...
Optihus AB
Optihus AB

Kallvind oftast benämd vind är en riskkonstruktion

Husets vind, kallvind är en tydlig riskkonstruktion

Många hus är inte inredda upp till taknock. Istället har det byggts ett utrymme ovanför boytorna kallat vind eller kallvind.

Vindsutrymmen får ofta leva sitt eget liv i förhållande till väder och vind. Det medför under perioder hög fuktlast med mögel, lukt och i värsta fall rötsvamp som resultat. Därav benämningen riskkonstruktion.

Här i Optihus artikel följer beskrivning av utrymmet som sådant, hur fuktskador och mögelskador uppstår, hur man som husägare på bästa sätt kan inspektera, fuktmäta, förebygga och åtgärda med sanering samt avfuktare.  

Artikeln ingår i forskningsprojektet köpa hus och riktas till såväl köpare som till ägare. 

Innehållsförteckning

Vad är en vind?

Från en början när människan började bygga större hus som krävde förstärkt konstruktion, uppstod en outnyttjad luftvolym under yttertaket. Det var i samband med ventilation välbehövligt för avledning av eldningsrök, men gjorde också att huset krävde extra stort tillskott av värme under vinterhalvåret. 

När man började bygga upp värmesystem t.ex. med murstock där rök leddes ut genom rökkanal i skorsten, kunde man bättre nyttja värmen genom att bygga igen hela vindsbjälklaget och även lägga isolering i detsamma. Därmed hade dåtidens vind skapats. 

Husets vind kan kortfattat beskrivas som utrymmet mellan taket i boendeytorna och insidan av yttertaket. 

Kallvind

Ett mindre lager isolering tillät att visst värmeläckage nådde vinden som till viss del därför var tempererad. Under och efter oljekrisen med start 1973, har det i omgångar ställts nya krav på energihushållning, ventilation, isolering, uppvärmningssystem och huskonstruktion i stort. 

Tilläggsisolering av vindens bjälklag har kommit att allt mer rekommenderas då det ofta beskrivits som den största energibesparingen som kan göras i ett hus. Isoleringen har i sig minskat värmeläckaget upp till vinden. Samtidigt har värmesystem bytts ut, medförande att murstocken inte längre avgivit värme till vinden under eldningssäsongen. Samtidigt har byggnormer vässats på där krav om allt mer vindsisolering har ställts vid nybyggnation. Flera faktorer ligger därmed till grund för det relativt nya begreppet kallvind. 

Kallvindens negativa sida är att den utan avfuktande värmetillskott blir fuktkänslig, varpå fuktrelaterade skador såsom mögel, bakterier, mikrobiell lukt och rötsvamp ofta uppstår. Runt 60% av dagens kallvindar beräknas vara skadade i någon form och utsträckning. Enligt undertecknads erfarenhet och samlade forskning kan procentantalet vara större än så, allt beroende på var och hur man drar gränsen för fuktskada. 

Nockvind och kattvind

Bild beskrivande vind i form av nockvind och kattvind

Med (N) i bilden menas nockvind, vilken är en vind som finns i hus med 1-1/2 planlösning. Hur stor nockvinden är beror på planlösningen och taklutningen. Nockvinden är den kallvind som brukar vara mest utsatt för fukt. En av anledningarna är att takytan ut mot rymden är större än i kattvindarna. 

Kattvindarna som i bilden är utmärkta med (K), varierar likt nockvinden också i storlek. I somliga hus är de mycket små krypin, eller otillgängliga, medan de i andra kan fungera som garderober vilka man kan gå in i. Begreppet blir därmed lite flytande mellan nyttoyta och vind. För att räknas som bostadsyta ska takhöjden vara minst 1,9 meter över en bredd om minst 60 centimeter.

I äldre hus finns ibland ingen direkt vindsventilation. Ventilation kan dock finnas både i kattvinden och i nockvinden. Det förekommer också att kattvind och nockvind i stort sett är sammanbyggda och har ventilationsförbindelse med varandra. 

Kattvinden kan vara både kall och varm beroende på var isoleringen placerats. Finns isoleringen i inre väggen som angränsar till boendeytorna, räknas vinden som kall. Har man istället placerat delar av eller all isolering i ytterväggen samt mot taket i kattvinden räknas den som varm. När varm kattvind byggs minimeras i regel behovet av ventilation.

Fukt på vind

Som ovan beskrivet har uppvärmningssystemen i våra hus i stor grad bytts ut. Tidigare eldning i köks- ved- och oljepanna samt öppen spis och kakelugnar, alstrade värme som kom vindarna tillgodo. Värme kom upp via vindsbjälklaget som inte var så mycket isolerat och även via murstocken som i princip under hela uppvärmningssäsongen hölls varm. Värmeläckaget var i samband med vissa andra faktorer tillräckligt för att hålla ned mängden fukt på vinden då värme har en avfuktande effekt. [1]

Eldning kräver god tillförsel av luft. Tilluft kom in genom ventiler och otätheter i husen. Därmed blev luften inte så stillastående som annars och fukthalten inomhus hölls därför på naturligt sätt nere. I samband med värmetillskottet till vindarna spelade det inte så stor roll om viss mängd fukt läckte upp genom vindens bjälklag. 

När nya byggnormer utgavs kom den tillräckligt uppvärmda vinden att förvandlas till kallvind. Mindre allmänventilation, mer isolering överlag och ändrade levnadsförhållanden gjorde bostäderna fuktigare än tidigare. Fukten kunde där byggplast (byggfolie) inte lagts läcka upp genom otätheter i innertaket och runt vindsluckan. 

Under sommaren är det inte ett problem att fukt kommer upp inifrån, eftersom solen då i normala fall värmer upp vinden tillräckligt för att hålla ned den relativa fuktigheten till säkra nivåer. Det är under höst, vinter och vårvinter som fuktproblemen blir uttalade. Bilden nedan beskriver förhållanden under svalare årstid:

Fukt på vind - vindsfukt

A: När varm och fuktig luft stiger uppåt inomhus skapas övertryck vid innertaket. Fukt kan då genom konvektion, d.v.s. via luftrörelser genom vindsbjälklaget komma upp på vinden. Viss diffusion där fukt vandrar genom material kan också förekomma, men konvektion brukar vara det största problemet. 

B: Värmen strålar vidare ut genom yttertaket på huset. 

C: Den kalla vinterluften kyler av yttertaket och vinden blir svalare. Att det är kallt ute skyndar på värmeutstrålningen eftersom värme strävar efter att utjämna sig till kallare områden, vilket uteluften i detta fall utgör. 

