...
Optihus AB
Optihus AB

Ventilation i hus är viktigt för både huset och hälsan

Ventilation i hus

De första källorna som finns bevarande om vikten av god byggnadsteknik och inomhusmiljö, sträcker sig ända bakåt till Romarrikets tid. Ventilation har bevisligen i årtusenden och i synnerhet i århundraden tillbaka varit en av de tungt vägande innemiljöfaktorerna som diskuterats och experimenterats med.

I artikeln lyfts viss historisk fakta fram, såväl som olika tidstypiska sätt och anordningar för att ventilera hus. Vidare beskrivs fördelar och nackdelar med förekommande ventilationsslag samt allvarliga missuppfattningar som råder idag. Artikeln ingår som allmänkunskap och i forskningsprojektet Optihus köpa hus guide. 

Innehållsförteckning

Historia berörande ventilation

Rent logiskt borde människan sedan urminnes tider, då man tämjt elden och börjat använda den för matlagning och uppvärmning av dåtidens bostäder, känt till att det krävdes ventilation för att inte få en alldeles för rökig och skadlig vistelsemiljö.

Kunskapen om vad man mer exakt visste och gjorde har dock bleknat med tidens tand. Aktuella glimtar av forna tider börjar i kvarvarande historiska källor dyka upp för ca. 2000 år sedan, och tätare ju närmare nutid vi kommer.

År 1414 återupptäcktes i Schweiziska klosterbiblioteket Abbey Library of Saint Gall det betydande historiska verket ”De architectura”, skrivet av den romerska arkitekten och militären Marcus Vitruvius Pollio (c. 75 f.Kr.–15 e.Kr.)

I texterna berättar Vitruvius att han inte var först med att beskriva och fundera kring människors hälsa relaterat till byggnaders placering och konstruktion. Som exempel gav han att tidigare levande människor via dissektion undersökt hälsan hos djur, för att komma fram till om den geografiska placeringen där djuren vistats kunde vara lämplig för bosättning.

Vitruvius har bl.a. beskrivit något som kallas för hypocaust, ett golvvärmesystem som användes under badhus och villor. Systemet baserades på att från en eldstad låta varmluft ledas under golvet i ett ventilerat hålrum eller ventilationskanaler.

För att kunna reglera värmen i badhusrummen ovanför, monterades en slags manuellt justerbar och vinklingsbar tallriksventil i ett ventilationshål som mynnade ut genom taket. [1-3] Romarna hade även mindre delar av sina fönster öppningsbara för mer precis ventilation och temperaturjustering i husen. [3]

Ventilation av varm luft i system som kallas Hypocaust
Rester av en hypocaust, ett ventilationssystem för golvvärme i den romerska staden Kourian på Cypern.

Under medeltiden drabbades man av en rad farsoter och inomhusmiljön uppmärksammades allt mer. Kung Charles I av England proklamerade under 1600-talet att alla hus i syfte att bättre ventilera bort rök, lukt och värme skulle byggas på ett visst sätt. [3,4] Efter detta började den moderna forskningen göra framsteg.

1752 utgav Sir John Pringle ”Observations on the Diseases of the Army”, där ventilation lyfts fram som en av faktorerna för att motverka sjukdom på sjukhus och i militära fältläger. [5]

1772 gick vetenskapsmannen Antoine Lavoisier i samma spår när han arbetade med en restaurering av ett eldhärjat sjukhus. Här lades tonvikt vid god ventilation och luftombyte. Något år senare upptäckte Lavoisier genom sina experiment CO2 – koldioxid, som kom att sammanknippas med en känsla av instängdhet och dålig luft i rum med många personer. [3,6]

Diskussion och forskning fortsatte via olika vetenskapsmän om luftens sammansättning och dess påverkan på inomhusmiljö och hälsa. Biologisk samt kemisk kontamination lyftes allt mer fram som förorenande faktorer i luft.

Under första halvan av 1800-talet beskrevs i samband med gruvarbetares hälsa en första standard gällande behövd ventilation och luftomsättning. [3] Arbetet förtätades ifråga forskning och därmed ökade tillgängliga kunskapskällor.

