Hoppa till innehåll 
Tolkat utifrån tusenåriga källor har mögel varit känt för att förorsaka symtom, hälsoeffekter och sjukdom. Idag är ämnet av vissa anledningar kontroversiellt. Här ämnar vi reda ut vissa frågor och sammanställa information utifrån den forskning som finns.
Optihus grundare har sedan 1991 tagit sig allt bredare och djupare in i ämnesområdet. För att fortsättningsvis göra det enklare att framlägga forskning, överblicka och samtidigt hålla artikeln här aktuell, kommer kontinuerlig uppdatering ske.
Ja definitivt behövs mer kunskap och långt utförligare forskning om följderna av exponering från mögel. Dagens tolkning gör gällande att det redan i biblisk tid då Gamla Mosebok skrevs fanns lagar som reglerade hur mögel i hus skulle hanteras och saneras.
Dåtidens forskare t.ex. Romaren Vitruvius beskrev att hus måste byggas utifrån klimatet på byggplatsen för att kunna vara hälsosamma att vistas i. Detta är de äldsta bevarande källorna som beskriver den ”mikrobiella farsot” som sedan slutet av 1970-talet fram till 2006 kallades för sjuka hus. Sedan dess har ett antal nya begrepp myntats, t.ex. OBO – Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa och motsatsen BRO – Byggnadsrelaterad Ohälsa.
Det är så pass väl inringat världen runt att i en byggnad där det finns mögelskada, där är det i regel högre frekvens av klagomål gällande symtom och hälsoeffekter än i friska byggnader. Sådan kunskap kan på inget sätt sopas under mattan utan måste förklaras via forskning och samarbete mellan olika kompetenser.
Spindeln i nätet för att sammanställa den forskning som finns saknas. Optihus ämnar försöka axla den rollen. Det kommer trots många års förarbete ta lång tid att färdigskriva artikeln. Bra är under tiden att få in kommentarer och kunskap ifrån dig som läsare. Nyttja gärna kommentarsfältet nedan för att ställa frågor och ge tips.
I löpande text kommer begreppen symtom och hälsoeffekter att användas relaterat mögel i hus. Med symtom menas att det kan finnas snabbt uppkommande exponeringseffekter, vilka varierande snabbt ebbar ut. Med hälsoeffekter menas mer långvariga besvär och sjukdom.
Utifrån inhämtad fakta och fälterfarenhet måste det sägas att mögel i förhållande till hälsoeffekter är kontroversiellt för att vissa personer i samhället vill att det ska vara så. Visserligen är forskningen ännu inte så långt kommen, men tekniska och biologiska framsteg gör det möjligt att ta ordentliga kliv framåt.
Den möjlighet som finns att ta reda på mer hindras effektivt genom att ansökningar om forskningsanslag inte beviljas. Samma personer som styr nekandet styr också över att det utges rapporter som utmålar möglet som kontroversiellt ifråga sjukdomsinducerande effekter.
De forskare och läkare som förklarar och försöker ta reda på mer än vad som av etablissemanget är tillåtet, blir utmobbade och har därför svårt att presentera sina forskningsframsteg i olika databanker som är sökbara via Internet.
Vi kommer här att lyfta fram båda sidor som utgörs av nejsägare och bejakare. När man väger båda sidor mot varandra målas en synnerligen intressant bild upp.
Med allmän evidens menas att vi idag besitter erfarenhet, visshet och klarhet (empiri) i att mögelhus riskerar bli sjuka hus. Medicinsk evidens och bevis saknas för att förklara exakt vad det är gällande fuktskada och mögel som gör att somliga personer far illa och blir sjuka.
Inom den medicinska sektorn har man länge menat att det som ej av dem är evidensfört/bevisat inte finns.
En något grov metafor för att beskriva förhållandet är när det brinner ordentligt i en byggnad. Folket som samlas ser tydligt branden men det är inte förrän brandkåren kommer som det av dem förklaras och accepteras att det verkligen brinner. Det blir tråkigt nog ett förlamande förhållande där en snäv samhällssektor upprätthåller ett högst potentiellt folkhälsoproblem och vänder förhållandet till sin egen ekonomiska fördel. Den allmänna evidensen tillåts inte bli medicinskt bevisad annat än i den långsamma takt som bestäms av etablissemanget.
Av flera anledningar låter de som sätter de medicinska spelreglerna ”husen brinna ned”, med orden att det är kontroversiellt eller att symtom samt hälsoeffekter beror på inbillning eller psykisk sjukdom.
Mögel avger mängder av metaboliter i sin tillväxt och även när mögelkolonierna av någon anledning dör eller har torkat ut. Metaboliter är sekundärämnen likt mögelsporer, Mikrobiella volatila organiska ämnen – MVOC, partiklar, biologiskt aktiva substanser och mykotoxiner – mögelgifter med mera.
Många av mögelmetaboliterna blir luftburna eller transporteras via vattenmolekyler och damm i de hus där skadan finns. Samtidigt är olika mögelarter vanliga i naturen och finns på grödorna på våra åkrar samt i lagerlokaler etc. gällande mat och dryck.
Exponeringen ifråga förorsakar symtom och hälsoeffekter, vars allvarsgrad beror på exponerad mängd, tid och den utsatta personens anlag, mottaglighet, hälsotillstånd, kön och ålder. Noteras ska att alla inte påverkas märkbart medan vissa får allvarliga syndrom.
Här ska en allt mer växande kunskapsbank med olika symtom samt hälsoeffekter att listas jämte referenser.
Mögelallergi [1,2] är medicinskt bekräftat men fortfarande saknas gränsdragning och slutsatser inom begreppet allergi. Mögel avger metaboliter som kroppens immunförsvar kan reagera mot. Följden blir vissa symtom.
De vanligaste mögelarterna som leder till allergiska reaktioner är alternaria, aspergillus, cladosporium och penicillium.
När mögelexponering sker kommer kroppens immunförsvar till viss mån avkänna de kroppsfrämmande ämnena. För att bekämpa sådant som kan orsaka skada bildas antikroppar. Vid upprepad exponering ingår antikropparna i ett komplext system där pro-inflammatoriska ämnen avges som signal- och skyddsmekanism.
Det är när dessa ämnen (cytokiner och histamin) frisätts som resterande immunförsvar går igång. Det leder till typiska symtom vilka snabbt kan upplevas i samband med mögelexponeringen:
Utredning av mögelallergi utförs genom pricktest i huden, intradermalt hudtest där mögelallergener injiceras eller test vilka IgE antikroppar som har bildats.
Det finns särskilt rådande hudtesterna en osäkerhet då de från laboratorium framtagna mögelallergenerna kanske inte motsvarar de verkliga allergenerna man utsätts för. [1] IgE test bör kunna vara mer utslagsgivande.