D: Värmen letar sig ut från vinden men fukten stannar kvar. När varm och fuktig luft kyls ned ökar den relativa fuktigheten (RF). Vindsluften kommer genom den naturlagen att bli fuktigare. Insidan av vindstaket som kallas underlagstak förvandlas till en köldbrygga. Här nås den s.k. daggpunktstemperaturen där luften inte längre kan bära all fukt. Kondensdroppar bildas och när köldbryggan håller minusgrader bildas allt från en lättare till lite kraftigare isbildning. 

När den relativa fuktigheten ökar och byggnadsmaterialet fuktas upp kommer bakterier, mögel och i vissa kraftigt fuktiga fall rötsvamp att trivas. Med dessa skador följer ofta en avvikande lukt som kan kännas på vinden och i somliga fall även ned i huset och utanför detsamma. Mer om detta omtalas längre ned i artikeln. 

Notera också att ett icke avfuktat och fuktsäkert vindsutrymme ej bör användas som vindsförvaring. Saker som ställs upp på vinden kontamineras av eventuellt mögel och blir därför hälsovådliga att sedan hantera och ta ned i boendet. Julgran i plast och julprydnader är ett exempel.

Se även referenserna [2-4] för mer information om fukt på vind.

Ventilation

Att ventilera eller inte brukar vara en stående fråga som inte rakt av går att besvara. Det är många faktorer som spelar in och därför kan ventilation av vind vara att likställa vid moment 22. Hur man än gör riskerar det bli fel. 

Vindsventilation som baserades på självdrag började byggas in för att snö på taken inte skulle smälta och bilda is samt istappar, som annars kunde vara farligt då det faller ned. Smältande snö vars vatten rinner ned och fryser till, kan också skapa sjok av is vilka väller in under takfoten och in mot husfasaden, med följd att det sedan kan uppstå vattenskada. 

Ventilationslösningar kom också till för att försöka motverka för höga fuktnivåer på kallvindarna. 

Takfotsventilation och nockventilation

Takfotsventilation och nockventilation tjll vind

A: Takfotsventilation innebär att det byggts in en smal luftspalt in till vinden längs utmed husets takfot. Lösningen kan se lite olika ut när man tittar utifrån. Luftspalten kanske inte syns då den kan vara inbyggd, alternativt att det sitter ventilationsgaller under takfotens utsprång. Beroende på huskonstruktion kan luftspalten vara varierande lång upp till själva vinden eller kattvinden. 

B: Nockventilation innebär att det uppe längs med nocken finns luftpassage ut under nockpannorna etc. på yttertaket. 

Gavelventilation

Gavelventilation in till kallvind

A: Gavelventilation innebär att det finns ventilationshål längre upp i husets gavlar. Meningen är att luft ska kunna strömma in från ena sidan och ut genom andra. Det kan finnas flera ventilationshål i varje gavel. Gavelventilation kan också finnas in till kattvindarna. 

Möjligheter och brister

Bostadsventilationen är viktig att se över och kontrollera, så att varm och fuktig luft får så lite chans som möjligt att läcka och på vinden. Tyvärr ges ofta råd om att förbättring av ventilationen inomhus helt ska kunna åtgärda fuktproblem på vinden. Finns uppenbara läckageproblem så hjälper det åtminstone delvis men vi måste också beakta de klimatförhållanden som råder utomhus. 

Under höst, vinter och vårvinter är det ofta mulet, svalare och relativt sett fuktigare i uteluften. Solen når inte upp så långt och länge i sin bana att solinstrålningen kan verka tillräckligt uppvärmande och avfuktande gällande klimatet på vind. Fuktig luft ventileras genom olika lösningar in på vinden. Fukten absorberas av byggnadsmaterial likt takstolar och underlagstak och kan även bindas upp i isolering som inte har förmåga att absorbera, såsom i mineralull. Är det en kallvind tillkommer inte avfuktande värme i tillräcklig mängd nerifrån bostaden. 

Inom byggbranschen är man i regel mycket väl medvetna om skadeproblematiken som riskerar uppstå vid uteluftsventilation. Experiment har gjorts på nybyggda hus genom att ventilationen har uteslutits och isoleringstjockleken i vindsbjälklaget har minskats i förhållande till gällande normer. Undertecknad har försökt att få reda på hur ventilationsexperimenten lyckats. Ingen information har delgivits. Dock har en i dessa experiment inblandad person berättat att denne givit upp förhoppningen att lyckas och därför dragit sig ur försöken. 

Missuppfattning råder om hur ventilation fungerar i förhållande till fukt. Ett vanligt råd förutom att förbättra bostadsventilationen är att ta upp mer ventilation till vinden, för att stoppa upp eller undvika mögelskada. Vad man inte tänker på är att det krävs värme i samband med ventilation för att få bort fukt och minska den relativa fuktigheten, så att fuktnivåerna i luft och byggmaterial ligger under gränsvärden för tillväxt av mögel, bakterier och rötsvamp. [4,5]

Många exempel har givits där husägaren antingen i förebyggande syfte tagit upp vindsventilation eller ytterligare öppnat upp för luftpassager. Det har mer sällan varit lyckat och orsakat nya skador eller förvärrat redan existerande. 

Mögelstopper

Mögelstopper för ventilation av vind

Bilden illustrerar något som kallas mögelstopper. Ventilationstypen utgår från att man borrar hål genom takpapp och underlagstak in till vinden. Hålet ses till vänster. Dock är det ingen takpapp med på bilden utan enbart råspont vilket här utgör underlagstaket. Till höger ses en ventilationshuv som sätts tätt mot takpappen ovanför ventilationshålet. Huven hindrar kondensvatten att droppa in på vinden. I huvens nedre kant finns en upphöjd öppning som gör att luft kan strömma in eller ut. 

Ett antal mögelstoppers kan monteras antingen längre ned eller längre upp i varje takfack, mellan takstolarna, eller både uppe och nere mellan dessa. Det beror på hur man önskar komplettera vindsventilationen. 

Mögelstopper har på skämtsamt allvar kommit att kallas mögelturbo eller mögelbooster, eftersom risken för fukt och mögel ofta ökat efter installation. Här ser vi missuppfattningen om ventilation på kallvind ta fart och potentiellt kunna bli ett problem eller än värre sådant än tidigare. 

Feldragen och feljusterad ventilation

All frånluft från husets bostadsytor, d.v.s. den luft som ventileras ut, ska via rörsystem ventileras ut direkt utomhus. Det har förekommit att man felaktigt låtit frånluften evakueras ut på vinden. Under varm årstid fungerar det bättre men under höst- och vinterförhållanden blir det mindre bra med fuktskada som följd. 