Ventilationssystem har ständigt utvecklats och ändrats genom tiderna. [7,8] Ett nedslag för bättre förståelse av dagens system kan göras i förhållande till oljekrisen med start 1973. I samband med krigssituation mellan Egypten, Syrien och Israel steg oljepriserna drastiskt och lågkonjunktur utbröt. Den svenska regeringen startade kampanj gentemot allmänheten om att minska elkonsumtionen.

I regeringens arbete rekommenderades en ny typ av ventilationsaggregat kallat FTX – mekanisk till- och frånluft med värmeväxling, för energibesparande värmeåtervinning. FTX-systemet blev till en början innan reglemente stadgades inte så populärt. Följderna av oljekrisen blev inte sällan istället att husägare reducerade eller satte igen befintlig ventilation och inte tillsåg att det vid nybyggnation installerades system för tillräckligt ventilationsombyte.

Allt fler variabler har över tid lagts in i begreppet luftkvalitet och det sammantagna arbetet har lett fram till de riktlinjer och krav som idag utges av myndigheter om ventilation i bostäder.

I skrivande stund råder det pandemi och i följden av den har det utgivits förslag på och krav om ytterligare översyn av byggnaders konstruktion och ventilation för att reducera smittorisker. [9,10]

Sammanfattande kan drivkrafterna till ventilationsutvecklingen över tid beskrivas vara ändring av byggnadsstandarder, välbefinnande och komfort, hälsoaspekter, fukt, mögel och lukt, energibesparing, politik samt teknisk och digital utveckling.

Undertryck och övertryck

Innan vi kommer in på vanliga ventilationslösningar och ventilationssystem i hus är det bra för djupare förståelse att beskriva ventilationsbegreppen undertryck och övertryck.

Undertryck

Begreppet undertryck beskriver ett förhållande där mer luft ventileras ut från ett hus, än vad som kan tillkomma via tilluft. Visst undertryck rekommenderas i regel för att fuktig inomhusluft inte ska kunna läcka ut i husets klimatskal och ställa till med fuktskada. Risken för fuktproblem vid luftläckage är störst under kall årstid när den varmare fuktbärande luften möter kall yta ute i konstruktionen.

Undertrycksventilation motverkar tillsammans med tillräckligt ventilationsombyte att luft och fukt från inomhusmiljön kan transporteras upp i vindbjälklaget och vidare upp på husets vind. Det kan minska den vanliga fukt- och mögelproblematiken som råder på vindar, men ses mer sällan som hela lösningen rörande fuktproblematiken på vind och i synnerhet det man kallar kallvind.

Ventilation i hus - undertryck
Undertryck i hus. Mer luft hämtas ut (röd pil) än vad som ventileras in genom tilluftsventil (blå pil t.h.) Tjuvluft dras in via otätheter från vind, väggar och grundkonstruktion (tre blå pilar).

Undertryck medför att luft (tjuvluft) dras in igenom eventuellt förekommande otätheter i husets klimatskal. Finns någon form av skada i huset likt bakterier, mögel, kemiska ämnen t.ex. toxiska träskyddsmedel med klorfenol, lukt, formaldehyd och radon, så riskerar det följa med tjuvluften in i bostadsmiljön och göra densamma ohälsosam.

Om golvbrunnar etc. är uttorkade kommer illaluktande luft att dras upp från avloppssystemet. I extremare fall kan det ske även om det finns vatten i vattenlåsen. Ytterligare problem är då luft och röklukt dras genom skorstenen och ut i rummen genom eldstaden.

När luft genom undertrycket dras in genom konstruktionen fastnar fukt, sotpartiklar, damm, mögel och pollen på vägen in. Det medför ofta fuktskada i isolering och på byggnadsmaterial i övrigt. Det upptäcks t.ex. när väggar öppnas och fönsterlister tas bort så att drevning av luftgenomsläpplig isolering blottläggs.

Även om det inte finns undertryck hela dygnet i huset så kan användande av köksfläkt, badrumsfläkt, centraldammsugare och eldning i braskamin eller öppen spis göra att frånluftsflödet tillfälligt blir högre än tilluftsflödet.

Undertrycksprincipen används bland annat i krypgrund när mögel, lukt av MVOC, kemiska emissioner och radon letar sig upp i bostaden. Branschpraxis är att sanera samt installera en undertrycksfläkt och avfuktare i krypgrunden, för att säkerställa husets vistelseytor från både fukt och lukt. Samma sak kan även göras i källare och i mer sällsynta fall på vind, där det oftast enbart krävs avfuktare.