Somliga personer får inga mögelallergiska symtom medan andra kan få allt från lättare till riktigt allvarliga symtom. Mögel såväl utomhus som inomhus från fuktskadade hus kan vara utlösande.
Olika ämnen är varandras adjuvanter. En adjuvant förstärker effekten av ett annat allergent ämne. Intressant är att pollenallergi mycket väl kan vara relaterat till mögelallergi eftersom det på pollenkorn finns varierande mängder av mögel, mykotoxiner och även bakterier. [3]
Följderna av långvarig mögelexponering och mögelallergiska symtom är mindre bra då kroppen inte får återhämta sig från de skadliga och inflammatoriska effekterna som uppstår. Risk finns att hälsoeffekter utvecklas.
Det är sedan många år tillbaka välkänt att kontakt med mögligt hö, flis och kontakt med burfåglar kan föranleda allergisk alveolit som är en lungsjukdom. Sjukdomen kallas idag för hypersensivitetspneumonit. [4]
Alveolit har flera benämningar såsom tröskdammslunga, justerverkssjuka, fliseldarsjuka, luftfuktarsjuka och toxisk alveolit. [5] Bland andra informerar Arbetsmiljöverket om allvaret med att inom lantbruk och sågverksindustri utsätta sig för damm, bakterier och mögelsporer. [6]
Mycket små partiklar och toxiner som mykotoxiner från mögel, endotoxiner från bakterier och djurproteiner följer med inandningsluften långt ner till alveolerna (lungblåsorna) i lungorna.
Bilden ovan visar en illustration av alveolerna. Akut reaktion medför influensaliknande symtom som feber, frossa, huvudvärk, täppt näsa, hosta, muskel- och ledvärk. Fortsätter inte exponeringen går det symtomatiska förloppet vanligtvis över inom ett antal dagar.
Allergisk alveolit riskerar bli kronisk vid tillräcklig exponering över tid. Det är inte säkert att några akuta symtom dyker upp, utan sjukdomsförloppet och hälsoeffekterna kan utvecklas över tid. Vanliga hälsoeffekter är:
Allergisk rinit är ett tillstånd där inflammation startar i näsans slemhinna när allergener inandas. Även om det i vissa källor beskrivs att mögel inte är vanligt som utlösande orsak, så finns forskning som visar att det absolut måste tas med i beräkning och utredas vidare. [7-10]
Allergisk rinit samexisterar ofta med astma och beskrivs vara en av de vanligaste åkommorna hos folk världen runt. Symtomen är:
Förutom att kunna utlösas av mögel kan allergisk rinit också bero på andra allergener som pollen, hund, katt, husdammskvalster, mjöldamm och vissa kemiska ämnen.
Studier finns där mykotoxinproducerande mögelarter relaterats till inomhusmiljöbesvär som t.ex. rinit.
Inte lika känt som mögelallergi är korsallergi eller även kallat korsreaktivitet. Allergener från mögel i luften och i mat kan sannolikt tillsammans leda till fenomenet kallat FFAS – fungus food allergy syndrome.
Kinesiska forskare berättar att syndromet FFAS är bortsett från i medicinsk litteratur. Forskarna framför att det närliggande begreppet PFAS – pollen food allergy syndrome till skillnad från FFAS är välutrett och kliniskt bevisat. De föreslår att mögel såväl som pollen kan orsaka korsreaktivitet. [31]
När man exponeras för mögel i luften och samtidigt mögel i mat kan korsreaktivitet mellan allergenerna uppstå. Korsreaktivitet är ett immunutlöst reaktionsmönster där en specifik antikropp i immunsystemet känner igen proteiner som är likvärdiga med sensibiliserande allergen. När immunsystemet känner igen samma eller närliggande typer av allergener i både föda och inandningsluft utlöses symtom som en korsallergisk reaktion.
Det korsallergiska fenomenet skulle kunna vara en av förklaringsmodellerna till varför födoämnesintolerans och mag-tarm problem så ofta upplevs hos dem som drabbas av ”sjuka hus” där det finns bevisad mögelkontaminering i inomhusmiljön. Vanliga symtom är nämligen:
Intressant är att forskarna tar upp mycoproteinet som ingår i Quorn och föreslår att det kan vara en av de tillsammans utlösande källorna. Fermenterad samt mögelkontaminerad föda tas också upp som exempel. [31]
Det finns ett antal födor och drycker som är kontaminerade med mögelprotein och/eller mykotoxiner. Dessutom ökar mögeltillväxten på våra åkrar och i naturen varför exponeringen ökar både via inandning och födointag. Finns det utöver detta en fukt- och mögelskada i huset eller byggnaden där man vistas kan risken för utvecklande av FFAS symtom troligen öka.
Precis som att vissa rapporterar symtom efter att ha ätit Quorn så finns dem som tydligt ringat in att citronsyra leder till liknande symtom. Citronsyra vilket används i föda och dryck som antioxidations- och surhetsreglerande medel med E nummer E 330, är producerat med hjälp av mögelarten Aspergillus Niger. Misstanke finns att mögelmetaboliter av allergent eller toxiskt slag följer med i slutprodukten.
Atopiskt eksem eller som det också kallas atopisk dermatit är en slags hudsjukdom. Med atopisk menas att IgE sensibilisering finns konstaterad genom test mot antikropparna.
Hudsjukdomen utvecklas såväl hos barn som ungdomar och vuxna men är vanligast i låg ålder. Forskning framför att atopisk dermatit är vanligare hos barn vars mor exponerats för mögel under graviditeten. [32]
RHINE-studien konkluderar att det förutom astma och allergisk rinit är vanligt med atopisk dermatit bland barn i familjer där det rapporterats fuktskador och mögel i hemmen. Hälsoeffekterna var mer uttalade bland barn som exponerats under längre tid. [9]
Symtom och hälsoeffekter
Astma är en lungsjukdom som kan vara allergisk vilket är vanligt hos barn medan icke allergisk astma är vanligare hos vuxna. Vid millennieskiftet 2000 fanns det inom västerländsk medicin nästan enbart information om att mögel kunde förvärra symtom av astma.
Ute på fältet fanns dock starka misstankar om att sjukdomen kunde nyutlösas då man exponeras för mögel i hus. Sedan dess har evidensen ute i fält tillräckligt bekräftats främst gällande barn men till del även hos vuxna.