Feljusterad ventilation inomhus leder antingen till övertryck eller undertryck. Övertryck gör att det trycks ut luft i husets klimatskal samt upp på vind. Undertryck medför att det dras in luft från vinden och övriga ställen där det finns luftläckage. Om en skada av mögel finns på det ställe där luften kommer ifrån och dras in, medföljer potentiellt skadliga partiklar och ämnen till inomhusmiljön.

Byte av fönster

Energikraven har gått i vågor med början vid oljekrisen tidigt 1970. Ribban för vad som anses vara norm har hela tiden höjts. Ett tag basunerades ut att stor förtjänst skulle kunna göras genom att byta fönster till sådana med energiglas där det finns gas mellan rutglasen. 

Vad som samtidigt inte kom fram var att fönsterbytet kunde rubba ventilations- och fuktbalansen i huset vilket påverkar vinden. Den gamla typen av fönster var vanligen drevade med mineralull och inte så täta som de nya med gummilister. Drevningen och otätheterna i övrigt släppte igenom luft vilket innebar luftombyte i huset.

När väl bytet av fönstren var gjort minskade ventilationsgraden och inomhusmiljön blev fuktigare. Varm och fuktigare luft steg sedan upp mot vindsbjälklagets otätheter och konvekterade upp på vinden. 

När man vidtar renoveringsåtgärder och byte av material så gäller det att först tänka till. Vad är det mer jag ändrar på? Att ändra något som fungerat bra medför risk till det sämre. Ytterligare exempel är när man byter från äldre fuktgenomsläpplig takpapp till tätare sådan. 

Byte av tak och takpapp

Fukt- och väderutsatta byggnadsmaterial har kortare livslängd. Yttertaket i form av takpannor kan hålla runt 30-60 år beroende på kvalitet, utsatthet för väder och om man rengjort från mossa och lav eller inte. 

Byte av tak kan tydligt inverka på hur fuktigt det blir på vinden och i underlagstaket. Det beror vanligen på att den äldre typen av takpapp bytts ut mot tätare sådan.

I mitten av 1800-talet började man tillverka långa våder av papp. Dessa behandlades med stenkolstjära alternativt kreosot för att bli fukt- och vattenavvisande och levererades på rulle. Antingen låg enbart pappen som yttertak eller så lades den under takpannor av tegel för att avvisa kondens och regnvatten som kunde leta sig in under pannorna. 

Fördelen med takpappen var att den till viss del kunde andas och släppa igenom fukt från underlagstaket. Nyare taktäckningspapp gjordes väsentligen tätare varför fuktskador helt plötsligt efter takbyte kan ses på vinden.

En ännu senare variant av takpapp, mer rätteligen benämnd takduk eller underlagsduk, har istället för sina föregångare börjat användas. Takduken har förmågan att kunna avvisa fukt utifrån men släpper samtidigt ut fukten som diffunderar genom vindens underlagstak och delar därför till del tjärpappens egenskaper. 

Tilläggsisolering

Skärpta energibesparingskrav och allmänna råd om vikten av tilläggsisolering från Energimyndigheten, skapade för ett antal år sedan en smärre isoleringsfrenesi. Det hette att den mest kostnadseffektiva och energieffektiva åtgärden som gick att göra i ett hus var att tilläggsisolera husets vind.

Inte ett ord gavs på länge om isoleringens potentiellt negativa inverkan på vindsklimatet. Till sist skärpte Energimyndigheten m.fl. upp sin information och berättade att det efter att man isolerat, kan innebära en kallare vind medförande högre fuktighet och att vaksamhet därför är på sin plats. 

När man tilläggsisolerar ordentligt finns risk att det uppstår en köldbrygga i isoleringsskiktet. Det innebär att fukt kan komma att kondensera i själva isoleringen då daggpunktstemperaturen nås. Värmen från bostaden räcker inte till att värma upp hela isoleringsskiktet.

Läggs annan typ av isolering än den ursprungliga finns risk för fuktskada. Ett exempel är då mineralull läggs på kutterspån. Mineralullen binder upp fukt ev. kommande från bostaden och från ventilationen på vinden. Mineralullen är trög på så sätt att den inte så snabbt avger fukten igen då det blir ett torrare vindsklimat. Kutterspånet absorberar fukt och har förmåga att snabbare släppa fukten. Mineralullen kan ovanpå kutterspånet ligga som en typ av ångbroms, vilket inte är bra. 

När lösull i form av cellulosaisolering etc. på allvar började användas och blåsas in på vind, blev det en populär energibesparingsmetod. Viss risk har visat sig vara då lösullen blåses in under mycket fuktig väderlek. Den kan sedan säcka ihop och avfuktas den inte tillräckligt snabbt finns risk för att mögel och bakterier utvecklas i densamma. Samtidigt avges fukten sakta till vinden som också riskerar bli skadad. 

Cellulosaisolering innehållande ammoniumsulfat har under vissa fuktrelaterade omständigheter börjat avge ammoniak. Har man otur och det sker på vinden finns risk att lukt läcker ned i huset, eller att den letar sig ut via vindsventilationen och vidare in i huset. 

Optihus håller med om att tilläggsisolering av vind är ett bra sätt att kunna spara energi. Samtidigt ökar inomhuskomforten genom att kallraset från vindsbjälklaget ner i rummen minskar. Dock måste husägaren ta med i beräkning att isoleringen kan förorsaka fuktskador, vilka riskerar bli mycket dyra i åtgärdskostnad. [6-8]

Fuktmätning innan och efter åtgärd är viktig att utföra. Skulle fuktvärdena vara alarmerande höga bör rätt typ av avfuktare installeras. Mer om vindsavfuktare omskrivs längre ned i artikeln.

Klimatvind

När man bygger nytt eller tilläggsisolerar vindar går det att göra på säkrare sätt än att bygga på vindsbjälklagets isolering.

Klimatvind innebär att delar av isoleringen läggs på utsidan av underlagstaket, under själva takbeläggningen. Sådan vindsisolering motverkar uppkomst av köldbryggor under vinterhalvåret. När utetemperaturen inte längre får så stor chans att kyla ned vindskonstruktionen, kommer den relativa fuktigheten att hållas ned. [9,10]

Även om klimatvind är en ur fuktsynpunkt säkrare lösning så innebär det inte en garanti att vindsklimatet hålls under riskvärden för fukt och mögel. Det kan under vissa förhållanden behövas stöd i form av uppvärmning eller avfuktning. 

