Hoppa till innehåll 
Många hus är inte inredda upp till taknock. Istället har det byggts ett utrymme ovanför boytorna kallat vind eller kallvind.
Vindsutrymmen får ofta leva sitt eget liv i förhållande till väder och vind. Det medför under perioder hög fuktlast med mögel, lukt och i värsta fall rötsvamp som resultat. Därav benämningen riskkonstruktion.
Här i Optihus artikel följer beskrivning av utrymmet som sådant, hur fuktskador och mögelskador uppstår, hur man som husägare på bästa sätt kan inspektera, fuktmäta, förebygga och åtgärda med sanering samt avfuktare.
Artikeln ingår i forskningsprojektet köpa hus och riktas till såväl köpare som till ägare.
Från en början när människan började bygga större hus som krävde förstärkt konstruktion, uppstod en outnyttjad luftvolym under yttertaket. Det var i samband med ventilation välbehövligt för avledning av eldningsrök, men gjorde också att huset krävde extra stort tillskott av värme under vinterhalvåret.
När man började bygga upp värmesystem t.ex. med murstock där rök leddes ut genom rökkanal i skorsten, kunde man bättre nyttja värmen genom att bygga igen hela vindsbjälklaget och även lägga isolering i detsamma. Därmed hade dåtidens vind skapats.
Husets vind kan kortfattat beskrivas som utrymmet mellan taket i boendeytorna och insidan av yttertaket.
Ett mindre lager isolering tillät att visst värmeläckage nådde vinden som till viss del därför var tempererad. Under och efter oljekrisen med start 1973, har det i omgångar ställts nya krav på energihushållning, ventilation, isolering, uppvärmningssystem och huskonstruktion i stort.
Tilläggsisolering av vindens bjälklag har kommit att allt mer rekommenderas då det ofta beskrivits som den största energibesparingen som kan göras i ett hus. Isoleringen har i sig minskat värmeläckaget upp till vinden. Samtidigt har värmesystem bytts ut, medförande att murstocken inte längre avgivit värme till vinden under eldningssäsongen. Samtidigt har byggnormer vässats på där krav om allt mer vindsisolering har ställts vid nybyggnation. Flera faktorer ligger därmed till grund för det relativt nya begreppet kallvind.
Kallvindens negativa sida är att den utan avfuktande värmetillskott blir fuktkänslig, varpå fuktrelaterade skador såsom mögel, bakterier, mikrobiell lukt och rötsvamp ofta uppstår. Runt 60% av dagens kallvindar beräknas vara skadade i någon form och utsträckning. Enligt undertecknads erfarenhet och samlade forskning kan procentantalet vara större än så, allt beroende på var och hur man drar gränsen för fuktskada.
Med (N) i bilden menas nockvind, vilken är en vind som finns i hus med 1-1/2 planlösning. Hur stor nockvinden är beror på planlösningen och taklutningen. Nockvinden är den kallvind som brukar vara mest utsatt för fukt. En av anledningarna är att takytan ut mot rymden är större än i kattvindarna.
Kattvindarna som i bilden är utmärkta med (K), varierar likt nockvinden också i storlek. I somliga hus är de mycket små krypin, eller otillgängliga, medan de i andra kan fungera som garderober vilka man kan gå in i. Begreppet blir därmed lite flytande mellan nyttoyta och vind. För att räknas som bostadsyta ska takhöjden vara minst 1,9 meter över en bredd om minst 60 centimeter.
I äldre hus finns ibland ingen direkt vindsventilation. Ventilation kan dock finnas både i kattvinden och i nockvinden. Det förekommer också att kattvind och nockvind i stort sett är sammanbyggda och har ventilationsförbindelse med varandra.
Kattvinden kan vara både kall och varm beroende på var isoleringen placerats. Finns isoleringen i inre väggen som angränsar till boendeytorna, räknas vinden som kall. Har man istället placerat delar av eller all isolering i ytterväggen samt mot taket i kattvinden räknas den som varm. När varm kattvind byggs minimeras i regel behovet av ventilation.
Som ovan beskrivet har uppvärmningssystemen i våra hus i stor grad bytts ut. Tidigare eldning i köks- ved- och oljepanna samt öppen spis och kakelugnar, alstrade värme som kom vindarna tillgodo. Värme kom upp via vindsbjälklaget som inte var så mycket isolerat och även via murstocken som i princip under hela uppvärmningssäsongen hölls varm. Värmeläckaget var i samband med vissa andra faktorer tillräckligt för att hålla ned mängden fukt på vinden då värme har en avfuktande effekt. [1]
Eldning kräver god tillförsel av luft. Tilluft kom in genom ventiler och otätheter i husen. Därmed blev luften inte så stillastående som annars och fukthalten inomhus hölls därför på naturligt sätt nere. I samband med värmetillskottet till vindarna spelade det inte så stor roll om viss mängd fukt läckte upp genom vindens bjälklag.
När nya byggnormer utgavs kom den tillräckligt uppvärmda vinden att förvandlas till kallvind. Mindre allmänventilation, mer isolering överlag och ändrade levnadsförhållanden gjorde bostäderna fuktigare än tidigare. Fukten kunde där byggplast (byggfolie) inte lagts läcka upp genom otätheter i innertaket och runt vindsluckan.
Under sommaren är det inte ett problem att fukt kommer upp inifrån, eftersom solen då i normala fall värmer upp vinden tillräckligt för att hålla ned den relativa fuktigheten till säkra nivåer. Det är under höst, vinter och vårvinter som fuktproblemen blir uttalade. Bilden nedan beskriver förhållanden under svalare årstid:
A: När varm och fuktig luft stiger uppåt inomhus skapas övertryck vid innertaket. Fukt kan då genom konvektion, d.v.s. via luftrörelser genom vindsbjälklaget komma upp på vinden. Viss diffusion där fukt vandrar genom material kan också förekomma, men konvektion brukar vara det största problemet.
B: Värmen strålar vidare ut genom yttertaket på huset.
C: Den kalla vinterluften kyler av yttertaket och vinden blir svalare. Att det är kallt ute skyndar på värmeutstrålningen eftersom värme strävar efter att utjämna sig till kallare områden, vilket uteluften i detta fall utgör.
D: Värmen letar sig ut från vinden men fukten stannar kvar. När varm och fuktig luft kyls ned ökar den relativa fuktigheten (RF). Vindsluften kommer genom den naturlagen att bli fuktigare. Insidan av vindstaket som kallas underlagstak förvandlas till en köldbrygga. Här nås den s.k. daggpunktstemperaturen där luften inte längre kan bära all fukt. Kondensdroppar bildas och när köldbryggan håller minusgrader bildas allt från en lättare till lite kraftigare isbildning.
Finns spik eller skruvar som går igenom takkonstruktionen utifrån kommer dessa att leda värme och kyla. Spiken eller skruven blir under vintern kalla och förvandlas därför till en köldbrygga. Det bildas kondens mot metallen. Vattendroppar faller ned mot isoleringen i vindsbjälklaget och fukt drar in i råspont etc..
Runt spikarna eller skruvarna kommer det att tillväxa mögel och blånad. Likaså sker i isoleringen eller mot vindsgolvet om kondensbildningen är tillräckligt uttalad.
Finns genomgående spik eller skruv kan en kork om möjligt fästas ordentligt på dem, så att köldbryggan till del isoleras bort. Ännu bättre är att undvika genomgående metallmaterial.
När den relativa fuktigheten ökar och byggnadsmaterialet fuktas upp kommer bakterier, mögel och i vissa kraftigt fuktiga fall rötsvamp att trivas. Med dessa skador följer ofta en avvikande lukt som kan kännas på vinden och i somliga fall även ned i huset och utanför detsamma. Mer om detta omtalas längre ned i artikeln.
Notera också att ett icke avfuktat och fuktsäkert vindsutrymme ej bör användas som vindsförvaring. Saker som ställs upp på vinden kontamineras av eventuellt mögel och blir därför hälsovådliga att sedan hantera och ta ned i boendet. Julgran i plast och julprydnader är ett exempel.
Se även referenserna [2-4] för mer information om fukt på vind.
Att ventilera eller inte brukar vara en stående fråga som inte rakt av går att besvara. Det är många faktorer som spelar in och därför kan ventilation av vind vara att likställa vid moment 22. Hur man än gör riskerar det bli fel.
Vindsventilation som baserades på självdrag började byggas in för att snö på taken inte skulle smälta och bilda is samt istappar, som annars kunde vara farligt då det faller ned. Smältande snö vars vatten rinner ned och fryser till, kan också skapa sjok av is vilka väller in under takfoten och in mot husfasaden, med följd att det sedan kan uppstå vattenskada.
Ventilationslösningar kom också till för att försöka motverka för höga fuktnivåer på kallvindarna.