Undersökningar 1999 gällande barn i skolmiljö där det fanns konstaterade fukt- och mögelskador, påvisande tydlig association med respiratoriska infektioner, väsande andning och utdragen hosta. [23] Allt fler studier kom fram till samma resultat och 2009 konkluderade WHO – Världshälsoorganisationen att mögel bland annat leder till prevalens (utbredning) av respiratoriska symtom, astma, allergier och störning av immunförsvaret. WHO föreslog också att risken för nyutlösande av astma ökade. [24]
Fyra år senare 2013 utkom forskare vid Baylor College of Medicine med mer djupgående funktion hur immunförsvaret fungerar i förhållande till mögelexponering. I samband med det informerade forskarna sammanfattande:
”Astma är en del av en kamp som äger rum när immunsystemet samlar sina styrkor för att bekämpa en invaderande organism. Det efterföljande slagsmålet tar en betydande vägtull på den mänskliga luftvägen och lungorna, och genererar ofta en våldsam och i sig själv potentiellt dödlig reaktion – astma. Varför gör våra kroppar detta? Systemet utvecklades för att tillåta organismer att överleva infektion av dödliga organismer som mögel. I överlevnadsläget genererar immunsystemet symtom som kan skapa sjukdom. Mot den lömska attacken av organismer som mögel, som kan döda om de lämnas okontrollerade, kan astma vara ett bättre alternativ” [25]
Ett år senare stärktes de nya fynden av ytterligare forskning där man särskilt undersökte vilka immunsvar exponering av mögelarten Aspergillus fumigatus leder till. Man kunde visa att immunförsvarets aktiverade T-mördarceller snabbt framkallar luftvägssjukdom som astma. [26]
1994 startade projektet Bamse i Sverige där en kohort med 4000 barn födda mellan 1994-1996 ingick. Meningen var att återkommande fram till slutdatum 2018 undersöka hur livsstil, miljö och arv påverkar barns astma, allergi och lungutveckling. Bland annat ringade man in att barn som utsätts för mögel i hus löper större risk att utveckla astma senare i livet. Man fann också att ofta förekommande infektioner som liten ökar risken för astma. [27] Vi vet idag med bestämdhet att antalet virusinfektioner överlag är högre hos mögelexponerade än hos andra. Dessutom brukar sjukdomsförloppet vara mer utdraget.
2009 fick Boverket i uppdrag att utreda det svenska husbeståndet särskilt relaterat till fukt och mögel. Projektet döptes till BETSI. Ingående i utredningen var att kartlägga hur inomhusmiljön kunde påverka de boende. 2016 presenterades en ingående studie där man kontrollerat klimatet bl.a. i platta på mark, vindsutrymmen och krypgrunder. Resultatet var att bristande ventilation, fukt och mögel tydligt var riskfaktorer för astma, rinit och luftvägssjukdomar hos de 1160 vuxna som ingick i studien. [28]
I studier där man använt DNA mögeltest har positiva analyser med högre mängder detekterat mögel kunnat användas för att förutsäga att barn som exponeras har högre risk att nyutveckla astma. [29]
Symtom och hälsoeffekter:
Komplikationer:
Det finns många studier att läsa, varav vi här väljer ytterligare två att referera till. I dessa från 2022 utpekas samband mellan mögel i hus och högre astmafrekvens bland barn. [30,31]
Här kommer vi in på ett synnerligen brett och intressant område. Just en autoimmun sjukdom i form av vaskulit är det som fick Optihus grundare att 1991 starta forskningen om inomhusmiljö, mögel och hälsa.
Relaterat till den specifika vaskuliten (Henoch Schönleins Purpura) finns forskning från 1959 där läkare konstaterade att det var invasivt mögel i form av Aspergillus som var utlösande. När de medicinerade bort möglet med antimykotika försvann symtomen och hälsoeffekterna hos patienten. Sjukdomen gick i remission. [40]
Det finns många autoimmuna sjukdomar varav vissa kan ge mycket jobbiga symtom och hälsoeffekter. Flera av de tillstånd som behandlas i denna artikel räknas just som autoimmuna. Därför bör det vara viktigt att titta på själva grundbegreppet och vad forskningen säger om kopplingen med mögel.
Till att börja med har forskningen om exponering av mögelsvamp relaterat autoimmunitet blivit eller rättare sagt toppstyrts mot att bli högst eftersatt. Just bristen av forskning i ämnet berättar vissa mer öppna och ärliga personer om. [41]
Forskare som driver arbetshypotesen om att vistelse i fukt- och mögelskadade hus kan leda till autoimmuna tillstånd etc. blir mobbade på olika sätt från etablissemangets sida. Det sker ren ostracism via utestängning från forskningsanslag och att ej få publicera de långt gångna forskningsresultaten i databanker och söktjänster.
En finsk kvinna vid namn Tamara Tuuminen är en av många mycket kunniga personer som råkat ut för den ”inbitna, maktgalna och penningälskande” mobbningen. Läs bland annat här om Tamaras fynd och begreppet DMHS, där sjuka hus exponering kopplas samman med t.ex. autoimmuna tillstånd och hypersensitivitet. [42,43]
Mycket tyder på att autoimmuna tillstånd kan börja med obalans i mag-tarmfloran där mögel, jästsvamp och patogena bakterier får övertag samtidigt som immunförsvaret nedsätts. [44] Mykotoxiner och vissa andra mögelmetaboliter är kända för att stressa och/eller nedsätta immunförsvaret med vidare följder. [45]
Viktig information är att många mediciner baseras på mykotoxiner, endotoxiner, dess sammansättningar och syntetiska eller kemiska motsvarigheter. Antibiotika som Penicillin är ett exempel, där mykotoxin utvinns från mögelarten Penicillium. Var för sig och tillsammans med intag av andra mer direkt immunförsvarsdämpande mediciner banas väg för att mögel som opportunistiskt ska kunna bli invasivt och förorsaka autoimmun sjukdom.
Kanske har vi här en av anledningarna att det medicinska etablissemanget gör allt de kan för att utestänga i stort sett all forskning och information om vad mögelexponering riskerar förorsaka!?
Möglets och mykotoxinernas immunförsvarsmodulerande hälsoeffekter medför även att bakterier och virus inte kan bekämpas så bra i kroppen. En kaskad av immunrelaterade händelser sker i kroppen när den attackeras av de här aktuella patogenerna.
Det finns ungefär 80 olika autoimmuna tillstånd varav några vanliga är:
Överlag ökar autoimmuna tillstånd samtidigt som de manifesteras hos allt yngre barn. Hälsoeffekterna och symtomen är många utifrån alla sjukdomstillstånd som tillhör denna grupp. Många medicinska rön menar tråkigt och felaktigt nog att kroppens eget immunförsvar utan patogen inverkan attackerar sig själv.
För att gå vidare i forskningen måste varje tillstånd för sig utvärderas i förhållande till mögelexponering via föda, inandning i sjuka hus, olika aktuella mediciner samt miljögifter som vi utsätts för.