Utsikterna för att lyckas med en klimatvind som klarar sig utan såväl tillskottsvärme som avfuktare är bättre i de norra delarna av Sverige, då de södra delarna på årsbasis innebär högre fuktlast på vindarna.

Somlig information förtäljer att man med isolering mot vindstakets utsida kan isolera mer i vindsbjälklaget. Det måste ställas ett frågetecken kring denna information eftersom en kallvind är beroende av visst värmetillskott för att klara sig ifrån skador. Snarare är det så att man i ett fullisolerat hus bör minska bjälklagets isolering något för att få till en mer självgående klimatvind. 

Solpaneler riskerar göra vinden fuktigare

Solpaneler s.k. solceller på husets tak gör vinden fuktigare

Det är inget ovanligt att myndigheter och olika branscher som fattar beslut om och sysslar med hus springer före ifråga att testa och utvärdera innan man gör i stor skala. Solpaneler också kallat solceller som monteras på husets yttertak är ett exempel i raden. 

Solens instrålning och värmeenergi är väldigt viktig för vinden och ibland helt avgörande för om mögelskada ska uppstå eller inte. När solen på sommaren lyser från högre punkt på molnfri himmel motsvarar inkommande energi ungefär 1000-1200W per kvadratmeter yta. Sommartid blir därför en vind allt annat än en kallvind. Däremot ändras förhållandena under hösten, vintern och vårvintern. 

Under de svalare och relativt sett fuktigare årstiderna åstadkommer solens instrålning, trots sin flackare bana och mer diffusa inverkan, en välbehövd avfuktningseffekt gällande vindsklimatet. 

När solpaneler bestående av många sammankopplade solceller monteras utanpåliggande på taket, kommer solenergin inte längre i så stor utsträckning vinden tillgodo. 

Solpanelerna omvandlar en del av solenergin till elenergi. Ytterligare del av instrålningen reflekteras tillbaka ut mot rymden. Den energi i form av värme som solpanelerna fångar upp avges både framför och bakom själva panelen. Värmeavledningen är viktig för att solcellerna ska kunna bibehålla sin fulla kapacitet för elproduktion. 

Värmen som går ut bakom panelerna i luftspalten mot yttertaket, ventileras till stor del ut längst upp där panelerna slutar. Luftspalten under yttertaket, underlagstaket och själva vinden blir inte längre så uppvärmda som utan solpaneler.

När luftspalten mellan underlagstaket och yttertaket inte värms upptillräckligt, kommer fukten inte att i samma utsträckning vandra ut via den genomsläppliga takpappen eller takduken. Det har bl.a. att göra med att varm luft kan bära mer fukt och att ångtrycket i den varma luften sjunker i förhållande till ångtrycket i underlagstaket. Fukt fördelar sig från material och områden med högre ångtryck till de med lägre ångtryck. 

Noteras ska att det i skrivande stund i Sverige saknas etablerad forskning i sak. Dock är detta med solpaneler på tak kontra vindsproblematik ganska nypåfunnet och vad undertecknad i sin forskning och arbete kunnat komma fram till. Oavsett är det alltid bra att kontrollera vindsklimatet så att skador inte sker och kan förebyggas. 

Forskning i andra varmare länder har konstaterat att solpaneler monterade som utanpåliggande på hus sänker temperaturen i husen med upp till ca. 1,5 grader. [11,12] Det motsvarar utifrån förutsättningarna en relativ fuktökning om upp till 9%. I vårt svalare klimat kan temperaturminskningen befaras vara större, varvid den relativa fuktigheten ökar ännu mer. 

Enligt Boverket och gällande lag är man skyldig att vid nybyggnation och omändring av huset beakta fuktförhållanden, samt vidta åtgärder som hindrar fuktskada. Från en vind kan mögel etc. spridas till inomhusmiljön och skapa en osanitär miljö. Kontaminerad inomhusmiljö är av flera anledningar inte acceptabel. 

I referens [13] är undertecknad i sitt förra företag och utifrån forskningsarbetet intervjuad i sak av magasinet Energi & Miljö.

Väderstrecken

Att vindsutrymmen med dess totala konstruktion är beroende av uppvärmande och avfuktande solinstrålning kan mycket enkelt förklaras genom att ta väderstrecken till hjälp.

Solen går med en hög bana under sommaren upp i öster och ned i väster. Under vinterhalvåret är banan flackare och ej så utbredd mellan väderstrecken. Det innebär att solen under relativt fuktigare årstid inte kommer åt att värma vindens tak och själva vinden åt väst, norr och öst. Ofta kan det upptäckas uppe på vinden att det åt dessa ”svalare” väderstreck initialt har bildats mögel på insidan av underlagstaket. 

Redan en grads lägre temperatur kan innebära en relativ fuktökning om upp till 6%. Balanserar det redan innan i närheten av gränsen för mögeltillväxt, som ligger vid 75%RF, så innebär ett par graders lägre temperatur sådan ökning att gränsvärdet ur riskhänseende är ordentligt passerat.

Byggplast – Byggfolie

För att motverka fukt- och luftrörelser genom vindsbjälklaget är det av vikt att använda byggfolie, i dagligt tal kallat byggplast. Plasten måste läggas rätt för att få önskad effekt. Den ska appliceras på den varma sidan av bjälklaget, d.v.s. precis ovanför takskivorna i rummen nedanför vinden. 

Läggs plasten uppe på isoleringen på kallvinden kommer isoleringen att bli fuktig. Under plastskiktet uppstår under svalare årstid köldbrygga där daggpunktstemperaturen nås. Det uppstår förutom för hög relativ fuktighet även kondens. 

Läggs byggplasten under isoleringen men ovanpå takstolar och vindsbjälklaget i övrigt minskar risken, dock utan att kunna avskrivas. Takstolarna kan i detta fallet vara de som först tar skada då de bygger en bit upp och utsätts för vindskylan. 

Den gyllene regeln gör gällande att byggplast ska läggas mot den varma sidan av en huskonstruktion för att inte förorsaka skada. 

Köpa hus med vind

Som husköpare gäller det att vara vaken och helst innan köp inhämta information om riskkonstruktionen som en kallvind innebär. 

Tyvärr går det inte ifråga mögel alltid att räkna med ett sanningsenligt uttalande från den som utför överlåtelsebesiktningen. Under oräkneligt antal tillfällen har undertecknad som forskande fukttekniker nåtts av besiktningsresultat där det påtalats att vindsmögel inte är något att oroa sig för eller bry sig om då det är normalt. Skulle du som köpare av ett hus nås av denna information, reklamera omgående skriftligen och muntligen överlåtelsebesiktningen. 