A: Takfotsventilation innebär att det byggts in en smal luftspalt in till vinden längs utmed husets takfot. Lösningen kan se lite olika ut när man tittar utifrån. Luftspalten kanske inte syns då den kan vara inbyggd, alternativt att det sitter ventilationsgaller under takfotens utsprång. Beroende på huskonstruktion kan luftspalten vara varierande lång upp till själva vinden eller kattvinden.
B: Nockventilation innebär att det uppe längs med nocken finns luftpassage ut under nockpannorna etc. på yttertaket.
A: Gavelventilation innebär att det finns ventilationshål längre upp i husets gavlar. Meningen är att luft ska kunna strömma in från ena sidan och ut genom andra. Det kan finnas flera ventilationshål i varje gavel. Gavelventilation kan också finnas in till kattvindarna.
Bostadsventilationen är viktig att se över och kontrollera, så att varm och fuktig luft får så lite chans som möjligt att läcka och på vinden. Tyvärr ges ofta råd om att förbättring av ventilationen inomhus helt ska kunna åtgärda fuktproblem på vinden. Finns uppenbara läckageproblem så hjälper det åtminstone delvis men vi måste också beakta de klimatförhållanden som råder utomhus.
Under höst, vinter och vårvinter är det ofta mulet, svalare och relativt sett fuktigare i uteluften. Solen når inte upp så långt och länge i sin bana att solinstrålningen kan verka tillräckligt uppvärmande och avfuktande gällande klimatet på vind. Fuktig luft ventileras genom olika lösningar in på vinden. Fukten absorberas av byggnadsmaterial likt takstolar och underlagstak och kan även bindas upp i isolering som inte har förmåga att absorbera, såsom i mineralull. Är det en kallvind tillkommer inte avfuktande värme i tillräcklig mängd nerifrån bostaden.
Inom byggbranschen är man i regel mycket väl medvetna om skadeproblematiken som riskerar uppstå vid uteluftsventilation. Experiment har gjorts på nybyggda hus genom att ventilationen har uteslutits och isoleringstjockleken i vindsbjälklaget har minskats i förhållande till gällande normer. Undertecknad har försökt att få reda på hur ventilationsexperimenten lyckats. Ingen information har delgivits. Dock har en i dessa experiment inblandad person berättat att denne givit upp förhoppningen att lyckas och därför dragit sig ur försöken.
Missuppfattning råder om hur ventilation fungerar i förhållande till fukt. Ett vanligt råd förutom att förbättra bostadsventilationen är att ta upp mer ventilation till vinden, för att stoppa upp eller undvika mögelskada. Vad man inte tänker på är att det krävs värme i samband med ventilation för att få bort fukt och minska den relativa fuktigheten, så att fuktnivåerna i luft och byggmaterial ligger under gränsvärden för tillväxt av mögel, bakterier och rötsvamp. [4,5]
Många exempel har givits där husägaren antingen i förebyggande syfte tagit upp vindsventilation eller ytterligare öppnat upp för luftpassager. Det har mer sällan varit lyckat och orsakat nya skador eller förvärrat redan existerande.
Bilden illustrerar något som kallas mögelstopper. Ventilationstypen utgår från att man borrar hål genom takpapp och underlagstak in till vinden. Hålet ses till vänster. Dock är det ingen takpapp med på bilden utan enbart råspont vilket här utgör underlagstaket. Till höger ses en ventilationshuv som sätts tätt mot takpappen ovanför ventilationshålet. Huven hindrar kondensvatten att droppa in på vinden. I huvens nedre kant finns en upphöjd öppning som gör att luft kan strömma in eller ut.
Ett antal mögelstoppers kan monteras antingen längre ned eller längre upp i varje takfack, mellan takstolarna, eller både uppe och nere mellan dessa. Det beror på hur man önskar komplettera vindsventilationen.
Mögelstopper har på skämtsamt allvar kommit att kallas mögelturbo eller mögelbooster, eftersom risken för fukt och mögel ofta ökat efter installation. Här ser vi missuppfattningen om ventilation på kallvind ta fart och potentiellt kunna bli ett problem eller än värre sådant än tidigare.
All frånluft från husets bostadsytor, d.v.s. den luft som ventileras ut, ska via rörsystem ventileras ut direkt utomhus. Det har förekommit att man felaktigt låtit frånluften evakueras ut på vinden. Under varm årstid fungerar det bättre men under höst- och vinterförhållanden blir det mindre bra med fuktskada som följd.
Feljusterad ventilation inomhus leder antingen till övertryck eller undertryck. Övertryck gör att det trycks ut luft i husets klimatskal samt upp på vind. Undertryck medför att det dras in luft från vinden och övriga ställen där det finns luftläckage. Om en skada av mögel finns på det ställe där luften kommer ifrån och dras in, medföljer potentiellt skadliga partiklar och ämnen till inomhusmiljön.
Energikraven har gått i vågor med början vid oljekrisen tidigt 1970. Ribban för vad som anses vara norm har hela tiden höjts. Ett tag basunerades ut att stor förtjänst skulle kunna göras genom att byta fönster till sådana med energiglas där det finns gas mellan rutglasen.
Vad som samtidigt inte kom fram var att fönsterbytet kunde rubba ventilations- och fuktbalansen i huset vilket påverkar vinden. Den gamla typen av fönster var vanligen drevade med mineralull och inte så täta som de nya med gummilister. Drevningen och otätheterna i övrigt släppte igenom luft vilket innebar luftombyte i huset.
När väl bytet av fönstren var gjort minskade ventilationsgraden och inomhusmiljön blev fuktigare. Varm och fuktigare luft steg sedan upp mot vindsbjälklagets otätheter och konvekterade upp på vinden.
När man vidtar renoveringsåtgärder och byte av material så gäller det att först tänka till. Vad är det mer jag ändrar på? Att ändra något som fungerat bra medför risk till det sämre. Ytterligare exempel är när man byter från äldre fuktgenomsläpplig takpapp till tätare sådan.
Fukt- och väderutsatta byggnadsmaterial har kortare livslängd. Yttertaket i form av takpannor kan hålla runt 30-60 år beroende på kvalitet, utsatthet för väder och om man rengjort från mossa och lav eller inte.
Byte av tak kan tydligt inverka på hur fuktigt det blir på vinden och i underlagstaket. Det beror vanligen på att den äldre typen av takpapp bytts ut mot tätare sådan.
I mitten av 1800-talet började man tillverka långa våder av papp. Dessa behandlades med stenkolstjära alternativt kreosot för att bli fukt- och vattenavvisande och levererades på rulle. Antingen låg enbart pappen som yttertak eller så lades den under takpannor av tegel för att avvisa kondens och regnvatten som kunde leta sig in under pannorna.
Fördelen med takpappen var att den till viss del kunde andas och släppa igenom fukt från underlagstaket. Nyare taktäckningspapp gjordes väsentligen tätare varför fuktskador helt plötsligt efter takbyte kan ses på vinden.
En ännu senare variant av takpapp, mer rätteligen benämnd takduk eller underlagsduk, har istället för sina föregångare börjat användas. Takduken har förmågan att kunna avvisa fukt utifrån men släpper samtidigt ut fukten som diffunderar genom vindens underlagstak och delar därför till del tjärpappens egenskaper.
Skärpta energibesparingskrav och allmänna råd om vikten av tilläggsisolering av vind från Energimyndigheten, skapade för ett antal år sedan en smärre isoleringsfrenesi. Det hette att den mest kostnadseffektiva och energieffektiva åtgärden som gick att göra i ett hus var att tilläggsisolera husets vind.
Inte ett ord gavs på länge om isoleringens potentiellt negativa inverkan på vindsklimatet, genom skapandet av en mer uttalad kallvind. Till sist skärpte Energimyndigheten m.fl. upp sin information och berättade att det efter att man isolerat, kan innebära en kallare vind medförande högre fuktighet och att vaksamhet samt fuktmätning därför är på sin plats.
När man tilläggsisolerar ordentligt finns risk att det uppstår en köldbrygga i isoleringsskiktet. Det innebär att fukt kan komma att kondensera i själva isoleringen då daggpunktstemperaturen nås. Värmen från bostaden räcker inte till att värma upp hela isoleringsskiktet.
Läggs annan typ av isolering än den ursprungliga finns risk för fuktskada. Ett exempel är då mineralull läggs på kutterspån. Mineralullen binder upp fukt ev. kommande från bostaden och från ventilationen på vinden. Mineralullen är trög på så sätt att den inte så snabbt avger fukten igen då det blir ett torrare vindsklimat. Kutterspånet absorberar fukt och har förmåga att snabbare släppa fukten. Mineralullen kan ovanpå kutterspånet ligga som en typ av ångbroms, vilket inte är bra.
När lösull i form av cellulosaisolering etc. på allvar började användas och blåsas in på vind, blev det en populär energibesparingsmetod. Viss risk har visat sig vara då lösullen blåses in under mycket fuktig väderlek. Den kan sedan säcka ihop och avfuktas den inte tillräckligt snabbt finns risk för att mögel och bakterier utvecklas i densamma. Samtidigt avges fukten sakta till vinden som också riskerar bli skadad.