Antalet fall av cancer ökar kontinuerligt. Forskningen haltar ifråga att kunna ta reda på orsaker. Ett spår som bearbetats och motarbetats under ett antal årtionden är möjligheten att cancer beror på och delvis utgörs av mögel samt svamp.
IARC – The International Agency for Research on Cancer har klarlagt och bevisat att mykotoxinet aflatoxin B1 från mögelarten aspergillus har förmåga att förorsaka cancer hos människan. [13,14] Fler mykotoxiner står under utredning för att eventuellt ha samma förödande effekter. [14]
Vissa forskare och läkare har gått längre än så och menar att det inte bara är toxiska metaboliter från möglet som är cancerogena, utan att själva cancertumörerna utgörs eller drivs av svamp som Candida eller någon art av mögelsvamp. Personerna som vågat framföra och driva teorin har blivit kraftigt påhoppade, hotade och allmänt karaktärsmördade av läkemedelsbranschen med bihang. Detta helt utan att nejsägarna utkommit med forskning som motbevisar tesen.
I takt med Optihus forskning om symtom och hälsoeffekter har vissa kanske viktiga och ej tidigare kända aspekter ifråga grävts fram:
I princip allt som är verksamt mot mögel är också verksamt mot cancer och vice versa. Det gäller mediciner, växter, örter, kosttillskott, frukter m.m.. För ett antal år sedan granskade Optihus grundare uppåt 500 ämnen som är aktuella för att vara verksamma både emot mögel och cancer. Knepet för att leta fram informationen är att söka på ”ämnesnamnet + inhibits cancer” och ”ämnesnamnet + inhibits fungi”. Istället för fungi kan sökvariablen mold eller mögelartens namn t.ex. aspergillus skrivas in i sökfrågan.
Det är uppseendeväckande att finna denna massiva korrelation vilken ger både styrka och riktning för att gå vidare med utrönande av riktigheten i teorierna som tidigare blivit framlagda. Här ges några exempel på resultat av sökningarna:
För att undersöka äldre mediciner i syfte att behandla mot cancer har projekt REDO – Repurposing drugs in oncology gjort en lista som är intressant att utgå ifrån. [15] När man tittar närmare så sammanfaller de synergistiska effekterna även här.
Annat sammanfallande är att såväl cancer som mögel är i behov av sockerarter för att kunna trivas. Nobelpristagaren Otto Warburg (1883-1970) kom fram till att cancertumörer måste ha god tillgång till glukos för att utvecklas.
I skrivande stund har forskare via DNA analys av cancertumörer, vävnad och blod kommit fram till resultat som eventuellt kan göra att mögel-cancer-teorierna har varit korrekta.
I fyra kohorter med totalt 17401 prover hittades svamp-DNA i 35 cancertyper. Man fann gemenskapssammansättningar mellan olika bakterier och mögel samt svampar i förhållande till skillnaden mellan olika cancertyper.
I jämförelsen mellan de olika intratumorala svampsamhällena med dess matchande bakterier sågs att mikroberna var tillåtande mot varandra istället för att vara varandras antagonister. Distinkta immunsvar syntes också. Den samlade datan tyder på att tumörassocierat svamp-DNA kan fungera som diagnostiska eller prognostiska biomarkörer. [16,17]
Utifrån dessa nya fynd kan vi spåra tillbaka i tid vad forskningen har funnit för koppling mellan mögel, jästsvamp och cancer. Ett exempel som är samstämmigt med de nyare fynden gjordes 2019 i förhållande till Malassesia. Svamparten kan vandra från tarmen upp till bukspottkörteln och är där troligen starkt involverat i bildandet av bukspottkörtelcancer. [39]
Forskarnas upptäckter gör det extra intressant att utröna varför det inom ramen av vissa mögelrelaterade symtom och hälsoeffekter är vanligare att drabbas av cancer. Vi får här anledning att återkomma i vidare text och uppdateringar av denna artikel.
KOL eller på engelska COPD – Chronic Obstructive Pulmonary Disease rapporteras i medicinsk litteratur vara vanlig bland rökare och i U-länder där man i högre grad utsätts för eldningsrök och andra luftföroreningar som damm. Inflammation startar i lungorna där luftrören blir allt trängre samtidigt som alveolerna förstörs.
Frågor har inkommit från personer med KOL eller deras närstående, om sjukdomen med dess symtom och hälsoeffekter kan bero på mögel i hus. För att som bäst svara på frågan tittar vi in på vad forskningen i ämnet säger.
Undersökningar har i större övertygande grad inte kunnat bevisa att mögelsvamp skulle kunna vara utlösande orsak, men samtidigt har ett betydande antal patienter uppgett att de under längre tid arbetat eller bott i fuktskadad miljö. Arbetshypotesen inom medicinska fältet har som tidigare med astma varit att mögel endast kan förvärra, men inte utlösa tillståndet.
Personer som är sensibiliserade för mögel och utvecklar KOL, har i allmänhet sämre utgångsläge och lider ofta av försämrad sjukdom. Såväl mögel utomhus som inomhus relateras till mer uttalade KOL-symtom och försämrad lungfunktion. [34]
Sjukdomen i sig samt medicinering med antibiotika och kortison är vanliga anledningar till risk för att lungorna drabbas av invasivt mögel samt svamp. Mikrobiomet i lungorna och eventuell invasiv tillväxt kan ha en avgörande klinisk roll för hur snabbt sjukdomsförloppet utvecklas och hur allvarlig sjukdomen blir. [35]
Undersökning pågår där man försöker komma närmare svar om relationen mellan symtom och mögelexponering i inomhusmiljö. [36]
Sjukdomsbilden utvecklas ofta över lång tid om årtionden. Många vet därför inte om att den utvecklas även om de har vissa symtom.
Symtom:
Hälsoeffekter:
Tänkvärt ifråga mögelexponering är att kvinnor rapporteras vara känsligare. Det är också så att kvinnor i regel far mer illa av KOL än män.
Cirka 20 procent av KOL-patienterna är inte rökare och därför saknar man hos dessa förklaring till sjukdomsutbrotten. En tanke från Optihus är att det möjligen är vanligare med mögel som förorsak än vad man tidigare trott.
Vi måste för att bättre än nu komma fram till sjukdomsutlösande orsaker också utreda vad det är i tobak som gör att KOL utvecklas. Många gånger är tobak kontaminerad av mykotoxiner och andra toxiska ämnen som har likvärdiga toxiska egenskaper. [37]
Ytterligare viktig fundering är varför hästar drabbas av KOL och andra typer av lungsjukdom? Forskare har till del utrett orsakerna och kommit fram till att hästar som exponeras för mögel i stallmiljön, har signifikant högre risk att utveckla inflammatorisk luftvägssjukdom (IAD). [38]
I den sjuka hus forskning som finns framstår kronisk trötthet och utmattning som ett av de mer vanliga symtomen. En ihållande djup trötthet som inte kan vilas bort och som förvärras av aktivitet, brukar beskrivas av den som drabbats.