Visst är mögel på vind normalt under de fuktiga vindsförhållanden som råder, men det ska absolut inte accepteras och i ett besiktningsprotokoll definitivt antecknas. 

Var också vaksam på om fuktmätning utförts under sommaren då vinden är torrare än under vintern. Att det är torrt under varm årstid friskriver inte vinden från att vara en riskkonstruktion under kall väderlek. 

Att köpa ett hus som sedan visar sig vara ohälsosamt att vistas i blir inte bra. Risken för att mögel med dess metaboliter sprider sig nedåt boendeytorna är lägre än motsvarande från krypgrund, källare och platta på mark, men det förekommer. 

Om vinden skulle vara skadad är det av vikt att före köpet ta reda på kostnader för sanering samt installation av avfuktare. För att ta reda på kostnader bör en skadeomfattningsbedömning göras, vilken inte bara inbegriper vinden, utan också huset i övrigt. 

OBS! Det är inte säkert att man kan gå fritt uppe på vinden utan risk att trampa igenom taket i våningen under. På en del vindar finns bärande vindsgolv av råspont eller plankor. Det kan också vara partiellt utlagt som en typ av vindbrygga att gå på, men når då inte ut till takfoten. Under vindsisoleringen kanske det bara finns tunnare reglar samt gipsskivor eller annan typ av innertakskivor. De tål inte belastningen av kroppsvikten. 

Man kan i regel gå på takstolarna då de tillhör rambärverket i vinden, men ta reda på hur det förhåller sig innan det viktiga vindsbesöket inför potentiellt husköp tar fart.

Fuktmätning

Fuktmätning av kallvinden är en gångbar metod för att få reda på vilka förhållanden som gäller, och om det är så fuktigt att avfuktare måste införskaffas. 

Under sommaren när solinstrålningen förvandlar kallvinden till en mycket varm och torr vind, är det inte så mycket lönt att utföra fuktmätning. Däremot blir det väl värt att mäta framåt hösten och vidare fram till att vårvintern med råge passerat. 

Fuktmätning på vind utförs med två olika instrument och metoder:

Fuktkvotsmätare

Fuktkvotsmätare som är utrustad med piggar för instick en liten bit i trä, mäter byggnadsmaterialets fuktkvot. Fuktkvoten på vind bör inte överstiga 16%, vilket motsvarar ungefär 75% relativ fuktighet. 

Fuktkvotsmätaren registrerar vanligen olika värden beroende på om man mäter i underlagstakets råspont eller i takstolarna. Likadant gäller åt vilket väderstreck man mäter på vinden. Dit solen inte letar sig är det i regel svalare och fuktigare. 

Bra är att med fuktkvotsmätare leta upp vindens köldbryggor där det är svalare och mer fuktigt. köldbryggorna är riskområden där mögel etc. initialt kan bildas. 

Fuktkvotsmätarna avslöjar hur pass fuktigt vindsklimatet varit en tid innan man mäter. 

Notera dock att det under varm årstid sällan är för fuktigt på vindar när man fuktmäter. För att till fullo utvärdera riskkonstruktionen måste fuktmätning ske upprepat eller längre tid under höst- och vinterperioder.

Viktigt att veta är också att fuktkvotsmätarens resultat kan öka om träet man mäter i är behandlat med vissa träskyddsmedel där strömledande metaller ingår. 

Hygrometer

Det blir ogörligt att ta sig upp på vinden flera gånger i veckan för att mäta. Därför finns idag trådlös hygrometer som mäter relativ fuktighet (RF). Sådan hygrometer består av en basenhet och en till flera sändare. Möjlighet till fjärrövervakning via Internet och mobilapp finns också. 

Hygrometerns basenhet placeras inomhus där man kan övervaka den så ofta man vill. Sändare placeras lägligt på vinden och sänder värden gällande temperatur och RF regelbundet till inomhusenheten och via Internet om sådant produktval gjorts. 

Placeringen av sändare på kallvinden är av vikt eftersom vissa områden brukar vara varmare och torrare än andra. 

I mitten av vindsutrymmet ovanför vindsbjälklaget är det i regel inte lönt att mäta. Bättre är att leta efter de mer fuktutsatta delarna av takkonstruktionen. Dessa finnes särskilt åt väst, norr och öst där solen inte kan värma upp under vinterhalvåret. 

Strax ovanför takfotsventilationen direkt mot underlagstaket ses ofta en mer fuktutsatt del. Där kan med fördel sändare till hygrometern placeras. Likadant gäller i närheten av annan typ av vindsventilation. 

Upp mot nock brukar det i vissa fall ansamlas fukt. Därför är det av vikt att även mäta där. Man kan flytta runt en eller några av hygrometerns sändare tills de fuktigare ställena har hittats. Bra är att låta sändarna vara placerade på ett och samma ställe några dygn så att de hinner acklimatisera sig och visa rätt fuktvärden. 

Överstiger det av hygrometern uppmätta fuktvärdet 75%RF så har gränsvärdet för mögeltillväxt passerats. Dock är gränsvärdet också beroende av temperaturen. 

Mögel, blånad, rötsvamp och bakterier

Mögel på vind är vanligt och naturens svar på ett fuktigt vindsklimat. Mögelsporer finns överallt då mikroberna ifråga växer på och bryter ned dött organiskt material i naturen. Sporerna sprids med vinden och landar på byggnadsmaterial samt ventileras in genom vindsventilationen.

Allt som behövs för att möglets sporer ska gro är tillräckligt med fukt och samtidigt rätt temperatur. Vindsmögel är inte specifikt för utrymmet även om det kanske tolkas så utifrån populärnamnet, utan talar i princip bara om var man funnit det eller vad man sammantaget vill beskriva. 

Mögel på vind även benämnd kallvind

Här ses en bild tagen på råsponten, med andra ord underlagstaket i en kallvind. Råsponten ligger normalt horisontellt men bilden har vänts för att inte ta så stor plats på höjden. 

Gränsen för mögeltillväxt ligger vid 75% relativ fuktighet. Infinner sig rätt temperatur för de mögelarter som är aktuella kommer tillväxten starta. 

De första mögelarterna som etableras är vid lätt till måttlig överskjutande fukt Penicillium och Aspergillus. I början ses de likt ett tunt vitt till gråaktigt dammlager. Det s.k. vitmöglet utvecklar senare vid rätt förhållanden mer bestämda kolonier i artspecifika varierande färger. 

För att lättare kunna upptäcka vitmögel går det att ta ett foto med mobilkamera över ett större parti av vinden. Det fungerar också att lysa med svagare led-ficklampa och låta ljuset fall längs utmed den yta man vill inspektera. Lyser man koncentrerat rakt på så syns inte möglet så lätt då det genomlyses. 

Möglets olika arter avlöser varandra utifrån de förhållanden som råder. Under sin levnad producerar de samt sprider en mängd olika metaboliter, inkluderat sporer, mykotoxin (mögelgift) och melanin vilket ger de karakteristiska färgerna. 

På bilden ses att träet vitnat när vitmöglet brett ut sig. Det finns även s.k. svarta prickar vilket också är en typ av mögel kallat svartmögel. Angreppet kan variera i intensitet och färg allt beroende på förutsättningarna och de angripande arterna. Ibland kan en mer täckande eller fluffig massa bildas. 

På fjärde och femte råsponten från vänster upptäckts lite tydligare också blånad, som är en typ av svamp. Blånadssvampar också kallade sporsäckssvampar under stammen Ophiostomatales, behöver lite mer fukt än några av de tidigt etablerade arterna av mögel, men mindre än rötsvamp. Blånaden växer någon millimeter in i träets yta och färgar in detsamma via pigmentämnet melanin. 

Blånadssvamp gör att det binds upp mer fukt i trä än annars. Det banar till viss del väg för rötsvamp. 

Mycel från rötsvamp på husets vind

Rötsvampar behöver mer fukt än mögel och blånad för att kunna utvecklas. Precis som mögel kan rötsvamp se lite olika ut beroende på vilken art det gäller. Bilden visar mycel från rötsvamp som angriper trä på djupet och har förmåga att förstöra detsamma. 

Rötsvamp kan också ses som vita prickar, vita strängar och beläggningar eller infärgningar som löper längs ut med träets fibrer och ådring. Det angripna materialet kan i vissa fall på ytan se ganska intakt ut, men smulas i princip sönder under ytan. Det kan brytas ned i kuber eller längs med träfiberriktningen. Det beror på vilken rötsvampsart som etablerats.

Bra är att sticka en kniv in i träet för att testa hur långt rötsvampsangreppet har gått. Är det mjukt och kniven sjunker in en bit finns allvarligare rötskada. 

Källarsvamp på vind

På bilden ovan visas källarsvamp under det vetenskapliga artnamnet Coniophora puteana. Svampen beskrivs här som väl utvecklad med en fluffig massa och centrala gula till gulbruna fält, sammantaget fruktkroppar. Angripet material kan lukta ättika då svampen avger bl.a. ättiksyra.

Källarsvampen kan trots sin svenska populärbenämning återfinnas på andra ställen i huset likt på kallvindar. Det är svårt att bestämma rötsvampsarter utan att analysera. Källarsvampen kan uppträda som en tunnare jämn till ojämn mycelbeläggning, mindre gulbruna knoppar med droppform etc.

Rötsvampen är ibland förvillande lik den i skrämmande ordalag beskrivna och kraftigt förstörande hussvampen Serpula lacrymans, som kan lukta champinjon.

Vindens underlagstak är ofta det som först drabbas av mikrobiell skada. Det blir snabbt fuktigare än takstolarna som består av trädets kärnvirke, vilket håller högre densitet än råspont som är taget från trädets ytved. Råsponten utgör även mer markant köldbrygga än takstolarna.

Mögel, blånad och rötsvamp i hus brukar vara ackompanjerat av bakterier under namnet Aktinomyceter. Det är vanligare att finna bakterierna rikligt i krypgrund och källare då det är en typ av jordbakterie, men förekommer även på vind, särskilt om byggnadsmaterial och isolering varit i kontakt med marken utomhus. 

Mögel på takstolar, underlagstak och isolering på vind

Mikrobiell aktivitet syns här rikligt. Takstolarna som är behandlade med någon form av rötskydd eller bestrukna med rödfärg, har tydliga angrepp av mögel etc.. Det svarta underlagstaket visar likt isoleringen upp skador. I isoleringen brukar bakterier kunna trivas särskilt väl. 

Underlagstaket på vind består i vissa hus av tunna masonitskivor kallade board. När skivorna fuktutsätts tappar de form och hållfasthet. Skivorna brukar slå sig och bukta nedåt eller bli vågformiga. Fuktfläckar och mögel kan på skivorna ses som en beläggning eller likt det man i fuktsammanhang kallar för fuktrosor.

Vind med oljehärdad board som fukt- och mögelskadats

Bilden visar en typisk vy där entreprenören valt att använda oljehärdad board till underlagstak på vinden. Boarden har utsatts för fukt samt vatten och trots oljebehandlingen tagit allvarlig skada. Fukt- och mögelfläckar syns tydligt samtidigt som materialet börjat hänga. Vid fuktpåverkan sväller materialet och blir tungt. 

Om luft från vindsutrymmet kan konvektera ned i bostaden finns risk för hälsoeffekter och sjukdom hos dem som bor eller vistas där. Viss risk finns också om luften från kallvinden ventileras ut utomhus och dras in genom friskluftsventilationen till bostaden. 

Avvikande lukt

Viss svagare och icke besvärande vindslukt får man räkna med, men lukten är inte acceptabel om den t.ex. letar sig ned i bostaden, ut utanför huset eller sätter sig i kläderna efter att man inspekterat vinden. Vindslukt från fuktskadat, träskyddsbehandlat och mögelskadat material är ej heller att acceptera. 

Följande faktorer kan alstra lukt på vind:

  • Nya byggnadsmaterial emitterar mer luktande ämnen i förhållande till äldre material som fått ”lukta av sig”.
  • Takpapp behandlad med tjära och dess motsvarigheter kan lukta allt från unket till sötaktigt och rökigt, särskilt om den utsätts för fukt eller hög värme. 
  • Kutterspån och annat trämaterial kan avge terpener och formaldehyd, särskilt då det fuktutsätts och sedan torkar ur. Lukten kan vara allt från kemiskt stickande till att lukta friskt trä.
  • Isolering i övrigt har olika tillsatser för önskade egenskaper. Mineralull är vanligen sammanbundet med bindemedel såsom formaldehyd-fenol-urea. När isoleringen på vinden utsätts för fukt och kanske även mögel samt bakterier, börjar formaldehyd och fenol släppa samtidigt som urea, vilket är ett urinämne kan göra att det luktar likt kattkiss.
  • Ammoniumsulfat är en tillsats i cellulosaisolering som kan börja omvandlas och emittera bl.a. ammoniak. 
  • Bakterier som trivs i isolering kan bl.a. avge alkoholformiga ämnen som luktsinnet uppfattar likt jordigt, unket och stickande.
  • Mögel alstrar likt bakterier sådana ämnen som luktar. 
  • Rötsvamp kan lukta unket, jordigt, ättika och champinjon etc.
  • Träskyddsmedel har under vissa årtionden varit populärt att använda för att skydda byggnadsmaterial från rötsvamp. Ett exempel på träskyddsmedel som kan komma att lukta riktigt ordentligt är klorfenol, som av bakterier och mögel omvandlas till luktande kloranisol. Läs mer om klorfenol och kloranisol.
  • Skadedjur som möss och fladdermöss.
  • Läs mer om mikrobiellt producerade volatila ämnen kallade MVOC

Under kalla och riktigt varma samt torra förhållanden kan vi inte med luktsinnet så lätt uppfatta förekommande lukter på vind. Därför är det bra att ta luktprover med sig från vinden. 