Ventilerat golv och ventilerade väggar är andra lösningar där undertryck fungerar att använda. När man anlägger ventilerat golv och väggar skapas en luftspalt mot inomhusmiljön. Luft forceras från inomhusmiljön in i luftspalten och vidare ut. Lukt, radon, mögel och kemiska emissioner dras på så sätt ut och påverkan på inomhusmiljön minskar eller försvinner helt.

Övertryck

Begreppet övertryck beskriver ett förhållande där det ventileras in mer luft i hus än vad som kan avges via frånluften.

Övertryck i ventilationen
Mer luft ventileras in genom luftintag (blå pil) än vad som kan ventileras ut genom luftuttag (röd pil genom ventilationstrumma). Övertryck uppstår varvid luft trycks ut genom husets konstruktion (tre röda pilar).

Övertryck måste i regel forceras fram genom mekanisk ventilation där en fläkt trycker in större luftmängd än vad som kan avges via den kontrollerade frånluften. När lufttrycket ökar strävar luften efter att finna vägar ut och det sker där huskonstruktionen har otätheter.

Under varmare årstid behöver övertrycket inte vara ett problem. Det är först under vinterhalvåret när fuktig luft möter kallare ytor, som kondensering eller förhöjd luftfuktighet uppstår. När fukt på detta sätt läcker ut i konstruktionen och leder till skador kallas det för fuktkonvektionsskador.

Övertryck kan bildas när det blåser mot huset, tex. när vinden trycker in mot och genom ventilationshålen i krypgrund. Övertrycket kan göra att luft och vanligt förekommande föroreningar trycker in från krypgrunden via rörgenomföringar och i golvspringor etc. Samma fenomen gäller vind där vindbjälklaget är otätt, samt också platta på mark runt syllen och vidare in under plattan i vissa fall. När det blåser råder övertryck både på vindsidan och läsidan om huset.

Uppvärmning av ett hus medför att varmare luft stiger mot våning ovanför bottenplan och mot taket på varje våningsplan. Högre upp i rummen skapas därför visst övertryck medan det vid golvnivå skapas undertryck. Detta är ett av fenomenen som gör att det är vanligare att ev. lukt m.m. i ett hus kommer från grundkonstruktionen.

Övertrycksventilation har ofta använts där brukare av en fastighet eller hus klagar på hälsoeffekter kommande från skador i huset. I s.k. sjuka hus har tilluftsmängden justerats upp så att övertryck skapas, vilket i möjligaste mån hindrat mögel, bakterier och kemiska ämnen att via undertryck påverka inomhusmiljön. Övertryckslösningen måste ses som osäker då den tänkta funktionen kortsluts när fönster eller ytterdörrar öppnas.

Övertrycket riskerar över tid förstöra stora delar av huset då kondensering sker där luft letar sig ut. Åtgärden är inte godtagbar som sanering och permanent lösning utifrån svensk lag inom området, utan måste ses som en kortare tids delåtgärd innan adekvata insatser. Utrymning av huset kan istället för ventilationslösningar behöva övervägas.

Ventilation i hus

Ventilation i hus syftar kortfattat på att föra bort fukt som tillförts inomhusmiljön genom olika aktiviteter, samt tillse att mängden förorenande ämnen och partiklar hålls nere.

Ett antal olika ventilationssystem finns idag i våra hus. Tidstypiska ventilationslösningar kan hittas utifrån ålder på husen.

Självdragsventilation (S)

Självdrag (S) ventilationSystem för självdrag hittas i äldre hus främst före 1976 och bygger på principer om värme och tryckskillnader. Det finns i rena självdragssystem inga mekaniska anordningar som fläktar. Meningen är att luftutbyte sker när huset värms upp och då det eldas antingen i panna eller i någon form av eldstad. Luft försvinner i ett fungerande självdragssystem ut genom ventiler och kanaler i skorstenen och ut genom kanaler som mynnar ut ovanför taket. Det kan också vara så att luften tas ut via själva värmekällan som skapar ett undertryck varvid friskluft dras in genom ventiler etc.. Allt beror på hur självdraget är anpassat och hur många ventiler som finns samt var de är placerade. I äldre hus finns i regel en hel del otätheter där luft dras in och det var vanligt att man inte byggde in några tilluftsventiler utan istället vädrade med jämna mellanrum.