ME står för myalgisk encefalomyelit och karakteriseras av inflammation i hjärna och ryggmärg.
CFS står för chronic fatigue syndrome vilket betyder kroniskt trötthetssyndrom.
Både barn och vuxna kan drabbas. Vanligast är att kvinnor mellan 30-50 år drabbas. Det finns ännu ingen medicinsk utredning som tydligt beskriver orsak, ej heller hur man kan bli botad.
Flera forskningsinsatser om möglets gifter visar att ME/CFS patienter som utsatts för fuktskador och mögel i hus har mer mykotoxin i blodet än kontrollgrupper. [49,53] Än så länge vet vi inte hur dessa fynd ska bedömas, mer än att det kan vara en förorsak eller möjlig följd av sjukdomsförloppet.
Den amerikanske immuntoxikologen Jack Dwayne Thrasher (1938-2017) var en av de första forskarna som tydligt nådde ut och berättade om kopplingen mellan mögelexponering och en rad symtom samt hälsoeffekter. Bland annat utredde Thrasher en familj som bodde i ett mögelskadat hus. Just detta enskilda fall talar för vad som av andra forskare samt drabbade beskrivs. Kronisk trötthet och en rad andra hälsoeffekter verkar väckas upp av exponeringen ifråga. [50]
För att ge ytterligare exempel på mycket framstående forskare kan vi besöka grannlandet Finland. Tamara Tuuminen har kommit mycket långt på vägen i förklaringsmodeller som inbegriper olika symtom och hälsoeffekter som är vanliga vid kronisk exponering. Tuuminen har myntat diagnosen DMHS – Dampness and mold hypersensitivity syndrome. I rapport efter annan läggs nya fynd fram. Autoimmuna reaktioner i samband med biotoxikos beskrivs under DMHS vara utlösande av bland annat ME/CFS. [51,52]
Symtom:
ME patienter beskriver ofta att de i samband med att ha drabbats av ME/CFS haft någon typ av infektion. Bakterier, virus, influensa diskuteras som utlösande. Vi vet med bas i forskning att exponering för mögel och bakterier samt vissa kemiska ämnen i hus modulerar immunförsvaret, med följd att vi blir känsligare och mer utsatta för olika infektionstillstånd. Dessutom kan olika aktuella infektioner göra att vi blir mottagligare för invasivt mögel och svamp.
Från personer som upplever sjuka hus och mögelsymtom är beskrivningen om hjärndimma (brain fog) vanlig.
Tidigare har det inte funnits någon egentlig eller mer djupgående forskning i sak. Det som funnits är berättelser i mängd.
Berättelserna är ganska samstämmiga i att kognitiv funktion bromsas upp och förloras. Man kan få svårt att tänka, minnas, koncentrera sig, prestera och få svårt att få fram ord etc.. Beteendet kan ändras. Tillvaron kan kännas minst sagt dimmig.
2023 presenterade inom området välrenommerade forskare vissa fynd som gjorts. De ställde sig frågan om mögelexponering kunde utlösa immunsförsvarsaktivering som föranleder hjärndimma.
Forskarna utvärderade genom en metod kallad Morris water maze i djurförsök som utfördes på möss. De jämförde mellan exponering med toxiskt och icke toxiskt mögel. Till sin förvåning fann de att såväl icke toxiskt som toxiskt mögel hade förmåga att påverka flera fysiologiska system, vilka i sin tur påverkar både hjärnans struktur, funktion och beteendet.
Det räckte med fragment från icke toxiska sporer för att aktivera sådana funktioner i kroppen som kan leda till bl.a. hjärndimma. [55]
Det finns olika typer av artrit där reumatoid står för kroniskt förlöpande ledgångsinflammation (polyartrit). De flesta svenska medicinska källorna menar att sjukdomsorsaken är okänd.
Vid sök i forskningsrapporter måste ett frågetecken ställas till om orsaken hos alla drabbade verkligen är okänd. Det finns information om att mögel hos vissa skulle kunna vara en inverkande faktor till de symtom och hälsoeffekter som upplevs.
Sjukdomsförloppet brukar börja med involvering av de mindre lederna och kan senare manifesteras även i större leder. Den s.k. autoimmuna sjukdomen har många gånger långtgående hälsoeffekter:
Olika komplikationer:
Mykotoxiner har i djurförsök visats driva och förvärra reumatoid artrit. [19] Inom integrativ medicin finns öppenhet och diskussion om att sjukdomen kan ha med svamp och mögel att göra. [20] Denna diskussion överensstämmer möjligen med verkligheten eftersom senare års forskning har sammankopplat en onormal mag-tarm flora inbegripande mögel samt svamp med sjukdomen. [21]
En lägre frekvens finns konstaterad där patienterna har invasiv mögel- eller svamptillväxt vilket orsakar ledinflammationen. Infektionen kan ha spridits från ett annat organ till lederna. Samma fenomen finns det risk för vid operationer. Dessutom förorsakar försvagat immunförsvar infektionsrisk. [22] Här är det läge med tillägg att mögelexponerade personer ofta får ett försvagat immunförsvar.
Väl ansedda Mayo Clinic i USA ritade i slutet av 1999 om kartan för hur vi kände orsakerna till bihåleinflammation – Rinosinuit. I en prospektiv studie gällande patienter med allergisk mögelrelaterad sinuit och kronisk sinuit, kom man fram till att 96% av den samlande patientgruppen testades positiva för mögel. [11]
Till skillnad från mögelallergi bildar immunförsvaret inte IgE-antikroppar i fall av Rinosinuit. När mögelsporer inandas kommer istället eosinofila granulocyter att tillströmma. Eosinofiler är vita blodkroppar som ska skydda oss mot infektioner, t.ex. mögel som är opportunistiskt och kan bli invasivt, d.v.s. börja växa på olika ställen i kroppen.
Eosinofilerna orsakar i deras skyddande funktion vävnadsskador och inflammation. Följden blir olika symtom såsom:
Akut uppkommen rinosinuit brukar relateras till bakterier medan allergisk och kronisk inflammation som nämnt relateras till mögel. Det förekommer också att möglet börjar växa i bihålorna och där kan bilda kraftig tillväxt kallat ”mögelbollar”.
Antalet personer som drabbas har de senaste årtiondena ökat avsevärt. Överanvändning av antibiotika och allt mer immunförsvarsdämpande mediciner rapporteras jämte diabetes samt ökad kännedom vara inverkande. [12] Invasiv rinosinuit kan leda till följande symtom och hälsoeffekter:
Löfgrens syndrom är en benämning för en akutare variant av sarkoidos. Sjukdomen kan också komma smygande över flera år. Det är vanligen i lungorna symtomen finns men andra organ inkluderat huden kan också drabbas.