Cellulosaisolering innehållande ammoniumsulfat har under vissa fuktrelaterade omständigheter börjat avge ammoniak. Har man otur och det sker på vinden finns risk att lukt läcker ned i huset, eller att den letar sig ut via vindsventilationen och vidare in i huset.
Optihus håller med om att tilläggsisolering av vind är ett bra sätt att kunna spara energi. Samtidigt ökar inomhuskomforten genom att kallraset från vindsbjälklaget ner i rummen minskar. Dock måste husägaren ta med i beräkning att isoleringen kan förorsaka fuktskador, vilka riskerar bli mycket dyra i åtgärdskostnad. [6-8]
Fuktmätning innan och efter åtgärd är viktig att utföra. Skulle fuktvärdena vara alarmerande höga bör rätt typ av avfuktare installeras. Mer om vindsavfuktare omskrivs längre ned i artikeln.
När man bygger nytt eller tilläggsisolerar vindar går det att göra på säkrare sätt än att bygga på vindsbjälklagets isolering.
Klimatvind innebär att delar av isoleringen läggs på utsidan av underlagstaket, under själva takbeläggningen. Sådan vindsisolering motverkar uppkomst av köldbryggor under vinterhalvåret. När utetemperaturen inte längre får så stor chans att kyla ned vindskonstruktionen, kommer den relativa fuktigheten att hållas ned. [9,10]
Även om klimatvind är en ur fuktsynpunkt säkrare lösning så innebär det inte en garanti att vindsklimatet hålls under riskvärden för fukt och mögel. Det kan under vissa förhållanden behövas stöd i form av uppvärmning eller avfuktning.
Utsikterna för att lyckas med en klimatvind som klarar sig utan såväl tillskottsvärme som avfuktare är bättre i de norra delarna av Sverige, då de södra delarna på årsbasis innebär högre fuktlast på vindarna.
Somlig information förtäljer att man med isolering mot vindstakets utsida kan isolera mer i vindsbjälklaget. Det måste ställas ett frågetecken kring denna information eftersom en kallvind är beroende av visst värmetillskott för att klara sig ifrån skador. Snarare är det så att man i ett fullisolerat hus bör minska bjälklagets isolering något för att få till en mer självgående klimatvind.
Det är inget ovanligt att myndigheter och olika branscher som fattar beslut om och sysslar med hus springer före ifråga att testa och utvärdera innan man gör i stor skala. Solpaneler också kallat solceller som monteras på husets yttertak är ett exempel i raden.
Solens instrålning och värmeenergi är väldigt viktig för vinden och ibland helt avgörande för om mögelskada ska uppstå eller inte. När solen på sommaren lyser från högre punkt på molnfri himmel motsvarar inkommande energi ungefär 1000-1200W per kvadratmeter yta. Sommartid blir därför en vind allt annat än en kallvind. Däremot ändras förhållandena under hösten, vintern och vårvintern.
Under de svalare och relativt sett fuktigare årstiderna åstadkommer solens instrålning, trots sin flackare bana och mer diffusa inverkan, en välbehövd avfuktningseffekt gällande vindsklimatet.
När solpaneler bestående av många sammankopplade solceller monteras utanpåliggande på taket, kommer solenergin inte längre i så stor utsträckning vinden tillgodo.
Solpanelerna omvandlar en del av solenergin till elenergi. Ytterligare del av instrålningen reflekteras tillbaka ut mot rymden. Den energi i form av värme som solpanelerna fångar upp avges både framför och bakom själva panelen. Värmeavledningen är viktig för att solcellerna ska kunna bibehålla sin fulla kapacitet för elproduktion.
Värmen som går ut bakom panelerna i luftspalten mot yttertaket, ventileras till stor del ut längst upp där panelerna slutar. Luftspalten under yttertaket, underlagstaket och själva vinden blir inte längre så uppvärmda som utan solpaneler.
När luftspalten mellan underlagstaket och yttertaket inte värms upptillräckligt, kommer fukten inte att i samma utsträckning vandra ut via den genomsläppliga takpappen eller takduken. Det har bl.a. att göra med att varm luft kan bära mer fukt och att ångtrycket i den varma luften sjunker i förhållande till ångtrycket i underlagstaket. Fukt fördelar sig från material och områden med högre ångtryck till de med lägre ångtryck.
Noteras ska att det i skrivande stund i Sverige saknas etablerad forskning i sak. Dock är detta med solpaneler på tak kontra vindsproblematik ganska nypåfunnet och vad undertecknad i sin forskning och arbete kunnat komma fram till. Oavsett är det alltid bra att kontrollera vindsklimatet så att skador inte sker och kan förebyggas.
Forskning i andra varmare länder har konstaterat att solpaneler monterade som utanpåliggande på hus sänker temperaturen i husen med upp till ca. 1,5 grader. [11,12] Det motsvarar utifrån förutsättningarna en relativ fuktökning om upp till 9%. I vårt svalare klimat kan temperaturminskningen befaras vara större, varvid den relativa fuktigheten ökar ännu mer.
Enligt Boverket och gällande lag är man skyldig att vid nybyggnation och omändring av huset beakta fuktförhållanden, samt vidta åtgärder som hindrar fuktskada. Från en vind kan mögel etc. spridas till inomhusmiljön och skapa en osanitär miljö. Kontaminerad inomhusmiljö är av flera anledningar inte acceptabel.
Tilläggas ska att nu när energipriserna rusat i taket så blir det allt mer populärt att installera solpaneler. En del entreprenörer skruvar eller spikar infästningen till solpanelerna så att spikarna eller skruvarna genomgår hela takkonstruktionen och sticker in en bit på vinden. Precis som beskrivet längre upp i denna artikel är det mindre bra. Metallen leder värmeenergi och blir en köldbrygga där fukt och kondens samlas. Sådan infästning bör undvikas. Det finns bättre lösningar.
I referens [13] är undertecknad i sitt förra företag och utifrån forskningsarbetet intervjuad i sak av magasinet Energi & Miljö.
Att vindsutrymmen med dess totala konstruktion är beroende av uppvärmande och avfuktande solinstrålning kan mycket enkelt förklaras genom att ta väderstrecken till hjälp.
Solen går med en hög bana under sommaren upp i öster och ned i väster. Under vinterhalvåret är banan flackare och ej så utbredd mellan väderstrecken. Det innebär att solen under relativt fuktigare årstid inte kommer åt att värma vindens tak och själva vinden åt väst, norr och öst. Ofta kan det upptäckas uppe på vinden att det åt dessa ”svalare” väderstreck initialt har bildats mögel på insidan av underlagstaket.
Redan en grads lägre temperatur kan innebära en relativ fuktökning om upp till 6%. Balanserar det redan innan i närheten av gränsen för mögeltillväxt, som ligger vid 75%RF, så innebär ett par graders lägre temperatur sådan ökning att gränsvärdet ur riskhänseende är ordentligt passerat.
För att motverka fukt- och luftrörelser genom vindsbjälklaget är det av vikt att använda byggfolie, i dagligt tal kallat byggplast. Plasten måste läggas rätt för att få önskad effekt. Den ska appliceras på den varma sidan av bjälklaget, d.v.s. precis ovanför takskivorna i rummen nedanför vinden.
Läggs plasten uppe på isoleringen på kallvinden kommer isoleringen att bli fuktig. Under plastskiktet uppstår under svalare årstid köldbrygga där daggpunktstemperaturen nås. Det uppstår förutom för hög relativ fuktighet även kondens.
Läggs byggplasten under isoleringen men ovanpå takstolar och vindsbjälklaget i övrigt minskar risken, dock utan att kunna avskrivas. Takstolarna kan i detta fallet vara de som först tar skada då de bygger en bit upp och utsätts för vindskylan.
Den gyllene regeln gör gällande att byggplast ska läggas mot den varma sidan av en huskonstruktion för att inte förorsaka skada.
Som husköpare gäller det att vara vaken och helst innan köp inhämta information om riskkonstruktionen som en kallvind innebär.
Tyvärr går det inte ifråga mögel alltid att räkna med ett sanningsenligt uttalande från den som utför överlåtelsebesiktningen. Under oräkneligt antal tillfällen har undertecknad som forskande fukttekniker nåtts av besiktningsresultat där det påtalats att vindsmögel inte är något att oroa sig för eller bry sig om då det är normalt. Skulle du som köpare av ett hus nås av denna information, reklamera omgående skriftligen och muntligen överlåtelsebesiktningen.
Visst är mögel på vind normalt under de fuktiga vindsförhållanden som råder, men det ska absolut inte accepteras och i ett besiktningsprotokoll definitivt antecknas.
Var också vaksam på om fuktmätning utförts under sommaren då vinden är torrare än under vintern. Att det är torrt under varm årstid friskriver inte vinden från att vara en riskkonstruktion under kall väderlek.
