Vad är ett ventilerat golv och varför används det?

Introduktion till ventilerade golv

Ett ventilerat golv är ett golv med en luftspalt under ovangolvet med dess eventuella isolering. Spalten tillåter luft att cirkulera mot hela grundkonstruktionen (betongplattan) i huset.

Ventilationsspalten kan konstrueras genom att distanser sätts eller att en s.k. platonmatta läggs. 

Vanligtvis monteras en fläkt som ser till att luft kontrollerat dras uppifrån rummen i huset, ned i golvets luftspalt och vidare ut utomhus. Denna lösning brukar också kallas mekaniskt ventilerat golv i och med fläkten som forcerar luft och håller ett undertryck i hela luftspalten. Fläkten som är justerbar i flödesmängd kan sättas antingen inomhus eller utomhus mot vägg. 

Varför kan ett ventilerat golv behövas?

Det finns flera anledningar till varför ett ventilerat golv kan behövas i ett hem. De vanligaste orsakerna är för att undvika problem med lukt och kontamination av sådant som kan påverka hälsan.

Om det av någon anledning uppstår fukt i betongen under golvet kan det leda till luktproblem, speciellt om det är en källare eller platta på mark, där det lagts isolering eller applicerats kemiska ämnen i kontakt med eller ovanför betongen.

Kemiska emissioner kan starta p.g.a. flytspackel med kasein eller förtvålat golvmattelim. Ofta beror dessa kemiska skador på fukt och betongens alkaliska effekt i kontakt med ämnena. 

Träskyddsmedel som användes mellan 1950- till sent 1970-tal orsakar inte sällan oangenäm luktspridning upp i huset. Lukten kommer sig ofta av att klorfenoler av mögel och jordbakterier omvandlas till lättflyktiga kloranisoler, vilka vi kan lukta oss till även i låga koncentrationer. 

Mögel är också ett vanligt problem i hem med hög fuktnivå. Om det finns fukt i betongen under golvet kan det leda till mögelproblem. Ett ventilerat golv hjälper till att hålla fuktnivån nere och förhindrar mögel från att växa samt sprida sig till inomhusmiljön.

En annan anledning till varför ett ventilerat golv kan behövas är för att undvika radonproblem. Radon är en radioaktiv gas som kan komma in i ett hem genom marken eller via radonhaltiga byggnadsmaterial. Ett ventilerat golv hjälper till att minska eller helt eliminera nivån av radon som kan tränga in i bostaden.

Luktande ämnen som VOC och MVOC och annat kan spridas och sätta sig djupt ned i betong och andra byggnadsmaterial. Det räcker då inte med att rengöra och sanera ytan på betongen. Lukter och annat vandrar trots saneringen sedan uppåt och in i husets vistelsemiljö. Här kommer det ventilerade golvet väl till pass. 

Förutom att kunna evakuera och forcera bort ovan nämnda faktorer så kan tillskjutande fukt också ventileras bort. 

Olika typer av ventilerade golv

Det finns flera olika typer och fabrikat av ventilerade golv.

En akut men tillfällig ventilationslösning används ibland vid platta på mark med uppreglat golvbjälklag med ovanliggande isolering. Genom att golvkonstruktionen är distanserad från betongplattan så finns en ventilationsspalt som kan utnyttjas. Här borrar man ned ventilationsrör genom golvet ned i ventilationsspalten. Till röret ansluts en undertrycksfläkt. 

Lösningen med att anlägga ett ventilerat golv i redan befintlig golvkonstruktion måste ses som osäker ifråga uppnått resultat. Det är svårt att säkerställa så att undertrycket sker jämnt under golvet och att luft hämtas från olika ställen i huset. Finns regelfack som går ända ned mot plattan kommer undertrycket inte kunna ge jämn effekt. Finns luftläckage utifrån och in i det ventilerade golvet kommer undertrycksverkan att minska eller kunna utebli. Samtidigt kyler det ned golvkonstruktionen vilken därför kan bli mer fuktbelastad.

Möjligheten ökar att kunna få till ett riktigt bra ventilerat golv när man river upp de gamla golven och anpassar lösningen utifrån de behov som finns. 

En variant av det ventilerade golvet kan konstrueras via distanser, ofta justerbara ”pinnar” mellan plattan och det golv med isolering som sedan byggs upp. 

