Vitmögel utvecklas tidigt vid fuktinverkan på byggnadsmaterial

Vad är vitmögel?

Om vi börjar med att utgå från etablerad forskning är vitmögel (eng. white mold / white rot fungus) beskrivning på en utspridd växtsjukdom som orsakas av möglet Sclerotinia sclerotiorum etc.. [1-3] 

Förutom växtsjukdomen finns andra mögelarter som utvecklar ett nätverk av vitt mycel. Somliga av dessa ses ofta som först koloniserande i hus där det av olika anledningar kunnat bli förhöjd fukthalt i luft och byggnadsmaterial. 

Anledningen till att vitmögelbegreppet inte används av vetenskapsmän när det kommer till tillväxt i hus, är att det inte tydligt går att avgränsa olika aktuella arter efter färg. Somliga mögelarter som under en tillväxtfas och ett tillväxtförhållande är vita eller gråa, kan under andra omständigheter utveckla mörkare till svarta färger m.fl..

Vitmöglets mycel

Vitmögelpåväxt börjar genom att mögelsporer finner rätt tillväxtförhållande och börjar gro för att bilda kolonier. Från sporen växer ett vitt trådliknande nätverk ut. Detta nätverk kallas för mycel.

På många ställen i vitmögelmycelet växer det ut konidiebärare och konidier m.a.o. sporer. Sporerna är så små att vi inte ser dem för blotta ögat. Påväxten är däremot okulärt upptäckbar när den kommit så pass långt i sin tillväxt att mycelet täcker den yta man tittar på. Därför brukar vi allmänt säga att när man kan se mögelpåväxten så är det en långt gången skada. 

När mycelet och sporerna p.g.a. livsförhållanden eller art av mögel istället antar mörkare till svart färg, brukar det kallas för svartmögel. 

Vanliga vitmögelarter 

Det finns ett antal mögelarter som utifrån sin färg kan sorteras in under begreppet vitmögel. Här ges exempel på de som är vanliga att finna i hus och som man utgår ifrån när mögelanalys ska ske. 

• Aspergillus: Tidig påväxt kan ha vit färg medan äldre växt ofta är gul, grön och svart.
• Acremonium: Färgen varierar mellan olika underarter och förhållanden från vit till gul, orange, rosa och grå-grön.
• Chrysonilia: Färg från vit till gul och brun.
• Mucor: Uppvisar vit till grå och mörkgrå färg.
• Paecilomyces: Påväxten är ofta till en början vit för att senare ändras till gul, grön, brun, lila eller violett.
• Penicillium: Är ofta vit till en början och senare grå till blå och grön.
• Phialophora: Vit till grå och grågrön färgutveckling.
• Rhizopus: Vit till grå, gulbrun eller mörkgrön mattare färg.
• Scopulariopsis: Är vanligen vit till grå från en början medan färgen kan ändras till brun eller mer sällan svart över tid. 

När trivs vitmögel?

Mögel som kan sorteras in under populärnamnet vitmögel har olika livsförutsättningar utifrån vilket släkte och vilken art de tillhör. 

Den grundläggande livsförutsättningen för start av vit mögelpåväxt är fukt. Under ett visst fuktvärde kommer inte mögelsporerna att gro. Gränsvärdena som gäller är följande:

• Relativ fuktighet (RF) mäts i luften. Gränsvärdet anges vara 75% RF för att sporer ska gro och kolonier kunna bildas. 
• Fuktkvot (FK) mäts i byggnadsmaterial som t.ex. trä. Här anges gränsvärdet till 17% FK.

Vissa mögelarter ingående i begreppet vitmögel kan starta sin tillväxt och trivas tidigare medan andra kräver ännu högre fuktvärden. Som exempel brukar mögelangrepp på byggnadsmaterial med lättare förhöjda fuktvärden över gränsvärden, ofta starta som vit mögelsvamp i form av Penicillium och Aspergillus. 

Fler variabler som styr vilka arter och färger som utvecklas är vilken typ av byggnadsmaterial det är, vilka temperaturer som råder, ljusförhållanden, konkurrerande mikrober, angreppets art och hur länge det pågått m.fl. faktorer. 

Om fuktskadan tillfälligt torkar ut kommer mögelsvamparna att lägga sig i träda och fortsätter utvecklas när det återigen blir för fuktigt i förhållande till gränsvärdena. 

Exempel på vitt mögel i hus

Olika konstruktionssätt vilka inte medför det man kallar fuktförlåtande egenskaper finns i de flesta hus. Sådana konstruktioner kallas allmänt för riskkonstruktioner. Här ges exempel med bilder på vitmögel i husets olika delar. 

På vind särskilt kallvind

Kallvind beskriver både konstruktionen vind och att uppvärmning inte sker. När ett utrymme inte värms upp kommer den relativa fuktigheten att följa klimatet utomhus och även i vissa hus kunna påverkas av fuktläckage från inomhusmiljön. Gränsvärden för påväxt av vitmögel passeras ofta, speciellt under vinterhalvåret. 

För att stabilisera takkonstruktionen omgärdande husets vind kan råspont användas. Det är brädor med s.k. not och fjäder som passas in i varandra och spikas fast i takstolarna. Råspont består vanligtvis av trädets ytved, som av olika anledningar är mögelkänsligare än kärnveden. I aktuellt fall har utbrett angrepp av vitmögel etablerats. 

Även andra byggnadsmaterial såsom väv och oljehärdad masonit används som underlagstak uppe på kallvind. Vindsmöglet kan vid tillräcklig fukthalt växa på i stort sett vilka material som helst.

• Läs om husets vind som även kallas kallvind

I torpargrund och krypgrund

Exemplet som första bilden i denna artikeln utgör är talande för hur det ser ut i många torpargrunder och krypgrunder. När den relativa fuktigheten har passerat gränsvärdet under tillräckligt lång tid, främst under sommarhalvåret, så ser vitmöglet sin chans. 

Blindbotten är själva taket i grunden, eller med andra ord botten av bjälklaget. Detta är en högst fuktutsatt del av grundkonstruktionen, varför det är mot blindbotten möglet först brukar upptäckas. 

Bilden ovan ger en typisk beskrivning av hur det ser ut i många krypgrunder under våra hus. Byggnadsmaterialet som är påväxt av vitmögel kallas för oljehärdad board. Boarden har saluförts som bra emot mögel men det stämmer inte. Även om man först inte tror det, så är hela blindbotten här beväxt. 

Det finns forskning som beskriver de i krypgrund tidigt etablerande mögelarterna. 2009 presenterades en rapport efter att forskare undersökt 212 krypgrunder i södra delarna av Sverige. De konstaterade att det fanns en dominans av Penicillium corylophilum och att det fanns mindre mängder av Aspergillus. [4] Båda dessa mögel kan till en början ge sig tillkänna såsom vitmögel. 

• Läs om torpargrund och se bilder
• Läs om krypgrund och se bilder

På isolering

Olika mögelsvampar kan också finna en gynnsam miljö på och i isolering. Vissa typer av isolering har lite högre motstånd medan andra har lägre. Vanligt är att mögelhämmande ämnen tillsätts isoleringen vid tillverkning. Det hämmar endast till en viss gräns. 

Bilden visar kraftig vitmögeltillväxt mot isolering av mineralull (glasull) som här används till blindbotten i krypgrund. Möglet har kommit till ett stadie där det börjar anta färgen av gråmögel. Påväxten ses också på undersidan av träreglarna samt på bärlinan t.v. i bild. De vita bollarna som hänger ned är kokonger av spindlar. 

• Läs historia och fakta om mögel i hus

På träskyddsbehandlat byggnadsmaterial

Mögelsvamp är anpassningsbart och har under evolutionens gång utvecklat förmåga att tåla högtoxiska ämnen. Som exempel klarar vissa mögel som räknas in under vitmögel att metylera arsenik som används i träskyddsmedlet CCA. En av pionjärerna att upptäcka det var svensken Germund Wirgin som varnade för fukt och mögel i inomhusmiljö under början av 1900-talet.

Bilden visar taket i en krypgrund, där råspont uppvisar rejäl vitmögelpåväxt. Golvreglarna har behandlats med träskyddsmedel innehållande klorfenol vilket syns som mörkgrön färg. Trots det starka och högtoxiska pentaklorfenolet har möglet koloniserat träytorna och nästan täckt dem i vitt mycel. 

Den bärande balken längst ned i bild har också blivit behandlad med klorfenol, fast petroleumbaserad eftersom den färgats in brun. Även här har mögeletablering skett. Den gröna träskyddsmedelsfärgen kommer sig av att man blandat in kopparsalt i vätskan. 

När mögelarterna trotsar de giftiga ämnena omvandlas det aktuella klorfenolet i deras ämnesomsättning till kloranisol. Kloranisol är lättflyktigt och orsakar envis lukt som ofta letar sig upp i huset. Förutom denna mögelmetabolit bildar vitmögel andra luktande och luktsmittande metaboliter vilka sammanfattas under begreppet MVOC.

• Läs om klorfenol som pentaklorfenol och kloranisol

Annat som liknar vitmöglet

Allt som är vitt är inte vitmögel. Ibland kan det vara svårt att avgöra skillnad. Här presenteras några bilder för mer kunskap i att spåra och upptäcka vad det kan vara. 

Mögel kan växa på och i betong som blir fuktig, men vitt ludd kan också bildas tack vare att vandrande fukt drar ut salt och kalk till betongens yta. Skillnaden är att utfällningen är mer kristallartad medan vitmöglets mycel är mjukare och mer likt damm. Bilden visar insidan av en yttervägg i källare, där dräneringen inte fungerar. 

På brädorna här har det utvecklats mycket tydliga vitmögelfläckar. Man kan luras att tro att de andra brädorna är täckta av möglet. Istället är de vitmålade. När man byggde förr återanvändes material varför det är vanligt att finna vissa trärena och andra målade brädor samt råspont i hus. 

Under vissa årtal var det populärt att röthämma trä genom att behandla det med kalk. Kalken bildar också en vit yta vilken kan vara förväxlingsbar med vit mögelsvamp. 

Bilden är tagen i ett äldre hus där det pågått en rejälare fuktskada under längre tid. När fuktvärdena passerar vissa gränsvärden, en bit över där möglet börjar växa, kan rötsvamp utvecklas. Mycelet är i detta fallet kraftigare än vitmöglets mycel och syns utan förstoring. Samtidigt har denna rötsvampen som kallas äkta hussvamp bildat som ett vitt skinn på träts yta. För ytterligare referens och bilder se också källarsvamp.

Ytterligare skillnad mellan vitmögel och rötsvamp är att rötsvampen bryter ned det trä som angrips, samtidigt som det ibland bildas större fruktkroppar. Vitmöglet växer endast ytligt, men gör att trä blir känsligare för rötsvampsangrepp. Är trät lite murket och samtidigt vitt går det att misstänka rötsvamp. Vita streck och prickar längs med träts ådring kan också vara röta. 

Hur upptäcks möglet?

Förutom att lära känna vitmöglet som sådant finns vissa knep att tillgå när man ska inspektera eller utföra regelbunden egenkontroll. 

Från en början kan man inte se påväxten, men när det vita mycelet börjar breda ut sig går det att få det tydligare genom att använda en svagare ficklampa med ledlampa. 

Om en starkare lampa används att lysa direkt på byggnadsmaterialet med det vi kallar spotljus, kommer ljusstrålen att vara för stark för att man ska kunna se vitmöglets mycel. Lägger man lampan ned så att ljusstrålen följer längs utmed byggnadsmaterialet kommer ljusstrålen att vara svagare. Ljuset tillåts att släpa vilket vi benämner släpljus. Med led-lampans hjälp och släpljusteknik går det att få vitmögel att synas mycket bättre än annars. Skillnaden är stor. 

Det går också att använda en digitalkamera med blixt för att få mögelmycelet att framkallas bättre. Ta några foton så att blixtljuset får släpa längs utmed byggnadsmaterialet. 

Vissa mycel och mögelgifter – mykotoxiner kan fås att fluorescera i blått, grönt och andra färger. För att få till den fluorescerande effekten har vi en speciell Mögeldetektor och Inspektionslampa till hands. 

Vitmögelmetaboliter kan spridas från ett skadeställe i hus, från klimatskalet eller en riskkonstruktion vidare in i huset. Möjligen kan man känna lukt men det riskerar också vara luktfri metabolitspridning. För att kunna upptäcka denna kontamination är Mögeltest ett vägledande sätt. Det finns både Snabbtest och DNA Mögeltest vilket är mer detaljerat via utförligt svar från ett laboratorium. 

Är vitmögel farligt?

Tusentals gånger har undertecknad fått frågan om vitmögel är farligt och skadligt. Svaret blir att vi ännu inte vet exakt hur skadliga eller ofarliga olika mögelarter är. Vissa har det forskats mer kring än andra och somliga skadeämnen och skademekanismer har upptäckts. Dock fortskrider forskningen för att ta reda på exakt vad som händer i kroppen när vi exponeras. 

Historiskt och statistiskt bör det inte vara någon fråga om mögel i hus kan föranleda symtom och hälsoeffekter. Vid tolkning av Bibeln, Gamla Mosebok bör det stå klart att man redan för 2500 år sedan ansåg mögel i hus som orent och skadligt. Vidare framåt i tid finns också sådana indikationer. 

På somliga hemsidor står det att vitmögel till skillnad från svartmögel inte är skadligt. Det är inte med sanningen överensstämmande. Dock finns forskning som påvisar att vissa arter som sorterar under svartmögelbegreppet kan vara riktigt farliga att exponeras för. Dessutom vet vi att svartmögel i vissa fall kan starta som vitmögel. Det är högst intressant i sammanhanget. 

Hur saneras vitmögelpåväxt?

Sanering av mögel har ännu inte blivit så regelomgärdat som t.ex. asbest. Det är synd med tanke på den potentiella skadeverkan som medföljer mögelexponering från en mer uttalad skada i hus och fastighet. 

Myndigheter som Boverket och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att mögelsanering utförs så att allt skadat material om möjligt byts ut. 

Kan man inte byta det mögelskadade materialet måste det tillses att mögelmetaboliter från materialet inte längre kan spridas och kontaminera inomhusmiljön. För bättre förklaring läs också sidan luktsanering och luktkontroll. 

Tänk på att man under mögelsaneringen måste skydda sig själv mot exponering med hjälp av rätt sorts andningsmask och skyddskläder. 

Hur förebyggs mögelpåväxten?

Det finns mängder av mögelsporer i naturen och i luften vi andas. Under vissa årstider kan det t.o.m. finnas mer sporer än pollen i luften. Sporerna far in och lägger sig i husets alla konstruktioner och på byggnadsmaterial. Byggnadsmaterial är således kontaminerade redan från fabriken där de tillverkas. 

Eftersom vi inte mer än delvis via luftrenare kan förebygga ökad spormängd i luften, gäller det att sätta in medel som kontrollerar den viktigaste tillväxtfaktorn, vilken är fukt. 

Antingen sker kontroll av luftfuktighet via värme och ventilation eller med hjälp av rätt typ av avfuktare. 

Vilken avfuktare är rätt?

Oavsett om det är vitmögel eller svartmögel det gäller så bör man göra rätt val av avfuktare för att målet trygghet ska uppnås. 

I tempererad inomhusmiljö fungerar det bra att använda kondensavfuktare. Är det däremot svalare miljö, såsom på kallvind och i krypgrund, kommer tekniken som kallas sorptionsavfuktare att vara avgörande för säkerheten och tryggheten mot mögeltillväxt samt rötsvamp.

Valet av de olika avfuktarmodellerna är också avgörande för om avfuktningen ska bli energieffektiv eller inte. 

Bäst är att utföra kontinuerlig fuktmätning för att förebygga vitmögel. Passeras gränsvärden är det dags att se över förhållandena på professionellt och adekvat sätt. Här är Optihus behjälpligt med att svara på frågor.