Ökade uppvärmningskostnader leder till fuktproblem i hus

Energikriser leder till ökade uppvärmningskostnader

Någon vis person myntade uttrycket att vi måste kunna vår historia för att klara av att bygga en bättre framtid. Samtidigt menade Winston Churchill (1874-1965) att den som inte lär av historien, är dömd att upprepa den. Artikeln här syftar till att vi inte ska upprepa sådant som leder till fuktproblem och vidare skador i hus och hem. 

1973 inleddes p.g.a. krig mellan Egypten, Syrien och Israel en både akut och långvarig energikris som kommit att kallas oljekrisen. 

Oljekrisen gav väldiga svallvågor i form av bl.a. energibesparingskrav gällande uppvärmning av hus och fastigheter. Myndigheter började ställa krav på energibesparing i form av ökad mängd isolering och ventilation med värmeåtervinning. 

Kraven ställdes uppenbarligen utan att man beaktat ändrade fuktförhållanden och att huskonstruktionerna fortsatt skulle vara fuktförlåtande. Desto mer isolering man placerar i tak, väggar och golv, ju mer ökar risken för fuktproblem, med mögel och lukt som följd.

De allt mer åtskruvade energibesparingskraven har lett till skapandet och förvärrandet av ett antal riskkonstruktioner. Krypgrund och vind – kallvind är två av dessa. När de ökande uppvärmningskostnaderna medförde mer isolering och sänkta temperaturer inomhus, kunde värmen inte längre i tillräcklig grad nå ut i konstruktionerna så att avfuktande effekt skulle nås. 

Trots larmrapporter kom inte myndigheter som Energimyndigheten att varna om fuktförhållandena förrän för ett fåtal år sedan. Ett exempel är att myndigheten först gick ut med att tilläggsisolering av vinden var den mest energibesparande åtgärd man kunde göra i ett hus. Det rådde efter rekommendationen en fullkomlig isoleringsfrenesi i landet. Samtidigt kom larmen om eskalerande fall av mögel på vind. Till sist men allt för sent kom Energimyndigheten försiktigt ut med kompletterande information om att isoleringen kom att kunna medföra fuktproblem och skador. 

Varför leder temperatursänkning till fuktproblem?

Det kan enkelt beskrivas som att luftvolymen krymper vid temperatursänkning. Desto mer temperaturen sänks ju högre blir den relativa fuktigheten, eftersom fukten i luften inte försvinner. När man sänker temperaturen kommer luften till sist inte längre att kunna innehålla samma mängd fukt. Till sist uppnås daggpunktstemperaturen då all fukt inte längre får plats i luften som vattenånga. Då kondenserar fuktöverskottet, vilket brukar ske mot kallare ytor. 

Vid varje grad som temperaturen sänks kommer den relativa fuktigheten, ned till gränsen för daggpunktstemperaturen, att öka med upp till 6%. 

För att förtydliga går det att vända på förhållandet. Under höst och vinter när det är kallt ute brukar den relativa luftfuktigheten ligga högt. När luften ventileras in i ett uppvärmt hus kommer luftvolymen att öka, med resultat att den relativa luftfuktigheten sjunker. Det är därför vi får så torrt inomhus om vinterhalvåret.

När vi inte värmer upp husen tillräckligt passeras lätt gränsen för tillväxt av mögel, vilken ligger på 75% relativ fuktighet. När värmen tack vare för mycket isolering inte når ut i husets riskkonstruktioner riskerar fuktproblem där att uppstå.

Rekommendationer och okunskap

Rekommendationer och energibesparingskrav som följde på de ökande uppvärmningskostnaderna baserades inte på kunskap. Särskilt inte kunskap om fuktförhållanden relaterat till värme och ventilation i hus. Detta medförde en djup okunskap både hos entreprenörer och husägare.

Samtidigt hakade många entreprenörer på rekommendationerna då de såg att det fanns pengar att tjäna. Annonsering från privata företag om isoleringens utgiftsbesparande egenskaper, ökade hos husägarna kraftigt den okunskap som Energimyndigheten varit med och initierat. 

För nuvarande kris oss tillbaka till ruta ett?

Efter att ett antal årtionden ha varit förskonade från höga uppvärmningskostnader, så har krigssituation och politiska beslut i samklang gjort att kostnader och inflation skenar. Det blir avsevärt mindre pengar kvar att leva för och vissa hushåll går redan back. Hela situationen drar åt hållet ihållande kris, vilket får pessimism att gro. Nu håller många hårt i plånboken. 

Okunskapen om vikten av att värma upp hus har inte på långa vägar skingrats till fördel för kunskap om möjliga fuktproblem. 

Optihus ser risken som stor att det ännu mer än tidigare kommer att snålas in med uppvärmning av hus, sommarstugor och fastigheter. Frågan är om någon myndighet kommer att slå larm om förhållanden som uppstår vid kallställning och intermittent uppvärmning? Vi får hoppas det, för annars kan ännu större värden än nuvarande spillas i form av fuktskador och åtgärdandekostnader. 

Kommer myndigheterna att ställa ännu högre krav på energibesparing utöver nuvarande, utan att beakta eller informera om ökade risker? 

Sveriges Radio har nyligen släppt igenom information om vikten av energieffektivisering. Den utnämnde energiexperten Amory Lovins menar att energieffektivisering genom bl.a. sänkt uppvärmning är viktig för att göra Europa oberoende av rysk gas. Som exempel tas bättre isolering av bostäder upp. Detta är just den gnista som behövs för att vi ska kastas tillbaka till ruta ett igen. 

Experten: Svalare hem kan göra Europa oberoende av rysk gas, Sveriges Radio, 7 juni 2022.

I förhållande till fukt isoleras det idag för mycket i husen. Kommer krav om temperatursänkning eller endast rekommendationer som folk snappar upp och praktiserar, då går vi i fällan igen, ännu hårdare än sist. 

Att inte värma upp tillräckligt eller att kallställa, kan vara lika med att elda upp huset eller stora delar av dess värde. Skadebilden riskerar bli så omfattande att det blir ett s.k. sjuka hus eller att rötsvamp såsom hussvamp leder till så omfattande skador att det inte blir lönt att sanera och renovera. 

Är vi som Winston Churchill sade, dömda att upprepa historien, eller kommer vi att greppa den och göra rätt? Detta om något är en politisk fråga, som inte får släpas på. 

Läs också blogginlägget: Hur kan AC och luftvärmepump orsaka fuktskada?