Ytterligare variant är att man lägger en platonmatta. Det är en hård typ av plastmatta som under tillverkningen har pressats så att den är försedd med många utbuktningar/distanser, vilket medför att luft kan strömma under den. Ventilationsröret till fläkten monteras så att luft dras under platonmattan. Ovanpå mattan byggs golvet upp med ev. isolering.

Viktigt att tänka på

Om husets syllar är de som medför lukt och kemiska ämnen in i huset, så är det inte helt säkert att det ventilerade golvet kan motverka problemen. Syllen är den som ligger underst i väggkonstruktionen. Därifrån kan lukt etc. leta sig upp i väggarna, via eluttag m.fl. ställen och vidare in i huset. Finns problem med syllarna är det bäst att byta ut dessa och samtidigt med utbyte se till att ventilerat golv, om det behövs, anpassas utefter renoveringen ifråga. 

Det är viktigt att tillse så att tilluften till det ventilerade golvet hämtas jämnt från de olika rum som ska åtgärdas. Viktigt är också att fläktens undertrycksverkan justeras så att husets varierande undertryck motverkas. Det får inte uppstå en situation där luften plötsligt börjar vandra baklänges genom den ventilerade spalten.

Ventilationen i huset kan behöva ses över. Den luft som forceras ut genom det ventilerade golvet måste kunna komma in genom ventilationen i huset. Att skapa för högt undertryck i huset är inte att föredra. Tillräckligt med tilluft måste tillses. 

Innan ventilationslösningen läggs på plats måste sanering och rengöring ske. Betongytan bör vara så ren som möjligt. Mögelsanering alternativt slipning kan göras, allt utefter förutsättningarna. Byggspill ska inte ligga kvar då det ger grogrund för mögel och bakterier. Visserligen påverkar detta inte inomhusmiljön direkt, men eftersom luft blåses ut utomhus så kan det sekundärt kontaminera. 

När luft dras från inomhusmiljön och ned mot kall betong så kan effekt av köldbrygga uppstå. Det innebär att varmare fuktinnehållande luft möter kall yta, varvid den relativa fuktigheten ökar och kondens kan uppstå. För att motverka köldbryggeffekten är det viktigt att ha god ventilation i bostadsmiljön, så att den relativa fuktigheten i luften som dras ned under golvet är låg. 

Finns alternativ?

I vissa fall kan det finnas alternativ. I stället för att skapa en luftspalt kan föroreningar av olika slag hindras att nå bostaden via läggning av spärrskikt. Det finns några olika typer av spärrskikt, varav de bättre bör vara sådana där man använder aluminiumfolie med laminerad skyddande plast på sidorna. 

Spärrskikten som är bra har så god täthet att även mycket flyktiga ämnen och nanopartiklar inte kan passera genom. 

Vid läggning av spärrskikt måste man tillse att underlaget tål fukt. Det är inte rekommendabelt att stänga in träkonstruktioner och annat känsligt material som är fuktbelastat från marken etc.. 

Det finns även kemiska emissionsspärrar. Dessa går vi dock inte närmare in på i denna artikeln. 

Nackdelar och underhåll

Det finns några nackdelar med ventilerade golv. Det är dyrt att anlägga och kräver ofta en föregående större utrivning av gamla byggnadsmaterial. Dock är genvägarna och alternativen få, så kostnaden kan vara väl värd att ta om uttalade problem finns. 

Utrymmet, själva luftspalten är svår att underhålla. Trots luftfilter i luftintagen till det ventilerade golvet kommer det över tid att lägga sig damm i luftspalten. Därför är frågan om ventilation i bostaden och därmed lägre fukttillskott viktig att tillse. Damm kan annars bli grogrund för mögel och jordbakterier såsom aktinomyceter.

Luften som dras ned i det ventilerade golvet från bostadsytorna är om vintern uppvärmd. Värmen kan inte återvinnas så som om man använder ett ventilationsaggregat med FTX eller annan värmeåtervinnande lösning. Det blir således en viss merkostnad. 

Underhåll är viktigt när det gäller att byta filter. Sätts dammfiltren igen kommer undertrycket till sist att påverkas. Vidare behövs kontroller ett par gånger om året så att undertrycket/luftflödet genom det ventilerade systemet är tillräckligt, men inte för högt. 

Till underhåll av huset kan tilläggas att dränering i vissa fall kan komma att bli aktuell för att få till en så god ventilerad lösning som möjligt. 

• Läs också om skillnader mellan Luktsanering och Luktkontroll