Att köpa ett hus som sedan visar sig vara ohälsosamt att vistas i blir inte bra. Risken för att mögel med dess metaboliter sprider sig nedåt boendeytorna är lägre än motsvarande från krypgrund, källare och platta på mark, men det förekommer.
Om vinden skulle vara skadad är det av vikt att före köpet ta reda på kostnader för sanering samt installation av avfuktare. För att ta reda på kostnader bör en skadeomfattningsbedömning göras, vilken inte bara inbegriper vinden, utan också huset i övrigt.
OBS! Det är inte säkert att man kan gå fritt uppe på vinden utan risk att trampa igenom taket i våningen under. På en del vindar finns bärande vindsgolv av råspont eller plankor. Det kan också vara partiellt utlagt som en typ av vindbrygga att gå på, men når då inte ut till takfoten. Under vindsisoleringen kanske det bara finns tunnare reglar samt gipsskivor eller annan typ av innertakskivor. De tål inte belastningen av kroppsvikten.
Man kan i regel gå på takstolarna då de tillhör rambärverket i vinden, men ta reda på hur det förhåller sig innan det viktiga vindsbesöket inför potentiellt husköp tar fart.
Fuktmätning av kallvinden är en gångbar metod för att få reda på vilka förhållanden som gäller, och om det är så fuktigt att avfuktare måste införskaffas.
Under sommaren när solinstrålningen förvandlar kallvinden till en mycket varm och torr vind, är det inte så mycket lönt att utföra fuktmätning. Däremot blir det väl värt att mäta framåt hösten och vidare fram till att vårvintern med råge passerat.
Fuktmätning på vind utförs med två olika instrument och metoder:
Fuktkvotsmätare som är utrustad med piggar för instick en liten bit i trä, mäter byggnadsmaterialets fuktkvot. Fuktkvoten på vind bör inte överstiga 16%, vilket motsvarar ungefär 75% relativ fuktighet.
Fuktkvotsmätaren registrerar vanligen olika värden beroende på om man mäter i underlagstakets råspont eller i takstolarna. Likadant gäller åt vilket väderstreck man mäter på vinden. Dit solen inte letar sig är det i regel svalare och fuktigare.
Bra är att med fuktkvotsmätare leta upp vindens köldbryggor där det är svalare och mer fuktigt. köldbryggorna är riskområden där mögel etc. initialt kan bildas.
Fuktkvotsmätarna avslöjar hur pass fuktigt vindsklimatet varit en tid innan man mäter.
Notera dock att det under varm årstid sällan är för fuktigt på vindar när man fuktmäter. För att till fullo utvärdera riskkonstruktionen måste fuktmätning ske upprepat eller längre tid under höst- och vinterperioder.
Viktigt att veta är också att fuktkvotsmätarens resultat kan öka om träet man mäter i är behandlat med vissa träskyddsmedel där strömledande metaller ingår.
Det blir ogörligt att ta sig upp på vinden flera gånger i veckan för att mäta. Därför finns idag trådlös hygrometer som mäter relativ fuktighet (RF). Sådan hygrometer består av en basenhet och en till flera sändare. Möjlighet till fjärrövervakning via Internet och mobilapp finns också.
Hygrometerns basenhet placeras inomhus där man kan övervaka den så ofta man vill. Sändare placeras lägligt på vinden och sänder värden gällande temperatur och RF regelbundet till inomhusenheten och via Internet om sådant produktval gjorts.
Placeringen av sändare på kallvinden är av vikt eftersom vissa områden brukar vara varmare och torrare än andra.
I mitten av vindsutrymmet ovanför vindsbjälklaget är det i regel inte lönt att mäta. Bättre är att leta efter de mer fuktutsatta delarna av takkonstruktionen. Dessa finnes särskilt åt väst, norr och öst där solen inte kan värma upp under vinterhalvåret.
Strax ovanför takfotsventilationen direkt mot underlagstaket ses ofta en mer fuktutsatt del. Där kan med fördel sändare till hygrometern placeras. Likadant gäller i närheten av annan typ av vindsventilation.
Upp mot nock brukar det i vissa fall ansamlas fukt. Därför är det av vikt att även mäta där. Man kan flytta runt en eller några av hygrometerns sändare tills de fuktigare ställena har hittats. Bra är att låta sändarna vara placerade på ett och samma ställe några dygn så att de hinner acklimatisera sig och visa rätt fuktvärden.
Överstiger det av hygrometern uppmätta fuktvärdet 75%RF så har gränsvärdet för mögeltillväxt passerats. Dock är gränsvärdet också beroende av temperaturen.
Mögel på vind är vanligt och naturens svar på ett fuktigt vindsklimat. Mögelsporer finns överallt då mikroberna ifråga växer på och bryter ned dött organiskt material i naturen. Sporerna sprids med vinden och landar på byggnadsmaterial samt ventileras in genom vindsventilationen.
Allt som behövs för att möglets sporer ska gro är tillräckligt med fukt och samtidigt rätt temperatur. Vindsmögel är inte specifikt för utrymmet även om det kanske tolkas så utifrån populärnamnet, utan talar i princip bara om var man funnit det eller vad man sammantaget vill beskriva.
Här ses en bild tagen på byggnadsmaterialet råspont, med andra ord underlagstaket i en kallvind. Råsponten ligger normalt horisontellt men bilden har vänts för att inte ta så stor plats på höjden.
Gränsen för mögeltillväxt ligger vid 75% relativ fuktighet. Infinner sig rätt temperatur för de mögelarter som är aktuella kommer tillväxten starta.
De första mögelarterna som etableras är vid lätt till måttlig överskjutande fukt Penicillium och Aspergillus. I början ses de likt ett tunt vitt till gråaktigt dammlager. Det s.k. vitmöglet utvecklar senare vid rätt förhållanden mer bestämda kolonier i artspecifika varierande färger.
För att lättare kunna upptäcka vitmögel går det att ta ett foto med mobilkamera över ett större parti av vinden. Det fungerar också att lysa med svagare led-ficklampa och låta ljuset fall längs utmed den yta man vill inspektera. Lyser man koncentrerat rakt på så syns inte möglet så lätt då det genomlyses.
Möglets olika arter avlöser varandra utifrån de förhållanden som råder. Under sin levnad producerar de samt sprider en mängd olika metaboliter, inkluderat sporer, mykotoxin (mögelgift) och melanin vilket ger de karakteristiska färgerna.
På bilden ses att träet vitnat när vitmöglet brett ut sig. Det finns även s.k. svarta prickar vilket också är en typ av mögel kallat svartmögel. Angreppet kan variera i intensitet och färg allt beroende på förutsättningarna och de angripande arterna. Ibland kan en mer täckande eller fluffig massa bildas.
På fjärde och femte råsponten från vänster upptäckts lite tydligare också blånad, som är en typ av svamp. Blånadssvampar också kallade sporsäckssvampar under stammen Ophiostomatales, behöver lite mer fukt än några av de tidigt etablerade arterna av mögel, men mindre än rötsvamp. Blånaden växer någon millimeter in i träets yta och färgar in detsamma via pigmentämnet melanin.
Blånadssvamp gör att det binds upp mer fukt i trä än annars. Det banar till viss del väg för rötsvamp.
Rötsvampar behöver mer fukt än mögel och blånad för att kunna utvecklas. Precis som mögel kan rötsvamp se lite olika ut beroende på vilken art det gäller. Bilden visar mycel från rötsvamp som angriper trä på djupet och har förmåga att förstöra detsamma.
Rötsvamp kan också ses som vita prickar, vita strängar och beläggningar eller infärgningar som löper längs ut med träets fibrer och ådring. Det angripna materialet kan i vissa fall på ytan se ganska intakt ut, men smulas i princip sönder under ytan. Det kan brytas ned i kuber eller längs med träfiberriktningen. Det beror på vilken rötsvampsart som etablerats.
Bra är att sticka en kniv in i träet för att testa hur långt rötsvampsangreppet har gått. Är det mjukt och kniven sjunker in en bit finns allvarligare rötskada.
På bilden ovan visas källarsvamp under det vetenskapliga artnamnet Coniophora puteana. Svampen beskrivs här som väl utvecklad med en fluffig massa och centrala gula till gulbruna fält, sammantaget fruktkroppar. Angripet material kan lukta ättika då svampen avger bl.a. ättiksyra.
Källarsvampen kan trots sin svenska populärbenämning återfinnas på andra ställen i huset likt på kallvindar. Det är svårt att bestämma rötsvampsarter utan att analysera. Källarsvampen kan uppträda som en tunnare jämn till ojämn mycelbeläggning, mindre gulbruna knoppar med droppform etc.
Rötsvampen är ibland förvillande lik den i skrämmande ordalag beskrivna och kraftigt förstörande hussvampen Serpula lacrymans, som kan lukta champinjon.