Självdragsventilation är en osäkrare typ av ventilationslösning. Under vinterhalvåret fungerar självdraget ofta bra och kanske för bra då högre luftomsättning än nödvändigt sker. Det kan därmed skapas undertryck med negativa följder. Bland annat kan luft dras bakvägen in genom ventiler i våtutrymmen och vidare in i huset. Fukt från bad, dusch och tvätt på tork tar då inte närmaste vägen ut, vilket är lämpligt och ur fuktsäkerhetssynpunkt att likställa vid ett krav.

Under sommarhalvåret fungerar ofta inte självdraget så bra p.g.a. uteblivna tryckskillnader och värmedifferenser. Om man inte aktivt vädrar blir luften inomhus under sommaren därför mer stillastående. Faller temperaturen utomhus under sommarnätterna kan självdraget under dessa timmar ha viss verkan.

Förstärkt självdragsventilation innebär att en eldriven eller vinddriven fläkt sätts på en eller flera frånluftskanaler. Vanligt är att förstärka systemet med s.k. badrumsfläkt och på så sätt uppgradera till mekanisk frånluftsventilation. Det hjälper till att skapa en över året sett jämnare ventilation, men kan orsaka större undertryck, särskilt om inte tilluftsmöjligheten ses över.

Självdragsventilation betraktas inte som ett energisnålt system och godkänns inte vid nybyggnation.

Mekanisk frånluftsventilation (F)

Ventilation med mekanisk frånluft (M)

Mekanisk frånluft (F) innebär att en eller flera fläktar sätts att kontinuerligt evakuera ut luft från huset. Fläkt monterad i en box kan installeras på husets vind och kanaler till utsugsställena dras från boxen. En eller flera fläktar kan alternativt som bäst installeras i våtutrymmen som badrum och tvättstuga eller på frånluftskanalen utanför huset.

Viktigt är att våtutrymmen inte stängs igen. Luft måste kunna dras in dit och vidare ut via den mekaniska frånluftssystemet. Lösningen brukar vara att ha dörren på glänt samt att det i dörrens nedre del finns en springa som medger luftvandring.

I vissa mekaniska system kopplas frånluft från kök och våtutrymmen till samma frånluftskanal.

Den mekaniska frånluftslösningen innebär att tilluftsventiler monteras i alla rum genom ytterväggarna, s.k. väggventiler. Alternativt placeras ventilerna bakom element eller i ovandelen av fönster kallat springventiler. Ventiler kan också placeras ovanför innerdelen till luft-luftvärmepump så att luften snabbt värms upp. Det ökar luftvärmepumpens värmeutvinningspotential då mer värme fördelas från densamma till genomgående luft, istället för att viss värme recirkulerar tillbaka ut till luftvärmepumpens utomhusdel.

Negativt med mekanisk frånluft är att man inte har full kontroll på luftflödesbilden. Undertryck kan uppstå samtidigt som systemet kortsluts om en dörr eller ett fönster är öppet. Merdelen av luften ventileras då in där luftning sker medan luften i andra rum blir mer stillastående. Annat negativt är att kall luft under vinterhalvåret dras in. Om luften inte direkt värms upp av element eller annan värmekälla uppstår kallras och drag. Eftersom kall luft sjunker nedåt mot golven kan dessa upplevas riktigt kalla.
 
Mekanisk frånluftsventilation betraktas inte som ett energisnålt system och godkänns inte vid nybyggnation. 
 

Mekanisk från och tilluftsventilation (FT)

Ventilation med mekanisk från och tilluft FTI det mekaniska från- och tilluftssystemet styrs frånluft och tilluft av separata fläktar som är monterade i en box. Ett rörsystem byggs upp vilket medger att luft mer kontrollerat hämtas från t.ex. våtutrymmen samtidigt som tilluft leds till andra rum.

I systemet kan filter monteras för att nå bättre luftkvalitet på inkommande luft. Möjlighet finns att koppla in värmebatteri så att tilluften värms upp innan den leds in i rummen.

Fläktarna kan varvtalsjusteras för optimala tryckförhållanden och justerbara spjäll gör att luftmängden från och till varje aktuellt rum kan justeras. När köksfläkt eller eldning sker kan undertryck dock bildas.