Sjukdomen brukar beskrivas som autoimmun och symtom samt hälsoeffekter anses i äldre information bero på den inflammation som startar, varvid inflammationsbekämpande cytokiner och celler ansamlas i utsatt organ där granulom bildas.
Allt fler vetenskapliga belägg föreslår att risken för utvecklande av sarkoidos ökar när man vistas i inomhusmiljö där det finns onormala mängder mögel i inandningsluften. [46,47]
Frågan är om medicinering med immunsupprimerande mediciner som kortison etc. är den rätta vägen att behandla? Medicineringen kan nämligen leda till opportunistisk invasiv svamp. Symtomen av den invasiva svampen kan vara svåra att skilja från själva grundsjukdomen. [48]
Symtom och hälsoeffekter:
Med de forskningsframsteg som föreligger om exponering av mögel i förhållande till sarkoidos, är det berättigat med adekvat mögelsanering både i sjukdomsförebyggande och akut syfte. [46]
Nyligen har forskare vid Uppsala universitet kommit fram till att exponering för fuktskada och mögel i hus kan föranleda sömnstörning och insomnia.
Forskarna genomförde en studie med över 11 000 deltagare från Island, Norge, Sverige, Danmark och Estland. Deltagarna svarade på en enkät vid start och tio år senare, med frågor om sömnstörningar som svårigheter att somna, svårigheter att upprätthålla sömnen, tidigt uppvaknande, insomniasymtom, snarkning och överdriven dagsömnighet. [54]
För att undersöka sambandet mellan fukt och mögel och sömnstörningar användes flera logistiska regressionsmodeller, där man kontrollerade för potentiella störande faktorer som kön, ålder, rökvanor, förändring av rökvanor, BMI och förändring av BMI, utbildningsnivå, allergisk rinit, läkardiagnostiserad astma och kronisk bronkit.
Resultaten visade att fukt och mögel i bostäder och arbetsplatser ökade risken för sömnstörningar och insomnia. Deltagare som hade fukt eller synlig mögeltillväxt i sin bostad hade en ökad risk för att utveckla någon form av sömnstörning.
Fukt och mögel ökade också risken för att utveckla sömnstörningar och insomnia, både i bostäder och på arbetsplatser. Kombinationen av fukt och mögel både i bostaden och på arbetsplatsen ökade risken för sömnstörningar och insomnia ännu mer.
Enligt forskningen kan fukt och mögel i inomhusmiljöer orsaka inflammation i slemhinnor och luftvägar, vilket i sin tur kan leda till sömnstörningar och insomnia. Exempelvis kan inflammation i näsan, som är en välkänd riskfaktor för sömnbesvär, leda till svullna slemhinnor, irritation och nästäppa som stör andningen och sömnen.
Fortsättning följer…
Här följer artiklar och blogginlägg som berör området symtom och hälsoeffekter från exponering av mögel.
1] Mold allergy revisited, Jay M. Portnoy, 2015.
2] Mold Allergens in Respiratory Allergy: From Structure to Therapy, Rudolf Valenta et al., 2015.
3] MICROBIOTA OF PINUS POLLEN AS ADJUVANT FACTOR OF ALLERGY, Tetiana Shevtsova et al., 2016.
4] Takes your breath away – the immunology of allergic alveolitis, C. McSharry et al., 2002.
5] Vi är några få kvar i landet som har kunskapen – Trämögel som förgiftar, Elinor Torp, 2015.
6] Undvik det farliga dammet i lantbruket, Arbetsmiljöverket.
7] Home Dampness and Molds as Determinants of Allergic Rhinitis in Childhood: A 6-Year, Population-based Cohort Study, Jouni J. K. Jaakkola et al., 2010.
8] Allergic Fungal Rhinitis and Rhinosinusitis, Daniel L. Hamilos, 2009.
9] Asthma, allergic rhinitis and atopic dermatitis in association with home environment – The RHINE study, Juan Wang et al., 2022.
10] Household dampness-related exposures in relation to childhood asthma and rhinitis in China: A multicentre observational study, Jiao Cai et al., 2019.
11] The diagnosis and incidence of allergic fungal sinusitis, J U Ponikau et al., 1999.
12] Invasive and Non-Invasive Fungal Rhinosinusitis—A Review and Update of the Evidence, Peter George Deutsch et al., 2019.
13] AFLATOXINS, IARC.
14] Mycotoxin-Linked Mutations and Cancer Risk: A Global Health Issue, Theodora Ekwomadu et al., 2022.
15] ReDO_DB: the repurposing drugs in oncology database, Pan Pantziarka et al., 2018.
16] A pan-cancer mycobiome analysis reveals fungal involvement in gastrointestinal and lung tumors, Anders B Dohlman et al., 2022.
17] Pan-cancer analyses reveal cancer-type-specific fungal ecologies and bacteriome interactions, Lian Narunsky-Haziza et al., 2022.
18] Bacterial and Fungal Infections in Rheumatoid Arthritis, Yutaka Tsuchiya & Hironori Sagara, 2018.
19] Mold metabolites drive rheumatoid arthritis in mice via promotion of IFN-gamma- and IL-17-producing T cells, Susanne Jahreis et al., 2017.
20] Rheumatoid Arthritis and Fungal Overgrowth, Frank O. McGehee, 2015.
21] Alterations of gut fungal microbiota in patients with rheumatoid arthritis, Xiaoyu Sun et al., 2022.
22] Fungal arthritis, Medline Plus, NIH – National Library of Medicine.
23] Asthma and respiratory infections in school children with special reference to moisture and mold problems in the school, T Taskinen et al., 1999.
24] Dampness and mould – WHO Guidelines for indoor quality, WHO 2009.
25] The pathway to asthma winds through toll-like receptor 4, David Corry, 2013.
26] A Fungal Glycosphingolipid Directly Activates Natural Killer T Cells and Rapidly Induces Airways Disease, Lee A. Albacker et al., 2014.
27] BAMSE Projektet, 1994.
28] Current wheeze, asthma, respiratory infections, and rhinitis among adults in relation to inspection data and indoor measurements in single-family houses in Sweden—The BETSI study, J. Wang et al., 2016.
29] Household Molds Linked to Childhood Asthma, NIH – National Institutes of Health, 2012.
30] Household mold exposure in association with childhood asthma and allergic rhinitis in a northwestern city and a southern city of China, : Xiaoli Duan et al., 2022.
30] Association of mold levels in urban children’s homes with difficult-to-control asthma, Stephen Vesper et al., 2022.
31] Recent Advances in the Allergic Cross-Reactivity between Fungi and Foods, Hongtian Wang et al., 2022.
32] Prenatal mold exposure is associated with development of atopic dermatitis in infants through allergic inflammation, Soo-Jong Hong et al., 2020.
33] Atopiskt eksem vanligt i alla åldrar, Emma K Johansson, 2017.
34] Environmental fungal sensitisation associates with poorer clinical outcomes in COPD, Pei Yee Tiew et al., 2020.
35] Clinical Aspergillus Signatures in COPD and Bronchiectasis, Pei Yee Tiew et al., 2022.
36] Relationship Between Degree of Domestic Environmental Fungal Exposure and Clinical Symptoms of Patients With Chronic Obstructive Pulmonary Disease (BPCO-Myc), Jean Menotti & Nora Martel, 2022.
37] Effects of Mycotoxins on Mucosal Microbial Infection and Related Pathogenesis, Yuseok Moon et al., 2015.
38] Fungi in respiratory samples of horses with inflammatory airway disease, Emmanuelle van Erck‐Westergren, 2019.
39] The fungal mycobiome promotes pancreatic oncogenesis via activation of MBL, Deepak Saxena & George Miller, 2019.
40] Allergic Primary Pulmonary Aspergillosis and Schionlein-Henoch Purpura, B. Mann, M. A. Pacha, 1959.
41] How major fungal infections can initiate severe autoimmune diseases, Kevin Roe, 2021.
42] Dampness and Mold Hypersensitivity Syndrome, or Mold-related Illness, Has Become Highly Politicized and Downplayed in Finland, Tamara Tuuminen, 2021.
43] The Roles of Autoimmunity and Biotoxicosis in Sick Building Syndrome as a “Starting Point” for Irreversible Dampness and Mold Hypersensitivity Syndrome, Tamara Tuuminen, 2020.
44] Effects of Intestinal Fungi and Viruses on Immune Responses and Inflammatory Bowel Diseases, Iliyan D.Iliev and Ken Cadwell, 2020.
45] Mold, Mycotoxins and a Dysregulated Immune System: A Combination of Concern?, Stephanie Kraft et al., 2021.
46] Fungal exposure in homes of patients with sarcoidosis – an environmental exposure study, Marjeta Terčelj et al., 2011.
47] A fungal antigenic driver for Löfgren’s syndrome sarcoidosis, Clarice X. Lim, Thomas Weichhart, 2017.
48] Fungal infections as a complication of therapy for sarcoidosis, R.P. Baughman, E.E. Lower, 2005.
49] Prevalence of Aspergillus-Derived Mycotoxins (Ochratoxin, Aflatoxin, and Gliotoxin) and Their Distribution in the Urinalysis of ME/CFS Patients, Ting Yu Wu et al., 2022.
50] A Family with ME/CFS Following Exposure to Molds, Mycotoxins and Bacteria in a Water-Damaged Home: A Case Report, Jack Dwayne Thrasher et al., 2016.
51] The Roles of Autoimmunity and Biotoxicosis in Sick Building Syndrome as a “Starting Point” for Irreversible Dampness and Mold Hypersensitivity Syndrome, Tamara Tuuminen, 2020.
52] Dampness and mold hypersensitivity syndrome and vaccination as risk factors for chronic fatigue syndrome, Tamara Tuuminen et al., 2019.
53] Detection of mycotoxins in patients with chronic fatigue syndrome, Joseph H Brewer et al., 2013.
54] Dampness and mold at home and at work and onset of insomnia symptoms, snoring and excessive daytime sleepiness, Juan Wang et al., 2020.
55] Differential effects of exposure to toxic or nontoxic mold spores on brain inflammation and Morris water maze performance, Cheryl F. Harding et al., 2023.
CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.
Nytt hos Optihus
Skadeinsekter som husbock och olika trägnagare kan orsaka allvarliga skador på träkonstruktioner, medan andra som vägglöss och silverfiskar kan vara till besvär på annat sätt. Vissa arter trivs i varma och torra miljöer, medan somliga av insekterna föredrar fuktigt eller
Översvämning kan vara förödande för hus och hem. Inte minst har vi upplevt detta under sommaren med allt regnande. Med klimatförändring som leder till mer extremväder och ökad risk för skyfall och översvämningar, är det viktigt att husägare är förberedda
Följ oss och var med på den fortsatta forskningsresan:
Optihus AB
Sälgvägen 10
341 38 Ljungby
Sverige
Organisationsnummer 559265-7679
Registrerat för moms och F-skatt
Alla rättigheter reserverade
© Copyright 1991-2023
Öppettider och kontakt:
För besök krävs bokning och bekräftelse
Besöksadress Viaduktgatan 8, 341 32 Ljungby
Support och rådgivning är öppen
vardagar 08:30-15:30
Telefon 010-204 14 14
Email kontoret@optihus.se
Internetbutiken är öppen för beställning
dygnet runt.
6 svar på ”Symtom och hälsoeffekter från exponering av mögel”
Wow Jerker alltså vilken bra (fast lång 😉) sammanställning! Såå mycket kunskap på ett o samma ställe! Imponerande! Tack. Med vänlig hälsning, Annelie
Hej Anneli,
Trevligt att du tycker så, tack! Ja, texten är lång men det är bara början, för när man letar i djupet och bredden av forskningen som finns och lägger samman den med evidens från fältet och alla fina människor som hört av sig och berättat, så finns det material nog för att skriva text som i en större akademisk avhandling. Sista ordet om mögel med dess hälsoeffekter och symtom är inte sagt, trots att vissa parter i samhället försöker släcka begreppen.
Mvh Jerker
God och uttömmande information Jerker.
Det som omedelbart slår mig är uttrycket, ”det var bättre förr”. Vad jag tänker på är bl.a. våra bostäder. Förr, jag vågar inte säga var årtalsgränsen skall dras, men kanske under 1950-talet. Innan dess var ventilation i en bostad genom självdrag. Inte som idag väsande mekaniska konstruktioner som surrar dygnet runt och samlar allehanda ”skräp” i sina luftkanaler.
Vi har ett hus som är byggt 1922 där det inte finns en enda sak i byggnationen som inte direkt kommer från naturen. Fasaden består av kalkputs som kan andas. Fönstren är kopplade med fasta spröjs och en ventilation sker genom fönstren. Syns enklast genom att fönsterbågarna samlar utifrån kommande partiklar som smutsar ner. Här talar vi inte om treglasfönster som många gånger inte ens är öppningsbara.