Vindens underlagstak är ofta det som först drabbas av mikrobiell skada. Det blir snabbt fuktigare än takstolarna som består av trädets kärnvirke, vilket håller högre densitet än råspont som är taget från trädets ytved. Råsponten utgör även mer markant köldbrygga än takstolarna.
Mögel, blånad och rötsvamp i hus brukar vara ackompanjerat av bakterier under namnet Aktinomyceter. Det är vanligare att finna bakterierna rikligt i krypgrund och källare då det är en typ av jordbakterie, men förekommer även på vind, särskilt om byggnadsmaterial och isolering varit i kontakt med marken utomhus.
Mikrobiell aktivitet syns här rikligt. Takstolarna som är behandlade med någon form av rötskydd eller bestrukna med rödfärg, har tydliga angrepp av mögel etc.. Det svarta underlagstaket visar likt isoleringen upp skador. I isoleringen brukar bakterier kunna trivas särskilt väl.
Underlagstaket på vind består i vissa hus av tunna masonitskivor kallade board. När skivorna fuktutsätts tappar de form och hållfasthet. Skivorna brukar slå sig och bukta nedåt eller bli vågformiga. Fuktfläckar och mögel kan på skivorna ses som en beläggning eller likt det man i fuktsammanhang kallar för fuktrosor.
Bilden visar en typisk vy där entreprenören valt att använda oljehärdad board till underlagstak på vinden. Boarden har utsatts för fukt samt vatten och trots oljebehandlingen tagit allvarlig skada. Fukt- och mögelfläckar syns tydligt samtidigt som materialet börjat hänga. Vid fuktpåverkan sväller materialet och blir tungt.
Om luft från vindsutrymmet kan konvektera ned i bostaden finns risk för hälsoeffekter och sjukdom hos dem som bor eller vistas där. Viss risk finns också om luften från kallvinden ventileras ut utomhus och dras in genom friskluftsventilationen till bostaden.
Viss svagare och icke besvärande vindslukt får man räkna med, men lukten är inte acceptabel om den t.ex. letar sig ned i bostaden, ut utanför huset eller sätter sig i kläderna efter att man inspekterat vinden. Vindslukt från fuktskadat, träskyddsbehandlat och mögelskadat material är ej heller att acceptera.
Följande faktorer kan alstra lukt på vind:
Under kalla och riktigt varma samt torra förhållanden kan vi inte med luktsinnet så lätt uppfatta förekommande lukter på vind. Därför är det bra att ta luktprover med sig från vinden.
Det är mer än mikrobiellt angrepp och mänskligt tillsatta kemiska ämnen som kan ställa till skada på husets vind.
Möss klassas som skadedjur då de är fenomenala på att klämma sig in i trånga passager och klättra uppåt i ett hus. Förutom att kissa så det luktar och sprida sin avföring, kan mössen gnaga hål på elledningar som är dragna på vinden.
De banar också gångar i isoleringen som därför kan börja fungera som luftpassager, medförande att isoleringen inte fungerar som tänkt och att det i värsta fall kan uppstå köldbryggor och ansamlas fukt.
Möss som dött uppe på vinden kan lukta illa ned i huset.
I bakgrunden på bilden syns trä som är angripet av skadeinsekter. Hålen är s.k. flyghål där skadeinsekten tar sig ut efter att ha levt som larv i träet ett tag. Exempel på skadeinsekter är trägnagare, blåhjon och husbock.
Husbocken är dock inte representerad i hela Sverige, utan mest frekvent i södra till mellersta delar av landet och i synnerhet längs utmed södra och östra kustlandskapen i höjd upp till Gävle.
Insekterna kan ibland om man lägger örat mot t.ex. angripna takstolar höras. Det kan knäppa när de jobbar. Viss skadeinsekt är beroende av att rötsvamp först etablerats i vindens konstruktionsvirke.
I lite äldre hus kan obarkat virke förekomma. Under barken är ett ställe där somliga av dessa insekter trivs. Därför är det bra att även titta under barken.
Getingbo är inte direkt trevligt att komma i kontakt med. Det är därför bra att stanna till lite och se sig runt innan man klättrar upp på kallvinden helt.
Fladdermöss är inte direkt trevligt att ha större kolonier av. Deras urin och spillning luktar inte vidare gott. Man får inte utan Länsstyrelsens godkännande varken störa eller döda fladdermössen.
Eftersom ventilation av vindar så ofta misslyckats i syfte att förbättra vindsklimatet, måste allt fler husägare finna andra lösningar. Den allra säkraste metoden har funnits vara vindsavfuktare i form av en teknik som klarar av att avfukta ned i minusgrader. Sådan avfuktare går under benämning sorptionsavfuktare.
Det som kallas för kondensavfuktare blir undermåligt, eftersom den typen av avfuktare, vilken drivs via en kompressor och köldmedia, kräver ett uppvärmt utrymme för att fungera bra. Kondensavfuktaren är därmed mest och bäst lämpad för uppvärmd källare, tvättstuga och torkrum etc..
Sorptionsavfuktare Acetec Evodry 18P vars installation på vind illustreras i bilden här, har ett material av silicagel som absorberar fukt även ned i minusgrader. Beroende på avfuktarmodell värms fukten ut ur materialet i intervaller eller kontinuerligt så länge avfuktning behövs. Den fuktiga luften leds ut utomhus genom en slang.
Här syns avfuktaren med dess funktion. När hygrostaten i avfuktaren avkänner att gränsvärde gällande relativ fuktighet för mögeltillväxt börjar närma sig aktiveras avfuktningen.
A: Den fuktiga luften (blå pil) dras in genom ett dammfilter på baksidan av avfuktningsaggregatet och vidare in genom det fuktabsorberande materialet inne i enheten. Denna luft kallas på tekniskt språk för processluft, d.v.s. luften som ska avfuktas. När luften är processad fortsätter den ut genom torrluftskanalen (B).
B: Torr luft (grön pil) blåser ut genom torrluftsslangen eller röret mot andra sidan av vinden, i förhållande till det ställe vindsavfuktaren placerats. Den torrare luften cirkulerar via avfuktarens fläktverkan runt på vinden och drar med sig fukt tillbaka till avfuktaren. Cirkulation och avfuktning pågår så länge hygrostaten avkänner att det är för fuktigt på vinden.
C: Fukten som samlats upp i det absorberande materialet inne i avfuktaren avskiljs genom en intern självjusterande och säker värmeprocess. Våtluften eller också kallat våtgasen blåses ut utomhus som vattenånga genom en slang (röd pil).
När rätt s.k. börvärde gällande fukt nås stänger hygrostaten av avfuktningen. Avfuktaren kommer därefter att ligga i standby och aktiveras igen då det återigen blir för fuktigt. Börvärdet är inställbart utefter önskemål och behov.
Avfuktarmodell väljs utefter vindsstorlek och avfuktningsbehov. Flera torrluftskanaler kan komma att behövas. Illustrationen här visar enbart en kanal för enkelhetens skull.
Själva installationen av avfuktaren på kallvinden är ganska enkel. All vindsventilation ska tätas igen så gott det går. Det kan vara ett lite tidsödande men viktigt projekt.
När vinden tätas igen från uteluftsventilation och vindsavfuktaren arbetar ned den relativa fuktigheten samt fuktkvoten till säkra nivåer, kommer vinden att bli varmare än annars. Vindsbjälklaget med dess isolering blir torrare och varmare. Detta brukar kunna ge energibesparing gällande uppvärmningskostnaderna i huset.
Driftskostnaderna beror på hur stor och tät vinden är. Normalt med energisnålast injustering av börvärdet på hygrostaten brukar kostnaderna årligen ligga mellan 200-800kWh i ett normalstort hus. Nettokostnaden blir dock lägre med tanke på att vinden blir varmare efter avfuktarinstallationen. I vissa fall kan det gå plus minus noll, tillika med en ökad komfort inomhus.
Som nämnt är ventilation av vind ett bekymmer under vissa klimatförhållanden. Under andra är det istället positivt att uteluftsventilera. Detta har några innovatörer i Sverige tagit fasta på, med resultat att det idag säljs och installeras en typ av vindsavfuktare som via ett hygrostatsystem väljer när det ska ventileras eller inte.
Optihus vill flagga med röd flagg för osäkerhet i dessa avfuktningssystem. Det finns en rad olika faktorer som gör att avfuktningen riskerar misslyckas, med resultat att vindsklimatet blir för fuktigt och mögel etableras.
Undertecknad har noga följt utvecklingen inom området och tagit del av relativt många fall av hus där avfuktningen på kallvind inte fungerat. Med facit på hand faller därför rekommendationen om säkraste typen av vindsavfuktare på sorptionsavfuktare.
När fukt- och mögelskada etc. redan skett är sanering av vinden att rekommendera.
Boverket och Folkhälsomyndigheten klassar vindar som en miljö vilken kan kontaminera inomhusmiljön, med följd att fenomenet sjuka hus uppstår. Myndigheterna ställer därför krav i börform, att det i offentliga byggnader, lägenheter och bostadsrätters huskonstruktion ska ske adekvat och stadigvarande sanering.