Systemet saknar värmeåtervinning och ses inte som energisnålt. Komplettering med system för värmetillförsel eller värmeåtervinning är möjlig och värme kan då ledas in i tilluften så att kallras och drag undviks.

Mekanisk frånluftsventilation med värmeåtervinning (FVP alt FX)

Mekanisk frånluft med värmeåtervinningSom systemet (F) ovan med tillägg av en värmepump som återvinner värmen i frånluften. Värmen leds tillbaka till huset genom uppvärmning av vatten som sedan cirkulerar i uppvärmningssystem till elementen och till tappvattenställena.

En av de fördelarna med ett FX-system är att man kan koppla det till uppvärmning av tappvarmvattnet så att värmeåtervinnande effekt även ges under sommaren.

Energiåtervinningsgraden ligger på 50-60%. Det kan fungera bra och energisnålare under milda vintrar, men när kylan biter på eller i norra delarna i Sverige måste en elpatron i frånluftvärmepumpens varmvattenberedare gå igång och stödvärma vattnet. Risk för drag och kallras finns då värmepumpen inte hinner med att återvinna all den värme som behövs.

För att ventilationssystemet ska bli effektivt krävs att värmen inomhus hålls upp lite högre än annars.

Systemet är dyrare än (S och M) och kräver el samt underhåll, men godkänns i regel i enlighet med gällande energinormer vid nybyggnation.

Mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning (FTX)

Mekanisk från och tilluftsventilation FTXSystemet liknar (FT) men har inbyggd värmeåtervinning. Tidigare värmeåtervinningssystem likt plattvärmeväxlare höll lägre återvinningsgrad och blev därför inte så populärt. Idag finns bättre anordningar i form av motströmsvärmeväxlare och roterande värmeväxlare.

I motströmsvärmeväxlaren finns många små kanaler med tunna metallväggar. Värmen från avgående luft leds via metallen över till andra kanaler där svalare inåtgående luft passerar.

I roterande värmeväxlare finns också många små kanaler i metall. Värmen i frånluften från huset övergår till metallen i kanalerna i den del av rotorn som passerar frånluftfläkten. När rotorn fortsätter snurra kommer den nu uppvärmda delen att passera tilluftsfläkten. Värmen i metallen övergår till den inåtgående svalare luften. Energiåtervinningsgraden är hög i båda lösningarna. Det som skiljer är att fukt från frånluften kan återföras till tilluften i den roterande värmeväxlaren. Det är positivt under riktigt kalla vinterdagar då luftfuktigheten inomhus brukar bli för låg, men kan vara ett problem om tryckförhållandena är fel och tillräcklig täthet inte finns i huskonstruktionen.

Rengöring och fukt

Ventilationssystem som är försedda med ventilationskanaler behöver regelbundet rengöras. Det kan över tid samlas betydande mängder damm och annat i ventilationskanalerna. Risk finns att det vid fuktiga förhållanden börjar gro mögel och tillväxa bakterier om rengöringen inte sköts. Om service inte sköts kan ventilationen istället för att säkra ett hälsosammare boende skapa något som kallas sjuka hus.

I själva FTX-aggregatet finns filter på ingående och utgående luft, mest för att skydda ventilationsaggregatet och säkra dess effektivitet men även för att kunna minska den mängd pollen, mögel, sotpartiklar och annat som finns i uteluften.

Ett stort och överhängande problem i hus är fukt och den påverkan fukt kan ha på material, samt att fukt över vissa gränsvärden i luft och material leder till uppkomst av mögel, bakterier, röta, lukt och kemiska emissioner. Äldre hus med eldstäder, panna och självdrag som inte isolerats så mycket, klarade sig i regel bättre från fuktproblem än dagens mer välisolerade och lite tätare hus.

Den romerska arkitekten Vitruvius nämnd ovan i artikeln menade att äldre kunskap och arkitekter glömdes bort i förhållande till huskonstruktion. Han menade att politiker som inte tillfört så mycket ifråga istället blev ihågkomna. Nog hade denne arkitekt rätt, för i modern tid ser vi mycket tydligt att politiska beslut sprungit före gammal kunskap om hur hus byggs på bästa sätt för att kunna ge ett långsiktigt hälsosamt boende.