Skadedjur och skadeinsekter

Det är mer än mikrobiellt angrepp och mänskligt tillsatta kemiska ämnen som kan ställa till skada på husets vind. 

Möss klassas som skadedjur då de är fenomenala på att klämma sig in i trånga passager och klättra uppåt i ett hus. Förutom att kissa så det luktar och sprida sin avföring, kan mössen gnaga hål på elledningar som är dragna på vinden.

De banar också gångar i isoleringen som därför kan börja fungera som luftpassager, medförande att isoleringen inte fungerar som tänkt och att det i värsta fall kan uppstå köldbryggor och ansamlas fukt.

Möss som dött uppe på vinden kan lukta illa ned i huset.

Skadedjur och skadeinsekter på vind

I bakgrunden på bilden syns trä som är angripet av skadeinsekter. Hålen är s.k. flyghål där skadeinsekten tar sig ut efter att ha levt som larv i träet ett tag. Exempel på skadeinsekter är trägnagare, blåhjon och husbock. 

Husbocken är dock inte representerad i hela Sverige, utan mest frekvent i södra till mellersta delar av landet och i synnerhet längs utmed södra och östra kustlandskapen i höjd upp till Gävle. 

Insekterna kan ibland om man lägger örat mot t.ex. angripna takstolar höras. Det kan knäppa när de jobbar. Viss skadeinsekt är beroende av att rötsvamp först etablerats i vindens konstruktionsvirke.

I lite äldre hus kan obarkat virke förekomma. Under barken är ett ställe där somliga av dessa insekter trivs. Därför är det bra att även titta under barken. 

Getingbo är inte direkt trevligt att komma i kontakt med. Det är därför bra att stanna till lite och se sig runt innan man klättrar upp på kallvinden helt.

Fladdermöss är inte direkt trevligt att ha större kolonier av. Deras urin och spillning luktar inte vidare gott. Man får inte utan Länsstyrelsens godkännande varken störa eller döda fladdermössen. 

Avfuktare – Vindsavfuktare

Eftersom ventilation av vindar så ofta misslyckats i syfte att förbättra vindsklimatet, måste allt fler husägare finna andra lösningar. Den allra säkraste metoden har funnits vara vindsavfuktare i form av en teknik som klarar av att avfukta ned i minusgrader. Sådan avfuktare går under benämning sorptionsavfuktare. 

Det som kallas för kondensavfuktare blir undermåligt, eftersom den typen av avfuktare, vilken drivs via en kompressor och köldmedia, kräver ett uppvärmt utrymme för att fungera bra. Kondensavfuktaren är därmed mest och bäst lämpad för uppvärmd källare, tvättstuga och torkrum etc..

vindsavfuktare kallad sorptionsavfuktare installerad på vind

Sorptionsavfuktare Acetec Evodry 18P vars installation på vind illustreras i bilden här, har ett material av silicagel som absorberar fukt även ned i minusgrader. Beroende på avfuktarmodell värms fukten ut ur materialet i intervaller eller kontinuerligt så länge avfuktning behövs. Den fuktiga luften leds ut utomhus genom en slang. 

Hur en avfuktare på vind fungerar

Här syns avfuktaren med dess funktion. När hygrostaten i avfuktaren avkänner att gränsvärde gällande relativ fuktighet för mögeltillväxt börjar närma sig aktiveras avfuktningen.

A: Den fuktiga luften (blå pil) dras in genom ett dammfilter på baksidan av avfuktningsaggregatet och vidare in genom det fuktabsorberande materialet inne i enheten. Denna luft kallas på tekniskt språk för processluft, d.v.s. luften som ska avfuktas. När luften är processad fortsätter den ut genom torrluftskanalen (B). 

B: Torr luft (grön pil) blåser ut genom torrluftsslangen eller röret mot andra sidan av vinden, i förhållande till det ställe vindsavfuktaren placerats. Den torrare luften cirkulerar via avfuktarens fläktverkan runt på vinden och drar med sig fukt tillbaka till avfuktaren. Cirkulation och avfuktning pågår så länge hygrostaten avkänner att det är för fuktigt på vinden. 

C: Fukten som samlats upp i det absorberande materialet inne i avfuktaren avskiljs genom en intern självjusterande och säker värmeprocess. Våtluften eller också kallat våtgasen blåses ut utomhus som vattenånga genom en slang (röd pil). 

När rätt s.k. börvärde gällande fukt nås stänger hygrostaten av avfuktningen. Avfuktaren kommer därefter att ligga i standby och aktiveras igen då det återigen blir för fuktigt. Börvärdet är inställbart utefter önskemål och behov. 

Avfuktarmodell väljs utefter vindsstorlek och avfuktningsbehov. Flera torrluftskanaler kan komma att behövas. Illustrationen här visar enbart en kanal för enkelhetens skull.

Själva installationen av avfuktaren på kallvinden är ganska enkel. All vindsventilation ska tätas igen så gott det går. Det kan vara ett lite tidsödande men viktigt projekt. 

När vinden tätas igen från uteluftsventilation och vindsavfuktaren arbetar ned den relativa fuktigheten samt fuktkvoten till säkra nivåer, kommer vinden att bli varmare än annars. Vindsbjälklaget med dess isolering blir torrare och varmare. Detta brukar kunna ge energibesparing gällande uppvärmningskostnaderna i huset. 

Driftskostnaderna beror på hur stor och tät vinden är. Normalt med energisnålast injustering av börvärdet på hygrostaten brukar kostnaderna årligen ligga mellan 200-800kWh i ett normalstort hus. Nettokostnaden blir dock lägre med tanke på att vinden blir varmare efter avfuktarinstallationen. I vissa fall kan det gå plus minus noll, tillika med en ökad komfort inomhus.