Som privat husägare fattar man själv beslut om saneringsåtgärder då lagarna ännu inte gäller privatägda småhus såsom villor, så länge huset inte hyrs ut vill säga. Sanering motverkar att någon i boendet drabbas av hälsoeffekter och sjukdom samtidigt som bostadsvärdet höjs.
Först görs en skadeomfattningsbedömning som utvisar hur långt fuktskadan förorsakat materialpåverkan och om isoleringen också blivit angripen eller kontaminerats. Med kontaminerad menas att ett mögelangrepp etc. sprider en mängd metaboliter, likt luktande ämnen, sporer m.m..
Det finns olika saneringsvätskor att spraya på vindens underlagstak och takstolar. Vätskan kommer även att hamna på vindsisoleringen, men gör inte nytta ned i den. Saneringsvätskan ska inte användas för att dränka in isoleringen med tanke på att det i värsta fall utlöses lukt från de sammanbindande isoleringsämnena när de uppfuktas.
Mögel och blånad bildar pigmentämnet melanin som färgar in ytan på det som angrips på vinden. Dessa fläckar är mycket svåra att få bort. För ett antal år sedan blev oxidativ saneringsvätska därför populär då den består av bl.a. blekande klor av samma typ som används i simbassänger. Vätskan kan bleka melaninet men blir inte så framgångsrik i att avdöda vindsmöglets sporer.
Dessutom omvandlas kloret till koksalt vilket i sin tur drar till sig fukt och strävar efter att hålla motsvarande 75% relativ fuktighet. Det motsvarar gränsvärdet för mögeltillväxt. Installeras inte rätt vindsavfuktare som håller vindsklimatet på säkra fuktnivåer, kommer det därför att balansera på en knivsegg. Installeras klimatstyrd ventilation som avfuktare ökar osäkerheten ytterligare.
Klor har också förmåga att omvandla visst mykotoxin (mögelgift) till en annan typ av gift. Sammantaget blir därför den oxidativa saneringsvätskan inte den bästa.
Viktigt att veta är att man aldrig utan utbyte av byggnadsmaterial och isolering kan bli kvitt alla metaboliter som vindsmöglet har alstrat. Målet blir ofta därför att göra så att bostadsytorna inte kan kontamineras med vidare följder.
Av allra högsta vikt är att installera avfuktare som ser till att vindsförhållandena hålls trygga från fukt och dess vidare följder. Avfuktaren kommer när den jobbar till viss del att fungera som luftrenare då föroreningar binds till fukt och blåses ut med våtgasen. Sanering ersätter inte avfuktare eftersom mögel m.m. ofta återkommer.
Tänk också på personligt skydd när vinden inspekteras eller saneras. Halvmask med partikelfilter 3 och engångsoverall är standardutrustning. Till detta behövs vid vindssanering gummihandskar, skyddande mössa och tätslutande skyddsglasögon. Ett alternativ till halvmask är helmask som också kallas gasmask och för ögonen har integrerat visir.
1] Fuktsäkerhet i kalla vindsutrymmen, Lars-Erik Harderup, Jesper Arfvidsson, 2008.
2] Fukt på kallvindar, Caroline Ahrens, Emma Borglund, 2007.
3] Fuktproblem i oventilerade vindar hos nybyggda flerbostadshus, Robin de Joung, 2015.
4] Hur ska vindar ventileras?, Lars Tobin, Ingemar Samuelson, 2004.
5] Utomhusklimatets påverkan på kallvindskonstruktion: Fuktanalys av kallvind på ett lågenergihus, Erik Zetterström, 2018.
6] Isolering av kallvind ur fuktsynpunkt, Tomas Westam, 2015.
7] Energiåtgärders inverkan på vindar och takkonstruktioner, Eva Sikander, Per Ingvar Sandberg, 2007.
8] Effekter vid tilläggsisolering av kallvindar ur fuktsynpunkt, Tina Flodins, Elin Schill, 2015.
9] Fuktanalys av klimatvind – Mögelproblematik på vindsutrymme, Marcus Ingelsson, Marcus Olsson, 2013.
10] Fuktstudie av en klimatvind på ett äldre småhus: En utredning av effekterna på vindsklimatet vid utvändig takisolering, Pär-Henrik Laiti, 2017.
11] Effects of solar photovoltaic panels on roof heat transfer, Jan Kleissl et al., 2011.
12] The Effect of Photovoltaic Panels on the Rooftop Temperature in the EnergyPlus Simulation Environment, Changhai Peng, Jianqiang Yang, 2016.
13] Solpaneler på tak ger problem med fukt på vind, Energi & Miljö, 2019.
CEO - F&U.. Står för forskning, kunskap samt ärlighet. Gillar att hjälpa andra och värnar speciellt barnen i vårt samhälle.
Nytt hos Optihus
Skadeinsekter som husbock och olika trägnagare kan orsaka allvarliga skador på träkonstruktioner, medan andra som vägglöss och silverfiskar kan vara till besvär på annat sätt. Vissa arter trivs i varma och torra miljöer, medan somliga av insekterna föredrar fuktigt eller
Översvämning kan vara förödande för hus och hem. Inte minst har vi upplevt detta under sommaren med allt regnande. Med klimatförändring som leder till mer extremväder och ökad risk för skyfall och översvämningar, är det viktigt att husägare är förberedda
Följ oss och var med på den fortsatta forskningsresan:
Optihus AB
Sälgvägen 10
341 38 Ljungby
Sverige
Organisationsnummer 559265-7679
Registrerat för moms och F-skatt
Alla rättigheter reserverade
© Copyright 1991-2023
Öppettider och kontakt:
För besök krävs bokning och bekräftelse
Besöksadress Viaduktgatan 8, 341 32 Ljungby
Support och rådgivning är öppen
vardagar 08:30-15:30
Telefon 010-204 14 14
Email kontoret@optihus.se
Internetbutiken är öppen för beställning
dygnet runt.
18 svar på ”Kallvind oftast benämd vind är en riskkonstruktion”
Väldigt intressant läsning.
Har precis fått trygghetsvakten installerad, nu börjar man undra om man gjort rätt. Finns det mer matrial att läsa
Hej Martin,
Valet av avfuktare för husets vind är viktigt att göra rätt, särskilt när det gäller kallvind. Vinden är om hösten, vintern och vårvintern i perioder rejält fuktbelastad. Möjligen kommer fukten både utifrån och nedifrån boendet, eller utifrån ventilationsförhållanden på vinden och i huset från något av ställena.
Eftersom temperaturförhållandena varierar och det tidvis kryper nedåt minusgrader kan inte en kondensavfuktare klara avfuktningen. Det lämpar sig bättre och som allra säkrast med en s.k. sorptionsavfuktare som är avsedd för att avfukta även ned i minusgrader.
Ett alternativ som tillkommit efter 2004 är avfuktare som baseras på ventilation. Meningen är att en sådan vindsavfuktare ska ventilera när det är gynnsamt ute, d.v.s. torrare, så att vindsfukten ventileras ut. Fungerar detta säkert och alltid är en fråga jag fått många gånger. Svaret måste tyvärr bli tveksamt. I vissa hus har det fungerat bra medan det i andra har förvärrat fuktskadorna eller rent av startat sådana. Om avfuktningen lyckas eller inte beror på många sammantagna faktorer.
Har man sanerat med klorbaserat oxiderande medel kommer det att finnas salt kvar på ytorna av byggnadsmaterialet. Saltet drar åt sig fukt motsvarande 75% relativ fuktighet. Där går gränsen för tillväxt av mögel. Här passar inte en vindsventilator bra. Detta baseras utifrån erfarenhet från ett antal misslyckade installationer. Betänkas ska också att vi under upp till flera månader har ett utomhusklimat som gör det svårt att med framgång ventilera en vind torr. Tvärtom riskerar man att göra vinden fuktigare.
När man ventilerar in kall luft kommer byggnadsmaterial att kylas ned och bli köldbryggor. Mot köldbryggorna blir det i regel fuktigare. Ventilationen kan också beroende på lösning skapa övertryck vilket inte är bra. Det kan göra att vindsluft trycks ned i boendet. Risk finns också att kortsluta ventilationsspalten i ytterväggarna om denna mynnar ut på vinden. Om undertryck skapas blir det inte heller så lyckat. Det kan dra upp fuktig luft från boendet. Det kan också forcera mer luft upp i ventilationsspalten i ytterväggarna så att det kyler ned och blir fuktigare där.
Det finns mer att tillägga men vi stannar tillfälligt där. Avfuktaren som nämns kan tyvärr inte på förhand ge garanterad säkerhet så som en sorptionsavfuktare kan. Jag har suttit i diskussion med ett par tillverkare som själva sagt att den ventilerande avfuktaren inte passar på alla vindar. Det finns inte någon direkt forskning att ta del av. Däremot finns erfarenhet från seriösa saneringsfirmor, vilken säkerställer de fakta som beskrivs här.