Under efterkrigstiden ändrades byggnadsförfarandet i omgångar och det blev aktuellt att bygga billigast möjligt och så fort det gick, med över tid ökad fokus på energihushållning. Krav ställdes på energisnålare ventilation och ventilationssystem. När förhållandena i husen ändrades började därtill kopplad fuktproblematik uppmärksammas. En del om detta behandlas under ventilationsbegreppen övertryck och undertryck ovan.

Inom byggnads- och ventilationsbranschen är fuktförhållanden något heta frågor som diskuteras, eftersom olika ventilationslösningar inte blivit fullständigt utforskade och anpassade utifrån de olika huskonstruktioner och förhållanden som råder ute på fältet. Dock verkar det som att man börjar komma ikapp med forskning och teknisk utveckling. [11-13]  Trots det kvarlever förhållanden som gör att många hus är och innehåller s.k. riskkonstruktioner, som måste ses över och åtgärdas innan skada är ett faktum.

Missuppfattning om ventilation

Vanlig och ofta allvarlig missuppfattning om ventilation är att ventilationsanordning utan värme fungerar för att ventilera ut fukt och säkerställa utrymmet. Några olika exempel som är ganska lätta att förklara är vad som händer i krypgrund, vind, källare och inomhus när man ventilerar utan samtidig värmetillförsel. 

Under dagar och nätter samt under hela årstider när luften utomhus är fuktig, kommer samma mängd fukt att ventileras in i de olika utrymmena. Antingen kan luften kylas ned när den ventileras in så att den relativa fuktigheten ökar, eller så kan fukthalten i luften vara för hög redan innan den ventileras in. 

Börvärde gällande relativ fuktighet är för att undvika mögel 75%RF. Tangeras eller överskrids det värdet under tillräcklig lång tid riskeras således fuktskada i någon form. Inomhus under vinterhalvåret brukar man p.g.a. risk för fuktkonvektionsskador i huskonstruktionen rekommendera att inte hålla över 40%RF under uppvärmda förhållanden. 

Det är mycket svårt till omöjligt att via ventilation utan värme lösa ett fuktproblem. Eftersom varmare luft kan bära mer fukt fungerar värme tillsammans med ventilation som en termisk avfuktare. Endast ventilation fungerar snarare under fuktiga klimatförhållanden som en befuktare. Med andra ord beskrivet krävs värme för att lyfta bort fukt från material. Ett exempel som kan hjälpa till att bättre förstå är när man torkar tvätt. Görs det i ett för svalt utrymme med eller utan ventilation kommer tvätten inte att torka innan den börjar lukta illa och mögla. Torkas tvätten i ett varmt utrymme med ventilation eller lämplig avfuktare kommer den att torka snabbt och säkert. 

Att värma och ventilera för avfuktning på ett helt säkerställande sätt kostar likt självdragsventilation onödigt mycket. För svala utrymmen som krypgrund, vind, källare och kallhållet garage etc. finns en typ av avfuktare kallad sorptionsavfuktare, som avsevärt sänker kostnadsbilden samtidigt som hög avfuktningskapacitet ges.  

Köpa hus och ventilera det rätt

När man ska köpa hus är det väldigt viktigt att göra en ordentlig husbesiktning och det finns en lagstadgad undersökningsplikt. I efterhand är det svårt att klaga på något som skulle kunna ha upptäckts vid besiktningen, eller som man kan räkna med utefter förutsättningar som husets ålder och andra vittomfamnande faktorer. Ventilationen bör noga ses över, både för att veta om den behöver kompletteras, göras om eller om det funnits problem med tryckförhållanden, vilket i sin tur kunnat orsaka fuktskador.

Om bra och energiåtervinnande ventilationssystem inte finns kan det vara läge att överväga installation av sådant. Det kan dra på sig kostnader från ca. 50.000 till 250.000 kr, lite beroende på vilka ventilations- och värmeprodukter som behövs och hur stort huset är.

Boverket har satt samman bra och beskrivande information om att välja ventilationssystem när man bygger nytt eller renoverar. I informationen omtalas också normer gällande rekommenderat luftombyte. [14]

Relaterade blogginlägg

Läs gärna vidare på Optihus blogg i till ventilation relaterade blogginlägg.

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »