta på det aktuella skyddsrummet som i nödläge ska användas. Finns uppenbara skador går det att anmäla till MSB och möjligen även till Miljöförvaltningen i kommunen. Begär diarienummer och beslut, vilket de är skyldiga att ge. Överklaga om beslutet inte är korrekt.

Se till att vara utrustad med en halvmask med ett antal partikelfilter P3 och som tillval även kolfilter. Det kan även ge visst skydd mot smitta och odörer, som lätt sprids där människor i utsatthet samlas. 

Jerker Andersson
Jerker Andersson

CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Så sker installation av DryBox X4 i krypgrund
DryBox X4 i krypgrund – bilder på installation

Ett ekonomiskt fördelaktigt och samtidigt tryggt val gällande avfuktare är att välja och installera DryBox X4 i krypgrund. Vi står för både support och leverans av denna sorptionsavfuktare med tillbehör. Här finns exempel på hur en adekvat placering av X4

Allt om avfuktare i krypgrund
Avfuktare i krypgrund – förberedelse, val och installation

Avfuktare i krypgrund, eller också kallat krypgrundsavfuktare, är oftast något som är nödvändigt. Statistiken gällande fuktskador i krypgrunder är så pass hög att de allra flesta grunder konstateras vara i behov av avfuktning samt kanske även åtgärder som sanering.  Här