Utför fuktmätning med fuktkvotsmätare och trådlös hygrometer för att kontrollera vad som händer under olika klimatförhållanden. Hoppas det fungerar bra.
Mvh
Jerker
Tack för superbra info!
Vi har precis fått en offert på tilläggsisolering som inkluderar takfotsventilation mellan varje takstol på båda sidor. Googlade upp vad detta innebär och hamnade tillslut här.
Om jag förstått rätt ska vi absolut inte ha så mycket ventilation. Skulle du även säga att det är olämpligt att tilläggsisolera nu på vintern?
Förutsättningarna är en gammal del, timrat hus från 1800-talet, isolerat med ca 30 cm gammalt spån, med en tillbyggnad av murad lättbetong från slutet på 60-talet, med ca 15 cm spån. Plåttak över hela huset med papp och råspånt.
Har jag förstå rätt (av både din info och annat som jag läst) att vi ska tilläggsisolera så tätt det går, ha mindre ventilationhål i yttervägg som vi kan stänga på vintern och se till att elda i kakelugn och vedspis så ofta vi kan under vintern för att vinden ska må bäst?
Och skulle du säga att det funkar med cellulosafiber ovanpå spånet (20 cm på gamla delen och 35 cm på nya, tycker de som skickat offert till oss).
Det finns två mindre ventilationshål idag, inga spår av vitt mögel, ingen mögellukt eller annan konstig lukt, men råspånten i taket är missfärgat svart/grått. Spånten ser inte ut att ha ruttnat någonstans. Allt är orört sedan slutet på 60-talet. Vi vill tilläggsisolera för att behålla mer värme i huset och få ner kostnaden för uppvärmning. Vi har en vedpanna, vars skorsten går utanför husets yttervägg, och vattenburen golvvärme samt dito element.
Tusen tack om du orkar svara på alla mina frågor!
Hej Mariell,
Att tilläggsisolera vinden ger ofta markant energibesparing gällande uppvärmningen inomhus. Ett mer värmeisolerande vindsbjälklag minskar kallraset som annars finns från innertaket i rummen som angränsar till kallvinden. Inomhuskomforten ökar och plånboken besparas. Detta omtalades tidigare av Energimyndigheten och aktörer inom isoleringsbranschen, utan att risken för fuktskada nämndes.
Vad kan vi utgå ifrån? Alla hus fungerar lite olika i förhållande till klimatzon, konstruktion, material, värme, ventilation, fuktlast och fuktläckage upp på vind. Det blir därför inte så lätt att lägga allmängiltigt precisa råd inför samtliga hus. Vissa faktorer är grundläggande för alla, men variationerna ovan gör att omändringar som tilläggsisolering kan falla lite olika ut.
Vindsventilationen är mycket svår att diskutera utfallet av. Dock brukar vi se ökade fuktbekymmer om ventilationen förbättras, ökas. Detsamma kan ske om man minskar ventilationsgraden för mycket utifrån ett utgångsläge som fungerar skapligt. Alla varianter på utfall av ventilationsfrågan finns. Det är lite som moment 22, vad man än gör så kan det bli fel. Experimentera gärna men gör det under uppsyn och kontroll. Det görs med fuktkvotsmätare och trådlös hygrometer av bra kvalitet, så att värdena inte blir felvisande. Ventilationsgraden måste justeras utefter de faktorer i övrigt som styr klimatet på vinden. Väl anpassad lägre grad av vindsventilation är i regel bättre än ”fritt blås”. Jag hade varit mycket försiktig med att öppna upp för takfotsventilation. Det blir sammantaget med tilläggsisoleringen en drastisk förändring av vindsklimatet som tidigare fungerat hyfsat, utifrån dina uppgifter bedömt.
Kallvindar kan isoleras vilken årstid det än är. Det man bör vara varse är att isoleringen ska vara torr vid inläggning eller inblåsning, och att det i senare fallet inte ska vara mycket fuktigt i luften när inblåsning sker. Är vädret mycket fuktigt kommer den inblåsta isoleringen att fuktas upp. Din fråga är därför relevant om det kan göras på vintern eller ej. Säkraste årstiden är framåt maj-juni när uttorkning kan ske utan att fuktbuffring och skador sker i isoleringen och mot vindens innertak.
Plåttak kan göra att vindstaket (råsponten) blir kallare än om det ligger takpannor av tegel eller betong. Detta är en av variablerna som styr hur uttalad köldbryggan mot råsponten blir. Det räcker med väldigt små temperaturskillnader för att fukthalten och daggpunktstemperaturen ska ändras vid och mot materialen. En annan faktor som styr hur fuktig råsponten blir är om den kan torka ut utåt eller inte. Fuktgenomsläpplig takpapp är bättre än tätare sådan.
När tilläggsisoleringen görs är det viktigt att den görs jämn och läggs tätt. I annat fall kan, även om det är lite långsökt i ett uppvärmt hus, köldbryggor skapas i konstruktion och isolering. Kan man få värmen från huset att vandra upp jämnt i isoleringen så är det en fördel.
Eldning i värmekällor som vedspis och kakelugn är bra då det skapar ett visst undertryck och luftomsättning inomhus. Då minskar fuktläckage uppåt genom vindsbjälklaget. Se dock till att ha god ventilation i inomhusmiljön så att undertrycket inte blir för stort. Då kan luft komma att dras in från torpargrunden, krypgrunden eller annan grundläggning, samt kanske även in från vinden och andra otätheter i klimatskalet. Det kan då ventileras in sådant som är skadligt för hälsan.
Att blanda olika typer av vindsisolering genom att lägga dem lager om lager kan medföra fuktproblem. Särskilt om isoleringstyperna med dess fuktegenskaper skiljer sig från varandra för mycket. Egentligen är det som bäst att använda samma isoleringstyp igen, om man vill förbättra värmegenomgångsmotståndet i vindskonstruktionen. Fråga aktuellt företag om de kan visa forskning och fakta samt ge garantier för att det inte blir några problem.
Invändigt liggande skorsten ger alltid bäst värmeavgivning till vinden. Den utanförliggande ger i regel mindre värmande och avfuktande effekt. Kanske blir gaveln den ev. ligger emot varmare? Det kan vara läge att prova att fläkta runt denna varmare luft på vinden och utvärdera om det ger bra effekt. Annat som finns att göra om det skulle behövas är att koppla en fläktkonventor på vinden till ert vattenburna system. Vattnet som pumpas genom systemet måste då ha tillsats så att det inte kan frysa.
Mängden tilläggsisolering som nämns kan jag inte uttala mig om, annat än att mer av varan gör vinden svalare och fuktigare. Någonstans går gränsen där mögel och i värsta fall rötsvamp utvecklas. Det gäller att ha koll så att man kan förebygga med ventilationsförsök, uppvärmning eller installera avfuktare.
Tack för dina frågor och att du tyckte vindsinformationen var bra!
Ha det fint under helgerna framöver!
Mvh Jerker
Tack för väldigt utförligt svar! God fortsättning!
Tack.. Ha det fint!
Mvh Jerker
Tack för bra information för nybörjare.
Vi har köpt ett hus från 2005 i Skåne med frånluftsvärmepump och haft överlåtelsebesiktning i dag. Takkonstruktionen är takpannor med board. Det hittades lite vitmögel på boarden men enligt besiktningsmannen inget ovanligt och inget att oroa sig för men vi blev efter lite frågor rekommenderad att eventuellt sanera och avfukta. Fuktmätaren mätte som högst 16,8 pct. i takstolen vid molnigt väder 2 grader varmt.
Är det ett läge som bör oroa angående potentielle hälsoeffekter? Kan det ordnas med avfuktare eller bör man lägga om taket (för även att skydda bättre mot fukt utifrån med takpapp)?
Hej Toke,
Board som underlagstak är inte det bästa, särskilt inte om yttertaket läcker eller om vinden är för fuktig. Det gäller att hålla vinden tillräckligt torr och hålla koll efter läckor.
Vitmögel brukar vara det första som växer. Det består av bl.a. mögelarterna Penicillium och Aspergillus. Har angreppet går så långt så att det syns så är det ganska utbrett. Besiktningsmannen kan ha sagt fel med orden att det inte är något att oroa sig för. Mögelangreppet är en signal om att det vid något tillfälle eller upprepat varit för fuktigt på kallvinden.
Om man ser till gällande byggnormer ska inte vindsmögel accepteras, eftersom det i vissa fall kan kontaminera bostadsytorna. Det är vanligare att mögel i krypgrund etc. kommer in i bostaden än att vindsmögel gör det. Dock bör man vara försiktig då ”sjuka hus” inte alls är eftersträvansvärt.
Fuktmätning bör genomföras kontinuerligt, särskilt under höst, vinter och vårvinter. Det är då fuktproblemen ger sig tillkänna. Sanering är på sin plats. Det går att genomföra när yttertemperaturen kommit upp i minst +15 grader dygnet runt. Då drar saneringsvätskan in som bäst i trä.