Klimatstyrd ventilation och avfuktning

Som nämnt är ventilation av vind ett bekymmer under vissa klimatförhållanden. Under andra är det istället positivt att uteluftsventilera. Detta har några innovatörer i Sverige tagit fasta på, med resultat att det idag säljs och installeras en typ av vindsavfuktare som via ett hygrostatsystem väljer när det ska ventileras eller inte. 

Optihus vill flagga med röd flagg för osäkerhet i dessa avfuktningssystem. Det finns en rad olika faktorer som gör att avfuktningen riskerar misslyckas, med resultat att vindsklimatet blir för fuktigt och mögel etableras. 

  • Sätts ventilationsfläkten att blåsa in utomhusluft på vinden skapas det övertryck, medförande att vindsluft riskerar trycka ned genom otätheter till boendemiljön. Sätts fläkten att dra ut luft skapas undertryck som riskerar dra upp fuktig luft från bostaden. 
  • Med den klimatstyrda vindsventilationen finns möjlighet att köldbryggor uppstår, där det blir svalare och för fuktigt. Byggnadsmaterial samt hela vinden i sig kyls ned till den temperatur som utomhusluften håller. Vindsbjälklaget och isoleringen blir under höst och vinter kallare. 
  • I vissa hus finns viktiga luftpassager i ytterväggarna, vilka mynnar upp på vinden. Övertryck kan kortsluta denna fasadventilation och eventuellt trycka ned luft bakvägen. Undertryck ökar ventilationen och isoleringen i väggarna kyls ned i högre grad än annars.
  • Under långa perioder, upp till veckor och månader, är det under höst och vinter så pass fuktigt utomhus att denna typ av vindsavfuktning kommer bli otillräcklig eller helt bortfaller. Sammanlagt med andra risker uppradade ovan riskerar det efter uppfuktning ske fuktskador då den styrda vindsventilationen sätter igång.
  • Tillsammans med viss oxidativ klorbaserad saneringsvätska som attraherar fukt ökar risken för vindsskador. 

Undertecknad har noga följt utvecklingen inom området och tagit del av relativt många fall av hus där avfuktningen på kallvind inte fungerat. Med facit på hand faller därför rekommendationen om säkraste typen av vindsavfuktare på sorptionsavfuktare

Sanering

När fukt- och mögelskada etc. redan skett är sanering av vinden att rekommendera.

Boverket och Folkhälsomyndigheten klassar vindar som en miljö vilken kan kontaminera inomhusmiljön, med följd att fenomenet sjuka hus uppstår. Myndigheterna ställer därför krav i börform, att det i offentliga byggnader, lägenheter och bostadsrätters huskonstruktion ska ske adekvat och stadigvarande sanering.

Som privat husägare fattar man själv beslut om saneringsåtgärder då lagarna ännu inte gäller privatägda småhus såsom villor, så länge huset inte hyrs ut vill säga. Sanering motverkar att någon i boendet drabbas av hälsoeffekter och sjukdom samtidigt som bostadsvärdet höjs. 

Först görs en skadeomfattningsbedömning som utvisar hur långt fuktskadan förorsakat materialpåverkan och om isoleringen också blivit angripen eller kontaminerats. Med kontaminerad menas att ett mögelangrepp etc. sprider en mängd metaboliter, likt luktande ämnen, sporer m.m.. 

Det finns olika saneringsvätskor att spraya på vindens underlagstak och takstolar. Vätskan kommer även att hamna på vindsisoleringen, men gör inte nytta ned i den. Saneringsvätskan ska inte användas för att dränka in isoleringen med tanke på att det i värsta fall utlöses lukt från de sammanbindande isoleringsämnena när de uppfuktas. 

Mögel och blånad bildar pigmentämnet melanin som färgar in ytan på det som angrips på vinden. Dessa fläckar är mycket svåra att få bort. För ett antal år sedan blev oxidativ saneringsvätska därför populär då den består av bl.a. blekande klor av samma typ som används i simbassänger. Vätskan kan bleka melaninet men blir inte så framgångsrik i att avdöda vindsmöglets sporer.

Dessutom omvandlas kloret till koksalt vilket i sin tur drar till sig fukt och strävar efter att hålla motsvarande 75% relativ fuktighet. Det motsvarar gränsvärdet för mögeltillväxt. Installeras inte rätt vindsavfuktare som håller vindsklimatet på säkra fuktnivåer, kommer det därför att balansera på en knivsegg. Installeras klimatstyrd ventilation som avfuktare ökar osäkerheten ytterligare.

Klor har också förmåga att omvandla visst mykotoxin (mögelgift) till en annan typ av gift. Sammantaget blir därför den oxidativa saneringsvätskan inte den bästa. 

Viktigt att veta är att man aldrig utan utbyte av byggnadsmaterial och isolering kan bli kvitt alla metaboliter som vindsmöglet har alstrat. Målet blir ofta därför att göra så att bostadsytorna inte kan kontamineras med vidare följder. 

Av allra högsta vikt är att installera avfuktare som ser till att vindsförhållandena hålls trygga från fukt och dess vidare följder. Avfuktaren kommer när den jobbar till viss del att fungera som luftrenare då föroreningar binds till fukt och blåses ut med våtgasen. Sanering ersätter inte avfuktare eftersom mögel m.m. ofta återkommer. 

Tänk också på personligt skydd när vinden inspekteras eller saneras. Halvmask med partikelfilter 3 och engångsoverall är standardutrustning. Till detta behövs vid vindssanering gummihandskar, skyddande mössa och tätslutande skyddsglasögon. Ett alternativ till halvmask är helmask som också kallas gasmask och för ögonen har integrerat visir.

Jerker Andersson

Jerker Andersson

Tvåbarnspappa som gillar kunskap och vars hjärta slår varmt för att hjälpa andra samt för barn och ungdom.

Lämna en kommentar

Nytt hos Optihus

Mullbänk mot väggarna runt ett torp

Mullbänk förr och nu med fel och missuppfattningar

Mullbänk är ett begrepp som beskriver isolering av grästorv och dylikt, vilket lades som en utskjutande bänk utmed husens ytterfasad. Mullbänken kom senare att läggas inne i grunden. På grund av fuktrelaterade problem och utveckling av konstruktionsmetoder kom anläggandet av

Läs mer »
Dränering är viktig där vatten kan påverka grundmurar till husgrunder eller platta på mark

När behövs dränering av husgrunder?

Dränering av hus är vid behov något väsentligt. Ibland ges råd om att dränera utan att det finns skäl till att göra det. Här avser vi kortfattat lyfta frågor och besvara utifrån kunskap och praxis. Ställ gärna frågor eller inflika

Läs mer »