Ännu längre tillbaks i tiden delade vi bostad med våra husdjur. Detta för att de hjälpte till med uppvärmningen. Allergier påstås förekomma mindre på den tiden. Några grupper i samhället som har fått klä skott för det moderna byggandet är skolbarn och lärare. Gemensamt hade dessa att de vistades i skolor byggda under 60 och 70 talet med felkonstruerade betongplattor som fick plastmattor som limmades fast. De klagade på huvudvärk, trötthet med mera. Från kommunpolitiker lyftes till en början inte ett finger. Och så tänker jag på de skolor jag själv gått i. I småskolan öppnades alltid fönster för att vädras och i högstadiet gick jag i en skola där ortoceratiterna varje dag gjorde sig påminda när vi gick upp och ner för trapporna.
I vår iver att ta till oss det senaste drar vi också på oss obehag som vi troligtvis kunnat undvika om vi mer hade byggt med det som naturen ger möjlighet till. Vem vet idag vad riktigt kärnvirke är? Våra fönster i huset har kvar sina originalfönster från 1922 med munblåst glas och de är fortfarande lika fräscha.
Så frågan är om vi vill betala priset i form av levnadsobehag bara för att utvecklingen tagit fram nya material som snabbt anammas?
Hej Rolf,
Mycket riktigt är det intressant att kika närmare på begreppet det var bättre förr. I mitt arbete har byggnation med relaterad inomhusmiljö och hälsa, så gott det går kartlagts sedan romartiden och framåt. Kunskapen om hälsa och sjukdomar verkar av mycket att döma ha gått i vågor. Romaren Vitruvius som forskade gav kunskapen till eftervärlden att politiker tog sådan plats, utan att ha egentlig kunskap, att de försköt de som forskade inom hälsobegreppet.
Industrialismen försköt också kunskap och herrarna byggde på sådant sätt att folk fick symtom och hälsoeffekter, precis som de vi nämner under begreppet sjuka hus. Journalisten Lubbe gjorde i sin reportageserie ”LortSverige” upptäckter att där det var bristande ventilation, fukt och mögel, där var det också markant högre ohälsa än i friska boendeformer. Ganska många hälsovårdsinspektörer och läkare i olika länder slog ned på samma sak med samma fynd. Hälsovårdsstadgor skrevs ned. Även om åtföljandet av stadgorna inte var så bra och hörsammat hos vissa så fick det till följd att det under några årtionden byggdes bättre för sundare inomhusmiljö. Uppseendeväckande var att när man sanerade och byggde bättre så försvann nästan all sjukdom som tidigare var så vanlig. Just fenomenet att nästan all sjukdom försvann har idag omstöpts till att enbart bero på vaccinerna. Det är alltså inte alls hela sanningen.
På 1950 talet efter det stora kriget måste man börja bygga mycket och det skulle gå snabbt samt vara billigt. I USA återuppfanns klorfenol för träskyddsmedel. Man ämnade använda klorfenoler som pentaklorfenol för att ersätta fuktsäkert byggande. Man uppfann också glasull för isolering. Kravet för att ö.h.t. kunna använda glasullen var att bygga in byggplast i konstruktionen.
De nya ej genomtänkta och obeprövade byggsätten kom att ta över nästan helt, bl.a. i det stora Miljonprojektet. Vi halkade genom detta obetänksamma sätt tillbaka till ruta ett igen, där industrialismen skapade byggnadsrelaterad ohälsa. Rapporter började skrivas om Dagissjukan m.fl. begrepp vilket till sist mynnade ut i att kallas sjuka hus. När saneringsfirmor och inspektörer öppet och allt mer började använda begreppet så smög det sig också in hos läkare som förstod. Detta accepterades inte av etablissemanget som 2006 och framåt släckte begreppsbilden i hela västvärlden. Det fick tydligen inte bli en ny asbestdebatt medföljande lagar och ersättning etc..
Historien kan göras avsevärt mer utmålande men det jag vill komma till är att Lubbe med samarbetspartners faktiskt såg till att det byggdes riktigt bra och fuktförlåtande under en period. I myndigheternas ögon så håller de bättre husen inte måttet gällande energieffektivitet. Även om de lite äldre friskare husen är bra byggda så kommer de p.g.a. värmeläckage att hålla plånboken öppen hos husägaren. Dock gäller det att inte göra fel och isolera sig till problem. Bättre är att om möjligt prospektera in billigare energikälla.
När politikerna ger industrin och intressenterna fritt spelrum och de alla håller varandra om ryggen så släcks gammal hållbar kunskap. När det i läge två uppstår hälsoeffekter p.g.a. det tokiga byggandet så kommer politikerna in och släcker folkhälsoproblemet tillsammans med forskare inom medicin och psykologi. Inte släcker de problemen via åtgärd på fältet. Nej, de ser istället till att styra och mobba bort forskare och forskning som kan förklara exakt vad det är i de fuktskadade husen som skapar all allergi, andra symtom samt sjukdom.
Bra vore om vi kunde anamma organisationsläran Double Loop Learning av Chris Argyris och Donald Schön. Den läran går ut på att rätta till felet vid dess rot istället för att hitta på en massa symtomlindrande och egentligen orsaksförvärrande åtgärder. Även om vi inte vill så tvingas vi in i en hälsomässig återvändsgränd, vilken är som en kräftbur eller mjärde, en fälla som vi inte kan ta oss ur. Dörren slår till bakom oss och låses av etablissemanget. Det krävs upplysning och samarbete för att rämna denna ståldörr. Jag hoppas kunna bidra till rämnandet och mer ärlighet för våra barn och barnbarns skull.
Huset från 1922 kan du vara glad över att ha, likt din kunskap!
Tack för kommentaren!
Mvh Jerker
Tack Jerker för din vetgirighet som inbringat så mycket värdefull kunskap! Mögel är ett gigantiskt, komplicerat och allvarligt hälsoproblem som jag personligen har fått lära mig att hantera! Man får i princip ta det fulla ansvaret själv då okunskapen och förnekelsen dessvärre fortfarande dominerar! Mvh Anne-Christine
Hej Anne-Christine,
Ja, mögel är verkligen ett komplext ämne, särskilt i utredning kontra hälsoeffekter och symtom. Vi vet ännu inte vad alla metaboliter som avges från en mögelskada i hus är för något. Det okända kan upptäckas via bl.a. DNA mögeltest och andra slags tester, men det finns ingen beteckning i databaser och ingen forskning att utgå från.
Vissa mögelmetaboliter finns mer forskning om men inte tillräckligt ändå. Tusenårig evidens finns om ohälsa kopplat till mögel i bostäder, så det är konstigt att vissa parter säger annorlunda, dessutom utan att kunna styrka sina dementerande ord med mer än personliga åsikter. Vi som själva drabbats och läst på kan stämma in i den evidens som finns och den ja-sägande forskning som finns och hela tiden utges.
Tack för ditt inlägg!
Mvh Jerker