Fuktmätningen avgör om avfuktare behövs eller inte. Ska man köpa ett hus med denna skada så bör avfuktare kalkyleras in, alternativt att man ställer som krav att adekvat vindsavfuktare ska finnas installerad när man tar över huset. Taket behöver inte nödvändigtvis läggas om då boarden inte börjat hänga eller är rikligare mögelangripen så som ett par bilder i artikeln visar. Bra kan vara att se över så att vindsluft inte läcker ned i bostaden. Ventilationen i bostaden ska inte hålla för högt undertryck.
Tack för din fråga!
Mvh Jerker
Hej,
Jag håller på och totalrenoverar ett 1-1/2 planshus. Vi river så mycket så det blir i praktiken som att bygga nytt, stommen behåller vi. Jag läste artikeln och tänker nu på alla risker, men jag blev inte riktigt klok angående vad som är bäst praxis. Hur ska man bygga övre våningen i ett 1-1/2 planshus för att minimera riskerna? Ska man sätta isoleringen under tak istället så man inte får någon kallvind? Om man inte gör så, hur försäkrar man sig mot problem? Du nämnde avfuktare. Ska man utgå från att en sån behövs och installera en sån i byggnadsskedet som en del av husets kärnteknik? Finns det någon bra info om det här nånstans? Tacksam för svar.
Mvh,
Jakob Staffans
Hej Jakob,
Din fråga är mycket bra och aktuell för många husägare när renoveringsbehov uppstår.
För att säkra kallvinden från skador av fukt och mögel så kan en av de bättre lösningarna vara att anlägga s.k. klimatvind. Det innebär att isolering läggs mot underlagstaket, bakom takbeläggningen av takpannor etc.. För att få en bättre fungerande klimatvind kan viss mängd av isoleringen i vindsbjälklaget istället flyttas ut mot utsidan av underlagstaket. Då släpps lite mer värme upp på vinden och får en avfuktande verkan.
Isoleringen som används för att bygga en klimatvind brukar vara av en hårdare/kompaktare typ av EPS (cellplast, Expanderad styrencellplast).
Vill man inte uppföra en väl fungerande klimatvind så gäller det att följa upp renoveringen och fukttillståndet på vinden mycket bra, för att kunna förebygga fuktskador. Skulle fuktvärdena gällande relativ fuktighet RF och fuktkvot FK överstiga gränsvärden (75%RF / 17%FK) under mer än tillfälligt kortare perioder, så är det dags att förebygga med installation av vindsavfuktare.
Att lägga isolering under och direkt mot underlagstaket på vinden är osäkert. Det kan medföra allvarliga fuktskador på t.ex. råspont och takreglar som blir innestängda och inte kan avfuktas.
Tack för din fråga och lycka till med projektet!
Mvh Jerker
Hej! Vårt nybygge har kallvind halva huset, takfotsventilation, byggplast nedanför mellanbjälklaget och jag undrar var och hur många frånluftshål ska vi ha, en i gaveln eller mögelstopp mellan takstolarna, en i varje fack högt upp eller ett par stycken mögelstopp högt upp vid nocken eller nockventilation eller inga alls, bara takfotsventilation på båda sidor?
Inte lätt att bli klok på detta, tacksam för svar☺️Irma
Hej Irma,
Frågan om hur man som bäst ventilerar en vind, s.k. kallvind, är svår att svara specifikt på. Varje hus har sina egna förutsättningar.
Har det klarat sig bra från fukt och mögel på vinden som det är nu, så finns ingen anledning att ändra på något ventilationsförhållande. För att konstatera om det blir för fuktigt används ofta en trådlös hygrometer och en fuktkvotmätare. Det ska inte vara högre relativ fuktighet än 75% och fuktkvoten ska inte gå över 17%. Det är riktvärden eller rättare sagt gränsvärden för när mögel kan börja växa. Är det kallare på vinden än rumstemperatur så kan man låta dessa värdena stiga något. Om man har den fuktkunskapen vill säga.
Vill man börja med ventilation så gäller det att inte ta upp för mycket. Det är i så fall bättre att ta upp ett par justerbara ventilationshål i gavlarna och fuktmäta för att utvärdera om det är tillräckligt och om det går att justera in rätt ventilationsflöde.
Mögelstopper vill jag med bestämdhet avråda ifrån. Montering av sådana kan leda till fuktproblem. De har därför lite skämtsamt kommit att kallas mögelturbo eller mögelbooster.
Ofta är det den fuktiga uteluften som ställer till med fuktproblem då den ventileras in på kallvinden. Därför bör man inte ventilera för mycket och i vissa gynnsamma fall inte alls. Särskilt inte om man lagt takduk som är diffusionsöppen.
För att kunna ventilera en vind torr under vinterhalvåret när det är plusgrader ute, krävs att man kopplar på värme till vinden eller låter tillräckligt med värme komma upp från bostaden.
Mvh Jerker
Hej! Tack för svaret! Ja vi ska lägga diffusionsöppen takduk så vi gör inga hål alls då och håller koll! Tack så mycket!
Hej Irma,
Om man jämför äldre takpapp med tjära eller asfalt med nyare täta typer så finns väsentliga ibland avgörande skillnader.
I flera fall har vi sett att mögel börjar växa på kallvind redan första vintersäsongen efter att man lagt ny takpapp. Det har då visat sig att den gamla pappen har varit mer diffusionsöppen medan den nya varit i princip helt tät. Råsponten på vinden kan då inte längre avge fukt utåt. Istället kommer den att buffra fukten. Det är detta mögel ”vill”. När rätt förhållanden och fuktkvot uppstår kommer de vilande mögelsporerna att känna av det och starta sin tillväxt.
Se till att det inte finns överskjutande mängd byggfukt när vinden stängs igen. Ibland måste man avfukta en period efter att det byggts, för att sedan utvärdera om det klarar sig utan avfuktare.
Diffusionsöppnare takpapp eller takduk är ett steg på vägen att kunna få en tillräckligt torr vind. Precis som du skriver så är det viktigt att följa upp med fuktmätning och egenkontroll. Hoppas er vind klarar sig utan avfuktare.
Mvh Jerker
Hej
vi har monterat en Sorptionsavfuktare som håller koll på fukten. Jag undrar om vi kan använda vinden för förvaring. vinden är tilläggsisolerade. jag tänker spika några spånskivor mellan takstolarna men är osäkert på hur dessa kommer klara sig på en kallt vind under vintern.? vad rekommenderar ni?
tack så jätte mycket
Hej Qalil,
Efter att man installerat en sorptionsavfuktare på kallvinden, kommer avfuktaren att tillse ett klimat som är fritt från mögel. Har det inte tidigare funnits mögelpåväxt så ska det gå utmärkt att förvara saker på vinden. Om det finns angrepp så tar avfuktningen inte bort möglet. Det krävs då mögelsanering utöver avfuktningen.
Spånskivor och oljehärdad board kan ta skada av fukt på flera sätt. Ett sätt är att skivorna kan missformas och bukta inåt vinden till. Råspont är tåligare så det kan vara ett alternativ. Visserligen finns vindsavfuktaren på plats och motverkar att skivorna tar skada. Dock kanske fuktpåverkan sker utifrån. Allt beror på vilket underlagstak som finns idag. Är underlagstaket otätt kommer avfuktaren att behöva gå mer än annars. Ibland är det därför bra att renovera på lämpligt sätt.
Hoppas svaren var till nytta. Tack för din fråga!
Mvh Jerker
Hej
Vi har ett äldre hus (1920) med kallvind. Vi ska nu isolera den och bygga boyta. Vi kommer isolera längs hela väggen, inte lämna några oisolerade kattvindar eller utrymmen över takbjälkarna. Det kommer också installeras nya fönster, tak och ventilation, vinden kommer vara uppvärmd. Jag skulle dock gärna vilja veta med om ”farhågor” vid denna typ av renoveringar. Vill inte missa något väsentligt och riskera påväxt. Mvh Louisd
Hej Louise,
Det första att tänka på är att inte bygga in eventuell påväxt av mögel, vilket är vanligt förekommande på kallvindar. Det finns en del ärenden där man valt att inreda vindar till vindsvåning, med följd att mögel kunnat kontaminera våningen efter ett tag.
Tänk också på att om kattvindarna isoleras inåt boytan till så blir dessa kalla kattvindar. Det riskerar öka fuktlasten i kattvindarna. Bra kan vara att isolera dessa vindsutrymmen utåt mot den kalla sidan, allt för att låta värme komma dem tillgodo i avfuktande effekt.
I övrigt är det bra att följa allmänt rådande rekommendationer när det gäller att isolera insidan av yttertaket. Fukt måste hindras att tränga ut i isoleringen från vindsvåningen. Var noga med appliceringen av fuktbromsen/spärrskiktet som används.
Tack för din fråga!
Mvh Jerker